Skip to main content

Full text of "Etymologisches wörterbuch der lateinischen sprache"

See other formats







600083727X 


V*.. 

* 


4 





r 



*» 


t 


4 




Digitized by Google 





* 


.1 


4 






* 


4 


♦ 


f 


H 


* 


* 


* 


♦ 



* 


< 


J 


Digitized by Google 


Digitized by Google 



Digitized by Google 



Digitized by Google 



Digitized by Google 


Digifized by Google 


ETYMOLOGISCHES 


W ORTE R B U C H 

DKK 

LATEINISCHEN SPRACH E 


ALOIS VANICEK, 

IC. IC. OYMN'ASIAI.DIRKK I OM ZI* TIIKHITKCll I.V MA1IKKX. 



LEIPZIG, 

DRUCK UND VERLAG VON H. (!. TKIJBNER. 
1874. 


D byCoogl 


30 /. c. 62 . 



Selbst erfinden ist schön; doch glücklich von Andern Gefundnes 
Fröhlich erkannt und geschützt, nennst Du das weniger Dein? 

(«oetbe’s Xenien I. 1G7. 


Vorwort. 


Das vorliegende Buch hat den Zweck, die bisherigen 
Ergebnisse der vergleichenden Sprachforschung in Bezug auf 
die lateinische Sprache ohne Beimischung von Controverseu 
und Citaten zur allgemeinen Anschauung zu bringen. Es mag 
zuerst als ein Versuch angesehen werden, diejenigen Philologen, 
welche sich mit der Sprachwissenschaft nicht befassen, auf 
die bisher gewonnenen Resultate aufmerksam zu machen und 
sie für diese von ihnen zum grossen Theile noch unbeachtete, 
ja auch verschmähte und geschmähte Wissenschaft wenigstens, 
eiuigermassen freundlicher zu stimmen. Da ferner die Er- 
fahrung lehrt, dass von den Lehrern in den Schulen während 
des lateinischen Sprachunterrichtes, mögen sie nun linguistische 
Kenntnisse haben oder nicht, jedenfalls etymologisirt w r ird, 
so möchte es den Verf. herzlich freuen, wenn dieses Buch 
dem bekannten wilden Etymologisiren der Letzteren (vgl. das 
sprichwörtliche lucus a non lucendo) etwas Einhalt thun würde. 
Das Buch hat endlich den Zweck, reiferen Jünglingen, die 
sich mit dem Studium der lateinischen Sprache befassen und 
überhaupt Allen, die sich für diese herrliche Sprache irgend- 
wie interessiren, die Aneignung des Sprachschatzes zu er- 
leichtern, denn es ist gewiss nicht zweifelhaft, dass nach Ein- 
prägung der Wurzel oder des Stammes die gesammte dazu 
gehörige Wörterfamilie leicht erkannt wird und treu und 
immerwährend im Gedächtnisse haftet. 

Aus dem Gesagten wird zugleich klar, dass es dem Verf. 
durchaus nicht beifällt, Kennern der Sprachwissenschaft etwas 
Neues bieten zu wollen. Er weiss es gewiss recht gut, wie 




Digitized by Google 



IV 


viel er von den Meistern dieser Wissenschaft noch zu lernen 
hat und darum ist es seine stete Beschäftigung in allen freien 
»Stunden, wirklich von ihnen zu lernen. 

Die Anordnung des Buches ist nun die, dass der gesummte 
lateinische Wortschatz, wie ihn das vortreffliche lateinische 
Wörterbuch von Klotz (4. Auflage 1860) bietet, nach Wurzeln 
und »Stämmen geordnet, in seinen hauptsächlichsten Repräsen- 
tanten aufgeführt und jedem lateinischen Worte die deutsche 
Bedeutung hinzugefügt wird. Von den Compositen sind nur 
die Verba angeführt, andere Composita nur dann, wenn sie 
etwas Besonderes in Bezug auf Wichtigkeit oder Interesse 
bieten. Der Verf. hofft, dass er die zu jeder ^Wurzel oder 
zu jedem »Stamme gehörigen Wörter in ziemlich anschaulicher, 
auch durch den Druck geförderter Weise angeführt hat und 
verspricht zugleich, bei einer folgenden Auflage eine noch 
bessere Anordnung zu treffen. Aller Anfang ist schwer. Der 
Verf. gedenkt ferner bei einer folgenden Auflage den ge- 
summten lateinischen Sprachschatz ohne Ausnahme vorzuführen, 
ferner das Altlateinische und die Natur der »Suffixe fleissig zu 
berücksichtigen, was bei dem ersten Versuche nicht geschehen ist. 

In Bezug auf die oft und neuerdings von des Verf. hoch- 
verehrtem Lehrer Dr. Georg Curtius (Grundzüge der griech. 
Etymologie, 4, Aufl. S. 48 ff.) angeregte Frage, ob für die 
einzelnen Sprachen besondere oder für den gesammten »Sprach- 
stamm gemeinsame Wurzeln aufgestellt werden sollen, hat 
sich der Verf. dafür entschieden, die Wurzel in ihrer möglichst 
ursprünglichen, dem gesammten indoeuropäischen*) Sprach- 
stamm gemeinsamen Form aufzustellen. Dies geschah zuerst 
deshalb, weil ja der unter jede in ihrer, möglichst erkennbaren 
Grundform aufgestellte Wurzel gereihte Wortvorrath, ferner 


*) Der Verf. kann sich durchaus nicht entschließen, „ indogermanisch “ 
zu sagen. — „Die häufig gebrauchte Benennung „indogermanisch“ kann 
ich nicht billigen, weil ich keinen Grund kenne, warum in dem Namen 
des umfassendsten Sprachstamms gerade die Germanen als Vertreter der 
übrigen urverwandten Völker unseres Erdtheils, sowohl der Vorzeit als 
der Gegenwart, hervorzuheben seien“ (Franz Bopp, vergl. Grammatik, 
Vorrede zur 2. Ausg. S. XXIV). 


die Hervorhebung durch den Druck und die consequcnte 
Trennung des Wortes nach Wurzel und weiterem Zubehör 
hinlänglich darthut, wie sich die betreffende Wurzel für das 
Lateinische speciell gestaltet hat. Ferner geschah dies des- 
halb, weil der Verf. gedenkt, falls der geehrte Herr Verleger 
seine bisherige freundliche Unterstützung, und ein gütiges 
Geschick die nöthige Kraft und Gesundheit ihm nicht versagt, 
diesen ersten bescheidenen Versuch zu einem etymologischen 
Wörterbuche zu erweitern, in dem die Schwestersprachen des 
indoeuropäischen Sprachstammes (Sanskrit, Griechisch, Latei- 
nisch, Litauisch, Altbulgarisch, Gothiseh) in der nun ein- 
geschlagenen Weise behandelt werden sollen. Es ist demnach 
durchaus nothwendig, die genannten sechs Schwestern zu der 
allen gemeinsamen Mutter zu reihen. Der Verfasser ist be- 
reits angestrengt beschäftigt, um ein etymologisches griechisch- 
lateinisches Wörterbuch bald der freundlichen und wohlwollenden 
Beachtung vorlegen zu können. 

Die Wurzeln selbst sind durchgehends mit kurzem Vocal 
angesetzt, wie es gewiss mit vollem Recht Curtius (Grundz. 
4. Aufl. S. 46), Schleicher, Corssen verlangen. „Wer eine 
solche Wurzelstummellehre sich nicht anzueignen vermag, 
der wird wohl zugeben müssen, dass, wo Wortformen mit 
den Wurzelvocalen ä und ä, 1 und 'S, ü und ü in verwandten 
Wortformen neben einander erscheinen, man den allen ge- 
meinsamen Grundbestandtheil und Lautkern mit kurzem Vocal 
als Wurzel ansetzen muss, nicht aber einen Wortbesfandtheil 
mit langem Vocal, der in den Wortformen mit kurzem Wurzel- 
vocal nicht enthalten ist“ (Corssen I. 604). Es scheint bereits 
nicht mehr zweifelhaft zu sein, dass die indoeuropäische Sprache 
ein i und ü gar nicht besass. 

Die Werke, die der Verf. für seine Arbeit mehr oder 
minder benutzt hat, sind folgende: — Bopp: Glossarium compara- 
tivuni linguae Sanscritae, ed. III. 1867; Vergleichende Gram- 
matik, 2. Ausg. 1857 — 61. — Corssen: Ueber Aussprache, 
Vocalismus und Betonung der lateinischen Sprache, 2. Aufl. 
1868, 1870; Kritische Beiträge zur lateinischen Formenlehre, 
1866. — Curtius: Grundzüge der griechischen Etymologie, 


/ 


Digitized by Google 



VI 


4. Aufl. 1873 (darum schon zugänglich, weil der Verf. selbst die 
Correctur der Druckbogen dieser Aufl. besorgte). — Fick: 
Vergleichendes Wörterbuch der indogermanischen Sprachen 
1870. — Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung auf 
dem Gebiete des Deutschen, Griechischen und Lateinischen, 
herausgeg. von [Aufrecht und] A. Kuhn, unter Mitwirkung 
• von Dr. E. W. A. Kuhn. Band I — XX. 

Verhältnissmässig geringe Ausbeute bot Bopp. Das aus- 
gezeichnete Werk von Corssen in zweiter Ausgabe ist dem 
Verf. leider spät zugänglich geworden, er besass bloss die 
erste Ausgabe (1858) als ein werthes Geschenk seines theuern 
Lehrers Curtius. Die Benutzung der zweiten Ausgabe ist 
daher zum grossen Nachtheile des Buches eine lücken- 
hafte. Mit besonderm und aufrichtigstem Danke muss der 
Verf. der gediegenen Werke von Curtius und Fick ge- 
denken, die ihm, selbstverständlich nebst der Zeitschrift für 
vergleichende Sprachforschung, die wesentlichsten Dienste, die 
erspriesslichste Hilfe geleistet haben. Mögen beide des 
Verf. schuldigen Dank recht freundlich hinnehmen. Viel- 
jährigen Dankes des treuen Schülers ist der theure Lehrer 
und Meister wohl gewiss und der andere Gelehrte mag 
des Verf. wahrgefühlten Wunsch freundlich zur Kenntniss 
nehmen, es möge demselben in gerechter Würdigung seines 
vielumfassenden linguistischen Wissens baldigst eine bessere 
Stellung zu Theil werden, als es die am Gymnasium zu 
Göttingen ist und er möge in dieser in neu gekräftigter 
Gesundheit rüstig weiter wirken. Das so geistvolle, äusserst 
anregende neueste Werk desselben, „die ehemalige Sprach- 
einheit der Indogermanen Europas“ (1873) konnte selbstver- 
ständlich nicht mehr benutzt werden. — Schmerzlich war es 
dem Verf., dass seine kargen Mittel, ebenso wie die des hie- 
sigen Gymnasiums, es ihm unmöglich machten, Bott s etymo- 
logische Forschungen auf dem Gebiete der Indogermanischen 
Sprachen (nur dürftige Excerpta aus des Verf. Studienjahren 
gesammelt in der Prager Universitätsbibliothek, standen zu 
Gebote) und dessen Wurzelwörterbuch der indogermanischen 
Sprachen zu benutzen, Werke, welche beredte Zeugen einer 




Digitized by Google 


— VIT — 

wahrhaft immensen Gelehrsamkeit des Mannes sind „dem es 
in einem Reiche zu eng wird, das bloss auf einen Theil 
Asiens und Europas beschränkt ist“. — Ebenso wenig war 
es dem Verf. bisher beschieden, auch nur eine einzige von 
den bisher erschienenen 49 Lieferungen des Sanskritwörter- 
buches von Böthlingk und Roth mit sterblichem Auge zu schauen. 

In der Vorrede zu der bei demselben geehrten Herrn 
Verleger jüngst erschienenen Elementargrammatik der latei- 
nischen Sprache (S. VI) sagte der Verfasser wahrhaft innigen 
Dank dem unbekannten Gelehrten, der sich über das ihm vom 
geehrten Herrn Verleger mitgetlieilte Manuscript nicht nur 
günstig aussprach, sondern auch mit aufopferndem Fleisse 
und seltener Beharrlichkeit dasselbe durchlas und eine ganze 
Reihe trefflicher Bemerkungen hinzufügte, die während der 
Correctur mit grösster Sorgfalt, so weit es der Druck noch 
gestattete, benutzt wurden. — Diesen wahrhaft innigen Dank 
muss der Verf. hier aus Herzensgründe wiederholen, denn 
dasselbe dem Verf. unvergessliche Verdienst hat HerrDr. Friedrich 
Wilbrandt zu Gohlis bei Leipzig (der Verf. hat die Erlaubniss, 
ihn hier zu nennen) sich abermals erworben. Auch diesmal 
den innigsten, herzlichsten Dank. Noch sei bemerkt, dass der 
Verf. die Wilbrandt’sehen Bemerkungen, die während der 
Correctur nicht mehr benutzt werden konnten, in den Nach- 
trägen (S. 210 — 213) mit *) bezeichnet meist wörtlich auf- 
geführt hat, zur Benutzung in einer folgenden Auflage und 
zur Beachtung anderer Freunde des Buches. 

Aus dem bisher Gesagten geht deutlich hervor, wie viel- 
seitigen Dank der Verf. schuldig und wie gering dessen eigenes 
Verdienst ist, das vielleicht nur darin bestehen mag, dass er 
aus der Menge der sich so oft widersprechenden Ansichten 
manchmal die richtigere oder richtige sich eigen gemacht 
hat. Eigene Etymologien sind äusserst selten. 

Schliesslich bittet der Verf., dessen wohl bewusst, wie 
vielfacher Verbesserung und Ergänzung seine Arbeit bedarf, 
um freundliche Nachsicht aus zwei Gründen. Der erste liegt 
in der Schwierigkeit der Aufgabe selbst, denn es ist allgemein 
bekannt, wie Vieles in Bezug auf lateinische Sprachforschung 


Digitized by Google 


VIII 


noch im Dunkeln liegt und über wie Vieles die ersten Meister 
der Wissenschaft noch oft ganz entgegengesetzter Ansicht 
sind. Als zweiter Grund möge der gelten, dass der Verf. in 
eine kleine Landstadt vermöge seiner Stellung verwiesen und 
von jedem persönlichen Verkehr mit Freunden und Kennern 
der Sprachwissenschaft gänzlich abgeschieden, daher auf sich 
allein angewiesen ist, ausschliesslich auf seine ziemlich karge 
Privatbibliothek, da die erst im Entstehen begriffene Gym- 
nasialbibliothek bei ihrer wahrlich massigen Dotirung im 
linguistischen Fache bisher fast Nichts bietet. 

Der Verf. sagt endlich dem geehrten Herrn Verleger für 
die gütige Unterstützung und so freundliche Ausstattung des 
Buches schuldigen und herzlichen Dank. 

Er schliesst mit Göthe’s Worten im Torquato Tasso: 

„W as ich gewollt, ist löblich, wenn das Ziel 

Auch meinen Kräften unerreichbar blieb; 

An Fleiss und Mühe hat es nicht gefehlt. “ 

Trcbitsch in Mähren am 13. December 1873. 


Alois Vanicek. 


/ 


Digitized by Google 


A. 

a (ßronominalftamm ber 1. 3. ©erfon. 

ä-t, a-st (= at-set Ogi. at- tarnen) (9161.) ferner, aber. — at-que 
(f. ©t. ka ) äc (= at-qu, at-c, ac-c) unb baju, at-qui (= quoi) 
ober (wie), bod), ja; üt-ävu-s m. ät-ävia f. Urä(ter=üater, ^mutter. — 
e-t unb, St-iarn aud), iogar, nod). — e-go (f. ©t. gltd) id). — in-fhu-s 
(a-n-dhara-s Gomp.) in-fimu-s contr. Lwu-s (a-n-dhama-s ©up.) b. b. 
b. untere, unterfte, inflmo 1. erniebrige, intiml-tä-s (tati-e) f. 9fiebrig= 
feit, infer-nu-s unten befinblid), inlern-äli-s unterirbifd), infernä-s (-ti-s) 
0 . b. untern ©egenben f)er. — infrä (9(61., b. i. parte, via) unten, 
unter. 

9B. ak fdjarf, fpiß, fdjncU fein'; burdjbringen, erreichen, eilen; 
ka wefcen, fdjörfen. 

äc-e-o (Sc-ui) 2. bin fauer, äc-e-sc-o (äc-ui) 3. werbe fauer, co-, 
in-, per-acesco Oerfaure, werbe raup, ärgerlidj, ace-tu-m ( fßart., 
b. t. vinum) n. Gffig, aeetä-bülu-m n. Gffiggefäjj, ©efäjj, acet-aria 
n. pl. ©olate. — ad-du-s fd)orf, fauer, acidü-lu-s fauerlid) , acidl-ta-s 
(täti-s) f. äc-or (ör-is) in. ©öure. — äc-er (er-is) n. 9Ifjornbaum ( oon 
ben fpifjen blättern), acer-neu-s, -nu-s au? 9lf)ontf)ol}. — äc-er (ri-s, 
re, altlat. acru-s) fdjarf, fdjarffinnig, eifrig, acri-efllu-s etwas fdjarf, 
fjeftig, acrl-mönia, -ta-s (tati-s), -tü-d-o (in-is) f. Schärfe. — äcer-bu-s 
Ijcrb, bitter, rauf), acerbi-tS-s (täti-s), tü-d-o (in-is) f. £>erbfjeit, 
©itterfeit, aeerbo 1. Oerbittere, ex-a. erbittere, ob-aeerbat (exacerbat. 
Pest. p. 187). — äc-ie-s (e-i) f. ©djiirfe, (fReifje) ©djladjtreilje ; Ac- 
lliu-s. — äcer-vu-s m. (mit Spige ffierfefjeneS) Raufen, acervo 1. 
fjöufe, aeervä-ti-m fjaufcnweifc. — äc-u-s 4. f. 9tabel, ®cmin. acü-la, 
aci-cüla, acu-Sriu-s m. fRabler, acu-o (u-i, ü-tu-s) 3. fefjärfe, tue (je, 
fpifce, rege an, ex-aeuo fefjärfe fcljr, rege auf, prae-aeuo fpi^e oorn ju, 
aeü-men (min-is) n. Spijje, acumin-ätu-s jugefpijjt; Acü-tiu-s, Aeut- 
!liu-s. — acür-leu-s m. ©tadjel, aculea-tu-s mit St. uerfefjen, fpifj; 
Acüle-o (-ön-is). — acu-ped-iu-s (dicebatur, eui praecipuum erat in 
currendo acumen pedurn Paul. Diac. p. 9. 13, ogl. Plac. gl. acu pedum 
= velocitate pedum). — äc-us (8r-is) n, ©etrcibefjülje. — ng-na (ft. 
ac-na) 1'. 9lel)renf)alm (agnas in Saliari carmine spicas significat Paul. 
Diac. p. 211. 1). — ö^Mt-foliu-s nabeb, jdjarpblättmg (ilex aquifolia 

Vanicek, etyrn. Worterb. der latein. Sprache. j 


Digitized by Google 



2 


Stedjpatme). — aqui- (uci)- penser (6r-is) m. (fdjarf-ftoffig) Stör. — 
as-tu-s 4. m. aetü-ti-a f. (= ac-s-tu, bann s ft. x, Bgt. Sestius, testa, 
testu) Sd)laut)eit, üift, astu-tu-s jdjlau, tiftig. — oc-ca f. (Sgge, 
(Schärfe), occo 1. egge, in-occo egge ein, occS-ti-o (ön-is) f. ba4 
Sggen, occä-tor (tör-is) m. ©gger. — oc-r-ea f. ©einfdjiene, Ocrea 
(ocrem antiqui montem confragosum vocabant Fest. p. 181, 17), 
Ocri-eülu-m (Otricoli) = iöergftabt. — öc-ior, -im fdjneUer (Stbo. 
öclter, quant-öcius aufö fdjnellftc). — äqu-a ( SilcnbesS) f. Sßaffcr, 
aqu-Sli-s, aqu-äriu-s j. 2B. gehörig, aquä-tien-s, -tfli-s, toäfferig, 
tnafferartig, aqui-lentu-s luäfjerig, feudjt, aqu-ösu-s toafferreidj, in- 
aquo 1. tuäffere ein, aquor 1. »erbe betoöffert, tjote mir 2Ö.; 
Aqu-mu-m (Aquino), Ap-ulia (Puglia) (p ft. k, qu, Bgt. iupus 
SB. vark), Apul-eju-s, Api-olae, Aqua App-ia, App-iu-s, Attus 
alttat. — am-ni-s (ft. ap-ni-s) m. Strom, 2)emin. amnl-citlu-s m., 
Ant-em-nae, Inter-am-na (Temi, Terano). — equ-u-s m. (IRcnner) 
'$ferb, equa f. Stute, equü-leus ecu-leu-s m. Jütten, equ-ile n. ^ferbe- 
ftatt, equl-mentu-m n. SBefdjätgetb, equ-lnu-s J. s f3f. getjörig, equ-i-o 4. 
briinftig fein (Bon ber Stute), equ-is-o (ön-is) SReitfnedjt; eque-s (i-l-is) 
in. üteiter, equit-ätu-s 4. m. SKeiterci, equito 1. reite, ad-equ. reite 
tjcrait, in-e. reite (auf etiuasS), inter-e. reite bajloifdjen, ob-e. reite 
tjeran, per-e. reite tjinburd), praeter-e. reite Borbei, equitu-blli-s reit- 
bar , eben-, Equule-o (ön-is); Ep-öna (Bgt. aqua Apulia) ©öttin ber 
tpferbe unb ©fei ; Epl-diu-s (?). 

cä-tu-s fdjarf, fdjarffinnig, CStu-s, C&t-iu-s, Catll-Ina (*CatI- 
lu-s), Cat-ll-iu-s, Catul-lu-s, C5t-o (ön-is). — cau-te-s f. Spifcftein; 
cö-s (cö-ti-s) f. 2Öe|}ftein, Sd)leifftein, ®emin. coti-cüla. — cu-ti-eu-s 
m. Seil (cunei im Carm. 8al. ®onnerfeile bes 3 u P*ter J, cuneo 1. 
nerfeite, ntcidje feilförmig, cunes-ti-m feilförmig. — tn-qult-ru-s (acutus 
Varr. 1. 1. 7. 46) breiedfig (eig. breigefpijjt). 

3B. ak fetjen (toof)t = ak burdjbringen). 

ec-ce (Imp. med. eccSre) fietje ba (ft. ec-e, unorgan. iöerboppe= 
lung, Bgt. quattuor), nod) einfaches c in: ec-quando, ec-qui, ec-quis. — 
öc-ü-lu-s m. '(luge, ocul-äri-s, -äriu-s ju ben Stugen gehörig, oculü-tu-s 
mit Slugen Berfetjen, augenförmig, augenfällig, in-oculo 1. ocuiire, pflanje 
ein, ex-oculo beraube ber Stugcn, btenbe; Ocel-la, Ocell-ina (b. i. 
mit fteinen Stugen). — as (assi-s) (aud) 3tom. assi-s), (?) (Bgt. Sfr. 
aksi Stuge im SBürfct, SBürfet) m. Gcinfieit, @iner, ftupfermüitüe (atö 
Sötunjeintjeit), b-es (dui-essis ij), tr-essis (= tri-essis), quinqu-essis, 
non-ussis, dec-ussis, cent-ussis U. f. to. (3, 4 asses u. f. ln.); semis 
= semi-as (l£ Unjen). 

SB. ak, ank biegen, frümmen. 

anc-u-s m. Snedjt (gebiidt), fabin. ©otteöbiener, ißriefter; Aneu-s 
Marcius (ft. Mqjtius) Wiener beö SDiarsS (ancu-s appellatur qui ad- 
uncum bräcchium habet Faul. I)iac. p. 19. 15); ancilla GDemin. 


Digitized by Google 



3 


üon ancü-la) Wienerin, Sftagb, ancillor 1 . berridjte äRägbebienft, 
ancill-äriö-lu-s m. äRägbcjägcr; ancülo anclo 1 . bringe bienenb fyerbei, 
fc^öpfe, ex-anclo 1 . fd)öpfe auä, ertrage; andabris (mensa ministeriis 
divinis aptata. Vasa quoque in ea, quibus sacerdotes utuntur, 
anclabria appellantur Paul. Diac. p. 11. 11); anc-lle n. ((Geräte 
jd)aft junt 3Dienft, 6d)ilb). — ang-ü-lu-s m. SSinfet, (?tfe. — unc-u-s 
gebogen, gefrümmt, rSd-uncu-s rüdmörtä gebogen, uuc-Inu-s m. $aten, 
SSiberljafen, ad-unco 1 . beuge nad) innen (aduncantur, quae ex diverso 
facta faeiunt anguli forraam Paul. Diac. p. 11. 8), in-unco t)afe ein, 
ergreife. — ung-it-lu-s (alttat. ft. unc-) m. Sting, ung-us-tu-s (ft. unc-, 
ögt. ang-us-tus) (fustis uncus Fest. p. 377). 

SS. ak bunfel fein. 

äqu-ila f. (fdjmarjer $8ogel) Stbler, aquilu-s (color est subfuscus 
et niger Paul. D. p. 22. 2) fdjmarj; aquü-o (ön-is) ra. (ber bunfte, 
Tuntel bringenbe) Sßorbminb, aquilön-iu-s, -äri-s nörblid); Aquila, 
Aquil-eja (Aquileja, Aglar), Aquilon-ia. 

aka au3. 

(ec-s) ex, ec- (ec-fSro, ec-fatus, ec se produnto Oie. de leg. 3. 9 ) 
e au$. — e-rmnas (= e-mo-no, e-min’-ius, 2lcc. Sßeutr. be§ Gomp.) 
auä ber $erne. — ea '-tu (= ex-ius-ta = ec-s-ta) pl. n. (baä Sleufjerfte ) 
Gingemeibe, ext-äli-s m. SJtaftbarm, exti-spex (spic-is) m. (inscr. aud) 
exti-spicu-s) Gingemeibefd)auer. — * ex-ter (u-s) ex-ter-nu-s auämärtig,. 
©Up. ex-tlmu-s, ex-tremu-s (= extra-lmu-s), extremi-ta-s (tati-s) f. 
öufjerfte Umgebung, Umfreiä, Gnbe; extra (exträ-d Sen. Cons.; 9lbl, 
b. i. parte) aufjen, aufjer, extr-äneu-s, -äriu-s au^ert)atb befinbtid), 
extrin-s&cus (= exterim-secus) oon aufjeit fyer. 

akeno S3eere. 

ärinu-s m. (u-m, n.) $rud)tbeere, SSeinbeere, (Granatapfel, 
acin-ösu-s meinbeerartig, acin-ät-lciu-s auä getrodneten SSeinbeereu 
bereitet. 

akka (Saümort) Sftutter. 

Acca Larentia bic ßarenmutter, Acca Tarutia, Acc-ua (90^utter= 
ftabt), Acc-iu-s, Acci-enu-s. 

aktati, aktau ad)t. 

octo (3)uaIform auffaüenb = octau) ad)t, oetäv-u-s ber ad)te, 
oct-ies ad)tmat, oetö-ginta (f. SS. dak) 80, octin-genti 800 u. f. m.; 
oetön-äriu-s auä 8 beftetjenb, octü-plu-s ad)tfad), octu-plicätu-s Oer? 
ad)tfad)t, octan-s (tis) m. Dctant (at§ achter itjeit cineä 3irfet£); 
Octäv-iu-s, ia, Octävi-änu-s; Octö-ber (ber 8. SJtonat, Pont SJtär^ 
beginnenb, t>gt. December SS. dak). 

W. ag treiben, führen; miegen, mögen. 

äg-o (eg-i, ac-tu-s) 3. treibe, betreibe, bemege, tioüjie^e, ab-igo 

l* 


/* 


Digitized by Google 


4 


treibe toeg, ad-igo treibe ob. bringe fyeran, amb-igo (nur fßräfenSft.) 
be 3 tt>eifle, bin unentfdjieben, circum-ago füljrc Ijerum, cögo (= eo-igo) 
treibe jufanttnen, stoinge, dego (= de-igo, ^ßerf. degi) ocrlcbe, 
ex-igo treibe (jerauS, forbere, prüfe, in-ig« treibe hinein, per-ago 
treibe burd) = tobte, burd)rcife, Oollcttbe, beraubte, praet,er-ago treibe 
oorbei, prod-igo oertreibe, oerfdjtoenbe, red-igo bringe juruef, in bie 
Sage, retro-ago treibe juriid, sub-igo bringe fjeran, be 3 äl)me, sub- 
ter-ago treibe unterhalb, trans-igo treibe ob. ftofee burd), füfyre burdj, 
oollenbe; frequ. ag-i-to 1 . (ex- per- sub-agito), ac-ti-to, ob-igitat 
(ante agifcat Fest. p. 189). — üg-o-hi-m (pastorale baculuni, quo 
pecud/es aguntur Paul. Diac. p. 29. 15). — äg-ön-ia f. £)pfcrtl)ier, 
agon-iu-m n. ffeft, Agon-älia n. pl. ($eft ju ©Ijren be3 $anu§) ; 
äg-äs-o (ön-is) in. ftitfyrer, Knedjt. — ag-e-r (ri) ni. (a pecore agendo, 
Dgl. Xrift uoit Treiben) ?lrfer, Selb, SDemiu.. agel-lu-s agellu-lu-s, 
agr-äriu-s ben 91. betreffenb, agr-es-ti-s (= agr-ens| i-Jti-s) auf -bem S- 
befinblid), toilb ouadjfenb), bäucrifcf) , agr-ösu-s reid) an federn, 
agri-cola m. Sanb^bebauer, ;mann, Agricola, agri-colä-ti-o (ön-is) f. 
2 lderbau; per-agro 1 . burdpoanbere, per-egre (i) aitetuärt^, über 
Sanb, peregr-inu-s au§länbifcf), fremb, peregrlnor 1 . bin au£tuärt§, 
reife t)ernm, peregrinä-ti-o (ön-is) f. 2 lufentt)alt in ber ftrentbe, 
^erumreifeu, peregrinä-bundu-s tjerumreifeub, peregrini-tä-s (täti-s) 
f. ©taub eines ^remben, frembe (Bitte. — äg-i-li-s betocglid), betjenb, 
. rüprig, agilt-tä-s (täti-s) f. Vefycubigfcit. — ag-men (mm-is) n. ,ßug, 
£>eer( 3 ug), agminä-ti-ra 311 g:, Ijaufentueife, ex-ämen (ft. -ag-men) n. 
©dpoarnt, ßüngleiti ber 3Bage, Prüfung, exämmo 1 . fdjtuärme, 
prüfe. — ag-ina f. ©djeere ber SBage, 3)cmin. ex-agil-la f. genaue 
SÖage, ex-ag-m-m n. SBägeu, ($e)oid)t; ex-ig-mi-s ex-i-li-s (= ex-ig- 
Mi-s) (genau) fnapp, gering, exigul-tä-s exili-t,ä-s (täti-s) f. Knapp-' 
fjeit, $ürftigfeit. — amb-ig-uu-s (ambiguum est, quod in ambas agi 
partes animo potest Paul. Diac. p. 17. l) fdpoanfenb, boppelfittnig, 
ambigui-ttt-s (täti-s) f. $)oppelfiunigfeit. — prodig-u-s (oertpueub) 
öerfdpoenberifd). — nc-ti-o (ön-is) f. Vcrridpung, Vcrljanblung, 5)emin. 
actiun-cüla, act-ivu-s, actu-äli-s 3 um Sljun geeignet, ac-tor (tör-is) 
m. Vollbringer, SDarftetler, Vertreter, actr-ix (ic-is) f., ac-tu-s 4. m. 
Xreibett, Sü^ren, SDarftcllung, 9lct, actu-üriu-s , leid)t 31 t betoegen, 
fcpitell (navis actuaria ©dpiellfegler) ©ubft. m. ©djnctlfcfyrciber, Vudp 
führet, actu-ösu-s Doll Vetuegung, Sfyütigfcit; actu-fum == in ber 
^anblung ba, fogleid); agitä-ti-o (ön-is) f. Vetoegung, Vetreibung, 
agitä-tor (tör-is) m. Treiber, Senf er, agitatr-ix (Ic-is) f., agitä-bili-s 
leicht betocglid). — äb-ag-mcntu-ni n. abtreibenbes SDtittel; co-ag-men- 
tu-m n. $uge, coagmento 1 . füge 3 ufammen, co-äg-ü-lu-m n. Vittbe= 
mittel, faurc 9J?ild), coägülo.l. maepe gerinnen; amb-äge-s (i-s) f. 
Umgang, Umfdjtoeif, 9lu3fludjt, ambagi-ösu-s butifef, 3 tocibeutig; 
anfr-actu-s 4. (tu-m, n.) m. (f. abhi) Viegung, Krümmung, Umfdjtoeif, 
anfräg-ösu-s reid) an Krümmungen. — ind-äg-o 1 . forfdje nad), in- 


Digitized by Google 


5 


dagä-ti-o (ön-is) f. 6rforf(f|ung, indagä-tor (tör-is) m. 6rforfd)er, 
indagatr-ix (ic-is) f., indäg-u-s auSfpürenb. — uxiti-ösu-s (— ag-s-) 
ber gentctn)d)nft(td) mit atibern etwas betreibt (factiosus); niites 
(mulieres sive viri dicebantur una agentes Paul. Diac. p. 3. 4); ‘ — 
uxi-s, as$i-s ( ag-s ) in. 9lcf)fe. — ä-la (ola, summa umeri pars Isidor, 
or. 11. 1. 62) (ft. ag-s-la, ctg bretjen) f. 9ld)fel, Slügel(glieb), al- 
äri-s, -äriu-s jurn Öliigel gehörig, alä-tu-s geflügelt, äle-s (l-t-is) com. 
Stieger. — cisc-ia (ft. ag-s-ia?) f. ,'pade, Stelle , ascio 1. mache mit b. 
St. aitredjt, de-ascio reibe mit b. ft‘. nb, betrüge. — ass-i-s m. f. 
( = ag-si-sV) S3of)te, 8tnnge, Sötte, assü-la f. Slbfpalt, Span, co- 
asso 1. täfle sufontmeit. — ig-ni-s m. Seucr, ®(uth, lEemin. igni- 
eülu-s, igne-sc-o 3. entbrenne, ign-eu-s igni-tu-s feurig, brettnenb, 
igni-äriu-m ignita-billu-m n. ffeuerjeug ; ignia (vitium vasoruin ticti- 
lium Paul. Diac. p. 105. 8). 

2B. agh fprcd)cn, fagen. ’ 

ad-äg-iu-m n. (-io, iön-is f.) Sprid)Wort. — u-j-o (= ag-i-o) 
3. fnge, behaupte; Aiu-s Locutiu-s (= ag-iu-s, ah-ius Sprecher), 
Ah-a-la. — neg-o 1. (ne-ig-o, bie ftiirjc ouffollenb) fogc nein, leugne, 
ab-nego Derweigere, de-nego id., per-nego leugne fjnrtuädig, sub- 
nego fdjlage einigermaßen ab, ffrequ. neg-l-to 1., nega-nt-ia, negä- 
ti-o (ön-is) f. ©erneinung, nega-tivu-s, -tör-iu-s öcrneinenb, negg-tor 
(tör-is) m. Scugner, negatr-ix (ic-is) f., negl-bundu-s leugnenb, 
negumate (in carmine C'n. Marci vatis significat negate, cum ail: 
quamvis moventium duonum negumate). — cögtlo ( = co-ag-i-to be= 
fpredje bei mir) 1. benfe, ermäge, cogits-ti-o (ön-is) f. -tu-s 4. m. 
©ebanle, Renten, $enttraft, cogita-bili-s benfbar, cogitä-bundu-s 
ben ©ebanfcit fid) ßingebenb. — ind-igi-to (e-to) 1. rufe an, bete au, 
indigitä-menta n. pl. 5ReIigioit4büd)er. — pröd-ig-iu-m n. ( 93 orfier- 
gefagteä) ©orjeidjen, Ungeheuer, prodigi-äli-s, -ösu-s tuunberbar, 
abenteuerlich, prodigiä-tor (tör-is) m. SBunberbeutcr (prodigiorum 
interpres Fest. p. 229). — axcirc (= ag-t, ag-s) (nominare Paul. 
Diac. p. 8. 9), axamenta (dicebantur carniina Saliaria, quae a Saliis 
sacerdotibus canebantur Paul. Diac. p. 3. 6). 

2B. agh begeßren, bebiirfen. 

eg-e-o (eg-ui) 2. barbe, bebarf, begehre, eg-e-nu-s bebürftig, 
eges-tS-s (täti-s) f. (ft. egent-ta-t-) $iirftigfeit; ind-'ig-eo (-ui) 2. 
= egeo, indig-u-s, -uu-s = egenus. 

3B. agh, angh beengen, ängftigen. 

ang-o (anxi, anc-tu-s) 3. beenge, würge, ängftige; ang-lna f. 
©eengung, §al3bräune; ang-or (ör-is) m. ©eeugung, 9tngft (animi 
vel corporis cruciatus, unde et faucium dolor angina dicitur Paul. 
Diac. p. 8. 3); Ang-i-tia f. (^Bürgerin), Angeröna (Adj. *ang-eru-s) 
f. ®öttin ber Slngft ; angi-portu-m (-s) eugeä ©äßcßeu; ang-us-tu-s 


Digitized by Google 



6 


eng, beengt, bcfdjrdnft, angusto 1. (-io 1.), co-, beenge, angust-ia 
f. enger 9taum, Beengung, Memme; anxiu-s (= ang-s-iu-s) dngftlicft, 
angjtbringeitb, anxiö-tä-s (täti-s), anxi-tü-d-o (in-is) f. Stengftlidjfeit, 
anxi-ösu-s 2(ngft toerurfacftenb. — angu-i-s com. (9ibf. angu-en, in-is 
n.) ©cftiange (= constrictor), 35emin. angui-cülu-s, angu-eu-s, -inu-s, 
jur ©dränge gehörig, anguin-eu-s fdjiangenartig; anguilla f. ($)emin. 
= angui-cula) Wal. — ingu-cn (in-is) n. ( Verengung) dünnen, 
SBeicften, ®efd)(ecf)t3tf)eiie, inguin-äli-s (herba) ©eftamfraut. 

SB. ank tönen. 

unc-o 1. unfe (üont 9taturtaut ber S3dren). 

SB. ang falben, beftreic^en. 

ung-o ungii-o per-ungo (unxi, unc-tu-s) 3. falbe, beftreiefte, 
ffrequ. unc-ti-to 1., ungu-en (in-is), unguen-tu-m n., ungue-d-o 
(in-is) f. ©aibe, ffett, ungmn-ösu-s . fettig , unguento 1. = ungo, 
nnguent-äriu-s bie ©albe betreffenb, unguill-a f. ©atbengefdft, unc-ti-o 
(ön-is) -türa f. -tu-s 4. m. ba§ ©atben, unc-tor (tör-is) m. ©alber, 
unctr-ix (ic-is) f., unc-töriu-m n. ©atb^immer; Unxia (ft. Unct-ia) 
bie ben ©alben üorfteftenbe (Göttin. 

aita (Saümort). 

atta ra. SBdtercften (attam pro reverentia seni cuilibet dicimus, 
quasi eum avi nomine appellemus Paul. Diac. p. 12. 11, cl. p. 13. 
18); Atta. 

SB. ad effen. 

äd-or (ör-is) n. ©pett, Xinfel (attlat. = far), ädör-eu-s jum 
©pett gehörig, aus ©pett befteftenb, ador-ea f. (urfpr. GIjrengeftftenf an 
©pelt) ©iege§prei£. — ed-o (ed-i, e-su-s) 3. effe, ad-edo beifte an, 
com-edo effe auf, ex-edo jernage, per-edo öerjeftre, sub-edo unten 
freffe, super-edo effe barauf, naeft; cd-ax (äci-s) tier$ct)renb, gefräßig, 
edaci-tä-s (täti-s) f. (Mefrä^igfeit , ed-o (ön-is) m. Treffer; comedum 
(bona sua consumentem antiqui dixerunt. Paul. Diac. p. 58. 6); 
ed-ü-li-s eftbar, edul-iu-m n. Gftmaare, Eduli-a, -ca Ed-üsa (bie ba3 
Gffeit ber Mnber befcftitfccnbe Gottheit); in-ed-ia f. Saften, ^ungern; 
e-su-s (— ed-tu-s) 4. m. ba£ Gffen, es-tr-ix (ic-is) f.; fjrequ. es-i-to 
1., Defib. es-ürio 4. bin ftuitgrig, esüri-es (ei) esuri-ti-o(ön-is), -go 
(gln-ie) f. junger, esuri-o (ön-is) -tor (tör-is) m. .frangerleiber ; es-ca 
(ft. ed-ca) f. ©peife, Socffpeife, esco 1. effe, in-esco f obere an, . 
fättige, esc-äli-s, -äriu-s jur ©peife gehörig, escS-tfli-s esc-ü-lentu-s 
eftbar. — vescu-s (= ve-esca) Kein, biinn, feftmaeft; vesciÜi (male 
curati et graciles homines. Ve enim syllabam rei parvae praepo- 
nebant Fest. p. 379). — den-s (t-is) m. (ft. ed-e-nt-s) ßaftn, ®emin. 
dent-i-culu-s m., deiit-älia n. pl. $flugfcf)aar, dent-äriu-s jum gaftn 
gehörig, dentä-tu-s denticulä-tu-s gejdftnt, gejaeft, dent-i-o 4. jaftne, 
denti-o (-ön-is) (ft. denti-ti-o) f. baä Qafyntn, e-dento 1. fcftlage bie 


Digitized by Google 


3äfytte qu§, edent-ü-lu-s jahttloS; atribidens sive bidens (ovis appel- 
labatur, quae superioribus et inferioribus est dentibus Paul. Diac. 
p. 4. 17). 

2B. ad (od, ol ) rieten, buften. 

od-or ‘(ör-is) m. ®erud), odör-o 1 . mache toohlriechenb, -or 1 . 
unter jud)e riecf)enb, nnttere, fpüre au§, odorä-men (min-is), -men-tu-m 
n. Sftciuchermer!, Specereien, odor-äriu-s junt Stauchern gehörig, 
odorä-tu-s 4. m., -ti-o- (ön-is) f. (Geruch, 9?ied)en, odor-u-s (mohl ; , 
übet;) riedjenb; ode-facit, (dicebant pro ol-facit Paul. Diac. p. 179. 
12). — bl-c-o (97bf. ol-o 3) bl-ui 2. rieche (laffc rieten = gebe 
erfennen), ad-oleo mache Oerbuften, ob-oleo rieche nad) ettoa#, per- 
oleo t)öbe fef)r üblen (Geruch, red-oleo gebe ®erudj, sub-oleo rieche, 
afpie, merfe, olent-i-cetu-m n. übelrtedjenber Drt, ol-i-du-s (mol)!-', 
übel--) ried)enb, ol-or (ör-is) m. = od-or; ol-fäcio 3. ried)C, mittere, 
J^ntenf. ol-facto 1. beriedje, olfac-töriu-m n. buftenber (Straub, ^Riec^= 
olfac-tr-ix (ic-is) f. Stiecherin, olfactu-s 4. m. = odoratus. 

SB. au ahnten, Ijau^eit; fdptaufen, ad^en. 

i 

än-t-ma f. (Söeherin) Suft, Slthem, Seben, Dentin. animü-la, 
änbnu-s m. ©eift, Seele, ®cmüth, Sttutf), animo 1. befeele, belebe, 
ex-animo entfeele, töbte, entmuthige, animä-ti-o (ön-is) f. Söefcclung, 
Belebung, animä-tu-s 4. m. Sebenäfraft, anim-ösu-s ntuthöoll, leibeit= 
fdjaftlid), animosi-ta-s (täti-s) f. SCftuth, Seibcnfchaftlid)feit ; anim-al 
(äli-s) n. Sßefen, X^ er / anim-an-s (ti-s) befeelt, ®efchöpf. — ä lu-m 
(ft. an-lu-m) n. tüilber Knoblauch, äl-iu-tn, all-iu-m id. ; in-üla (?) 
f. Sllant (eine tnürgljafte ^Sflan^e). — on us (er-is) n. (mobei ntan 
fdjnauft, äd) 5 t) Saft, üDhilje, onus-tu-s belaftet, on£r-o 1. belafte, 
befchtoere, oner-äriu-s Saft;, f^rad^t- (-aria navis, $racf)t=, XranäporD 
fcfjiff), oner-ösu-s läftig, jd)tt)er. 

ana s $ronominalftamm (a-na). 

an (urfpr. jene3, anbere§) — ober, t>ieüeicfjt, ob; an- ( s #räfi£): 
an-helo 1. attjrne auf, a-stasint (statuerunt Paul. Diac. p. 26). — 
enirn (St. eno ßoealenbung mi(n) = eno-m(i) eni-m, burd) rüdmärt£ 
toirfenbe Slffimilation) aßerbing$, benn. — iUe, illa, illu-d (altlat. 
olle; ollu-s au3 onü-lu-s, Ogi. ullus au3 unü-lu-s) jener (illä, illä-c, 
illä-t&nus, illi-c, illi-m, illi-n-c, illo, illo-c, illu-c, post-illä); Öli-m 
(Socal) einft, normale, Klüftig. — in (alt en) *ßrcip., in, auf, an; 
in-dc boit ba (her), hierauf, indi-dera ebettbaljer, per-inde ebenfo, 
je nad) bent, prö-inde (proin) ebenfo, bemgemäft; en-do (Slccuf. = 
en-do-m) in-do in-du: (^3räp.) endo eaelo, foro, manu, procinctu 
u. f. to., (^jSräfij) endo-itium = initium Fest., endo-coeptus , endo- 
gredior, endo-perator, indütiae = indu-itiae, industria = indu- 
stru-ia (inde-struum antiqui Fest. p. 106), indi-gena, ind-igeo, 
ind-oles, ind-u-o; in-ter innerhalb, jttHfdjen, unter (bgl. inter-ire 


8 


nntengefjen), inter-nu-s innerlicf), int^ri-m (Soc. f. eni-ra) unters 
beff, inter-a-tim (dicebant antiqui quod nunc interim Paul. Diac. 
p. 111. 1), intrin-s8cus intoenbig, inträ(d), intrö-(d) $lbl. (= intera 
parte, intero loco) innerhalb, hinein; inter-ior b. b. b. innere, in- 
tümu-s b. b. b. innerfte; in-tus (fief>e tas)\ intcs-tlnus intoenbig, Subft. 
(nnb inter-fmea) n. pl. (Kingeroeibe. — (an- negirenbeä ^räftj ==) 
in-: in-doctus, in-felix u. f. tu. 

ana (Satttuort). 

anu-s 4. f. (ügl. s 2lf)n) 2llte, alte£ 2öeib, ^Dentin. ani-cüla, -cel-la, 
an-e-o 2., -sc-o 3. bin, toerbe ein atteö 2Beib, an-ili-s alttoeiberf)aft, 
anili-tä-s (täti-s) f. fjofjeä ^rauenolter, anä-s f. (anatem morbum 
anuum dicebant sicut senium morbum senum Paul. Diac. p. 29. 19). 

anat-ja Snte. 

äna-s (anät-is) f. (Snte, 2)emin. anat-i-cüla, anat-inu-s üon 
ber (Knte. 

anta gegeit(über). 

ante, älter antl (ft. ante-d, i-d) Hbl. üor, üorn, üoran, ant-eä 
antid-eä üorbem; antid-eo gepe üorauö; ant er ior früher ; ab-ante 
($nfdjr.) öor toeg (— itat. avante); ant-e-s (i-uin) m. 9teit)en; antae 
f. (latera ostiorum Paul. Diac. p. 16. 15) Pfeiler üorn am ©ebäube, 
s $itafter; ant-iae f. üorf)erget)enbc3 (Stirnhaar; antennae (f. 2Ö. ta)\ 
Ant-iu-m , Ant-Inu-m , Ant-eju-s, Ant-ön-iu-s, -ia, -Inu-s; cmti-cu-s 
b. b. b. üorberc; anti-quu-s id. (ttm§ üorangufteßen ift) üorig, att, 
alteljrtüürbig, antiqul-tus (fieljc tas ) üon 2llter3 Ijer, antiquo 1. fepe 
in bie alte Siage, auf?er (Mtigfeit, antiqu-äriu-s m. s 2Utertf)ümlcr, 
antiquitä-s (täti-s) f. f)of)eö Witter, 2Utertt)nm. 

ansa $enfet 

ansa f. ^mnbfjabe, |?enfet, @riff , SDentin. ansü-la, ans-ä-tu-s 
mit Rentei n. f. tu. üerfefjen, gefjenfelt. 

3B. ap tnüpfen, binben. 

äp-i-o 3. atttat. (comprehendere antiqui vinculo apere dicebant 
Paul. Diac. p. 18. 19), ape (apud antiquos dicebatur prohibe, com- 
pesce Paul. Diac. p. 22. 17); äp-i-sc-or 3. ad-, ind-lp-i-scor (-ep-tu-s) 
erreiche, ermatte, red-ip-i-scor (-eptu-s) erf)alt& tüieber; ind-ep-i-sci 
(assequi, adipisci) ind-ep-tare (consequi) Paul. Diac. p. 106; ^ßart. 
ap-tu-s angepafct, paffenb, fcfjicflicf), apto 1. paffe an, in-ep-tu-s 
unpaffenb, albern, inept-iae f. hoffen, inepti-o 4. treibe ^Soffen. — 
op-to 1. tüäljle, iüünfcfye, ad-opto ertoätjle, neunte an, co-opto tüäfyte 
in eine beftetjenbe (Korporation, ex-opto tüünfcfje fefjnlid), prae-opto 
toiinfcfje ob. miß lieber, optä-blli-s tüünfcf)en§tücrtf), optä-ti-o fön-is) 
f. Sßunfcf), opta-tivu-s e. 2Ö. auäbrücfenb, opt-i-o (ön-is) f. freie 
2Saf)l, opt-ivu-s ertüäfjlt, praed-op-iont (praeoptant Fest. p. 205). — 
(*op-tu-s, *opt-ior) opt-imn-s (ber getüäfjlteftc) befte, optim-a-s (atis) 


Digltized by Google 


9 


m. einer ber SSeften, Gbetften, optimi-ta-s (tati-s't f. SSortrefflicfjfeit ; 
(co-ap-io ==) coep-i-o (eoep-i, -tu-s) 3. greife an, beginne, coep-tu-s 
4. m. beginnen, Unternehmen, 3ntenf. coep-to 1. — ä-me s famt-t-is) 
(= ap-me-t-) ©eftett juiu Stnfügen unb 9tuff>äitgen non ißogetnefjen, 
©abet, Jragftange ber Sänfte; ä-menlu-m ( = ap-mentu-m) n. 
Sd)ttmng=, SBurfriemen, amento 1. oerfetje mit e. Set)., 1 fd)teubere, 
amentä-ti-o (ön-is) f. bnä Slujpanncn unb Sdjtcubcrn. — äp-ex (ic-is) 
in. Gilbe, Spifce, apic-ä-tu-s mit einer Spif)nuif}c Dcrjctjen, 

apic-ü-lum (filum, qua Hamines velatum apicem gerunt Paul. Diac. 
p. 23. 2). — cöp-ü-la {— co-ap-ula) f. SSnnb, copulo 1. Uerbinbe, co- 
pulä-ti-o (ön-is) f. ißerbinbuug, copulä-tor (tör-is) in. -trix (trie-is) f. 
SSerbinber, sin, copula-tlvu-s jur SB. geeignet. — St. up (SfSlur. op-es) 
f. ©littet, 9JJad)t, SSermögeit, £üt}c, Op-s (Grbc atä Stpnbol ber 
Srudjtbarleit), Op-älia rf. pl. (ant 19. 3; ec. gefeiert), Opi-gßna ©e 
burt$t)elferin (SSciname ber 3uno). — cöp-ia ( = co-op-ia) f. id., 
©tenge, copi-ösu-s reid)tid), rcirfj, cöp-i-s id., mächtig, eopi-or 1. üer= 
fel)C mid) reidjtid), Copia (©öttin ber ffriillc unb bcö Ucberfluffcö), 
in-opia f. ©langet, Slotl), in-op-s (ap-is) Ijütjtos, bürftig. — opi-pär-us 
reidjlid) au£geftattct; opi-tül-or 1. teifte .fpiiffc; öp-ü-lcnlu-s (lens) 
mächtig, reiefj, opulent-ia, l-ta-s (töti-s) f. ©lad)t, Ginftuf?, 9icid)t()um, 
opulento 1. berfetje mit SERittcfn. — op-us (Sr-is) n. Sßcrf, Slrbcit, 
ffunftmerf, ®emin. opus-culu-m n.; opifex (ffc-is) (ft. oper-i-fex) 
m. SBerfnieiftcr, ©itbner; of-ficiu-m (ft. opi-ficiu-m) n. Stiftung, SMenft, 
Sßflidit, Stint, offici-äli-s jum Stmtc gehörig, offici-ösu-s bienftfertig, 
offici-perda m. (gratior ofßciis, quo sis mage carior, esto, ne nomen 
subeas quod dicitur officiperdae Cato dist. 3. 87), offic-lna f. 2Bcrf- 
ftätte, officinü-tor (tör-is) in., -trix (trlc-is) f. Sßerfmeifter, sin. — 
oper-a f. Strbeit, SCRüfje , 3)icnft, 3)emin. operü-la, opel-la, oper-äriu-s 
m. Strbeiter, operor 1. arbeite, bin bcfdjäftigt, operä-ti-o (ön-is) f. 
baä Arbeiten, oper-ösu-s tfjätig, mitf)font, operosi-ta-s (täti-s) f. ®e= 
fdjäftigfcit. — op (geiftig erreichen, eonjectura assequi): *op-inus 
in nec-, in-opinus unsöermutf)ct, opinor 1. bermutfjc, meine, opinä- 
blli-s muttjmafjtid), opinä-ti-o (ön-is) f. -tu-s 4. m. Sßermutlpmg, Gins 
bitbung, opln-i-o (ön-is) f. id., ©Icinung, ©taube, opini-ösu-s Dott SS., G. 

ap- (ap-a JJnftrum., ap-i Socat). 

äb (s, af- 3nfd)r. Cic. or. 47. 158, au-, ab-s) ab, tum — tneg, 
ab-s-que aujjer, ot)ne, ab-usque tneit tneg. — op-äeus (t)intentiegcnb), 
fdjattig, bunte! , opaci-tä-s (tati-s) f. Scfdjnttung, opaco 1. befd)atte. — 
ob nad) — f)in, tnegen (= ad, befonberä in ber älteren Sprache: ob- 
viam, ob-ire, ob-oedio), obl-ter nebenbei, jugteid). — äpu-d(t) (alte 
©bf. apo-r, ngt. iriedi-, meri-dies) bei, an, neben. — Ostra- (Ob-s-tra 
bie naf)e baran gelegene), Ostr-äni (Stabt in Umbrien). 

ap-ap (onoiuatopoetifd)). 

üp-üp-u (auö op-op-a, ögt. to-tond-i) f. SBiebetppf. 


Digitized by Google 



10 


apra CSbcr (ber ©tarfe). 

aper (ri) m. Sber, apra f. bie ©acfje, apr-äriu-s ben ®. betr., 
apr-lnu-s, ineu-s, jum ©. get)-, apru-gnu-s öom@. herrührenb; Aper. 

28. ahh fchtocflen, träufeln, trunfen fein. 

äb-ie-s (iS-t-is) f.- Sanne, abie-gnu-s Pott Xannentjolj, abiet-aria 
(negotia dieebantur, quam materiariam nunc dicimus, videlicet ab 
abietibus eoömendis Paul. Diac. p. 27. 11). — i-m-b-er (©t. imb-ri 
au§ imb-ro, @en. imb-ri-s) m. IReqcn, imbrl-cu-s, t-du-s 9t. bringenb, 
imbri-fico 1. beregne; Umb-ri, Umb-r-ia, Umb-r-o (ön-is) (bie Umbrer 
tnohnten in ältefter Beit ju beiben ©eiten bed Xiber unb bccs Slpennin, 
einem 2anbe reich an Bluffen, Sädjen unb ©een, in 2Bcft unb Dft oom 
SJteer befpiilt) = 2Bafferantoobner, loafferreiched £anb, tuafferr. Blufs 
(f. Oinbrone), Umbr-önu-s, Umbri-c-iu-s; imbr-cx (lc-is) f. .f>of)l : 
jiegcl (jum Ülbleiten be« Siegend), imbrlc-o*l. bede mit £., imbricü- 
ti-m I)p 1)1, kegelförmig. — eb-r-his üppig, faftreid), trunfen, Semin. 
ebriö-lus leidd angetrunfen, ebrie-tä-s (tati-s) f. Srunfenpeit, ebrio 
in-ebrio 1. ntadje trunfen, ebri-ösu-8 trunffücfjtig, ebriösl-tS-s (tBti-s) 
f. Sruitffucfit; söbriu-s (= so-ebriu-s, f. 28. so) nüd)tern, befonnen, 
sobrifi-Ui-s (töti-s) f. 9liid)tcrnl)cit, sobrio 1. mache nüchtern. 

abhi, ambhi um — I)crum. 

ambi- ambe- amb- am- an- (praepos. insepar.) (aftitaf. amfr-) 
um(b), um j. 29. ambi-viu-m n. &'rcujtncg, ambe-clsu-s m. Umfdjnitt, 
amb-io 4. umgebe, am-plector 3. umfdjlittge, an-qulro 3. judje untrer; 
amfr-actus (f. 28. ng ). — amplu-s (= ambi-pü-lu-s) umfänglich, ln eit, 
herrlich, ampl-i-o 1. ampli-ftco 1. enneiterc, oerherrlid)e, ampliä-ti-o 
(ön-is) f. fpötere Serminanberaumung, ampli-tu-d-o (In-is) f. SBeite, 
©röjje, 29ebeutung. — annu-s (= am-nu-s, urfpr. Umfreiä) m. 3abr 
(tempus a bruma ad brumam, dum sol redit, voeatur annus, quod 
ut parvi eirculi anuli, sic magni dieebantur circites anni, nnde an- 
nus Varro 1. 1. 6. 8. p. 76), bi-, tri-enn-iu-m u. f. tn. n. Beitraum tum 
2, 3 u. f. m. fahren, ann-äli-s jum 3- gehörig, *>>e 3- betreffenb, 
©ubft. m. Bahrbuch, Annäli-s, Ann-iu-s, Ann-gju-s, annl-cülu-s an- 
nu-äli-s einjährig, anni-vers-üriu-s nUjäl)rlid) mieberfeprenb, annöna 
(= anno-ina?) f. jährlicher ©rtrag, (betreibe, ®tarftpreid, Annona 
(®öttin ber Stahrungdmitiel), ann-ösu-s reich an 3 a h re n, annösi-tä-s 
(tatis) f. h»h e ^ 2llter, annö-tinu-s öorjährig; per-enni-s b ad ganje 
3- bauemb, fortbauernb, perenni-tä-s (tati-s) beftänbige Sauer, per- 
enn-o 1. erhalte lange, baure lange; soll-emni-s (f. 28. sar fchüfccn) 
(sollu-s; quod Omnibus annis praestari debet Fest. p. 298) aHjäf)r= 
lieh, (pon tnieberfehrenben Beften), feftlich, sollemni-ta-s (tati-s) f. gefb 
lichfeit, sollemni-ter (4us) auf feierliche 28eife. — ä-nu-s änü-lu-s 
(ft. am-nu-s) m. Stunbung, 9ting, anul-äri-s, -äriu-s ben 9tütg betreffenb, 
anulä-tu-s beringt. 

28. am (fid)) oerbinben, jufammenjiehen. 


Digitized by Google 



11 


am-äru-s jufammen,;icf)enb, tjerb, bitter, amar-ü-lentu-s öott 33itter- 
!eit, amari-tä-s (täti-s), -t.ü-d-o (In-is), -tie-s (ei) t‘. amar-or (ftris) m. 
93iiterfeit, ^»erbc, amarlco (*amar-icu-s) 1. amar-e-sc-o 3. mndjc, 
merbc b. b-, in-amaresen merbc babei bitter. — om-ni-s (inSgefammt) 
aller, jeber, omnino im ©anjen, gänjlid), überbauet. 

ama Sattmort. 

ämi ta f. ©aterafdjtoefter, Tante Oon b. SS. ©eite, amit-ini, -inae 
©cf(broifterfinber öon ©ruber uitb ©(bmefter. 

amisala SImfel. 

meruia (= [aj misula) f. Stntjel, ©leeramfel (ein 3i{tb), Mernla. 

ampi (?) ©iene. 

api-s f. ©iene, Temin. api-cüla, api-änus, -ariu-s ju ben ©. 
gehörig, ©ubft. api-ariu-s m. ©ienenjiicbter, -äriu-m n. ©ienenforb, 
ap-iciu-s oon ben ©. gebucht, teefer, füfj (vinum aplcinm SDtudcatmein ), 
©ubft. 5eiitf<f)mecfer; Apicius. 

SB. amb umbüflen. 

umb-ra (ogl. ©fr. arab-ara-in Sujtfrcie, .‘pintmel, ©emanb) f. 
©«batten, ®emin. umb-ella, umbrä-cölu-m ein febattiger Crt, Sonnen; 
febirm, umbra- tfcu-s, -tili-a im ©(batten, müffig, bejdjaulid), umbr- 
ösu-s fdjattenreid), umbri-fer ©djatten briitgenb, umbro 1. befdjatte, 
ad-umbro begatte, jei(bne ob. ftette bar, in-, ob-umbro begatte, 
Oerbede. 

SB. ambh jufammenbalten. 

ambö (ae, o) beibe (= ambau, Tualform). 

amsa ©d)utter. 

üm-e-ru-s m. Cberarm, ©(bulter, Stdjfel, Temin. umerü-lu-s, 
umer-äle n. ©ebulterfleib ber ©otbaten. 

ajas SOfetatt, ©rj. 

aes (aer-is, alttat. ais, ais-is) n. £upfer(er$), ßrj, aer-eu-s 
ebern, aer-äriu-s bad@. betreffenb, ©ubft. -s ©rjarbeitcr, ftupfer?(bmieb, 
-m (erg. penn, penum) n. ©djabfammer, ad-aero 1. jdjätje nad) ©elbe 
ab, aerä-tn-s mit befebtagen, au§ ©. gearbeitet, aer-ösu-s fupfer; 
baltig, aeruma (utensilia ampliora Paul. Diac. p. 26. l); aeruseare 
betteln (aeruseare aera undique, id est pecunias colligere Paul. Diac. 
p. 24. 7), aerusca-ior (tör-is) m. ©eitler; aerä-men (mln-is), -mentu-m 
n. Sr^toerf, ;gefcf)irr; ncr-a (?) f. Sedfnungäpoften, gegebene 3a pt, 
StnfangSpunft ber 3citrcd)nung ; aer-ü-po (gin-is) (aud) aer-ü-ca) f. 
Soft, Öriinfpan, aerugin-ösu-s Oott Oon S. ob. ©r. — ähe-neu-s (ft. 
ajes-neu-s) Se-neu-s ahe-nu-s ae-nu-s ebern, Aheno-, Aeno-barbu-s 
(Sotbbart). 

SB. ar, er, or; ra, re, ro betoegen, fid) bemegen: treiben, er= 
regen, fügen; treffen, geben. 




Digitized by Google 



12 


ar. — är-o 1. pflüge, furdje, circum-aro umpfliige, ex-aro adere 
au§, erarbeite, in-aro adere ein, bebaue, ob-aro bepflüge, per-aro 
burdjpfliige, sub-aro unterpflüge, arä-bfli-s pflügbar, arä-ti-o (ön-is) 
f. pflügen, Dentin, aratiun-eula, arä-tor (tör-is) m. Pflüger, aratör-iu-s 
junt fßfl. gehörig, arä-tru-m n. ^Sflitg ; ar-vu-s gepflügt (arvu-s 
ager, arva terra, arvu-rn solum ^fluglanb, 8aatfclb), arv-äli-s baä 
8. betrcffenb (fratres arvales s .ßricftcrcollcgium, 8d)UpO. b. (Göttern 
für bie 8. ju crfleljen). — aurig-a (öriga) (aureax Paul. I)iae. p.8. 12) 
com. (= arvi-, auri-jüg-a SRoffeanfdjirrer) SRoffeleitfer, SBagcnleitfcr, [arv 
511 aur = scarvus §u scaurusj, aurigo (or) 1. bin SB., aurigä-tor (tör-is) 
— auriga. — ar-mci n. pl. ©crätt), 3tüft^eug, SBaffett, in-enn-i-s 
tnaffenloÄ, tucprloä, anno ob-armo 1. betuaffne, rüfte auä, de-, ex- 
armo enttuaffne, per-armo betuaffne tuotjl, in-ermat (armis spoliat 
Paul. Diae. p. 110. 13), armä-menta n. pl. Lüftung, armament-äriu-m 
n. .ßeugpauä, arma-türa f. (tu-s 4. m.) 23etuaffnung.; arm-äriu-m n. 
8djranf. — ur-mmtu-m n. (8pantt;) 53icp, ©rofebiel), Sßferb, 9iinb, 
arment-äli-s, äriu-s, i'ciu-s ba£ ©rofeüiel) betreffenb, arraent-lvu-s Uom 
©r. l)errül)reitb, arment-ösu-s rcicf) an ©r. — ar-mu-s (Dber=) 2lrm, 
8d)tilter, armil-la f. Slrntbanb, armillä-tu-s mit e. 21. ocrfcf)cn. — 
är-und-o (i'n-is) (oud) har-) f. (©cruubrü *ar-undu-s mit neuem 8uffi£, 
©ntportrcibenbeä, 3Bad)fenbe3 ==) ^olp:, Slngelruttje, arundih-äceu-s, 
-eus rof)r=, fdjilfartig, arundin-etu-m n. 9töf)ricf)t, arundin-ösu-s fd)ilf; 
reid); aer-o (= ar-i-on) (aer-ön-is) in. ^tebeforb (au§ 8d)ilfs ltnb 
23infcngefled)t). — ar-s (ti-s) f. (urfpr. tuofel: $uuft be§ 2(derbauc§) 
$unft, ©cfd)idlid)feit; in-cr-s (ti-s) uugefcfeidt, trüg, $)emin. inertl- 
culu-s, inert-ia f. Ungefd)idlicf)fcit, Xrögfjeit; soll-ers (f. SB. sar 
fdjii^en); arti-fex (fic-is) funftfertig, 8ubft. com. Zünftler, =iit, arti- 
fic-iu-m n. ft'unfPbctrieb, mbung, =fertigfeit, artifid-ösu-s funftüoll, 
funftgered)t ; artitus (bonis instructus artibus Paul. Diac. p. 20. 14). — 
art-i-o 4. füge, ar-tu-s gefügt, 8ubft. ar-tu-s 4. m. ©efügc, ©etenf(glicb), 
de-artu-o 1. reifee bie ©lieber ab, uernidjte, arti-cülu-s m. flcineS ©e= 
füge, fl. ©elenf, 2lbfa£, 2lbfcf)nitt, articul-äri-s, äriu-s ba§ ©. betreffenb, 
articulä-ti-m glieber=, ftiidtueife, articulo 1. gliebere, articulä-ti-o 
(ön-is) f. ©lieberuitg, ©etenfbilbung, articul-ösu-s gtieber=, gelenfreid). — 
er. — er-r-o (= er-s-o, befiberatioeä s) 1. (fucfec gu gelangen =) 
irre, ab-erro de-erro irre ab, üerfefjle, ad-erro irre feeran, circum-, 
in-, ob-erro irre untljer, per-erro burdjirre, burdjftreife, errä-bun- 
du-s umljerirrenb, errä-tlcu-s umfecrfcfetucifcnb, erra-ti-o (ön-is) f. 
-tu-s 4. m. ba3 llmljerirren , err-or (ör-is) m. ^rrfat)rt, $rrtl)um. — 
re-mu-s (altlat. res-mo-s; au§ Sr-et-mu-s) m. Sauber, Dentin, remu- 
lu-s, rem-ex (-ig-is) m. Zuberer, $Ruberfned)t (SB. ag — $Rubcr= 
trciber), remlg-iu-m n. Zubern, SRubertoerf, rem-ig-o 1. rubere, ad-re- 
migo rubere Ijeran, e-remigo burcfefdjiffe, sub-remigo rubere unterhalb, 
nad), remigä-ti-o (ön-is) f. Säubern. — or. — Ör-i-or ex-orior (or-tu-s) 3. 
feebe mid) empor, entfpriuge, ab-orior Oergelje, getje ab .(uott ber Seibers 


Digitized by Google 


13 


frud)t), ad-orior greife an, untcrnct)me, co-orior entfiele, brecpe lo«, 
ex-, ob-orior entfiele, in-orior jcige mitf), sub-orior entftepe allmäp 
lief), or-tu-s 4. m. ©ntftepcit, Stufgang; Or-t-ün-a; örien-s (sol) m. 
Sonnenaufgang, ©torgentanb, Orient, Orient, -ali-s morgentänbifep. — 
or-lg-o (In-is) f. Urfpnmg, tperfunft, origin-ali-s, ariu-s urfprünglicp; 
Ab-origlnes Slboriginer, ba$ Stantmbolf ber SRömcr (Indigenae sunt 
inde geniti, quos voeant. aborigines Latin!, (Iraeci avro-fiovaq Serv. 
Virg. Aen. 8. 328). — ■ or-nu-s f. (bic aufftrebenbe) ©ergebe, om-eu-s 
jur ©. gepörig. — ul-na f. ßüenbogeu, ©fle, Slrm. — ra. — rä-ti-s 
(rät-ariae pl. ) f. Stoff, Sdprc. — ri-tus 4. m. £>crfontmen, Sapung, 
(retigiöfer) (Hebraud), Sitte, Stbo. rlte*(9lbl. Hon *ri-ti, Ogt. rite ne- 
"fasto Stat. Theb. 11. 285) und) ®ebrau<p, red)t, Wopl, ritu-ali-s ben 
r. ©ebrauep betreffenb. — rö-ta f. SRab, Scheibe, £>emin. rotü-la, 
roto 1. brepe, rotte, rota-bili-a bret)bar, fiep bret)cnb, rot-ali-s be= 
räbert, rota-tlli-s f reisförmig, rotii-ti-o (ön-is) f. -tu-« 4. m. Deepen, 
SRotation; rotundus fcpeibenrunb, fugelrunb, flirtet runb, runb, ro- 
tundo con-rotundo 1. maepe runb, rotundl-ta-s (tati-s) f. tRunbung, 
Stbrunbung. — Hat-umenn porla (rata = rota; a nomine ejus ap- 
pellata est, qui ludicro eertamine quadrigis vietor Etrusci generis 
juvenis Vejis consternatis eqnis excussus Romae periit Paul, tliac. 
p. 273. 1) = äBagentpor. 

aravo ein ©ftanjcnnamc. 

ervu-m n. ßrOe, ©rbfc, erv-ilia f. id. 

3B. ark feftmaepen, mehren, ftofjcn, »erleben. 

arc-a f. St'ifte , .Haften, Dentin. arcü-la, arc-äriu-s ni. C£a ffier ; 
arculus (putabatur etiam deus, qui tutelam gereret. arcaruni Paul. 
Diac. p. 16.9). — orc-a f. Donne, Dentin. orcü-la, Orea. — arc-er-a 
f. Dedctwageu. — arc-änu-s abgefperrt, gepeint, Subft. -m ©epcim- 
nijj, SRpfterium, Arc-änu-m (rus) (Fontana buona ob. Casa di Cice- 
rone). — arc-s (arc-isj f. äüepr, Sollwert, ©urg, tpöpe; arc-e-o 
(arc-ui) 2. tuepre ab, oertjinberc, co-üreeo (-ui, I-tu-s) patte in 
Scpranfen, ex-erceo beunrupige, übe, ab-areet, -ercet (proliibet. Paul. 
Diac. p. 15. 13), Sregu. exerc-i-t-o 1. exerc-i-tin-m n. Hebung, exer- 
ci-tu-s 4. m. Iba 5 geübte) tpecr ; porcet = por-ercet (porcet signi- 
ficat proliibet Non. p. 159. 33); arcula (dicebatur avis, quae in 
auspiciis vetabat aliquid tieri Paul. p. 16. 10); ar-tu-s (ft. arc-tu-s) bc= 
fcprantt, eng, arto co-arto 1. befepränfe, jwange jufantmen. — arc-u-s 4. 
m. tSBepr) Sogen, Demin. arcü-lu-s, arculata (dicebantur circuli, qui 
ex farina in sacriliciis tiebant, ( Paul. Diac. p. 16. 9), in-arculum 
(virgula erat ex malo Punica incurvata, quam regina saerificans in 
capite gestabat. Paul. Diac. p. 113), arcu-ärins junt S. gepörig, Subft. 
©ogenöerfertiger, areu äti-m bogenförmig, arcu-or 1. bewege miep 
bogenförmig. — Orc-us (Hott unb tperrfeper ber Unterwelt, Unter; 
Welt. — ulc-i-sc-or (ul-tu-s) 3. (wepre burd) Strafe) räcpe, nl-ti-o 


Digitized by Google 



14 


.(ön-is) £ 9?ad>e, ul-tor (tör-is), -trix (tric-is) f. Stauer, 4n. — alc-c-s 
(is) f. @Ientt)ier (achlis ft. abch-i-s). — irp-n-s (hirpu-s) (fabin.) m. 
2öolf, Hirpi, Hirp-Ini. — ur-su-s (= urc-tu-s , urc-su-s) m. 93är, 
ursa f. 33örin, urs-äriu-s m. iöärenmädjter, urs-inu-s bom S9ären 
fommenb. 

35$. ark Rinnen. 

är-ä-nea ( = ar-a-k-nea. } ob. Sefpüoort?) f., -u-s m. ©pinne 
(= ©pimterin), ©piuntocbe, $>emtn. araneo-la, lu-s, arane-ösu-s 
t>oß bon ©p., fpinntoebartig, araneu-m n. ©pinngemebe, araneu-s 
gur ©p. gel)., fpinnenartig. 

255. arg, rag reden, ftrcden. 

reg-o (rexi, rec-tu-s) 3. ridjte, leite, lenfe, ar-rlgo richte entpor, 
errege, cor-rigo richte gerabe, berbeffere, di-rigo richte l)in, ein, e-rigo 
richte auf, por-rigo ftrede au§, reidje bar, surgo (= sub-s-rigo) er; 
1 )ebe mid), [teige entpor, bagu: ad-surgo ergebe nticf), con-surgo ergebe 
mid) gugleid), ex-surgo ergebe, erhole micf), re-surgo ftef)e toieber auf, 
. pergo (= per-rigo) faljre fort, ex-pergo (-perg-i, l-tu-m) 3. eriüede, 
ex-perg-i-se-o-r (-per-rec-tu-s) 3. crmadje; ^Sart. rectu-s gerabe (ge; 
richtet), richtig, redjt, redjtfdjaffen, reg-l-bili-s lenfbar, rec-ti-o (ön-is) 
f., reg-i-men (mln-is). -men-tu-m n. Leitung, Öenfung, rec-tor (tör-is) 
m., trix (tric-is) f. Seiter, £>errfd)er (sin), rec-türa recti-tü-d-o (m-is) 
f. gerabe 33efd)affenl)eit. — reg-i-o (ön-is) f. 9tid)tung, ©trede, ©ränge, 
©egenb (bgl. e regione au§ ber Stiftung l)er, gegenüber), region-äli-s 
bie ©egcnb, Sanbfdjaft betreff enb, region-äti-m gegenbmeife. — pergüla 
(= per-rig-ü-la) f. 33orfprmtg beä |)aufe§ (£abcn, SBorbeU), SS$ein; 
gelänber, pergul-äna vitis am 35$eingelänber gezogener 35$ein. — 
reg-ü-la f. 9ftid)t;jdjnur, ;fd)eit, ;ftab, ©d)iene, Siegel, regul-äri-s gur 
©dj. gef)., regulo 1. regle. — rex (reg-is) m. (Seiter) ®önig, 
reg-Ina f. Königin, reg-ali-s, reg-iu-s, reg-illu-s, reg-i-flcu-s föniglid), 
prad)tooll, regali-ölu-s ra. ßaunfönig, Reg-iilu-s, Reg-inu-s, -illu-s, 
-ill-änu-s; reg-nu-m n. Regierung, ^>errfcf)aft, regno 1. ljerrfdje, 
regiere, regnä-tor (tör-is) m. £err|d)er, Regent, -trix (tric-is) f. ge= 
bietenb. — ergo (= e-reg-ö, ögl. e regiöne) auä ber 3tid)tung f)er, 
au§ bent 9ted)te, au3 bem ©runbe, baljer, als s $räp.: gu bem 3mede, 
megen; ei-gä (= e-reg-ä) = au§ ber Stiftung f)er, bann mit ber; 
mifdjtem ©inne: in ber Stiftung auf, gegen f)in; corgo (= con-reg-ö) 
mit 9tid)tung, mit 9tid)tigfeit, mit 9ted)t, fürioaf)r (apud antiquos pro 
adverbio qnod est profecto ponebatur Paul. Diac. p. 37. 6). — rog-u-s 
m. ©d)eiterl)aufen, rog-äli-s gurn ©d). gehörig. — ng-c-o 2. rage 
(empor), ftarre, rigö-faeio 3. madje erftarren, rig-e-sc-o (-ui) 3. er; 
ftarre, de-rigesco erftarre gang, prae-rigeo 2. erftarre bom, rig-i-du-s 
ftarr, fteif, rauf), rigidi-tä-s (täti-s) f. ©teife, rigido 1. mad)e [tarr 
u. f. tt>., rig-or (ör-is) m. ©tarrfjeit u. f. m., ©rftarrung, Unbeugfam= 
feit, rigör-o 1. madje fteif, gerabe, ftüfce. 


Digitized by Google 


15 


SB. arg gtänjen, licfjt fein. 

arg-entu-m n. ©itber, argent-äriu-s ba$ S. bctrcffenb , Subft. -s 
m. ©Uberarbeiter, @elbmecf)Mer, -a'f. (fodina) ©Ubergrubc, (taberna, 
mensa) 2Bed)ä(er(aben, (negotiatio) SB.gefbäft, argent-eu-s fitbern, 
argenteö-lu-s nett in ©. gearbeitet, argento 1. öerfilbere, de-argento 
beraube be3 ©elbeS, argent-ösu-s filberreicf) , Argont-inu-s @ott beö 
©. — urg-illa f. Weiter Xijott, argill-äceu-s attä lo. XI). beftetjenb, 
argill-ösu-s reib an to. XI). — arg-lti-s f. (vitis) eine rueißc SScinart. — 
arg-u-o (u-i, ü-tu-s) 3. (madje Rar), erntet] e, gei^e, co-, red-arguo 
toiberlege; argü-meniu-m n. Xarfteüuttg, Stoff, ©emciägrunb, ©e= 
toeiö, argument-äli-s jum ©. get)-, itjn enttjattenb, argumentor 1. 
fprec^e jum 83., argumentä-ti-o (ön-is) f. 83cioeiäfüt)rung, argument- 
ösu-s reib an 3nt)att, ©cWcifen; argü-ti-a f. fdjarfc Xarfteüung, 
fpifce Siebe, Xetnin. argutiö-la, (©art.) argü-tu-s tjcü, beutlib, mijjtg, 
gefbtoäf)ig, Xemin. argutü-lu-s, argüt-or 1. geige mich iebenbig, 
fprebe gefböftig, fdjhja^e, argutä-tor (tör-is) m. fpiftfinbiger Sprecher. 

SB. ard nefcen. 

ard-ea f. Steiger, Xetnin. ardeö-la. 

SB. ardh ergeben. 

ard-uu-s fteil, fdjtuierig, mifjtib, ardui-tä-s (täti-s) f. ©teiüjeit; 
Ard-ea. 

SB. urbh , rablt, labh faffen; erfaßt fein = tmittjen. 

röb-us (robur) ®en. rob-ör-is n. §ärte, Starte, Sern, Serntjolj, 
©ic^e, robor-o eor-roboro 1. macf)c fernfeft, ftärfc, robor-a-sc-o 3. 
ttterbe ftart, robor-eu-s, robur-neu-s eid)en, robor-ösu-s ftarr, robus- 
tu-s auä Serntjotj, t)art, ftart, robust-eu-s auä Steineiben. — läb-or 
(ör-is) m. Stnftrengung, Sir beit, labör-o 1. ftrenge mid) an, arbeite, 
al-laboro ftrebe an, e-laboro mül)e tnib ab, betreibe (mit äJtüfje), 
bereite, ii-laboro arbeite worauf, labor-i-ösu-s üoÜer Strbeit, müt)fam, 
labös-u-s id.; Labör-iae f. (Terra di Lavoro). — räb-o 3. rafe, tüütfye, 
räb-I-du-8, rab-tt-lu-8 rafenb, wütfjenb, rab-ie-s (ei) f. Staferei, SButt), 
rabi-ösu-s = rabidus, Xetnin. rabiosü-lu-s, rab-ü-la m. fbreienber 
Slboocat, Stabulift; Rab-Iriu-s. 

SB. arbh toabfen. 

arb-os, -or (ör-is) f. (ber toabfenbe) Saunt, Xemin. arbus-cüla, 
arbör-äriu-s ben ©. bctrcffenb, arborä-tor (tör-is) m. ©aumjübter, 
arbor-e-sc-o 3. toabfe j. ©. tjeran, arbor-eu-s baumartig; arbustu-m 
(= arbo8-etu-m) n. ©aumtuert, =pflanjung, arbusto 1. oerfefje mit 
©., arbustu-s mit ©. bepftanjt. — arb-ü-tu-m n. SDleerfirfbe, arbütu-s 
f. SKeerfirfbenbaum, arbut-eu-s bom fflteerfirfbenbaum. 

arbha flein, Subft. Snabe. 

orbo 1. beraube ber Sinber (ög(. töpfen, atfo: finbern, in prioatiber 
©ebeutung), beraube, mabe berntaift, orbä-ti-o (ön-is) f. ©eraubung, 


Digitized by Google 



f 


u; 


orbä-tor (tör-is) m. 2$erluaifer, orb-u-s beraubt, üeriuatft, orbi-ta-s 
(täti-s) -tü-d-o (in-is) f. ba3 SßerUmiftfein ; Orb-öna f. (©öttin ber 2tb= 
tuepr ber Sßertüaifung unb be3 Xrofte£ bei ipretn (Eintritt), Orf-iu-s, 
Orb-iu-s, Orb-il-iu-s. 

arsa Grube. 

urr-un-cu-m n. ber uuterfte Xfjeit ber 2tet)re (quod in infima 
spica, appellatur ummcum Van*, r. r. 1. 48. 3). 

2B. al ( ol ) tuadjfett tttadjen, nähren; tuadjfcn. 

äl-o (-ui [l-tu] tn-s) 3. mad)e toad)fen, tnadjc grofj, ftarf, ttäljre, 
al-e-sc-o 3. ftmd)fe, gebcifyc, co-aleseo, ale-tüdo (corporis pinguedo 
Paul. Diac. p. 27. 12), al-i-bili-s naprpaft, fid) nät)renb, al-i-mentu-m, 
-mön-iu-m n. (-ia f.) s Jiaf)rung, aliment-äriu-s jur 9ial)rung gehörig, 
ali-türa f. ^tufjictjung, al-tili-s gemöftet, fett, al-tor (tör-is) in. -trix 
(-tric-is) f. ©rtjölter, (Srttä^rer (sin) ; Al-e-mön-a (superstitio Bomana 
deam finxit, A., alendi in utero fetus Tert. de anim. c. 37). — 
al-i-ca gcmat)tene§ betreibe, ©raupen, alic-äriu-s m. ©raupenmüfler, 
alicastru-m n. Sommerfpelt. — nl-u-mnu-s m. Pflegling, ßögting, 
alumna 1*., alumno 1. ermatte, jiefye auf. — al-mu-s (2lüc3 tuoburd) 
tuir £eben uub Dbem fyaben) tabeub, gütig, ticb. — iÜ-ä-cer (cri-s, ere) 
(*ala 9?afyrung -f- 2B. *ar madjen = Sftaprung ntadjenb, lieben, 
Sebenbigtcit briugcnb) munter, frifd), alacri-tä-s (täti-s) f. SHunterfeit, 
Aufgeregtheit. — al-tu-s ( s 4$art. t). alo) (= t)od), grofs gemad)t) fyod), 
ergaben, tief (= uad) unten getuadjfen), alti-tü-d-o (in-is) f. ^)öt)e, 
©rt)abent)eit, iiefe, alto ex-alto 1. erl)öl)C. — al-vu-s f. ( in.) (ber 
©rnäfjrettbe) 23aud), Unterleib; «'pöfylung, Üöicitcuftod; alv-cu-s m. 
(eigentt. eine beut fjofjten Scibc ät)ntid)c Vertiefung) ^tufjbett, SÖetfen, 
-Öienenftod, ®emiu. alveo-lu-s, alve-äre (i-s), -äriu-m n. öienenftod, 
sforb, alve-atus alveol-atu-s mutbenförmig, gcfyötjtt. — el-c-mcniu-m 
(al: el = volo: veliin) n. 2Bad)fcn tjcrüorbringenber Stoff, ©ruttb* 
ftoff, pl. Vnchftoben (atä ©runbftoffe ber Söörter), ©lemente, Anfang§= 
griiubc, element-äriu-s, -iciu-s §u beit 2t. gehörig. — al-nu-s f. ©rte 
(al» SBadpenbe), aln-eu-s üou ©rtentyota; cbenfo: ul-mu-s f. lUnte, 
ulm-äriu-m n. Utmeupftangung, ulm-eu-s üott U.; ul-va f. Schilf? 
gra£, SumpfgraS, ulv-ösu-s reich au Sdp, S. — ud-öl-c-sc-o (-ole-vi, 
ul-tu-s) 3. toadjfc tjerau, (^art.) adulescen-s (com.) junger 9Kann, 
junget 2öeib, adulescent-ia f. $ungeinaun§attcr (jmiftfyeu ber pueritia 
unb senectus); sub-olc-sco 3. tuadjfe nach , sub-(sob-)öle-s f. 9?adp 
lültdjä, Spröfjting (ab olescendo, id est crescendo Pest. p. 309. 19); 
pröle-s (= pro-oles) f. id., im-proles (est, qui nondum vir est Mar. 
Victor, p. 2465), im-prolu-s vel improli-s (qui nondum esset ad- 
scriptus in civitate Paul. Diac. p. 108. 12), prole-t-äriu-s m. Viirs 
ger ber unterften fötaffc, ^Srotctarier (bic nur mit ihren S’inbern, nicht 
mit itjrem ©etbe beut Staate bienten) ; ind-olc-s (f. ^ronominatft. and) 
2litgeborne§, latent, Anlage ; ex-, obs-ole-sco (ole-vi, ole-tu-s) 3. 


Digitized by Google 


17 


'Toacfefe aus), werbe alt, Deralte, obsölS-facio 3. nufee ab, Derberbe, 
in-ole-sc-o (ole-vi, oll-tu-s) 3. Wacfefe ein. 

SB. al Dernidjtcn. 

ab-ble-o (ole-vi, oll-tu-s) 2. Dernicfete, aboli-ti-o (ön-is) f. 3fer= 
nidjtung, Slmneftic, ab-ole-sc-o (ole-vi) 3. bergefee, oerftfewinbe. 

SB. al brennen. 

äd-ol-e-o (ol-ui, ul-tu-s) 2. berbretine ( weift Don bcr Cpfer= 
Derbrennung). alt-äre (iu-m) n. ©rfeöfeung auf bem Opferfeerbe, Skanb-, 
^»ocfealtar; Ad-olenda @öttin bei ber Snbranbfcfeuitg bnrd) ®life. 

alk. 

alc-e-d-o ( In-is) f. ©t^Dogcl (haec avis nunc graece dicitur alxviov 
Varro 1. 1. VII, 88 — alfo fein Sefenwort), alced-önia n. pl. (bie 
14 SBintcrtage, wo ba3 SDteer rnt)ig ift unb ber (SiSDogcl brüten foll) 
bilbtid): tiefe Sfufee. 

SB. alg (Scfemerj, Sroft) empfinben. 

alg-e-o (al-si, su-m) 2. empfinbe ftälte, bin falt, algl-du-s falt, 
froftig, Algidus (Selva delb Aglio), alg-or (öris), -u-s 4 m. ®mpfin= 
bung ber ft alte, 3roft. 

albha weife. 

albus Weife, fafel, albä-raentu-m alb-ü-men (niln-is) n. Giweife, 
alb äriu-m (opus) n. SBcifeftud, Studatur, albä-tu-s weife gefleibet, 
alb-e-o 2. bin Weife, fafel, grau, alb-e-sc-o 3. ex-albesco werbe weife 
H.f.W., de-albo 1. iiberwcifee, alblco (Don *albl-cu-s) 1. madjc weife, 
alb-Idn-s, -In-eu-s, ülu-s Weifelid), Xcntin. albidü-lu-s, albe-d-o (in-is), 
albl-ti-e-s (ei), -töd-o (Inis) f. alb-or (ör-is) m. SBeifee, alb-ug-o (In-is) 
f. Weifecr Slnfafe, wcifeer Sied, alb-urnu-m n. Splint, alb-urnu-s m. 
SBeifefifcfe; Alba, Alba (Longa, Fucentia u. f. W.), Alb-äna, anu-m 
(Albano), Alb-än-iu-s, Alb-Inu-s, In-iu-s, Albinovänus, Albi-s (Slbe, 
bei Vopisc. Prob. 13: Alba), Alb-iu-rn (Albengo), Alb-iu-s, Albu- 
cella, -cilla, Alb-uc-iu-s, Albö-la (älterer Slawe b. Uibcr), Alb-un ea, 
Alb-umu-s (Monte di Postiglione); Alf-iu-s, Alf'enu-s. 

alja anbcr, frenib. 

äliti-s (a, u-d, altlat. ali-s, -d) ein anberer, all-ter anbereS, alias 
(partes) nad) e. a. Seite fein, ju a. $cit, all-bi anberäwo, ali-eübi, 
-ubi (-quobi) irgenbwo anberä, ali-cunde, -unde anberöWofeer. — 
nli-emt-s fremb, frembartig, ungewofent, alieno, ab- 1. entfrembe, 
macfee abwenbig, alienä-ti-o (ön-is) f. (fntfrcmbung, Slbgeneigtmaefeung, 
alienl-ts-s (tati-s) f. ffrembartigfeit; aliö (= alio-l) anberäwofein, aliö- 
qui(n) (= alio-quoi-ne) in fcbcr anbern (pinfidjt, übrigens, ali- 
orsum (f. SB. vart). — äti-quä (parte, via) nad) irgenb einer Seite 
fein, in irgenb e. SBeife, ali-qua-m (Slccuf.) im jiemlicfeen @rabc, 
ali-quando nad) längerer $eit, enblid), einmal, bisweilen, ali-quantu-s 

Vanicek, etyra. Wfirterb. «1er latein. Sprache. o 


Digitized by Google 



jicmlid) groß, jicmüd) utcl, aliquant is-per eine 3cit fang, aliquä-tSnus 
bi$ ju einem gewiffen fünfte hin, ali-qui, -qui-s irgenb einer, ali-quö 
(= quo-i) irgenbtüotjin, ali-quot einige. — al-ter (tSra, tSru-m) ber 
anbere, alteras (ponebant, pro eo, quod est adverbium alias Paul. 
Diac. p. 27. 2) Slcc, iJJlur., in onbern ©ejieljungen, fonft, alter-plieem 
(Pest. p. 7) = du-piieem. — ulter-nu-s ber eine um ben onbern, 
alterno 1. medjäle ab, alternä-ti-o (ön-is) f. SlbWecpfelung, alternä-ti-m 
Wecfifelweifc. — nlterco, or ( öon *alter-cu-s) 1. tjabe einen 3Bort= 
Werfel, alterca-ti-o (ön-is) 1'. heftigerer SBortwedpel, altercä-tor (tör-is) 
m. fRebner im SSortwechfet. — alter-titer ber eine non beiben; (etru 
umbr. = alter:) Etru-ria, Etrus-cus = gremblanb, Jrembling; alter- 
tra (= altierut.ra Pest. p. 7). — ad-ulter ( t.eri ) m. ad-ultor-ä f. 
(ögl. salto exsulto) (adulter et adultera dieuntur, quod et ille ad 
alteram et liaec ad ajterum se conferunt Paul. Diac. p. 22. X) C£^c- 
brcd)cr, dn, gälfdjer, dn, adultSr-inu-s etjebrcdjerifdj, uerfälfd)t, ad- 
ulter-iu-m n. ©hebrud), Vcrfcilfchung, adultero 1. fdjänbc burd) 
©hebend), falfdje. — ul-s (ft. ul-ti-s) jenfeitd, ul-ter (tra, tru-m) 
jcnfeitsS bcfinblid), ©ontp. ulter-ior, Slip. ul-tXmus ber le^tc, üufjerftc, 
ultra (parte) bariiber hinaus, Weiter hin, ultrö briiben, obenbrein, öon 
felbft, freiwillig, ultrö-neu-s freiwillig. 

SB. uv bewahren, gern haben, helfen; aufmerfen; fidh pflegen. 

äv-u-s m. ©rofjöatcr (öon ber järtlidjen SSeljanblung), 8v-ia (-a) f. 
©rohmutter, avu-n-cölu-s m. (©rofjöüterdjen), 2Jluttcrbrubcr, at-avus, 
-avia (f. St. o), trit-avu-s m. Vater beS atavus, 5J51. Urahnen; Av- 
iUu-s, Av-i-enu-s (?). — äv-e-o (baveo) 2. habe gern, habe fiuft, 
ftrebc (ave getjabc bief) Wohl), avi-du-s gierig, avidl-ta-s (täti-s) f. 
©ier. — uv-äru-s (ögl. am-äru-s) geizig, avari-ti-a f. ©cij. — aud-r-v 
(= av-X-d-) (au-su-s) 2. (ftrebc =) wage, audent-ia f. fpcrjhaftigteit, 
Kühnheit (in gutem Sinne ), aud-ax (äci-s) üerwegen, Jütjn, audäc-ia f. 
Verwegenheit, ftühnljeit. — öv-i-s f. (Pflegling öon feiner Sanftheit) 
Schaaf, ®emin. ovi-cüla, ov-ili-s ju ben Scp. gehörig (ovile erg. sta- 
bulum Schaafftall ), ov-inu-s, ov-illu-s id., Ov-ln-iu-s; (nßaut erhalten 
in: nvillas agnus reeentis partus Paul. Diac. p. 14. 7); agnus in., 
agna f. (= ovi-gnu-s) ( fd)aaf:gcboreu ) Samm, ®emin. agni-culu-s 
agn-elln-s, agn-inu-s jum 2. geh- — ütor (o-su-s) (av-a-ti-s ov-i-ti-s 
ol-ti-s, altlat. oi-ti-er = ü-ti) 3. fchaffc mir ^nilfc = brauche, benufce, 
genicfjc, ab-, de-utor mifjbraudje, üt-ili-s brauchbar, nüjjlid), utill-ta-s 
(täti-s) f. Vraudjbnrfeit, SRufcen, ut-l-btli-s nu^bar, bicnlid), uten-sfl-i-s 
brauchbar, Subft. -ia n. pl. brauchbare ©egenftänbe, ©eräthfd)aften; 
üsu-s (= ut-tu-s) 4. m. ©ebrauch, Uebung, Vcbarf, usüra f. 9ht$ung, 
3infcn, usu-äli-s, -äriu-s jurn ©. biettenb, usü-cäpio 3. erwerbe burd) 
Verführung, usi-o (ön-is) f. ©ebrauch, usl-t-or 1. gebrauche häufig, 
Vart. usitä-tu-s gebräuchlich, üblich- — usurpo 1. (= usui rapioV) 
mache ©ebrauch, nehme in Vefij}, usurpü-ti-o (ön-is) f. ©ebrauch, 9Rifp 


Digitized by Google 



19 


braud), usurpat-lvu-s mifjbröudjlid), usurpä-tor (tör-is) m. Sluätiber, 
Slnmaafjer, 9Siüfürl)errfcf)er. — au-d-io 4. merfe auf, tjörc, ex-audio 
t)örc Don fern, bernclpne (erhöre), in-audio l)örc bei etmaä, (ob-audio =) 
oboedio gefjortfye, sub-audio fyöre ein menig, ücrftefjc babei; audient-ia f. 
ba§ ßut)ören, audl-ti-o (ön-is) f. -tu-ß 4. m. ©e^örfinn, $erüd)t, 
audi-tor (tör-is) m. ßufyörer, auditör-iu-m n. ^pörfaal, 3ut)örerfd)aft; 
auditavi (saepe audivi Paul. Diac. p. 28. 15). — au-r-i-s (altlat. 
au-s-i-s) f. 0l)r, 3)emin. auri-cula, -eilla, auricul-äri-s, -äriu-s bic 0. 
betreffenb, aurl-tu-s geöljrt; in-uure-s f. 01)rgef)änge. — as-io (ft. 
aus-io) (önis) m. 0f)reulc. — aus -cid -io (cul = clu-o f. SS. Ar«) 1. 
fjordje (auf), sub-auscnlto fjöre fyeimlid) ju, fyordje, auscultä-ti-o (ön-is) 
f. £>ören, S(uff)ord)en, auscultä-tor (tör-is) m. .ßuljörcr. — ö-men 
(mln-is) n. (altlat. os-men) SSafyrjeidjen , Slfynung, ömln-or 1. gebe 
c. SS., omin-ösu-s (-äli-s) boü SS., bebeutung^üoll, ab-ominor 1. 
miinfdje meg, Germiinfdje. — ave-na (ft. aves-na) f. (bgl. ©fr. avasa) 
(9tal)rung) £afer, §alm, aven-äceu-s au$ £>., -äriu-s j. get). — 
ö-tiu-m n. ©entöd)lid)feit, SJiufje, 9?nl)e, Dentin, otiö-lu-m, oti-ösu-s 
ntü^ig, unbefdjäftigt, ber SJhifje ergeben (bie SRufje litterarifd)en Vir; 
beiten mibntenb), otior 1. lebe in SCRufje; neg-ötiu-m n. Unmufee, Öle; 
fdjäft, Slrbeit. 

SS. av, u ansiel)cn. 

cx-a-o (u-i, G-tu-s) 3. jicljc au3, ex-üv-iae (exdutae Paul. Diac. 
p. 80. 2) f. (Slbgejogeneä) erbeutete Äriegärüftung. — md-u-o (u-i, 
-ü-tu-s)*3. (f. ©t. ana) jicfye an, super-induo jielje barüber an, ind-ü- 
cula, ind-G-siu-m n. Unterfleib, ind-G-mentu-m n., ind-iiv-iae f. 
SHeibung, ind-üv-iu-m n. Söauntrinbe. — red-uv-ia f. (rüdmärtä ge; 
äogene £>aut) SUctnagel am Sieger. — manubiae (ft. män-uv-iae) f. 
teilte (= mit ber Jpanb Slbgc§ogcnc3), ^clbljerrnbeute, manubi-äli-s 
au§ bem iöeutcantljeil bc§ f^flbljerrn gelöft. — sub-ü-cvda f. Unter; 
gemanb. — ö-mentu-m n. (Uml)üllenbe§) gettfyaut, Sttembranc. 

ava meg, ab; un;, nidjt. 

au-t (== ava-ta) ober, au-tnn (©fr. tham mie, fo) bagegen, aber; 
au-fero (f. SS. bhar ), au-fug-io (f. SS. bhug ); Av-er-nu-s (©fr. avara 
posterior) Untermelt. — h-au-d (^Sronominalft. ho -f- au -f- de, ogl. 
un-de n. f. m.) nid)t eben, nid)t. 

SS. as atlpnen, fein. s ✓ 

ös (ör-is) n. SDhmb(öffnung), äftiinbung, Slntlifc; ör-o 1. fprcdje, 
bitte, ex-oro bitte au§, erbitte, per-oro bringe bie 9febc ju (£nbc, er= 
örtere bollftänbig, orä-ti-o (ön-is) f. fftebe, Dentin, oratiun-cüla, orä-tor 
(tör-is) m., -trix (tric-is) f. 9tcbner, ;in, oratör-iu-s rebnerifd), orä-tu-s 
4. m. Bitten, $iirfvtcd)cn. — $)emin. os-culu-m n. Sttäuldjcn, Ihifj, oscü- 
lor 1. fiiffe, de-, ex-, per-osculor fiiffc ab, osculä-ti-o (ön-is) f. ba£ 
ftüffett, osculä-bundu-s füffeitb; Dentin. osciUu-m n. fleine§ Slntlifc, 

9 * 

mt 




Digitized by Google 


20 


SärBcßen, SSuppc, oscillo 1. (bei größeren geften ßiug mau puppen 
auf unb ließ fie baumein, baßer ==) baumein, fdjaufetn, oscills-ti-o 
(On-is) f. ba« Sdjaufcln. — ör-n f. (eig. SJlunb, Sippe) SfJanb, Saum, 
ft'iiftc, or-äriu-s jur ft. geß.; ör-eae f. ®ebiß; aureas (dieebant 
frenos, quibus equorum aures religantur Paul. Diac. p. 27. 4); 
ör-i-ßdum n. Sliuttblocß ; ür-ärin-m n. Scßtueiß--, Safcßentucß. — r-öram 
(in« ©efitßt, uur ben klugen) in ©egemoart, öffentlidj, bor. — osd-t-o 1. 
(St. *os-co) gäßne, oscitü-ti-o (ön-is) f. ba« ©äßneu, oseitä-bundu-s 
gäßnenb, osc-ö-d-o (In-is) n. ©äßnfudjt. — os-cm (cün-is) com. Slogel 
(on: eanentes t'aeiunt auspicium Varro 1. ). C. 76). — os-tiu-m n. 
HJiiinbung, ©ingang, Ostia n. pl. (befonber« Oon ber SEibcrtminbung), 
®emiu. ostio-lu-m, osti-äriu-s jum 6. geß., al« Subft. -us m. ( servus, 
famulus) Sßürßiitcr, -um n. (vectigal) (Eßürfteuer, oatia-ti-m oon .’pau« 
ju .f)au«, einjeln. — 8-u-tn (= Ss-u-m) bin, ab-sum bin abmefenb, 
ad-sutn bin aniuefenb, de-sum feßle, in-sum bin barin, inter-sum bin 
jugegen (interest e« ift baran gelegen), ob-sum bin entgegen, posfc- 
smn bin nacßßer, fteße naeß, pos-sum (f. SB. pat tßeitßaft toerben), 
prae-sum fteße oor, prö-sum nüße, sub-sum bin barunter, super-sum 
bin übrig; ab-sent-o l. maeße ob. bin abtoefenb, prae-sento fteße bar, 
re-praesento fteße bar, trage Bor, teifte (Sienfte; ab-sen-s abmefenb, 
prae-sens antuefenb, con-sentes dei bie Berfantmelten ©., Consent-ia 
(C'onsenza), essent-ia f. SBefenßeit; ob-escet (oberit. vel aderit Paul. 
Diac. p. 188. 9). — s-o-n-s (ti-s) fcßulbig ( — ber e« getnefen ift), 
©egenf. insons, sonti-cu-s bebenftieß, mießtig. 

9 

SB. as tnerfen, fcßleubern. 

ä-lea f. (= as-lea) SBürfel(fpiel), ®liicf«fpiel, aleä-tor (tör-is) m. 
®(ücf«fpieler, ale-äri-s, -äriu-s, -atöriu-s jum SB. geß. — ensi-s ( as-i. 
ans-i) m. Scßtoert, $emin. ensl-cülu-s. — os (ossi-s; altlat. ossu, 
ossu-m) n. (= os-ti; Dgl. m et- ti-s, mes-ti-s, mes-si-s) ftnoeßen ( = 
SBeggcmorfene«, Slbfafl), ®emin. ossi-cülu-m, ossicul-äti-m ftiocßemoeife, 
oss-eu-s fnöcßern, ossu-ösu-s fnocßenreidj, ossilag-o (ta-is) f. SiSer = 
fnöcßerung; ex-osso 1. beraube ber ft'nocßen, entgräte. 

SB. as fißen. 

ä-nu-s (ft. as-nu-s) m. ©cfäß, Stfter. — är-a (altlat. äsa) f. 
(Slufbau mit platter Dberfläeße) ©rabbenfmal, Cpferßerb, Slltar, 
3)emin. ärü-la; As-üviu-s. 

asar SBIut (Sfr. asan). 

ass-ir (altlat.) n. 33lut, assaratus (apud antiquos dicebatur genus 
quoddam potionis ex vino et sanguine temperatum, quod Latini 
prisci sanguinem assir vocarent Paul. Diac. p. 16. 12). — sän-ie-s 
(= asan-) (ei) f. eitrige« 93Iut, Sauere, ©eifer, ©ift, Saft u. f. tu., 
sani-ösu-s Boß SDiaterie, ex-sanio 1. ftßaffc (@iter) fort, entlebige. 


Digitized by Google 



21 


I. . 

i (erweitert ja) SSronominalftamm. 

i-s (e-a, i-d) er, fic, e3, ber bic ba8(jenige), eö (= eo-i) bal)in, 
befto , id-eo be^fjalb, altlat. 9(ccnf. em-ein = evindem. — is-tc (i + 
©t. ta) ber bie ba3 (bort — nach ber 2. ^ß. bingebad)t), isti-c (öoc. 
isto-i-c) bort, ba, l)ier, isti-m öon bort, istin-c id. , istö istö-c istu-c 
bortbin. — i-pse (-psa, -psu-m) (f. SB. pat) fctbft, eben, er t9?om. 
ipsu-s, Ogi. issu-s als Öiebfofung£toort: issa have, issulo et delicio 
suo), ipsi-ppe (ipsi neque alii Paul. Diac. p. 105. 9). — i-dem (f. 

©t. da) berfclbe, eben biefer. in (i -f- in ßoealenbung: i-bhjäm, i-fim, 

i-him, i-Irn, im): de-in de-in-de Oon ba an, barnacb, de-in-cep-8 (©eit. 
elp-is, ci'p-tt-is) barauf folgenb, fortioäI)rcnb; ex-in ex-in-de Oon ba 
t)er, hierauf; pio-in prö-in-de gerabe fo, bemnad). — c-n (e ft. i, Ogi. 
i-s, e-ju-s; SSocalftcigcrung) ba, fielje ba. — i-bl (Socaleitbung: bhjäm, 
liem, bi) bafelbft, bort, ibi-dem eben bafelbft. — i-tä (©t. ta) fo, alfo, 
Itä-que nnb fo, benumd). — i-tem (©uffij tham, f. ©t. nvaj ebenfo, 
gleichfalls (i-ti-dern ) ; iden-tt-dem loteber nnb toieber. — t-teru-m 
junt anbern male, toieberum ; mater-tera (= mater-iter-a) f. ©d)toc= 
fter ber Sftutter, ‘Jantc (matris soror, quasi raater altera Fest. p. 136); 
itero 1. loieberljolc, iterä-ti-o (ön-is) f. SBieberbolung, iterät-ivu-s 
toicberfjolcnb. — immo (i-sma-t) ja, allerbiitgS, fitnoaljr. — t-dön- 
eu-s (= i-dam-eu-s, ügl. agham ego), tauglich, gefdpdt. — (oSfifdj 
e-tra = i -j- ©ompar. -tara:) E-tr-ür-ia f. (tnel)r anbereS Banb, 
ftremblanb), Etrus-cu-s, (Tur-s-ku-m = ) Tus-cu-s, Tusc-ia, Tuscu- 
lu-m (j. Frascati), Tuscul-änu-m, Tusc-an-i-ense-s (j. Toscanella), 
Tusc-en-iu-s. — ja-m (Boca! = ja-smin) nun, bereite, fd)Oit, jam-jam 
fd)on, bereite, quön-iam (f. ©t. ka). 

SB. i geben (ja caufatio). 

e-o (l-vi, 1-tu-m) gebe (amb-io 4.) $utenf. i-to 1. iti-t.o 1.; 
ab-eo gelje toeg, ad-eo gebe I)eran, ante-eo gebe Ooran, circum-eo gebe 
herum, co-eo fomntc jnfammen, bereinige mid), ex-eo gebe hinaus, 
in-eo gebe ein, inter-eo gebe unter, intro-eo gebe hinein, ob-eo begebe, 
fterbe, per-eo gebe $u ©runbe, prae-eo gebe ooran, praeter-eo übers 
gebe,_prod-eo gebe beroor, red-eo gcl)c ob. febre ^uriid, retro-eo gelje 
juriid, sub-eo Unter jiebc mich, unternehme, trans-eo gebe oorüber, 
üorbei, über, oergebe, iiberfdjreitc, ven-eo (f. SB. vas toobnen). — 
amb-io 4. gebe b eru nt, gebe an, toerbe, amb-i-ti-o (ön-is) f. ba3 .f)ers 
umgeben, Slnttöbeioerbung, Jßarteilicbleit, Schmeichelei, ©brgeij, ambi- 
ti-ösu-s (= ambition-osu-s) ooEer |>ang herum jugeben, gunftfüd)tig, 
gefaüfücbtig, ehrgeizig, pral)terifcd). — l-tu-s 4. m. l-ti-o (ön-is) f. 
ba3 ©eben; t-ter (©en. l-t-in-er-is) n. ©ang, SBeg, SReifc. — in-i-tiu-m 
n. (©ingeben) Slnfang, initio 1. fange an, meil)e ein; In-ivu-s In-uu-s 
(©ott ber beerben). — ex-i-tiu-m n. (SIu£gcben) Untergang, SScrberbcn, 


Digitized by Google 


22 


exiti-ösu-s, -äli-s, -äbtli-s $8erberben bringenb. — indütiae (f. 8t. and) 
f. Gängang jum ^rieben = 28affenftittftanb. — sed-i-ti-o (ön-is) f. (für 
fidj) ©eben) 3üJift, $lirfruf)r, sediti-ösu-s (= sedition-osu-s) aufriibre? 
rifd). — sub-i-iu-s unoermutbet, ptöjjticb. — Red-I-ciüu-s (55ott bcr SRittf; 
tef)r (Paul. Diac. p. 283. 4). — coetu-s (= co-i-tus) 4. in. 3ufammen= 
fommen, SBerfantmtung. — prae-tor (tör-is) (= pra-i-tor) m. Vorgänger, 
crfte 90ßagiftrat§perfon, Orator , prae-tür-a f. s ^Srätur ; praetör-iu-s 
prätorifd), praetor-iu-m n. ^etbbcrrnptt, Seibtuacbe, praetor-i-änu-s 
pr £. ge4): — aeim-m (== ai-vo-m) n. 3eitbaucr, (Sloigfeit; ae-fä-s 
(täti-s, ältere $ortn aevi-ta-s) f. 3eitlid)teit = 2eben3pit; ae-ter- 
nn-s (ätterc $orm aevi-ternu-s) ctoig, aeterni-ta-s (täti-s) f. (Stoig; 
teit, aetern-o 1. bereinige; semp-iternu-s immcrtoäbrenb. — jä-c-i-o 
(jec-i, jac-tu-s) 3. (mache geben =) toerfe, fdjteubere (ßompof. -jec-i, 
jec-tu-s), ab-jicio toerfe toeg, gebe auf, ad-jicio toerfe ob. füge binp, 
circum-jicio umgebe, con-jicio bermuttje, errattje, de-jicio toerfe fjerob, 
bertreibe, dis-jicio ^erftreue, ^erftörc, e-jicio toerfe f)erau§, in-jicio 
toerfe hinein, inter-jäcio, -jicio tberfe bajtoifdjen, ob-jicio toerfe bor, 
gebe prci3, prae-jacio tberfe t)in, bor, pro-jicio toerfe ob. ftreefe bor, 
re-jicio tberfe prüf!, bertberfe, sub-jicio untertberfe, füge au, super- 
jacio tberfe baritber, betuerfe, tra- jicio toerfe ob. fefce hinüber, burdp 
bot)re; am-icio (-icui, ixi, ict.u-m) 4. umtbcrfe, utut)üUe; jac-to 1. toerfe 
bin uttb ber, beunrubige, t$requ. jac-tt-to 1., conjeeto tberfe pfammen, 
mutbmaafje, dis-jeefco toerfe mit alter Straft auSeinattbcr, e-jecto toerfe 
ob. febteubere b eraug , in-jecto toerfe eitigft hinein, füge an, ob-jecto 
toerfe bor, pro-jecto treibe bortocirtä, re-jecto toerfe priid, au§, 
sub-jecto toerfe baruntcr, bütt unten empor, in bic $öbe, t.ra-jecto 
burebftope. — jac-türa f. 28egtoerfett, 33ertuft, jactur-äriu-s (qui fre- 
quenter jaeturam patitur Gloss. Isid.); jaetä-ti-o (ön-is) f. 8d)üttetit, 
^rabterei, jactant-ia f. ^ßrabterei, jaetö-tor (tör-is) m. ^Brabter. — 
jäc-ü-lu-m n. SBurffpief?, jaculor 1. febteubere, e-jaculor febteubere, 
febie^e beraub, jaculä-ti-o (ön-is) f. baä 8d)tcubcrn, jaculä-tor (tör-is) 
m. -trix (trlc-is) f. 8cbteuberer, ^äger, sin, jäc-ü-lu-s toerfbar, re- 
jtcülu-s bertoerftidp — ob-ex (-tc-is, jic-is) m. f. ($8orgcfcbobene§ =) 
lieget, Xanttn, §inbernifr, sub-cx (tc-Ls) ra. sub-ic-ulu-m n. Untere 
tage. — jac-e-o (-ui, -i-tu-m) 2. (bin bingetoorfen, tpngeftrcdt) tiege, 
ad-jaceo tiege bei, circum-jaceo tiege ringsum, inter-jaceo tiege bas 
jmifeben, ob-, prae-jaceo tiege bor, sub-jaceo tiege unter, unterliege. — 
jä-nu-a f. Xbüre, jan-t-tor (tör-is) m., -trix (trlc-is) f. £bürt)üter, 4tt; 
jä-nu-s m. 8d)toibbogen, Jä-nu-s, Jani-cülu-m, janual (äli-s) n. (libi 
genug, quod Jano tantummodo libatur Paul. Diae. p. 104). 

28. ik febtagen. 

Ic-o (-i, -tu-s) 3. febtage, ftofjc, fteebe, ic-tu-s 4. m. 0ct)tag, 0tofj, 
8tifb; Ic-ciu-s. 

28. ig beben, jittern (traut fein). 


Digitized by Google 


23 


aeg-er (ra, ru-m) (= aig-) untootjt, frattff f)nft) , aegri-tü-d-o 
(In -is) f. Stxauffjeit, Stummer, aegri-mönia f. ®emütf)äfd)Tnerj. — 
aegr-ö-tu-s franf, aegröto 1. bin front, aegrotä-ti-o (ön-is) f. baä 
S’ranffein, aegr-or (ör-is) m. id., aegr-e-o 2. bin franf, aegr-e-sc-o 3. 
merbe franf, bin betrübt. 

SB. itl fdjmelten. 

ae-mi du-s (alttat.; = aid-mo-idol = tumidus, inflatus (Gloss. 
Is. Paul. Diac. p. 24. 4). 

SB. idh brennen, entjiinben. 

aed-e-s (i-s; alttat' 91ont. aid-i-s) f. (urfpr. Seuerftötte, .f>erb =) 
SBofjmtng, SBot)nfjau£, ©otteSfiaud, 25emin. aedi-cüla; aedi-flco 1. 
baue, co-aed. bebaue, ax-aed. baue aud, in-aed. baue auf, babei, ju, 
oerbaue, aediflc-iu-m n. ©ebüube. — aed-Ui-s (alttat. aid-) ?lebit 
(Cbrigfeit für SSautidjfeiteu u. f. to.), aediU-c-iu-s gemefener Stebit, 
aedili-tä-s (täti-s) f. Stint bed Slebit. — aedt-lu-u-s, -lü-mu-s m. lempct: 
büter, aeditdmor 1. bin X. — ■ ai's-ta-s (= aid-tat) f. t)ci|e 3 e it, 
Sommer, aest-i-vu-s fommertid), aestivo 1. bringe ben S. ju. — 
aes-tu-s 4. m. ©lutf), SSranbung, Slutt), aestu-o 1. matte, ad-aestuo 
braufe ob. toalle ati, ex-aestuo malte tjeroor, auf, aestuä-ti-o (ön-is) f. 
SBatlen, aestu-ösu-s Dotier SBottung, aestu-arin-m n. 93ranbung4ort. — 
id-u-s (atttat. eid-u-s) 4. f. bie Qben (ber t)cllc !8oltmonb4tag?) — 
a-ler (tra, tru-m) (= aid + tro b. i. fcfjmarj gebrannt, fcfjmarj toie 
Stotjtc, Ogt. tarn excoctam reddam atqne atram ut carbo est Ter. 
Andr. 5. 3. 63) fcfjmarj, bunfet, ungtiieftidj, aträ-mentu-m n. Sdjmörje, 
Sinte, aträ-tu-s finftcr, fdjmarj gefleibet, atrl-tä-s (täti-s) f. Sdjmörje. — 
ätr-iu-m n. baS fdjmarje ©emadj mit betn .fjauSaltar, .frafle, ttemin. 
atriö-lu-m, atri-ensi-s m. Stuffetjcr im Sltrium, tpauefjofnteiftcr. — 
alrusca f. eilte Stebforte. — Ater-ianu-s, niu-s, Atemu-m, -s (Pescara); 
Atella (= ater-la, Ogt. nigella) f. uralte Stabt ber Sßot*fcr (Atellana 
tabula altitalifcfjeä Sßotfgpoffcnfpiet). — ntr-ox (öc-is) büfter auä= 
fetjenb = gefatjrbrotjenb, fd^rccf f)aft , trogig, atroci-tä-s (täti-s) f. gefal)r= 
brofjenbeä SBefett u. f. m. 

ibha ©teptjant. 

eb-ur (ör-is) n. ßtfenbein, ebur-nu-s, neu-s, ebor-eu-s Don ©., 
ebur-ä-tu-s mit 6. aufgelegt. 

SB. ir (ögt. SB. ar) erregt fein. 

ir-a f. 3oru, ira-sc-or (-tu-s) 3. jürtte, sub-irascor jürne ettoaei, 
irä-cundu-s jätjjornig, iracund-ia f. Sötjjorn. — in-(ir-)ri-to 1. er= 
rege, reije, irritä-blli-s reijbar, irritö-ti-o (ön-is) f. SReijung, irritä- 
tor (tör-is) m. Sturei jer, irritä-men (rnln-is), -men-tu-m n. SRcijmittet, 
pro-rito 1. reije tjeroor, an, toefe. 

SB. is fudjeu; jdjäfjen. 

aes-tümo (pom St. *ais-tumo) 1. fdjäjje (ab), bjatte roofür, 


Digitized by Google 



24 


aestimä-ti-o (ön-is) f. ©djäfjung, SBürbigung, aestimä-tor (tör-is) m. 
©djöger, aestim-ias (aestimationes Paul. Diac. p. 26. 8); ex-istumo 1. 
urtfjeile, meine. — Aes-ar (j. Necete), Aes-er-n-ia (= 93et=, Opfern 
ftötte), Aes-i-s. 

U. 

5®. u (vu) freien. 

ov-o 1. jauche, frotjlotfe, ovft-ti-o (ön-is) f. (-tu-s 4. m.) ©ieqeS; 
frotjtocfen , Oöation, ov-äli-s jur D. gehörig. 

3®. ukh trodnen, börren. 

iiu -Id (auc-sa, ®emiu. auxü-la aux-la) f. £opf, baöon ®emin. 
aulü-la, olla, anxilla, 011-iu-s, auli-coc-ia (exta, quae in ollis coque- 
bantur, dicebant ant.iqui Paul. Diac. p. 23. 13), Aulul-aria f. (£opj; 
ftücf, 'Sopffontöbic beä SßlautuS). — amp-itlla (— amp-olla) f. (eine 
in Sieber cingenäljte S3ücf)fe ob. ffla)d)e), iibertr. iRebeprunf (weil man 
©cfjmucfmittel in bet ampulla trug), $emin. ampullü-la, ampull-äc-eu-s 
in gtofdienform, ampullor 1. bebiene mid) bcr ©cf)mucfbücf)fe, fpredjc 
f)üd)trabenb (b^vb^co). 

SB. ug, ug-v fprengen, befeuchten. 

üv-e-o 2. bin tinf), feucfjt, üv-e-sco 3. merbe n., f., üv-or ü-m-or 
(Slbjcctibftamm *n-rao) ( @ert. -öris) (humor) in. SRöffe, ffeudjtigfeit, 
üvi-du-s ümi-du-s um-ec-tu-s ltafj, feudjt, urnecto 1. ume-faeio 3. 
befeuchte. — ü-l-i-g-o (in-is) f. (feuditigfcit beS SSobenS, uligin-ösu-s 
t)oE g. 

SB. ud, und nefcen, quellen. 

üd-o in-udo 1. madje najj, feucht, üd-u-s nafj, feucht; s-üdu-s (= 
se-udu-s) trotten, unbetoölft. — und-a f. geudjtigfeit, SBcttc, ©trom, 
®emin. und-üla, undul-ä-tu-s Wellenförmig, und-öau-s UieKeitreid). — 
db-undo, ex-, in-undo 1. überqoallen, sfliefjen, Ueberflitfi t)nben, abun- 
dant-ia f. Uebcrjluj), red-undo ftrömc juriict, überflute, bin im lieber; 
flufs oor^nnbeu. 

ud auf, auS, ^erau§. 

ü-teru-s (— ut-teru-s tiefer gelegen) m. (-um, n.) Unterleib, 
Siaud), uter-inu-s öon Siner SRutter geboren. 

upa (Komp, upara) fjerju; unter. 

s-üb (ens-ub es-ub?) unter, sub-ter sub-tus unterhalb (pgl. ©t. 
ana: in-tus). — s-üper (ens- es-uper?) in-süper oberhalb, über, 
snper-nu-s, »üper-u-s b. b. b. obere (Komp. supSr-ior, ©up. sum-mu-s 
= sup-mu-s, supremu-s = supra-imu-s), supema-s (äti-s) ober; 
länbiftf), supra (= super» i. e. parte) oben, oberhalb, über. — 
supäru-m, -s (n. m.) (siparium) ©egel am SBorbermaft, Soppfegel, 
leinenes 3 eu !b ©eroatib. — süpero 1. iiberfcfjrcitc, übertreffe, ex- 
supero rage tjeroor, überrage, überfteige, gelje IjinauS, superä-bili-s 


Digitized by Google 



übertoinbtid), superä-ti-o (ön-is) f. Uebertoinbung, superä-tor (tör-is) m. 
Ueberwinber. — $uper-bu-s (SS. ba geben ob. bhu fein) ftef) über: 
bebenb, übermütig, superb-ia f. ©totj, ^wchmutt), superb-io 4. bin 
ftotj, übermütig. — sum-ma f. (eig. 5lbj.) ba# .fpöd)ftc, 6untmc, ©e; 
ja mm tb eit, ^muptfacbe, summ-äriu-m n. ^nbcc^riff , summä-s (äti-s) 
üornebm, summä-ti-m überhaupt, obenbin, con -summe 1. bereinige, 
bottenbe. — sup-lnu-s hintenüber = juriief gebeugt, täffig, supini-tä-s 
(täti-s) f. jurüdgebogenc Sage, supino 1. beuge rücfmärt§. — su-s- ft. 
sub-s- (s toobl abtat. tßebeutung, atfo: bon unten nach oben): su-s-tuli, 
suc-cutio (= sub-s-), surgo (— sub-s-rfgo), su-s-cipio , su-s-cito, 
su-s-pendo, su-spicio, su-spico, su-s-tineo; su-s-que deque aufwärts 
unb abwärts, barüber unb barunter, mehr ober weniger, sursum 
(= su-s-vorsum, f. 923. vart). 

903. ul (ul-ul) beuten. 

ül-ül-n f. (ul-u-cu-s m.) fö‘au§, ululo 1. bente, rufe Webftagenb 
(alt), ex-ululo beute taut auf, ululä-bili-s beutenb, ululä-men (min-is) 
n. -ti-o (ön-is) f. -tu-s 4. m. Reuten, 9ßebftagen. 

Ai. 

ai-ka, ai-nci s J?ronominatftamm. 

ae-qmi-s gteief) , gtcidpmütbig, ^giftig, günftig, bittig (©egenf. 
in-lquu-s), aeque 1., Co-, ex-aequo mache gteicb, gteirfjc auS, per-aequo 
mache büttig gteid); aequ-äli-s gleid)befd)affen, gteid) att, (Subft. 5ttter#: 
genoffc, aequali-ta-s (tätis) f. ©teiebbeit, aequä-bfli-s gteic^mäfgig, 
aequabili-ta-s (täti-s) f. ©tcicbmäfjigfeit, acquä-ti-o (ön-is) f. ©teid); 
ntadjuitg, aequl-ta-s (tati-s) f. ©teid)t)cit, ©benntaafj. — aequ-or (or-is) 
n. stäche/ 9fteere§ftad)e, ÜÜtcer, aequör-eu-s * jum 907. gehörig, mcer= 
umftoffen. — nequam (<St. ne-aequo; = ne-lquam) nichts Werth (9tbb. 
nequi-ter) , nequi-tia f. @d)tecf)tigfeit. — ü-rn^s (= oino-s oeno-s) 
©in, üm-cu-s einzig, un-i-o 4. ad-üno 1. bereinige, uni-o (ön-is) f. 
©int)eit, m. ,3abtpcrte, nni-ta-s (täti-s) f. ©inbeit, ©tcid)t)cit; ullu-s 
(— ünü-lu-s) irgenb einer; nullus (—ne unulus) nicht irgenb einer 
= feiner, nullä-tdnus auf feine SSeife, non-nnllu-s (nicht feiner) 
= mancher, ningtUu-s (— ne oini-eulu-s) feiner (bgt. singuli <5t. sa ) ; 
non (— ne oenu-m noenum nenum) nicht [ein], non-dum noch nicht. — 
un-c-ia f. Unjc, (©inbeit atS) fteineS ©cwicht, V 12 «ine4 n^ö^ereit Sftaabes 
(beS as, 953. ak), allgemeiner: jebe fteinfte Stenge, sescuncia atttat. 
sesconcia (== semis-que-uncia) anbertt)atb U.; quinc-unx, dec-unx, 
sesc-unx (= quinc-une-iu-s, quinc-unc-i, quinc-unc-s u. f. W.), nonun- 
cium (et sescuneiam quod niagistri-ludi appellant, signiticat dudran- 
tem et dimidium teruncium, quod singula sescuncia et dimidium sit 
Fest. p. 173. 30), unci-äli-s -äriu-s gur U. get)., uncia-ti-m un^enweife. — 
üm- versus (in ©ins geteert) gan§, fämmttid), universi-tä-s (täti-s) f. 


— 20 — 

i 

©efammthcit, univers-üli-s jur ©. gef)-, universali-tä-8 (t5ti-s) f. UMge^ 
mcinheit. 

22. aidh fruchtbar fein, befruchten. 

über (ör-is) (oitlh- oif- oib-, Ogi. rudh ruf-u-s rub-e-r), n. (Suter 
(ogl. ©fr. udh-ar, (Suter, SRcgenmolfe). — üb er (er-is) reich, reid)lid), 
frudjtbar; uber-tä-s (läti-s) 1 '. 9feichtf)um, ftülle, ubero 1 . bin, mache 
fruchtbar, $requ. uber-to 1., uber-ti-m reidjlid), uber-tu-s = über. — 
Auf-ldu-s (fruchtbar) j. Ofanto, Autid-ena (j. Alfidena), Aufid-enu-in 
(j. Torre del Ofanto), Aufid-iu-s, Uf-en-s (Ouf-en-s Fest. p. 194) 
Ufen-a-s (ati-s). 

aiska (Sfdje. 

aesc-ü-hi-s f. (Sfche, 22intereid)C, aescul-eu-s, Inu-s, in-eu-s üoit 
ber (S., aescul-gtii-m n. 22alb Oon (S., 22. 

K. 

ka, 1 i — ^oKominatftantm. 

qut-s qut-d mer, ma£; qui-s quä qui-d irgeitbm., quis-quis mer 
nur immer. — qui quae quö-d (= quo-i, qua-i) melier? (interr.), 
irgenbm. (inbefin.), mcldjer (re tat.); quo-d bah, meil. — quä-U-s mie 
befdjaffett, qualis-libet mic immer bcfdjaffett, 21b0. quall-ter, qua- 
li-ta-s (täti-s) f. relatiüc ^öcfchaffcnt)cit. — qucmiu-s (= ka-vanto) mic 
Diel, mie groh, Xentitt. quantü-lu-s, -illu-s, quanti-ta-s (tati-s) f. ©rohe, 
3af)f, Quantität, quantis-per mie lange. — quö-t (= ka-ta, ka-ti) 
mie oiet, quot-quot mic t>iel nur, atte, quö-tu-s ber mie oielte, quöt-iens 
mie oft, fo oft alö. — ü-ter (tra, tru-m) (== cu-tßro, quo-t8ro) mer, 
melchcr oon beiben, nS-uter feiner oon bcibeit, neutr-äli-s (gramm.) 
fachlich, uträ-, utrö-libet auf meldjer, ttad) m. oott beiben ©eiten be; 
liebt. — cüjä-s ob. cujä-ti-s? Oon mot)er ftaminenb? cüju-s ment an; 
gcl)örenb? — qul-dam ff. ©t.'da) ein gemiffer, qul-libet qui-vis jcber 
(mer beliebt, mitt); qui-dcm (f. .©t. da) jmar, nämlich, mcnigftenS, 
e-quidem (e ^ntcr).: 0 freilich, ja freilich). — quo (= quo-i) too, mo; 
hin, moju, quö-ad tpie lauge, mic meit, quö-quö mohin nur, quö-vis 
überall hin u. f. m., quö-mödo auf meld)e 21rt, quorsum (f. 22. vart ) ; 
qm (— quo-i) mic, moburd), qui-n (= qui-ne mie nicht) oi)ne bah; quä 
(parte, via u. f. m.) auf ob. nad) meldjer ©eite, in mie meit, quä- 
qua mo nur, mohin nur, quä-propter meäl)alb, maritm; quä-rc (qua-r) 
quör cür moburd), marum; quä-tenus (f. 22. ta bchncn) u. f. m. — 
cu-m (quo-ra, quu-m 21ccuf.) toann, menn, al§, ba, quon-clam elje; 
ntalS, einft, quän-iam ba nun. — qua-m mie (meit, fel)r), quis-quam 
irgcnb einer, quam-quam mie fehr (immer auch), mie mohl, quam- 
diu mic lange, quani-libet mie fehr (e§ beliebt), quam-vis fo fel)t 
(bu miüft, aud) immer); un-quam irgeitb einmal; n-unquam (= ne- 
unquam) niemals, non-nunquam biämeileit, ne-quä-quam auf feilte 


Digitized by Google 


27 


9lrt, feine«weg«; qunn-do (= quam -f- ©uff. dha) alttat. quando-d, 
warnt, al«, ba. — ü-bi (== quo-bi, ögl. I-bi ©t. «) wo, wann, 
si-cübi wenn irgcnbwo, utr-übi auf weld)er ©eite immer. — u-s-quam 
(= ubi-s-quam) irgcnbwo (fjin), Oigf. n-usquam ( = ne-ubi-s- 
quam). — un-de mof)er (= cun-de), si-cunde wenn irgcnbtoofjer. — 
u-fi (= cu-ti, ©uff. tha) u-t (-ti gelürjt bei ©elaftung burd) folgenbc 
'Bnrticeln) Wie (fctir), baß, fo baft, ne-utl-quam (alttat. aud) nuti- 
quam) !eine«Weg«. — cis (Gompar., = ei-ius) bic«fcit«, binnen, ci-ter 
(-ior, ci-timu-s) bie«fcitig, ei-tra (parte) auf biefer ©eite, bie«feit«. — 
-re (ältefte $cnfm. nur -c: hon-c oino): hi-e, illi-c, isti-e, nun-c, si-e 
u. f. tu., bann hi-ci-ne, illi-cl-ue u. f. tu.; ce-do (Dgl. do-nu-m) gib Ijer, 
lafi fcfjcn; ce-terus übrig; re u (f. SB. rar Wäfjlcni. — ec-qui-s u. f. tu. 
f. SB. ak fef)en. — que (au« ber inbefin. bic adgem. S3ebeutung: all, 
jeber) unb, unb aud), unb stuar, quis-que (tuer) jeber, utrim-que bau 
ob. auf beiben ©eiten, utri-que uad) b. ©. t>irt , undt-que bott allen 
©eiten, überall, tts-que (— ubi-s-qne) überall, immer, ne-que ne-c 
unb nieftt, and) nid)t; -quom-que, -nttn-que, -cun-que (quo-m Slccuj.), 
qui-cum-que Wer nur immer, jeber weldjer, qualis-cumque wie immer 
befdjaffen u. f. W. — -pe (que: pe = equus: Epona): quip-pe (== qui-pe, 
burd) $erfd)ärfung qui-ppe) beim ja, nem-pe (= nam-pe) beim bod), 
prö-pe (f. pra ); quispiam (= quis-pe-jam) irgenb 3cmanb, uspiam 
(— ubi-s-pe-jam) irgenb Wo (fdjott). — Sgl. bie ©t. a, ak, alja, i. 

SB. kak Indien. 

cach-innu-s m. laute« 2ad)en, cachinno 1. ladje laut, cachin- 
na-ti-o (ön-is) f. ba« 1. 2., cauhinn-ösias juin l. 2. aufgelegt. 

SB. kak, kank binben, gürten. 

(coc-ta — coc-sa) coxa f. fflurtgcgenb, $iifte, cox-endix (ic-is) f. 
•■püftgelenl ; (©t. *cico, batwn *eicare, baDon) deä-trix (tric-is) f. bic Der; 
narbenbe(2Bunbe) = Dtarbe (nl« 33inbung ber tlaffcnben SBunbräuber), 
®emin. cicatri-ciüa, cicatric-ösu-s narbcnuoU. — canc-er (-cri, -cSr-is) 
m. n. @ittcr, ®emin. eancel-lu-s ru., cancello 1. gittere, ftrcidje (gitter; 
förmig au«), cancell-äriu-s m. Wiener in ben ©diranfen (cancelli) bc« 
ffaifer«, Stander. — citu/s (cinxi, einc-tu-s) 3. gürte, um jingle, fdjliefje 
ein, ac-cingo riifte au«, dis-, re-oingo gürte lo«, auf, in-, prae-, suc- 
cingo umgürte; cing-d-lu-m n. ©iirtet, cinc-tör-iu-m n. SBaffengiirtcl, 
cinc-türa f., -tu-s 4. m. Umgürtuug, cinctü-tu-s gegürtet; Cing-ön-iu-s, 
Cinxia (= Cinc-ti-a) Scinnme ber 3uno al« ©ürtellöferin ber DJeu- 
uerm(il)lten ; clinqere (eingere a Graeco kvkIovv dici manifestum est 
Paul. Diac. p. 56. 13). 

SB. kak (langen unb bangen. 

eonc-, ctmc-t-or 1. bin in ber ©djwebe, jögere, cunctä-ti-o (ön-is) 
f. 3 QU bern , Zögern, cuncta-bundu-s jögcrnb, Fabius Cuncta-tor. — 
coc-ti-o cöcio (ön-is) m. (coctiones dici videntur a cunctatione, quod 
in emendis vendendisque mercibus tarde proveniant ad justi pretii 


Digitized by Google 



finem. Itaqne apud antiquös prima syllaba per u litteram scribe- 
batur Fest. p. 51) Spötter, cocionor 1. mäfle, cociona-tür-a f. 3ttafets 
flefdjäft. 

2Ö. kak fieib jufitgen. 

Cäc-u-s (ber böfc SCftann), Caca ©dpoefter bc3 (£., Cac-ur-iu-s. 

2B. kak faden. 

cäc-o 1. fade, cäcät-ttrio 4. null faden, con-eaco 1. befade. 

kakar (malt bcn .fmljnenfdjrei). 

cücür-iro 4. f ollere, cucurru (3nterj.). 

iakud ©ipfel. 

cänt-mcn (mm-is) n. ©pi^e, (Gipfel, 2 $ipfcl, cacumin-o 1. fpifje 
51 t, de-cacumino 1. f)auc bie ©pifje ab. 

kaklaka Siefel. 

coclacae (dicuntur lapides ex flumine, rotundi ad. cochlearum 
similitudinem l’aul. Diac. p. 39. 7), clac-endix (das-, dass-, dasc-, 
clax-endix) (quod significat eoncham, qua signum tegitur Prise. 5. 
p. 655). 

karika (2ftufd)el alä) 9ftaafj für ftliiffigfeiten. 

cong-iu-s m. SJfaafj, 9J?eftfannc, congi-äli-s, -äriu-s junt (£ongiu§ 
gehörig, e. (£. entljaltcnb. 

2ö. kat fallen; caufat. jagen, fällen. 

cät-ax (nur 97ont.) fallenb, ftolpernb, fyinfenb; cät-ena f. Sette, 
Dentin, catenii-la catel-la, cateno 1 . fette, catenä-ti-o (ön-is) f. ÜBer* 
fettung; cät-eja f. 2Burfl)olj (mit s JMgeln befdjlagen); caja (= kat,-ia?) 
f. ein ©tod $unt ©erlagen, cajo 1. fd)lage, cajä-ti-o (ön-is) f. ba3 
©plagen. 

2Ö. kat bergen. 

cat-mu-s m. (-um, n.) 9?apf, ©djiiffcl, Xefler, Siegel, Dentin, 
eatinü-lu-s catillu-s, catill-o (ön-is) m. Uellcrledcr, catillo J. ledc 
b. X, catillät.io (grave opprobrium hominibus generosis objiciebatur, 
si qui provincias amicas populi Romani exspoliassent Paul. Diac. 
p. 44. 13). ’ : 

kata ^ungeä, Safje. 

catiirs m. Sater, Sa^e, Xentin. cätü-lu-s m. $ungeä, Xemin. 
eatellu-s, catella fleiner |)unb, ^pitnbin, catul-äriu-s, inu-s jum |). 
gef)., catul-i-o 4. bin briinftig; catlaster (tri) (== catelaster) m. 
s -8urfd>e (bcf. ber mannbare); cat-ta f. Söiefel (?). 

katvar hier. 

quatvor quätuor quattuor (tt moljl bezeugt, bod) nidjt ettjm. be= 
grünbet) quattor (?lffimilation) bicr, quartu-s (= quatru-tu-s) ber 
bierte, quäter (— quatr-ies quatr-is quat-e-r-s) biermal. — quadr-u-8 


29 


i 


(uu-s) (= quatru-s) bieredig, (babon Sem.) quadra 23iere<f, Quadra, 
$emin. quadrü-la, quadro 1. mache bier;fadj, =cdig, con-quadro madje 
gang bieredig, (^ßart.) quadran-s (tis) m. (erg. numerus) ein Giertet, 
quadrant-al (äli-s) n. = quadra, quadrant-äli-s, äriu-s e. 33. ent= 
tjattenb, quadrä-ti-o (ön-is) f. Beiden be3 Duabratä, quadrä-türa f. 
33ertbanbtung inä 33., Ouabratur, Quadratus, Quadratiila. — quadru- 
plu-s f -plex ( jpUc-is ) bierfach, quadru-plo 1 ., -plico 1 . berbierfadje 
(f. ©t. pala), quadruplä-tor (tör-is) m. 33erbicrfad)er (eine 3trt 3)e= 
nuncianten, tucldje quadrupli actio eiuteiteten b. h- Antrag auf hier; 
faltige ©träfe fteßten, non ber fie ben bierten ^tjeit percipirten 
(quadriplatores dicebantur, qui eo quaestu se tuebantur, ut eas res 
persequerentur, quarum ex legibus quadrupli erat actio Paul. Diac. 
p. 259. 3). — quadru-pe-s (ped-is) uierfiifjig. — quadriga (— quadri -j üg-a) 
f. 33iergefpann. — quadra-ginta (f. SB. dak) bierjig, quadra-gesiinus ber 
40. u. f. tu. — (oäfifd) petor-a, utnbr. petur, atfo) ©t. petro bieredig, 
babon: petra f. (urfpr. Quabcrsftcin) f^etö, petr-ösu-s fteinreid), petr-o 
(ön-is) m. Set3=, ^parttopf, Petr-eju-s (bgt. Pomp-eju-s), Petr-o (ön-is), 
Petr-ön-iu-s, Petro-sid-iu-s, Petrullu-s (— Petr-on-ülu-s); petreia 
( vocabatur quae pompam praecedens in coloniis aut municipiis iini- 
tabatur anum ebriani ab agri vitio, scilicet petris, appellata Paul. 
Diac. p. 243. 5). 

SB. kad faßen, meinen, gehen. 

cäd-o '(ce-cld-i, cä-su-m ft. cad-tu-m) 3. faße; (- cul-i : ) ac-eido 
faße hin (wnperf. -it e£ trifft fid)), con-cido faße jufammen, de-cido 
faße herab, ex-cido faße herauf, entfalle, in-cido faße ein, treffe ein, 
inter-cido faße bajluifdjen, oc-cido gehe unter, pro-cido faße t)in, re- 
cido faße 5 urüd, suc-cido faße nieber, jufantnten; räd-ü-m-s fäßig, 
hinfällig, cad-i-vu-s jum Saßen geeignet; cäd-ä-ver (ver-is) (©uff. -vas, 
-ves bgt. pulvis, pul-vSr-is) n. (ba$ (Gefaßene) £eid)nant, cadaver-ösu-s 
teidjenartig; cci-su-s (= cad-tu-s) 4. m. Saß, Bufaß, ®nfu3 (gramm.), 
casu-äli-s jutn (£. gef)., Srequ. cäso 1. faße, mattfe, casä-bundu-s 
(crebro cadens Paul. Diac. p. 48. 4), (ob-) oc-cäsu-s 4. m. Untergang, 
SBeften, occäsi-o (ön-is) f. giinftiger gufaß, Moment, (Gelegenheit; 
de, -sub-ad-uu-s herabfaßenb, oc-cid-uu-s untergdjenb, re-cid-i-vu-s rüd; 
fäßig. — ced-o (ces-si, ces-su-m) 3. (= ce-cäd-o eS-cid-o) gd)C borbei, 
fort, toeiche, abs-c. iueid)e ab, gehe weg, ac-c. fommc heran, pflichte 
bei, ante-c. gehe borait, übertreffe, con-c. gehe fort, räume ein, ber; 
Seihe, de-c. gehe weg, ftdje ab, fterbe, dis-c. gehe fort, ex-c. gehe 
herauf, iiberfchreite, in-c. gehe einher, inter-c. fontme ba jmif^en, ber; 
mittle, prae-c. übertreffe, pro-c. trete herbor, fchreite fort, re-c. toeidje 
pritd, se-c. gehe bei ©eite, jid)e ab, suc-c. gehe unten hin, folge 
nach; cessi-o (ön-is) (= ced-ti-on) f. SBeidjen, Abtretung. — cesso con- 
cesso (= ced-to) 1. $ntenf. weiche (mieberhott), taffe ab, fäume, bin 
müfjig, cessä-ti-o (ön-is) f. 9iad)taffen, Untertaffung, cessü-tor (tör-is) 


Digitized by Google 


30 


m. Säumer, SJliifjiggängcr. — -cesso ced-e-sso) 3. ar-cesso (-Ivi, 
itu-s) (ar- ftatt ad, ugl. ar-biter SB. ga gehen) 9tbf. accerso (Siucfp 
ftabenöerfcfcung) lüfje fommen, rufen, Ijolc Ijcrbet, in-cesso (i, i-vi, 
cessu-ni) 3. gt’tjc lo», fuße an. — ne-cesse (n. üon necessi-s, alt neces- 
su-s, -m) necess-äriu-s notlpöcnbig, Uertoanbt (= ne-ced-tu-s nietjt 
lucidjcnb, nnauöblciblid); ber nicfjt lägt uon jcnianb = Angehöriger, 
SBertoanbter), necessi-ta-s (täti-s) f. 9totf)locnbigfeit, necessi-t ii-d-o (in-is) 
SkrlDanbtfdjaft, necesso i. mache uott)li)cnbig. 

SB. kadh reinigen. 

eas-tu-s (= cad-tu-s) rein, fittlid) rein, fromm, ©egeuf. in - 
cestu-s (Snbft. incestu-m n. Uitjudjt), ineesto 1. bcflecfe, fdjänbe; 
casti-mönia, -ta-s (täti-s), -tü-d-o (in-is) f. 9Jeinl)eit; rasti-g-o 1. 
■ tueife jured)t, jiid)tige, con-eastigo j. ftarf, castigä-t.i-o (ön-is) f. 3tt= 
redjtmeifung, Züchtigung, castigS-tor (tör-is) m. 3ured)ttDeifcr, casti- 
gator-iu-s jurcd)ttiieifcnb. 

SB. kan tönen. 

rän-o (cS-cln-i, can-tu-m) 3. finge; (-cln-ui): con-cino ftimmc ju= 
fammen, greife, oc-eino finge, rufe bagegeu, prae-cino fpiele uor, 
re-cino tjalle roieber, ertöne, suc-cino finge bnju, ftimmc ein; ffrequ. 
can-to, can-ti-to 1., de-canto trage fiitgenb oor, ex-canto jaubere 
(burd) Singen) herbor, in-canto jaubere, bejaubere, re-eanto <= recino. — 
cän-or (ör-is) m. tnelobijdjer St'fang, can-ör-u-s toofjlflingenb, can-tor 
(tör-is) ni. -trix (trlc-is) f. Sänger, »in, in-cen-tor (toris) m. 33or- 
fänger, Slnftifter; ean-tu-s 4. m. ©efang, cantl-cu-m n. ©efangäftürf, 
cantä-bundu-s fingenb, cantä-men (min-is) n. ffaubevlteb, can-ti-o 
cantä-ti-o (ön-is) f. Sieb, ©efang, cantä-tor (tör-is) m. Sänger, SJhififcr; 
cantill-o (*cantu-lu-s, cantillu-s) 1. cantil-ena f. Sieb, cantilen-ösu-s 
lieberrcich- — ac-centu-s 4. m. Sin tönen, Setonung , con-centn-s 4. 
in. Zufammcntönen, §armoijie. — con-cin-nu-s (urfpr. jufammentönenb) 
paffenb, jicrlid), concinm-ta-s (täti-s) f. funftgeret^te ßufammeitfüguug, 
concinno 1. füge ob. mad|e juredjt, eoneinnä-ti-o (ön-is) f. = concin- 
nitas, concinnä-tor (tor-is) m. ßufammenfüger, Örbner. — n-cön-ia 
(präneftin. cönia) f. Storch- 

SB. kan, kan-l ftetheu. 

cän-äbi-s (cann-) f. (us m.) §anf (oriental. SBort?). — ccnt-o 
(ön-is) m. glidloerf, centon-äriu-s baö 31. betreffenb, Snbft. 3Iider; 
Cento. 

kanta hunbert [dakan X da| kan-ta = 10 X 10? 

eentu-m hunbert, cent-esimu-s ber 100. u. f. to. (-esimus f. St. 
•dt'«), eent-eni ju hunbert, Centen-iu-s; contuplex (plic-is) hunbertfad), 
centuplico 1. oerhunbertfältige, centu-plu-s Ijunbcrtfältig (f. pala). — 
centüria (centum-, centu-vlr-ia, centu-r-ia) f. Slbtljcilung boit 100 
SOfanit , Senturic, eenturi-äli-s $ur S. gel)., centmiä-ti-m centurien- 


Digitized by Google 



31 


toeife, centurio 1. tfjcitc in 6. ob, centuri-o (ön-is) m. Zenturio, Stn; 
füf)rer b. 6., Subalternoffijier. — ciUerva (ft. katu-vir-ua, katu-r-ua, 
kate-r-va?) f. Schaar, caterv-äriu-s jur Sdjaar gehörig, catervä-ti-m 
fchaarenrocifc. 

581. kap greifen, faffen; haben. 

räp-\-o (cep-i, cap-tu-s) 3. greife, ergreife, faffc an, nehme; 
(-cep-i, eep-tu-s): ac-clpio nehme an, auf, erhalte, ante-eapio nehme 
borauS, fommc jubor, con-cipio faffc jufammen, auf, ab, de-cipio 
täufrfjc, ex-cipio nehme herauf, auf, meg, in-cipio beginne, inter-cipio 
fange, nehme auf, locg, oc-cipio fange an, unternehme, per-cipio nehme 
ein, an, auf, prae-cipio nehme borauS, befehle, lehre, re-cipio nehme 
juriitf, tüiebcr auf, su-s-cipio (f. St. upd) nehme auf, unternehme; 
(tSrcqu. (jntenf.) cap-to eap-ti-to 1. eap-e-ss-o (ivi, -Itu-s) 3., con- 
cepto empfange, nehme an, ein, dis-cepto faffe auSeinanber, cutjd)eibc, 
ftreite, bcrhanble, ex-cepto nehme ob. fange auf, in-cepto beginne mit 
©eioalt, Slitftrengung, oc-cepto = occipio, re-cepto nehme häufig, 
ftnrt (-are se fid) juriidjichen); -rip-o 1;: anti-cipo nehme ob. tl)uc 
borauS, tomme jubor, oc-cüp-o bemächtige mich, fommc jubor, nehme 
ein, beschäftige, prae-occupo bemächtige mich jubor, überrnfchc. — cap-ux 
(äci-s) faffungSfäfjig, capäci-ta-s (täti-s) f. gaffungSjähigfeit; mp-e-d-o 
(in-is) f. Dpferfdjale, 3ücmin. capedun-cula; cap-i-s (id-is) f. tpenfeP 
bccher; cap-i-s-tru-m n. Schlinge, ^elfter, capistro 1. binbe feft. — 
capta-ti-o (ön-is) f. eifriges Streben, captä-tor (tör-is) f. .f)afd)er, 6rb= 
fchleichcr, cap-ti-o (ön-is) f. (Streben ju fangen) Sctrug, iänfehung, 
capti-ösu-s (= caption-osu-s) berfänglid}, capt-l-vu-s gefangen, capti- 
vi-ta-s (tati-s) f. (älefangenfdjaft , cap-tor (tör-is) m., trix (trlc-is) f. 
langer, sin , cap-tura f., -tu-s 4. m. Sang. — cap-ü-lu-s m. ((fraffcnbeS, 
©efafjteS =) Sarg, ©riff, £>eft, capulo 1. fange mit bem Sangfeil, 
eapui-äri-s jum Sarge geh-, bem ©rabe nahe; cap-u-la f. tleineS (mit 
Singriff berfehencS) SBeingcfäfc, ex-np-üla n. pl. (eig. 2(bj.) ©ejäh jum 
Sangen bon Slüffigfeitcn, intcr-cäp-c-d-o (in-is) f. Unterbrechung, inter- 
capedin-ans, atu-s unterbrcchenb, ;brod)cit. — man-cep-s (}. SB. ma 
meffen), muni-eep-s (f. SB. mu), prin-cep-s (f. pru bor), mus-clp-ula 
(f. SB. Mus), nun-cöp-o (f. SB. gan erfennen); hosticapas (hostium 
captor Paul. Diac. 102) (atibere: liosticapax, hostirapax). — ('Bart.) 
prae-ceptu-m n. iöorfdjrift , ®efcf)t, Siegel, prae-cep-tor (tör-is), trix 
(trlc-is) f. Sehrer, =in; ex-cip-uu-m (quod ex-cipitur, nt praecipuiun, 
quod ante capitur Paul. Diac. p. HO. 3), prac-ctp-uu-s borjügtid); 
re-ccptä-cttlu-m n. '-öehältnifj, OufludjtSftdttc. — cäp-ut (it-is) n. 
(urfpr. Schale, Sdjerbc) Stopf, .fpaupt, Oberhaupt, tpaupDftabt, =fad)c, 
-abfdjnitt, capit-äli-s ben St. betreffend auf Scben unb 2 ob gehenb, 
capitä-ti-o (ön-is) f. Äopjftcuer, capit-atu-s mit c. Stopf, ftnopf 
uerjehen, capit-fi-lu-m n. fiüpfdjen, Knollen, Knopf, Knauf, 9lbfd)nitt, 
capit-o (ön-is) m. ©roßfopf, capltnl-äre (is) n. Kopfftcucr, capit.ul- 


Digitized by Google 



32 


nrin-s Steuereinnehmer ; Capit-öl-iu-m (ft. äl-iu-m) n. £>auptftätte. — 
or-npnt occipit-iu-m ( = ob-) n. Hinterhaupt ; sin-ciput (f. 0 t. samt). — 
an-crp-s (älter an-cip-e-s) (= am-cap-it) ($en. an-eiplt.-is boppelföpfig, 
hoppelt, jtocibeutig; bi-cep-s tri-cep-s jtocb, breiföpfig, Tri-cipit-Inii-s ; 
prac-cep-s (älter prae-cip-e-s) fopfitber, jäh, ftcit , praecipit-o 1. ftih* 5 e 
(jäl)ling3) herab, üortüärtS, befd)lcunige, praecipitä-ti-o (ön-is) f. ba3 
Herabftürjen, praecipit-iu-m obfd)üffiger Ort, 9lbgrunb; pro-capi-s 
(progenies quae ab uno capite prooedit, Fest. p. 225 ). — enep-e (i-s) 
11. caep-a f. (caepa capitata, ogl. Sopflauch) 3 tuiebel, caep-äriu-s m. 
3tniebell)änbler , caep-lna 1 ’. .ßmicbelpflanäung, Caep-äriu-s, Caep-i-o 
(ön-is). — cap-illu-s (u>ot)I urjpr. 9lbj.) m. ^>aup>tt)aar (©egcnf. barba), 
capill-äceu-s haarig, haaräßnlid), capillS-menfcu-m n., -tura f. Haar= 
bebecfuug, -fafern, eapill-äri-s ba# H- betreffenb, capillä-ti-o (ön-is) f. 
HaarUntchä, capillor 1 . bin behaart. — caup-o (ön-is) m. (ögl. bie 
($runbbebeutung non enio, SB. jam) ft’rämcr, Sdjcnfmirth, caup-ön-a 
f. ®ram, 0 chenfmirthfd)aft, cauponor 1. treibe ^>anbc( , fcßadjcre, röp-a 
(caupa, cüpa) f. Schenftuirthiu, Cop-öniu-s. — nb-n-s m. Speife, 
Butter, cibo 1. fpcife, füttere, cib-äriu-s 5111* 0 p. gehörig, (jur 33 e= 
föftiguug ber 3)iencrfchaft, hoher — ) gemein (ügl. panis cibarius 
(^efinbebrob), Subft. cibäiiu-m n. iifoft, 3>eputatgetreibe , ÜRation, 
cibä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. in. Speifung, Fütterung. — häb-e-o (-ui, 
-t-tu-s) (unregelmäßig ft. kap-e-o) 2. habe, halte, trage, gemäßre, 
ad-liibeo jicße 51t, üermcnbe, ante-habeo jieße üor, co-hibeo ßalte 
jufammcn, jurüd, debeo (= de-hib-eo) bin fcßulbig, muß, di- 
ribeo (— dis-hibeo, -ibeo) halte aitöeinauber, ex-hibeo halte herauf, 
her, gebe her, ftelle bar, ermeife, in-hibeo halte jurücf, ab, öerrichte, 
per-hibeo halte hin, crtl)cile, überliefere, post-habeo feße nad), hintan, 
prae-hibeo unb praebeo halte ßin, reiche bar, getPäßre, pro-hibeo 
ßalte fern, verbiete, red-hibeo gebe ob. nehme jurütf. — in-eb-rae — 
in-hib-rae (aves, quae in auguriis aliquid fieri prohibebant et prorsus 
omnia inrbra appellantur quae tardent vel morantur «agentem (Fest, 
p. 109. 19). — häb-il-i-s leicht ju hanbl)abcn, tauglid), gefdjicft, habili-ta-s 
(tati-s) i\ Sauglidjteit u. f. ln.; hab-i-tu-s 4. m. Haltung, Söefdjaffenßcit, 
Mdeibuug, habi-t\i-d-o (in-is) f. !0efd)affenheit; ($requ.) Jnib-i-to 1. 
pflege (innc) 311 haben, betnohnc, habitü-bili-s bemohnbar, habita-ti-o 
(ön-is) f., -cülu-m 11 . SBohuuug, SBolptort, habitä-tor (tör-is) m., -trix 
(tric-is) f. 23cmohncr, sin, habitürio 4. ($>efib.) mill gern haben. 

SB. kap auf unb niebergehen. 

räp-er-o 1. träufle mich, runjle; caperassere (inrugare, contralii, 
Piacid. gl. p. 450 ); cqpr-önac f. Stirnhaar. 

SB. kain lieben, fich mühen, beforgen. 

cä-ru-s (== cam-ru-s ) lieb, toertl) , Caru-s Cär-In-u-s, cari-ta-s 
(tat i-s) f. Siebe , SBcrthfcßäßung. — Cam-er-ia, Camer-mu-m (j. (’ame- 
rino). — cöm-i-s liebreich, freuublidj, comi-ta-s (tati-s) f. ^reuubtid)feit, 


Digitized by Google 


33 


Cöm-in-iu-rri. — äm-n (ft. cam-o) liebe, amä-bili-s lieben4t»ürbig, ama- 
bili-ta-s (-tsti-a) f. £icbcn§n»irbigfeit , amä-tor (tör-is), am-as-iu-s, -io 
(onis) m. £iebl)aber, amS-ti-o (öni-a) f. bete Sieben, amatör-iu-s ben 
Siebt)., bie finnl. Siebe betreffenb , am-or (ör-is) m. Siebe, amorä-bundu-a 
liebesfronf; am-icu-s (»gl. pud-icu-a) befreunbet, Sreunb, (5cm. 
amlca), ottl. ameci, ae (Paul. D. 15. 6), ®emin. amicü-lu-s, u-la, @gf. 
in-imicu-s, amici-ti-a f. 5rcunbfchaft, amico 1. ntndjc jum 5 r -> in-imico 
»erfeinbc; Am-S-ternu-m liebliche ©labt, Am-er-ia, Am-er-inn-m, 
Am-äs-enu-a; am-oem-s (ft. am-enu-s, »gl. eg-enu-s ) tiebreijenb, 
amoeni-ta-s (tsti-a) f. Sicbreij. — cön-or 1. »erfinde, conä-tu-a 4. m., 
-tio (ön-is) f., -men (mln-is) n. Sßerfud), Setnüljung. — con-d-i-o 4. 
(beforge), mürje, balfamire, eondl-mentu-m u. SBiirje, condiment- 
Briu-s jur SB. geh-, condl-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4 ra. SBürjcn, ©iumadjen, 
con-dl-tor (tör-is) m. SBiirjer. 

SB. kar mengen. 

s'ili-cer-n-iu-m n. mit äBürjtraut gemifchte» @crid)t, Seicbenfdjmaud 
(bo biejcS @crid)t am Schluffe ber Scidjcnfcicr jur Steinigung genoffen 
mürbe) (Ter. Ad. 587 PL: ein abgelebter alter 9Rann, beffen Seidjem 
fcfjmaua nal)c beoorftept). 

SB. kar, kal (kla, Ma-m) rufen. 

cad-6 (kalo) 1. rufe (altl.), calä-tor (tör-is) m. Sluirufer, in-calando 
(invocando) incalationes (invocationes) incalative (invocative) Paul. 
D. p. 114. 197 ; inter-calo 1. rufe, baß ctlüaä cingcfdjaltct mirb, inter- 
cal-ari-s eingcfcpaltct ; pro-calare (provocare ex Graeco xttXtiv Pest, 
p. 225); Cale-ndae (K.) (»on *calere) f. ber 1. SDlonatetag (primi 
dies mensium nominati Kalendae ab eo, quod his diebns calantur ejus 
mensis Nonae a pontificibus, quintanae an septimanae sint futurae, 
Varro 1. 1. 6. 27), calend-äriu-m n. Bin?;, ©djulblmd), calend-ali-s, 
äri-s jum 1. SDlonatStage gel). — concfl-iu-m n. SScrfammluttg, con- 
ctl-i-o 1. rufe jufammen, »erbiube, geloinne, re-concilio »crcinige 
mieber u. f. tu., concilia-bülu-m n. S8erfammlung4ort, conciliä-tor (tör-is) 
m. -trix (trie-is) f. Urheber, Skrmittlcr, =in, conciliä-türa f. ©elegcm 
bcitSmadjerci, Suppelei, conciliä-tu-s 4. m. SSereinigung, 9Jtifd)ung 
(»on s Jiaturftoff en). — nomen-clä-tor (tör-is) m. ber beim 'Jiamen 
nennenbe, nomenclö-türa f. 9lamen@»er jeidjnif] ; Cla-ter-na (bie be= 
rühmte), Cla-stl-iliu-m (Superlatioenb. -sto) (Chiasteggio). — clä-si-s (alt) 
das-si s (— cla-t-ti-s ober bor. Kkäaig = xkrjoig?) f. Slufgcbot, Stimm; 
abtl)cilung, Stimm;, SßotfSclaffe, (berufene) ®ianufd)aft, flotte, ®cmin. 
classl-cüla f., classi-eu-s jur cl. gehörig, claffifd) (©egenf. infra clasaem), 
jur 51 . gehörig, classlcu-m (erg. signum) SöerfammlungSjeichen, ($orn=, 
trompeten =) Signal, classi-Sriu-s jur 51. geh-, ©ubft. ffltatrofcn, Sec= 
truppen. — cläm-o 1. rufe, fcfjreie, ac-clamo rufe ju, con-clamo rufe 
jufammen, laut, de-qlamo tjalte c. Ufortrag, rebe heftig, ex-elamo rufe 
laut, auö, in-clamo rufe ob. fchreie an, pro-elamo rufe au4, auf, re- 

Vanicek, etym. Wiirtcrb. dor latein. Sprache. 3 


Digitized by Google 



äriu-s Steuereinnehmer; C'apit-öl-iu-m ül-iu-m) n. fiaur 
(M'-npul occiplt-iu-m (= ob-)n. Hinterhaupt; sin-ciput (f. Si. 
tm-cep-s (älter an-cip-e-s) (== am-cap-it) (Men. au-clplt-is öl 
hoppelt, jtocibeutig; bi-rep-s tri-cep-s jtuci=, breiföpfig, Tri 
ptw-eep-a (älter prae-ctp-e-s) fopfüber, jap, (teil, praecipn 
(jäpling®) Ijcrab, Dormärt®, bejdpleumge, praecipitü-ti-o i 
Herabfturjen, praeeipit-in-ui abfepiiffiger Crt, Vlbgrunb, 
(progenies quae ab uno capite procedit Fest. p. '225). 
n. caep-a f. (eaepa capitata, ogl. St'opflaud)) Giebel, raep 
ätniebelhäubler, caep-ina f. 3>uicbclpflanjung, Caep-ariu 
(ön-is). — cap-illu-s (toohl urjpr. Slbj.J m. Haupthaar (®egi. 
capill-üceu-s paarig, paaräpnlid), capilla-inentu-m n., -tm. 
bebetfung, =fafcrn, capill-ari-s ba® H- betreffenb , capillu-ti 
Haartmicp®, capillor 1. bin bepanrt. — enup-o (ön-is) in 
©runbbebeutung oon emo, 28. jum) fträmer, Scpenfiuirttj , 

1'. ft’ram, Scpeufroirtpfcpaft, cauponor 1. treibe Hanbel, fdja 
(eaupa, eiipa) f. Scpenttoirtpin, Cop-öniu-s. — nb-u > 
ffutter, cibo 1. fpeife, füttere, eib-äriu-s jur Sp. gepöri. 
föftigung ber 2)icnerfcpaft, baper =) gemein (ügl, pm 
©efinbebrob), Subft. cibäriu-m n. St oft , 'Deputatgctrci 
ciba-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. Speifung, Fütterung. 

-I-tu-s) (unregelmäßig ft. kap-e-o) 2. pabe, palte, tra 
ad-hibeo fließe ju, oertoenbe, ant,e-liabeo fließe uor, n 
flufammen, juriid, dsbeo ( = de-hib-eo) bin fcpulbig 
ribeo (=■ dis-hibeo, -ibeo) palte ausetnanber, ex-hibeo 
per, gebe per, (teile bar, ermeijc, in-kibeo palte jurücf, 
per-hibeo palte pin, ertpeile, überliefere, jiost-habeo feße 
prae-hibeo unb praebeo palte pin, reiepe bar, gctoäpre 
palte fern, verbiete, red-hibeo gebe ob. nepme fliiriicf. — i 
in-hib-rae faves, quae in auguriis aliquid fieri prohibebam 
onmia inebra appellantur quae tardent vel morantur ag> 
p. 109. 1!)). häb-V-i-8 leiept ju panbpaben, tauglid), gefepief 
(tati-s) f. Tauglicpteit u. f. tu.; hab-i-tu-s 4. m. Haltung, 2b 
Stleibung , habi-tfi-d-o (in-is) f. 23efdjaffenpeit; (ffrequ.) 
pflege (inne) flu paben, beluopnc, habitä-bili-s betuopnPar. 
(ön-is) f., -ciüu-iu n. 28opnung, 28oßnort, habitü-tor (tör 
(t.ric-is) f. 93etoopner, =in, habitflrio 4. ($efib.) mill gern 

28. kap auf unb niebergepen. 

cüp-er-o 1. (räufle mitp, runjle; caperassere (inrugni 
Placid. gl. p. 450); capr-öme f. Stirnpaar. 

28. kam lieben, fiep müpen, beforgen. 

m-ru-s ( = cam-ru-s) lieb, mertp, Ciiru-s Gär-in-u 
(tati-s) f. Siebe, 2Bertßfcpäßung. — (Jam-er-ia, Camer-lnu 
rino). — rom-i-s (iebreiep, freunblicp, comi-ta-s (tati-s) f. ff’ 


V 


Digitized by Google 





et)r, re-eolo bearbeite nneber, 
.'llifiebler, eolon-ia f. ^lieber 
is u. f. W.). cul-türa £ SJcar- 
Dauer, Sanbmann, AgricoU; 
u -s m. £au*genoffe; 

ijmgel, auf benen Som erbaut 
l ( li-s (= cal-ninf) comm. 2krg= 
itiefel, Caligfi-U. — tul-r-o 1. 
• trete ringsum, con-, de-, pro- 
i trete aus, fefl, in-culeo trete 
. ulco trete »ieber: calci-tor 
ter. — calc-tus m. Scfcmb, 
t oalceo jtebe bie Sdmbe aus. 


auerf, culceu-tor (tör-is) m. 


PauL Dia*-, p. 46. 15). — 


mit b. 8-, calritr-ösu-s anS; 
u Antrieb. — mrr-o (tu- 


ile, ac-curro laute herbei, 


laufe jufammen, deeairo 


nrro laufe auS, in-curro 
cun* begegne, per-curro 


ic jurüd, suc-curro eile 


SBagenftubl, «mts=, 
ittelnb, fc^aurig. — 
n. Sdjenfel, Sdiien; 
(gm ij 3. treffe ju* 
ob. bredje herein. — 





. bettreffe, trans-eurro 
t. laufe bin unb ber, 

s 4. m. curs-i-o, » ti-o 
irs-u-s) 4. m. Sagen, 



«. — cor-mi 4. n. £orn, 

a-tu-s, C’orni-fle-iu-s, torn- 


,iierc-eu-s. uuer-neu-s. nu-s non (f 


-in, Comictt-lu-m. — cer-vu-s 
■ f. Jpiridjtub. Xem. cenril-lu-g, 
quer-tu-s (ogL 23. ki qui-e-sc-o) 


- *■ J6r-i 

'.ncer ( ri hl - »!» 

. (calc is ) («i-jlit 



3* 


,c-« (c^jc-tb) (ri-o]u; 



Digitized by Google 


34 


clarao rufe bagegen, wiberfprcdje, (jaüe wiber, suc-clamo rufe barauf 
ju, Srequ. clamH-to 1., clamä-tor (tör-is) m. ©freier, clamatöriu-s 
fdjreierifdE), clamä-tu-s 4. m. baä Sd)r., clamitä-ti-o (ön-is) f. I)eftige4 
Stufen, dam-ösu-s frfjreierifcf) , mit ©efdjrci öolljogcn, erfüllt. 

SS. kar, kar-p ttjuu, fdjaffen. 

cerus mauus (intelligitur in cannine Saliari creator bonus Paul. 
D. p. 122. 4). — Cer -es (er-is) f. ©öttin beä ©etreibebaueä unb ber 
3clbfrii(f)te (a creando dieta Serv. ad Georg. 1. 7), Cere-Slia n. .pl. 
(SercSfcft. — caen-mönia (caerS- eSri- cerS- cbri-monia) f. heilige 93er-' 
ctjrung, religiöfer ©ebraudj (Wegen ae ügl. saep-io), caerimoni-äli-s 
jur heiligen 93cret)ruug gei).; Caer-e (lt-is, et-e), früher Agylla, j. 
Cervetere. — pro-cer-u-s l)od)qcWad)fen, proceri-ta-s (täti-s) , -tüd-o 
(m-is) f. l)ol)cr SSudjä, <Scf)t auf tjeit. — cre-o, pro-creo (== eere-o) 1. 
jeuge, fdjaffe, bringe f)crbor, re-creo fdjaffe wieber, ftelle Wieber fjer, 
fräftige, ereä-ti-o (ön-is) f. ©rjeugung, ©rtnö^lung, creä-tor (tör-is) m., 
-trix (trlc-is) f. Srjeuger, ©d)öpfer, -in, crea-türa f. @efd)öpf. — . 
ere-sc-o (cre-vi, cre-tu-m) 3. (Qitdjoat. ju creo) Wadjfc, ac-cresco tuarf)fc 
heran, tjinju, con-eresco luarfjje jufammen, entftetje , de-cresco nehme 
ab, in-cresco Wadjfe an, pro-cresco tuadjfc fjerüor, fort, auf, re-cresco 
toad)fe wieber, suc-cresco Wadffe und), de-, in-cre-men-tu-m n. 91b =, 
Sunahme. — cre-ber (bra, bru-m) (= tuadjfenb) bidjt, gebrängt, crebr- 
ätu-s in tnrjen 3n>i}d)enräumen gleichmäßig loieberteljreub, crebr-e-sc-o 
con-crebresco, iu-erebresco (ui) 3. Wicbcrljole mid), locrbe häufig, ue()me 
über .fiaub, crebri-ta-s (täti-s) f. ^idjttjeit, ®ebrängtl)eit, fiäufigtcit 
(crebri-tü-d-o); erebrisuro (apud Enuium significat vallum erebris 
suris, id est, palis munitum Paul. Diac. p. 59. 3). — cfi-ni-s ni. 
£>nar (als 3Sad)fenbc3j, crin-äli-s bie £). betreffenb, ^aarartig (©ubft. 
-ale n. .fpaarfdjntitcf), crini-or 4. luerbe behaart, ißart. crinl-tu-s be-- 
haart, langhaarig, mitl)aaräbnl.©d)töeifein)erfef)en.— Gar-anu-stwirffam, 
fräftig — g ft. c — t>gl. Ke-oaranu-s). - — corp-us (ör-is) n. [ved. 
krp gönn, ©d)önl)eit| Körper, ®emin. corpus-cülu-in, eorpor-äli-s, 
-eu-s törperlid), corporo 1. madje jum Sf., ae-, eon-, in-eorporo 1. 
füge ju e. Körper tjinju, oerleibe ein, corpor-a-seo 3. uerförpere midj, 
eorporä-ti-o (ön-is) f. Störpcrlidjfeit, corpora-tivu-s e. Störper bilbenb, 
corpora-türa f. Körperbau, corpor-ösu-s corp-ä-lentu-s wohlbeleibt, 
corpulent-ia 1. SSotjlbeleibtheit. 

SS. kar, kal ( kval ), kal-lt begehen, behanbeln; gehen, fdpoanfen. 

rel-e-bir (bri-s, bre) ftarf betreten, oiel befud)t, oolfreid), oer= 
breitet, gefeiert, celebri-ta-s (tati-s) f. jahlreicher Söefud), 93olTömenge, 
©efeiertfein, celebro 1. befudie jahlreid), begehe feftlid), feiere, celebrä-ti-o 
(ön-is) f. feftlidjcJ 9)egel)en, celebrä-tor (tör-is) m. 93crherrlidier, cele- 
bresco 3. tuerbc Derbreitet, betannt. — col-o (cöl-ui, cul-tu-s) 3. (altt. 
quolo) betreibe, bearbeite, bewohne, pflege, eljrc, ac-colo wohne an, 
ciruuw-colo toohne ring» um, ex-colo baue forgfättig, baue aus, bübe 


Digitized by Google 



35 


au», prae-colo bearbeite Dörfer, fcpmüde fepr, re-colo bearbeite tuieber, 
pege, gebenlc; col-önu-s m. Sanbiuirtp, s 2lnfiebler, colon-ia f. 9Zieber= 
taffung, s $ftau 3 ort (Colonia Agrippinensis u. f. tu.), cul-t.üra f. Ü 8 ear= 
beitung, üöilbung; agri-cöl-a m. Sanbbebauer, Sanbmann, Agricola; 
in-cöla coram. Simuopner, ;in, inquil-inu-s m. ^njaffc, fm liegen off e; 
Ex-quil-iae Es-quiliae f. bei* größte ber $ügel, auf betten 9tom erbaut 
tuar. — cäl-o (ön-is) m.'Xrofjfnecpt. — cdMi-s (= cal-ni-s) comm. $ 8 erg= 
fteig. — cäl-iga f. ^mlbfticfet, Sotbatenftiefet, Caligit-la. — cal-c-o 1 . 
trete (ein, nieber), ftantpfe, circmn-calco trete ringsum, con-, de-, pro- 
culco trete jufatunten, 3 ermatme, ex-culco trete au3, feft, in-culco trete 
feft, präge ein, oc-culco trete nieber, re-calco trete tuieber; ealeä-tor 
(tör-is) m. fetterer, calca-tör-iu-m n. fetter. — calc-eu-s in. Scpup, 
Dentin, calceö-lu-s, calceo 1. befdjupe, ex-calceo jiefyc bic Sdjupc au», 
calceä-men (inln-is), -mentu-m n. Sd)Uptuerf, calceä-tor (tör-is) m. 
Sdjuftcr; cäl-ön-cs (ealeei cx ligno facti Paul. Diac. p. 46. 15). — 
calc-s (calc-is) f. $erfe, calci-tr-o 1. feptage mit b. calcitr-ösu-s au 3 = 
fcptageitb; Calca; calc-ar (äri-s) n. Sporn, Antrieb. — curr-o (cu- 
curr-i, cur-su-m) 3. (= cur-j-o) taufe, eile, ac-curro taufe perbei, 
circum-curro taufe rittg3 umper, eon-curro taufe ^ufantmen, de-curro 
taufe tueg, dis-curro laufe au&einaubcr, ex-curro taufe au3, in-curro 
taufe pinein, inter-curro taufe ba 3 U)ijd)en, oc-curro begegne, per-enrro 
bureptaufe, prae-curro taufe Dor, re-curro taufe juriid, suc-curro eite 
5 U $itfe, super-curro taufe bariiber pinau3, übertreffe, trans-curro 
taufe pinitber, bureptaufe; curs-o 1 . cursi-to 1 . taufe pin unb per, 
con-, dis-, in-, inter-, oc-, per-, pro-curso; cursu-s 4. m. curs-i-o, ä-ti-o 
(ön-is), cursüra f. Sauf, (£ite. — curr-u-s (= curs-u-s) 4. in. SSagen, 
curri-cülu-m n. Saufbaptt, cur-üli-s jum SS. gep., SSagenftupt, 5tmt»j, 
(Sprenfeffet (sella). — querqu-, querc-eru-s fcpiittetnb, fepaurig. — 
kra-va: erüs (— cravas ©epenbe»), ($en. erür-is n. Sdjenfet, Sepien; 
bein, 3)emin. crus-cülu-m. — -gru-o: con-gru-o (gru-i) 3. treffe 31 t: 
fammen, ftimme überein, in -gru-o (gru-i) 3. falle ob. bredje pcrciu. — 
cbl-u-ber (bri)m., -bra f. Sd)tange, Colubr-aria. 

SS. kar, kal-k part fein. 

cär-ma f. 9tuf?fcpate, Scpale, Scpipfiel. — cor-nu 4. u. £orn, 
(Subfpipe, ^tilget, cornü-tu-s gepörnt, Cornü-tu-s, Corni-fic-iu-s, corn- 
esco 3. Werbe 3 U £)orn, $)cntiu. corni-eülu-m, Cornicü-lu-m. — ccr-vu-s 
(-vo-s) in. ber ©epömte, $irfd), cerva f. ^irfcpfup, Xent. cervu-lu-s, 
-la, cerv-äriu-s, -inu-s 311 m £>. gep. — qucr-cu-s (ugt. SS. ki qui-e- sc-o) 
f. @id)e (tuegen be§ parten ipot3c3), querc-eu-s, quer-neu-s, uu-s uou @., 
querc-etu-m 11 . (Sicpentuatb, querquetül änu-s 3U111 (£. gep. — cor-nu-s 
(i, u-s) f. (£oruelfirfcpbaum (eig. $ornbaum, tuegeu feinet feften §ot 3 e 3 ), 
corn-eu-s 311 m (£. gep., Com-el-iu-s. — a-ccr (cer-is) iu. $fid)ererbfe, cicer-a f. 
s 43tatterbfe, Cicer-o (ön-is), Cicer-eju-s. — cancer ( ri) in. Streb» ( = carc-in-o, 
carc-no, cancro (SOteta tpefi»). — calc-s (calc-is) in. f. Stein, Statffteiu, 

3* 


Digitized by Google 


Kaff, calicata aedificia calce polita (Paul. D. p. 47. 4), de-calicatum 
(ealce litrnn Paul. D. p. 75. 13); £cm. calc-ü-lu-s m. ©tcindjen, ©teilt 
im ©rcttfpicl, auf b. Stcdjeubrett, Stccknuitg, calcul-ösu-s fteinigt, 
calcülo 1. beredpte, calculä-tor (tör-is) m. StedpiungSfiikrcr; calculense 
(appellatur genus purpurae a calculo maris, rnire aptum conchyliis 
Plin. 9. 37 (61). 131. 

SB. kar, kal emporragen. 

cer-e-bru-m n. ©ctpru. — cer-vic-s (vic-is) (kar -f- binben, 
bgt. con-jng-s) f. Staden, ©citid, cervic-äle (is) n. Staden, Kopffiffen; 
rer-n-uu-s fopfüber ftürjenb, eernuo 1. ftürjc fopfüber, überfdjlagc 
tnidj. — pro-cer-es Ijcrüorragenbc S3alfenföpfe, fjcrüorragenbe Häupter 
im ©taatc. — dU-ä-nui-s cul-im-s m. ©tenget, £>alm, Stofjr, ca- 
lamistrn-m (= calain-id-tru-in) n. rofjrartigcs SBerfäcug = i)ol)te^ 
CSifett 5 um ©rennen unb K räufeln ber .fmare, ©renneifen, calamistr- 
s-tu-s gelräufel t. — cal-lu-m n. ©dpuiclc (== ©rijabent)eit ber $aut), 
call-e-o con-calleo 2. tjabc ©d)tt)iclen, bin abgekartet, erfaßen, oc- 
call-e-seo (ui) 3. lüerbe bidkäntig, gcfüküüS, per-ealleseo (ui) 3. lbcrbe 
feljr abgekartet, lerne mokt bcrftcljen, calli'-du-s funbig, fdjlau (eallidos 
appello, quorum, tarn quam mauus opere, sic aniinus concalluit Cic. 
n. deor. 3. 10. 25). — ciil-mcn, eol-ü-men (mln-is) n. ©ipfel. — col-li-s 

m. $ügel, coll-lnu-s kugelig, am Jp. befinbtid). — col-u-mnn f. Säule, 
2)emin. C'olumel-la, columnä-t.i-o (ön-is) f. Stuffäufung, column-äriu-m 

n. ©äutcuftcucr. — col-lu-m n. $alS, coll-äre n. ^SalSbanb, de-collo 1. 
kalfe ab, föpfe. — cd-su-s, ex-oel-su-s ragenb, k°d), celsi-tu-d-o (m-is) 
f. $öke, (Srkabenkcit; -ccll-o 3: aute-eell-o, cx-uello (-ui), prae-cell-o 
rage kerbor, iibcrtreffc. — C'cl-tae (= cel-si) (bgt. einen anbern über* 
miitkigen ©olfSftanuit: Bituriges = SBctttönige). 

SB. kar, kvar, kur frurntn (ein. 

cir-cu-s m. Kreis, Stennbakn, Circ-eji (j. Circello); ®emin. circö- 
lu-8 m. fireiälinie, Sting, girfel, eirculo 1. macke freisförtnig, cir- 
culs-ti-o (ön-is) f. Kreislauf, circulä-tor (tör-is) m. $erumftreid)er; 
circ-en (in-is) n. Kreislauf, circtn-u-s m. 3*rfcl, circino 1. jirftc, 
circinö-ti-o (ön-is) f. ßirfellinie; circa circu-m circi-ter rings umker, 
kerum, um, circum-cirea um unb um. — cör-öna f. Kranj, Krone, 
®emin. corol-la, eoroll-ärium n. Krnnjgclb, lfk rcn fl c i c k cn f- Zugabe, 
corono 1. befränje, coron-eö-la f. $erbftrofc. — corünn (©t. *cor-to) 
f. runbcS ©cfäfs, Keffet, SBölbuug. — prä-vu-s (kar- kra- pra-?) frumm, 
bcrlckrt, fdyfccftt, pravita-s (täti-s)f. Krümmung, SSerfekrtkcit, ©djlcdjtig: 
feit, de-pravo entftetle, berberbe. — vär-u-s (— kvar-u-s) auswärts 
gebeugt, abweidpub, Vsru-s, Vär-iu-s, varo 1. friimmc, vär-o bär-o 
(ön-is) m. Citcrfopf, Xotpel ; vär-n f. eine ©orfektuug jum fragen 
in ©abetform, jum Stuffpauncn ber Stefjc u. f. lo.; ob-varo 1. bin ent- 
gegen Enn. ap. Non. p. 147. 22; prac-varicor (*varl-cu-s) 1. gekc in 
bic Ducrc, nickt gerabe, k fl ltc cS ^cttnltc^ mit ber ©egenpartei, leiftc 


Digitized by Google 


37 


S8orfd)ub; di-varico jerrc auäeinnnbcr, obvarica-tor (qui obviam occurrit 
Pest. p. 194. 195). — cw-vu-s fruittm, getrümint, curvo 1., in-curvo 1. 
triimme, re-curvo trümmc jurüd, curv-or (ör-is) m., curva-türa f., -men 
(mln-is) n. Krümmung. — cu-cur-b-ita f. Siirbijj, (ber ntjnticf) gestaltete) 
©d)röpftopf, ®emin cucurbJtu-la f. Sotoquintcupflanje, ©djröpffopf, 
eueurbit-Inu-s türbijfartig. 

3B. kar trädjjcn. 

cor-vu-s m. Stabe, Corv-lnu-s; cor -n- ix (ic-is) f. Sräfje fügt, ju-n-ix 
= juven-ca), Demiii. cornic-Ü-la, eornle-or 1. fräcfjjc ; Corniscarum 
(divarum locus erat trans Tiberim cornicibus dicatus, quod in Junonis 
tutela esse putabantur PauL Diac. p. 64. 7). 

kara 2Babe, 22ad)§. 

cera f. 2Bad)ä, ®emin. certt-la f. 2Bacf)äftüdd)en, cer-äriu-s ba4 
22. betreffenb, cerä-tu-m n. 2önd)*=fatbc, ißflafter, cer-eu-s tuädffern, 
cer-inu-s mad)S=artig, - gelb , cero in-cero 1. tränte mit 2Bad)ä; primi- 
cer-iu-s (ber juerft feinen 9iamen auf eine 22acpstafel jd)reibeitbej SJor; 
ftefjer , Dberfte. — cerussa f. Sleiroeifj (befonberS als ©dpninlmittel), 
cerussätu-s mit 23. gefärbt, gefdjminft. 

karalca ein 23ogel. 

querque-düla f. Stid;ente. 

22. kart fpalten. 

cort-cx (ic-is) m. (f.) SRinbe, Sorf(rinbe), ®emin. cortic-ä-lu-s, 
cortic-eu-s aus SRittbe, cortic-ösu-s üoller SR., de-cortlc-o 1. jdjälc ab. — 
cre-na (— kert- kret-na) f. Sr in ne, Ginfdinitt, Serbe. 

22. kart flehten, ballen. 

erät-e-s (is) f. Sledjttuerf, Jafdjincu, crat-iciu-s au3 5- beftetjenb. — 
cras-su-s (= crat-tu-s) geballt, bid, berb, Crassu-s, crassundia (signi- 
ficare videtur crassiora intestina, quae opponuntur tenuioribus sive 
hilis Müll, ad Varr. L. L. 111. p. 44), crasso 1. mad)e bid, crassä- 
men (mln-is), -mentu-m n. bieder 23obenfnf}, crassi-tü-d-o (In-is) f. ®ide, 
crass-e-sco 3. merbe bid. 

22. karp fdjmanteu, fid) brel)en. 

carp-entu-m n. ©tabttüagen, Garroffe, carpent-ariu-s junt ©t. ge= 
Ijßrig. — orb-i-s (ft. korb-i-s; b ftatt p) m. Sreis, ©treibe, SRiitg, 
3irtel, Stunbung, ®emin. orbi-cülu-s, orbicul-äri-s, atu-s fretöförmig, 
jirfelrunb; orbi-ta f. ©pur eine» rollenben S'örpcrä, Ginfd)iütt, öieleis, 
ex-orblto 1. tontme auä bent ©cleifc. 

karpasa. 

carbäsu-s f. (m.) feiner 3lad)§, 23attift, carbas-eu-s, In-eu-s 
auä f. 51 . 

karsa quer. 

(cerr-ön-es altlat.) gerr-o (ön-is) m. Cluertopf , 2ßoffentreiber, cerrae 


Digitized by Google 



V 


— 38 — 


gerrac f. pl. 2appalien, cerr-l-tu-s öcrrüdt. — ctrr-u-s f. Gert;, 3’ ni - 
cic^c, cerr-lnu-B öoit ber G. 

2B. karsh sieben, pflügen. 

ms (rfir-is) (ft. crus) n. Selb, ünnb, Xemin.rus-culum n. üatibgütdjett, 
rur-äli-s rur-es-tri-s Innblid), rur-i-cola comm. Selbbauer, rür-o 1. lebe 
auf bem £anbc, treibe £anbn>irtl)fd)aft, rurä-ti-o (ön-is) f. üanbnnrtl)- 
fdjaft; rus-licu-s länblictt , bäucrifd), £anbntann, rustic-5nu-s lartb- 
mcinnifdj, rusticor 1. = ruro, rnstic5-ti-o (ön-is) f. = ruratio, rust.ici - 
ta-s (tüti-s) f. 2anbtoefen, (tänblid)c) Ginfalt; Crus-tdro-iu-m n. 
(Selb = £anbfluft), Crus-tüm-eria f. (£anb=Slderftabt). — verr-o (verr-i, 
ver-au-s) 3. fd)leppe, fege, con-verro fege jufammen, auä, de-verro fege 
weg, c-verro fege auä, pliiitbere, prae-verro feljre uorljer, ab; verr- 
1-cÜlu-m n. ©djleppncjj, 8angnef>; verr-unco (®t. *verr-ön, *verr-un- 
cu-s) 1. tuenbe ntidj ($um Guten). — vdlc (vul-ai, -su-s) (= everso, 
everro) 3. rupfe, jupfc, a-vello reifte loS, entferne, con-vello reifte loi, 
auf, crfdpittcre, do-vcllo reifte loä, fort, di-vello jerrcifte, reifte loS, e-vello 
reifte fyerauS, entreifte, inter-vello reifte fterauä, pfliidc ab, befctjncibe, per- 
vello jupfc, »erlebe, re-vello reifte auä, toä, auScinanber; Vell-eju-3, 
eon-vulsi-o (ön-is) f.Äampf ; vellic-o(©t.*vellt-cu-s) 1. rupfe, fneipe, ftid)(e. 

SB. knl fdjlagcn, erfdjiittern, (empor) treiben. 

-cell-o (= cel-j-o) 3. in: per-cello (cfil-i, cul-su-s) pro-eöll-o 
fcblage, Werfe nieber, maefte beftür^t, re-cell-o 3. fdwctle juriief. — pro- 
cella f. (erjdjütternber SBtitb), ©turnttoinb, procell ösu-s ftiirmifd); 
jp rö-cul fern. — cillo 3. = moveo. — äläpa (= kal-apa? ögl. y.ökctrpo-q) 
f. S3adcuftreid). — clä-va f. Sfeule, Xemin. clav-ola, tila, clsvl-ger (era, 
eru-m) bie ficule füftreub. — clä-vu-s m. Giitfdjlag; Diagcl, ©teuer; 
ruber, ißnrpnrftreif, ®emiu. clavü-lu-s, clävo 1. öerfefte mit einem 
Ringel, tßurpurftreif. — clä-d-c-s (is) f.Slicberlage, SSerberben. — ml-ler 
(tri) m. (SBerfjcug jum .flauen) SDleffer, Tentin. cultel-lu-s, cultello 1. 
madje mefferförmig, sub-cultro 1. jerfcftitcibe mit bem SDteffer. — ■ cel-er 
(Sr-is) (Stom. aueft -eris) feftnett, rafdj, Geier, Celer-es; celerl-ta-s (täti-s) 
-tü-d-o (in-is)f. ©djnelligfeit, celer-o 1. eile, befcftleunige; cel-ox (öoi-s) f. 
©djtiellfcgler, 3ud)t. 

SB. kal, gal, Ida-p ftcljten, bergen. 

cälrix (Ic-is) m. Gefäft, töcdjer, ®cmin. calic-ülu-s, ellus. — cäl-i-g-o 
(in-is) f. (©t. *calo, ögl. ©t. rubro rubr-i-go, barauä rub-igo) tBunfel, 
jjinfternift), caligin-ösu-s öod öou $., finfter, caligo 1. oerbreite ®., 
Siebet, bin bunfet, ftabc uidjt ©etjfraft. — cella (ft. cel-na) f. 
S3orratf)§fammer, Sommer, 3ellc, Cella, 2>cmin. cellu-la, cell-äriu-s 
m. ftcllermcifter, cell-äriu-m n. Speife=, Slorrattjsfammer, Xentin. 
cellariö-lu-m n., cellul-anu-s m. Slaujncr. — cet-o 1. oc-cul-o ( ui, 
-tu-s) 3. 3titenf. oc-cul-to 1. Ijetjlc, üerberge, decultarunt (valde occul- 
tarunt Paul. I). p. 75. 12), con-celo öerftefjlc forgfältig, celä-tim (-te) 
fteimlid;, celä-tor (tör-is) in. SSerberger, occultä-ti-o (ön-is) f. bas? 93er; 


Digitized by Google 



39 


bergen, occultä-tor (tör-is) m. = celator. — di-cul-lus m. Sappe, 
S'apuje. — dl-iu-m n. SlugetifjüHe, 9tugeu-bccfc, 4ib; stiper-ciliu-m 
n. oberes 3lugcnlib, super-cili-ösu-s fe£)r ernft, finfter, cil-o (ön-is) 
(cui frons est eminentior ac dexträ sinistriique velut recisa videtur 
Paul. Diac. p. 43. 10), Cilo, Cil-n-iu-s; dömi-cü-iu-m n. SBoljnung. — 
col-or (ör-ia) m. (färbe (als bedcnbeS), colör-o 1. färbe, de-coloro ent- 
färbe, colorä-tor (tör-is)m. ffärber, color-eu-s farbig. — cul-m-s (culleu-s) 
m. ©äjlancf), ©ad. — rla-m ("9Iecuf.) (cal-li-m | = cal-ti-m, cal-si-m| 
antiqui dicebant pro clam Paul. Diac. p. 47. 3), $cmin. clan-cülu-m (o) 
auf ^cimtie^e SScife, clan-des-tlnu-s (= clam-dies-tinu-s oerborgen Oor 
bem Xag befteljcnb) heimlich- — gäl-ea f. Helm (aus Sebcr, Ogi. cassis 
33. ska), galearia (a galearum similitudine dicta Paul. Diac. p. 96), 
gale-ärii m. Iroftfolbctten, galeo 1. bcljclme, $emin. galeo-la f. Ijclm- 
artig öerticftcs ©cfdjirr; gäl-em-s Sopfbebectung (auS Sellen), Sappe, 
Xemin. galeri-cülu-m n., galerl-tu-s mit e. Sappe bcbecft (-ta avis 
Haubenlerche), Galer-iu-s; gal-u-mna (&t-is) n. £ede(? ). — clep-o (-si, 
-tu-s) 3. tf)itc heimlich, Oerberge, ftef)le. — clüp-cu-s cllp-cu-s in. (um, n.) 
©chilb (als bccfenbcr), $cmin. clupeö-lu-m n., clupeo 1. ocrfcljc mit 
©djilb; Clup-ea (j. Kalibia ob. Clybea). 

33. kal fpinnen. 

ivl-u-s f. ©pinnrocfcn, Dioden. 

33. kalp helfen, Oerhelfen. 

vulp-a f. (ißeranlaffung eines ©djabeuS) ©djulb, culpo 1. table, 
culpä-bili-s tabelnSmerth, culpä-ti-o (ön-is) f label, culpa-tor (tör-is) 
m. 33cfchulbiger; Calp-ur-n-iu-s (?). 

kalva fahl. 

calm-s fahl, calv-e-o 2. -e-aco 3. bin, (ocrbe fafjl, de-calvo mache 
oon oben herab fahl, calvl-tiu-m n., -ties (ei) f. ©lafcfopf, calv-äria f. 
Himfchalc, Sd)äbcl, Calvu-s, Calv-5nu-s, -isiu-s; re-calvu-s recalvas-ter 
(tri) m. mit h°h er fafjler ©tim; Cal-enu-m, Cales(?) j. C'alvi. 

33. kas blanf (tocifj, grau) fein. 

cas-cu-s (oSf. fab.), cä-nu-s (= cas-nu-s) grau, cänl-ti-a, -es, 
-tü-d-o (m-is) f. ©rauheit, cün-eo (ui) 2. can-e-sc-o in-canesco ( ui) 3. 
bin, tuerbe lueifigrau, lucifj, Canu-s, Cäu-iu-s, Cani-d-iu-s, ia; Casc- 
elliu-s. — cacs-är-ie-s f. (baS hfllböcrfdhuittenc, bocf) jietnlid) ftarf 
herabhaitgenbe) Haupthaar, XituSfopf (?). 

33. kas, kam anjeigen, rühmen, loben. 

car-mrn (min-is) n. ©efang, Sieb, @ebirf)t, 3auberfprud), DraeeP 
fpruch, cannin-o 1. bidjte; Cä-mena (Cas-mena) ©öttin beS ©efangeS; 
Cäs-mU-u-s (nominatur Samothrcce mysteriis dius quidarn admiuister 
Diis Magnis Varr. 1. 1. 7. 34); ca-millu-s (= cas-mülu-s ber 
preifenbe o. Ißriefter, camillu-s alfo ber fleine ifSriefter, Setnpelfnabe) 
3ßriefterbiener, freigeborener Snabc, 3cm. camilla, Camillu-s; Cas- 


Digitized by Google 



— 40 — 

inu-m u. (Monte Caasino); Car-men-ta. G'ar-men-ti-s (attitnl. 'Jipntphe), 
Carment-älia Sarmcntidfeft. — cens-e-o (cens-ui, i-tu-s, u-s) 2. fctja^e, 
eracfjie, ertläre, ac-cenaeo jä^le bei, per-, re-ceneeo muftere, suc-censeo 
bin jornig; eens-u-s 4. m. cens-i-o (ön-is) f. Schäftung, (bas burd) 
®dj. fid) ergebenbe) '-Bermogen, eens-üra f. 3lmt bed censor (Vermögend: 
jd)cifter), cens-ör-iu-s jum G. geh-, Censor-Inu-s, censu-äli-s jum ßcnfud 
gehörig. 

' hasa Sorb. 

quä-lu-m (— eas-, quas-lu-m) n. geflodjtener Sorb, ®emin. quas- 
illu-m (-s); qttasill-äria f. Spinnerin. 

kasala £>nfel. 

cor ül u-s r,orylu-s f. .'pafetftnube , colur-nu-s (ft. corul-nu-s) aud 
.fitafelnufjholj. 

'Iß. ki erregen, geljcn. 

ci-e-o (ci-o) 4. (ci-vi, cl-tu-s) nmdjc getjen , Jommen, errege, con-, 
ex-, per-, pro-cieo id., ^nrt. ci-tu-s bewegt, fdjnefl; ct-lo 1. bewege 
(ftarf), rnfe auf, (abe öor, con-cito errege fjeftig , mieglc auf, ex-cito 
fdjeudie auf, rege au, in-cito rege an, re-cito iefe oor (urfpr. rege 
loieber an), su-s-cito (f. upa) richte auf, erweefe, cit5-ti-o (ön-is) f. 9(uf= 
ruf; solli-cttu-s f. SS. sah fdjiiften. 

SS. ki liegen. 

qui-e-sc-o, ac-, con-, re-quiesco (e-vi, e-tu-m) 3. rufje (aud), quie- 
tu-s rut)ig, quieto 1. beruhige, in-quieto beunruhige; qui-e-s, re-quie-s 
(quiet-is) f. 3tuf)e, quiet-ali-s (ab antiquis dieebatur Orcus Fest. p. 
257), requiet-öriu-m n. ®rabs, StuJjcftntte, inquietü-d-o (ft. in-quieti- 
tud-o) (i'u-is) f. Unruhe ; tranquillu-s (St. qui-lo) rupig, ftifl, tranquilli- 
ta-s (täti-s) f. Stufte, Stille. — cl-vi-s (attl. ceivi-s) comm. SSürger, sin, 
civi-ta-s (täti-s) f. Sürgerstftum, sfdjaft, ©emeinwefen, Staat, cm-cu-s 
ben 33. betreffenb, civ-lli-s bürgerlich, ben 33. fid) gleidjfteßcnb, (cutfelig, 
civili-ta-s (täti-s) f. Staatdfunft, Seutfeligfeit. — Cü-mae. — cae-leb-s 
(-lib-is) (= caevi -f- leb; Ugt. Sandfr. rah-ita- tod) == aßein liegenb, 
uitoerfteiratet, caelibätu-s m. GftclofigJeit, caelib-äri-s ben (Sfjelofen be= 
treffeub. — (ki — cui, Oerfiirjt cü, bann cu-b =) cub: evib-o 1., 
-cu-m-b-o 3. (-ui, -1-tu-m) 3. liege, ac-eubo liege auf, an, ex-cubo holte 
SBache, in-cubo liege auf etwad, bewadje, re-cubo liege riidtocirtd, ruhe, 
se-cubo liege aßein, suc-cubo liege unten, super-cubo liege barauf; 
-cu-m-b-o 3.: ac-cumbo lege mich h>i*, con-cumbo lege mich jufnmmen, de- 
cumbo lege mich nieber, finfe, dis-cumbo lege mich auäeinanber, in- 
cumbo lege mich auf ettuad, befleißige mid), oc-cumbo finfe hin» fterbe, 
pro-cunibo lege mich »orwärtd, nieber, re-cumbo lege mid) juriief, suc- 
cumbo unterliege, erliege; Srequ. cubl-to 1., cubä-ti-o (ön-is) f. bad 
Siegen. — cubi-cülu-m n. Schlaf jimmer, cubicul-äriu-s Sammerbictter, 
cubiculö-tu-s mit Bimmern öerfeßen ; ciib-ilc n. Sagerftätte. — 


Digitized by Google 



41 


rubi-tu-m n. Gtlenbogen, GUc, fcubit-äli-s eine die lang; ciibU-al fsli-s) 
n. Scljnpolfter; cübi-tu-s 4. m. Siegen, Säger; con-cflb-lnu-s, Ina S3ei; 
Idjläfcr, -in. — cx-cub-iae f. Siegen auf ber SBaf e, SBaf e. — t'n-cä&-o (ön-is), 
-u-s in. Slip; pro-cubitores (dicuntur fere velites, qui noctu custodiae 
causa ante castra excubant, cum castra hostium in propinquo sunt 
Cato ap. Fest, p. 253); sue-cul-o (ön-is) sue-cilb-a = concubinus, -a. — 
cü-nae f. pl. e.ünä-bula n. pl. SSiege, in-cunabula n. pl. SBinbcln; 
Cun-Ina (SBiegengöttin). 

SB. ki börren, brennen. 

ct-n-is (Sr-is) m. (f.) 9lff e, cinßr-eu-s, äciu-s, Iciu-s affenartig, 
ciner-ösu-s BoHer 9lff c, ciner-äriu-s jur 91. gef)., Subft. -äriu-s m. ber 
Sclaöe, Welfer hast ©rennen unb fträufeln ber $aarc beforgte, -ariu-in 
n. Slff enlammcr in ben ©rabmälern, ciner-e-sc-o 3. werbe ju 91., cine- 
factu-s ju 91. geworben. 

SB. ki quälen, plagen. 

ci-tn-ex (ic-is) m. (ügl. ra-m-ex neben ra-mu-s) SBan^e (ali plaqcnbeä 
Snfett). 

SS. kish (lat. quais au» quis) auSffeibcn. 

quacs-o (l-vi, i-tu-s) 3. (quaes-il-mus), ältere 3ornt für quaer-o 3.; 
quaeso: erfufc, bitte; quacr-o fufe, ftrebe nad) etwatt, ac-quiro er= 
werbe, an-quiro fufe, forffe nad), flage an, con-quiro judjc jufamnten, 
auf, dis-quiro unterfufe, ex-quiro erforffe, »erlange, in-, per-quiro 
fufe naf , unterfufe, re-quiro fufe wieber, oermiffe; fyrequent. quaer- 
I-to 1 .; quaesi-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. in. Sufen, llntcrfufung, quaesi- 
tor (tör-is) m. gorffer, Unterfuf ung«rif ter, quaesti-o (ön-is) f. Gr= 
forffung, (wiffenff aftlidje) fvragc, (Griminal) Untcrfudjung, Xcmin. 
quaestiun-cüla, quaestion-äriu-s m. Öolterer, genfer. — quaes-tor (altl. 
quais-tor) m. Unterfufer, Staatäff afjmeifter , Cuäftor, quaestör-iu-s 
jjunt Cu. gehörig, Subft. -us ein ®tann bon quäft. 9tange, -iu-m SBotp 
nung bcs Cuäftord, quaes-türa f. 91mt beä Cu. — qmes-tu-s in. Gr 
Wert), ©ewinn, 5)emin. quaesti-cälu-s, quaeatu-üriu-s, -ösus gewinn; 
britigenb. 

SB. ku (kau, Jcva-n, levi ) ff Wellen; Ijofjl fein. 

cü-milu-s m. Slnff Wellung, fiaufe, cumulo ac-cum. 1 . Ijäufc auf, 
cumulä-tim f)üufenwcife. — cau-li-s cö-li-s (-is) m. Stengel, Stiel, 
2?emin. cauli-, cölt-cülu-s m., cauUcul-5fcu-s geftengclt, ftengetartig, de- 
caule-sc-o 3. befomme e. Stengel. — cän-i-s (altl. auf can-e-s) comm. 
(= kvan-i-s) (ber Ijäufig unb üielc Quuqe gebärenbe) fnmb, ®emin. cani- 
cula, can-inu-s jum ,'p. getj., pünbtff ; Canin-iu-s. — in-ei-en-s träf tig. — 
rrä-s (ft. kvas, Ogi. cret-a SB. kvii) morgen, cras-ttau-s (ogl. diu-tinu-s) 
morgig, pro-, re-crastlno 1. oerffiebe (auf morgen). — cäv-u-s Ijofjt, 
cävo 1 . l)öf)le, con-, ex-c. l)öf)le runb, auä, cavS-men (min-is) n. -ti-o 
(ön-is), -türa f. ^pötjlung , cavä-tlcu-s in §öl)len fidj erjeugenb, tebenb; 


Digitized by Google 



42 


cäv-ea f. .'pöljlung, Säfig, ©ienenftocf, 3ufdjauerplaf} ; cäv-nnnf. ftöfjluitg, 
S!od) , $emin. cavemu-la, cavern-ösu-s Uott 8öd)cr; caullae caulae (ea- 
villao) f. §öl)luugen. — eac-lu-m (= cav-i-lu-m .fjöfftung) n. £>immelä= 
Wölbung, Stimmet, cael n. indecL (divora domus altisoniun cael Enn. 
ap. Aus.idyll. 12), cael-es-ti-s (bgl.agr-es-ti-s SB.öfir), Caeles-tlni, caeli- 
cu-s l)immlifd), cael-e-s (It-is) .fjimmeläbeWoljner; Mons Cael-iu-s 
(.fwlftberg?); Caeliö-lus, Cael -Ina. — cacrü-lcu-s (lu-s) (®iftimil. ft. 
caelu-leu-s) blau. 

SB. ku fdjreien — 3ntcnfit>: kukn. 

cucü-ln-s nt. Suluf; cucu-ho 1. oom Gulcnfdjrei (fc^jt *cucubu-s - 
Gute Dornuä). 

SB. ku, ku-dh hauen, fdflagen, ftoftcn. 

Co-in-qu-en-da ©öttin bcr 93aumbefd)neibung (Or. insur. 061); 
cüd-o 3^ (cüd-i, cü-su-s:) ex-eud-o [djlage fyerauS, pro-cudo fcfjmiebc, 
crfinne; (frequent, cüso (= cud-to) 1. fjeute, fdjlagc, präge. — in-cu-s 
(-cüd-is) f. SlmboS; sub-s-cu-s (-cüd-is) f. SBcrflammcrung. 

SB. kun ftiutcu. 

cun-irc (est stereus facere, unde et inquinare Paul Diac. p. 50. 
16); in-qmn-o eo-inquino 1. befublc, inquinS-mentu-m n. Stfpuup; 
un-cun-u-lentue (feminae inenstruo tempore appellantiir, unde trahitur 
inquinamentum Paul. Diac. p. 11, 12). — cocn-u-m (caenu-m) n. Um 
flatt), coen-ösu-s Doll U.; obs-coenu-s (-eaenu-s, -cenu-s) unflätt)ig, 
ftäftlicl), obscoeni-ta-s (tüti-s) 1'. Unflätfpgfeit. 

SB. kup wallen. 

cüp-i-o con-cüp-i-sc-o (l-vi, 1-tu-s) 3. (walle auf =) oerlange, 
begetjrc (heftig, innig), dis-, per-cupio begctjre fcfjr; cup-i-du-s be= 
gierig, cupidi-ta-s (täti-s), cup-i-do, e-do (di'n-is) f. S3cgierbe, cupl-tor 
(tör-is) m. S3cgel)rcr; Cupi-en-niu-s. — cup-e-s ledcrmänlig; cupcd-ia 
f. 8ctfert)aftigfeit, cupSd-iu-m n. Sedcrbiffcn, cupedln-äriu-s m. Xeli= 
catcffenftnnbler. 

SB. kup frumm, gebogen fein., 

mpn f. ffafc, Stufe, ‘tonne, ©rabnifefje, ©arg, 9lfd)etififte , ®emin. 
cupö-la, el-la, eup-ariu-s m. Stitpcr. 

kurka SBulft. 

culc-i-ta f. Stiften, ^oljtcr, ®emin. culcittt-la. 

kus-na. 

ctm-nus (ft. cus-nu-s) m. Weiblidje Schani. 

koax Saut bcr Sröfdjc. 

coax-o 1. quafe, quaxare (ranae dicuntur, quum vocem mittunt 
Fest. p. 258). 

knid. 

len-s (lend-is) f. (= kned-, kled-\ 1 ft. n, ba cn im Slnlaut nicht 
norfommt: [k] le-n-d-') Gi ber Sauä, 9?uft. 


\ 


Digitized by Google 



43 


SS. knu (lat. [k| nu-k) flogen. 

nuc-s (nttc-is) f. SRltfj, nüc-ü-leu-s, nuc-leu-s m. Stern, e-nucleo 1 . 
entferne, lefc nuä, erfläre-, Nue-u-la. — twucu-m, -s (Slbgcfdsnbtea) 
©eringeö. — nüg-ae f. iänbelei, ^ojjcn, nugor 1 . treibe hoffen, 
nng-üli-s, -ax pof(cnt)aft , nugä-tor (tör-is) m. fßoffcnreiffcr, nugatör-iu-s 

lüW'(4 

SS. kra fotzen, fod)cn machen. 

car-b-o (ön-is) m. fioljlc, C'arbo, ®cmin. carbun-cillu-s m. 6bel= 
ftein, Xofftein, (Jnrfuncel, carbunculo 1 . leibe ont ©., carbuncul-ösn-s 
mit rotljcnt Üoffteiu berfefct. — cremo (8t. *cre-mo) 1 . oerbrenne, 
con-cremo brenne jufammen, nieber, cremä-ti-o (ön-is) f. SBerbremten, 
cremä-tor (tör-is) m. SBerbrenuer. 

SS. krak, Mag, Mang, tönen. 

cröc-i-o 4. cröc-i-tol. frftd)jc, crocatin (corvonun vncis appellatio 
Paul. Diac. p. 53. 3) (crocitioV). — clang-o 3. ftinge, clang-or (ör-is) 
ui. Slang, Son. 

SS. krak abmagern. 

cräc-entes = graciles (sueeincti gladiis media reginne cracentes 
Enn. Paul. Diac. p. 53. 7); cracc-a f. (ft. craoa, bie fdjlanfe, jier(ict)c) 
Saubenmicfe ; gräc-iti-s (-ilentu-s) fdjmadjtig, fd)tanf, gracilitas (täti-s), 
-tü-d-o (In-is) f. Sd)mdd)tigfeit, Sdjlanfljeit. 

hat SSertrauen, ©lauben. 

cre-do (-didi, dltu-s) 3. (ft. kret-do = krat -f- dha ftdoni ponere) 
glaube, oertraue, ac-cr. glaube auf3 SSort, con-cr. id. (altl. con-credu-o), 
crSd-ü-lu-s leidjtgläubig, creduli-ta-s (täti-s) f. Seidjtgläubigfcit, cred-I- 
bflis glaubmürbig, cred-i-tor (tör-is) m. ©laubiger, Sem. -trix (tric-is). 

SB. kratli binbeit. 

res-ti-s (= kret-ti-s) f. Seil, Xau, Tcmin. resti-cttla f., resti-o 
(ön-is), -äriu-s m. Seiler. 

SB. kram ruljen. 

clem-cn-s (tis) rul)ig, mitb, clement-ia f. SRufje, SOiilbe, Clemens. — 
lem ür-es (— clom-ur-es?) ©eifter ber SScrftorbenen, SRadjtgeifter. 

SS. krid fpiclcn. 

lüd-o (lü-si, lü-su-s = lud-tu-s) 3. (= croid-, cloid-, loid-o) 
fpietc, al-, col-ludo fpiclc, fcfjerje bei, mit, de-, e-, il-lndo taufte, Oer; 
fpotte, ad-ludio 1 . mndjc ntid) fdjädcrnb an etwas, ob-ludo fdjerje, 
nede, prae-, pro-ludo fpicle bor; Sregu. lüsi-to 1.; lüd-n-s 2. lösu-s 4. 
m. Spielen, Spiel, lusi-o (ön-is) f. = lusus, lusor (ör-is) in. Spieler, 
lusör-iu-s fpielenb, fpafjljaft, nichtig , lfid-iu-s lud-i-o (ön-is) m. ludia f. 
Sdjaufpieler, =in, Ludiu-s; lud-i-briu-m n. Spott, $ofjn, Spieljeug, 
ludibri-ösu-s fpöttifcf); lud-I-bundu-s (fpielenb), ludi-cer (cru-s) furj: 
meilig, ludi-fic-o 1 . berfpotte; pro-lud-iu-m n. SSorfpiel; simp-ludi-aria 


Digitized by Google 



44 


(= ßimpli-ludiaria f. simplus SB. par füllen ) (funera sunt, quibus ad- 
hibentur dumtaxat ludii corbitoresque. Quidam ea dixerunt esse, 
quibus neutrum genus interesset Fest. p. 334. 24) = einfad) mit 
Stfjaufpietern begangene S3eftattungen. — rld-c-o (ri-si, ri-su-s — 
rid-tu-s) 2. lacbe, ad-rideo Iäd)tc an, de-, ir-rideo tadje au§, sub-rideo 
tcicf)te ; rid-i-cülus, -cül-ösu-s fpafcljaft, läcbertid), rid-i-bundu-s tadjenb, 
rlsu-s 4. m. rls-i-o (ön-is) f. 2ad)cn, rlsor (ör-is) Sacher. 

SB. kru, klu bereit. 

cri-mcn (mm-is) n. (au§ croe-men, t>gt. über loebesum) n. S3e= 
fcfjntbigung, S3erteumbung, S3crbred)en (ögt. ahd. hliumunt = leu- 
mund), crinnn-or 1 . befebutbige, crimin-ösu-s ücrteumberijdj , criminä- 
ti-o (ön-is) f. 33cfd)utbigung, criminä-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. 
SBerteumber, 9lnfcfjulbtger, % =iit, crimin-ali-s jum $erbred)cn gct). — 
clu-o 3. clu-e-o 2. t)öre, t)ei^e; cli-en-s (= clu-i-ent) comm. ber 
.^örtge, ©djü^ltng, ©tient, Sem. client-a, Dentin, dient-ülu-s, -üla, 
ciient-elaf. ©d)Upgenoffenfd)aft, (Klientel; in-clü-tu-s (Oou bent man t)ört) 
berühmt; Clu-äna, Clu-fliu-s = Cloeliu-s, Clu-ent-iu-s, Clü-v-iu-s. — 
aus-cul-to 1. f. SB. av (anfmerten). — glör-ia (— clov-os-ia, clo-os-ia, 
clör-ia) f. 9tubm, glorior 1. ritfpne ntidj, praßte, gloriä-bundu-s 
praf)tenb, glori-ösu-s rufjmüoß, prat)lerijd), gloriä-ti-o (ön-is) f. ba§ 
trabten, gloriä-tor (tör-is) m. ^rafyter. — lau-s (= cla-vant cla-vad 
cla-vid cla-vd claud) f. Bob, Üiubm, laud-o 1. tobe, rütpne, col-, di- 
laudo Überläufe mit 2ob, e-laudare (plus quam nominare Paul. D. 
p. 76. 4), laudä-bili-s töbtid), laudabili-ta-s (täti-s) f. Söbtid)feit, 
laudä-tio (ön-is) f. Soben, Sobrcbc, laudä-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) 
f. Sobrebiter, üit, lauda-tor-iu-s, -tlvu-s tobenb. 

SB. kru, krav, karv, krus, krus-d — tounb, rot), raut) madjen, 
tuerben; gerinnen. 

cru-or (ör-is) m. (ba§ au» e. SBunbe fticfjenbc) S3tut, cru-entu-s 
btutig, btntbürftig , cruento 1 . bcfledc mit 53tut. — cär-o (Stebenf. 
car-n-is) (= carv-ön ba§ SStutige) (©en. carn-is) f. f^teifd), Dentin, 
carun-cula, cara-äriu-s m. ^teijdjer, carn-äriu-m n. 2fleifdj ; fammer, 
?t)afen, carn-eu-s, ösu-s, ü-lentu 3 fteifd)ern, de-eanio giebc ba§ §teifd) 
ab; camt-fex (fic-is) comm. genfer, Reiniger, carnific-ina f. $ciit, ex- 
earnifico 1. §erfIeifcT)e , martere, rid)te t)in. — crus-ta f. t)artc Stutens 
feite, ©d)ate, 9tinbe, Prüfte (crustata sc. animalia ©djattt)icre), $>emin. 
crustü-la, -lu-m, crusto, in-crusto 1. übergietje mit 9tinbe, ©djate, 
crust-ösu-s mit bider 9t., ©d). überjogen. — erü-du-s (— crusd-u-s) 
rot), unreif, raut), t)art, crud-I-ta-s (täti-s) f. Uebertabung be3 $0tagen§, 
crud-e-sc-o 3. toerbe rob u. f. ft).; crüd-eli-s hart, graufam, crudeli- 
ta-s (täti-s) f. §drte, ©rau jamfeit. 

SB. kru, krau häufen. 

grü-mus m. (terrae collectio minor ’tumulo Paul. Diac.) ©rb; 
t)aufen, ©rbbüget; Grü-mentu-m. — glo-bus (ügt. kru bören, glo- 


Digitized by Google 


— 45 — 

r-ia) m. ©aßen, üOlafic, ffiugel, Xemin. globit-lu-s, glob-ösu-s füget; 
förmig, globo 1. baße tnaffemueife, runbc ab. — glöm-us (6r-is) 
(= glob-m-us) n. fhmuel, glomer-ösn-s fnäuelartig, glomSro 1. baße, 
()äufc, ag-gl. f)dufe an, con-gl. tjäufe jufammen, glomerä-blli-s ge= 
runbet, glomera-men (inm-is) n.iRunbung, glomerä-ti-o (ön-is) f. fnäucC 
förmige ©etuegung ber Sdjenfel, Xrott bei ©ferben, glomerä-tim 
ijaufentueije. — dü-ni-s comm. ^intcr-bacfcn, =feute, Xemin. clünl-cula; 
clunaclum (cultrum sanguinarium dictum, vel quia clunes hostiarum 
dividit vel quia ad clunes dependet Paul. Diac. p. 50. 6); clumas 
(simias a clunibus tritis dictas existimant Paul. Diac. p. 55. 9). 

23. kli lefjnen, neigen, beugen. 

di-n-o 1. lefjne, neige, beuge, ac-clino leßnc an, de-clino biege au4, 
ab (gramntat.: änbere e. ßtebettjeit ab), in-clino neige ^in, biege, mcnbe, 
pro-clino neige Uorroärtä, l-e-clino neige, biege prüd, clina-men (min-is) 
Steigung. — re-cliuä-toria (vulgus appellat ornamenta lectorum, quae 
fulciunt toros sive caput Isid. or. 19. 26. 3) ßiücflctjnen. — cli-vu-s 
m. Stbfjang, §iiget, Xemin. clivü-lu-s, cliv-ösu-sljügelig, ac-cliv-i-s(u-s) 
aßmciljtid) auffteigcnb, de-cliv-i-s pro-clivi-s abmärtS, oortnärtä geneigt, 
re-clivi-s riidmiirtS geneigt, fdjräge. — ditcllac f. Xragfattel ber Saft- 
ttjiere, clitell-ariu-s jum Xr. gel).; Cll-ternu-m, Clitem-ia (am ©erg; 
abfyange liegeub), Cli-tu-mnu-s (j. Clitunno, geneigter, b. 1). bergab 
ftiirjenber Strom). 

28. klu fpüten, reinigen. 

du-o 3. reinige (cluere antiqui purgare dicebant Plin. 25. 29. 
36); do-äca f. Gloace, Slbpgäcanal, ©dßeufe, cloac-5li-s jur Gl. 
gehörig, cloacare (inquinare Paul. Diac. p. 66. 2), cloac-äriu-m n. 
Gtoafenfteuer, Cloac- Cluac-ina (Venus) bie Steiuigenbe. 

23. kvnk Ijodcn. 

coxim (— coc-ti-m) coss'm fauernb (hoc sciunt omnes qui coxim 
cacant Ribb. Com. 129), in-coxo (= in-coc-to) 1., con-qüt-n4sc-o 
(— cou-quic-) (con-quec-si) 3. lauere nieber. 

ktadamba ein ©oget. 

columba (=kvadaml>a, kvalamba, kolumba, Oflt. 23. svan son-u-s) 
f. Xaube, columbu-s m. Xanbert, Xemin. columbü-la, -lu-s, columb-ar 
(äri-s) n. Xaubenfjauä, columb-ariu-s bie X. betr., Subft. -äriu-s m. 
Xaubcnjüd)ter, -äriu-m n. = columbar, columb-lnu-s jur X. gel)., 
columbor 1. fdptäble, tiiffc; Cölumbus. — pähmb-c-s m. f. pKlumba f. 
-u-s m. .fjotj;, Stingettaube, Xemin. palumbü-lu-s, palumb-inu-s Bon 
£). 91., palumb-äriu-s m. Xaubenl)abid)t ; Palumb-Tnu-m. 

28. kvap auätjaudjen, bunften, riedjen. 

cäp-c-r (ri) m. (Sdjuaufer, ©tinferj ©od, Xemin. capel-lu-s; 
cap-ra f. 3icg c / Capra, Xemin. eapella, Capelia, capr-ea f. milbc 
3iege, eapreö-lu-s m. 9tet)botf, Sweiljatcn (in 3orm beä s Jfe£)getpeif)e4), 




Digitized by Google 



— 4fi - 

capr-äriu-s m. ßicgenlprt, capr-Inu-s öott ber 3v capr-lle (lli-s) n. 3i e Ö cr t= : 
ftall ; capri-flcu-s f. Riegen =, SBilbfeige; Caprötina 93cin. bcr £$uno 
(*caprötu-s: caper =aegrötu-s: aoger), Capr-iu-s, Iliu-s, -asia, aria. — 
väp-a vapp-a f. abgeftaubcitcr s 2Bcin , vapi-du-s ocrbuuftet, fafymig, 
vap-or (ör-is) m. $>unft, Xantpf, SBärtne, ^i|}e, vapöro 1. beimpfe, 
räudjerc, e-vaporo biinftc au*, vaporü-tio (ön-is) i’. Jöerbünftung, 55ampf, 
vapor-ösu-s üoll oott $)., vapor-äriu-m n. SBärntcleitung. 

SB. kvas feufjen. 

quer-or (ques-tu-s) 3. feufjc, flöge, con-queror flöge laut, inter- 
queror mijd)C ftlagett eilt, ques-tu-8 4. m., quer-ela (ella), -1-mön-ia f. 
Silage, quer-ü-lu-s, -ul-ösu-s flageitb, fläglidj; quir-i-to 1 . nummere, 
quiritü-ti-o (ön-is), -tu-s 4. m. ftlagegcjdjrci. 

SB. kvit meijj feilt. 

cret-a (r ft. v, Ugl. cvas cras SB. hi) f. treibe, SDettt. cretii-la, cret- 
äceu-s freibcuartig, cret-äriu-s gur Sf. gelp, cret-ösu-s freibereid), 
tljonreid). 

SB. ksliar auägicjjcit. 

screo (— ksreo) 1. räuöpere mid), screa-tor (tör-is) m. 9täu3; 
perer, screa-tu-s 4. m. bas fftüuäpern. 


Kh. 

SB. klija jagen. 
in-qua-m (inquio) jage. 

O. 


SB. ga, ( g)va-n , ba gelten. 

ven-i-o (vön-i, ven-tu-m) 4. fontme, ad-venio fümme an, aute- 
venio fomnte jubor, con-venio ftmtme jufnmmen, bin einig, dd-venio 
lauge au, dis-con-vcnio ftimmc itidjt überein, e-venio fomnte fjerauä, 
fyerbor (impers. e3 ereignet jid)), inter-venio trete bastoifd^en, in-venio 
fitibe, erfittbe, ob-venio tuerbe ju $f)eil, per-venio gelange, prae-venio 
fomnte ftttüor, pro-venio gel)e bott ©tatteu, re-venio fontme jurtidf, sub- 
venio fütttme ju .fnlfe, super-venio fomnte barauf, ba^u; grequ. ad- 
ven-to, ven-ti-to 1.; ad-ven-a eom. Slitfötnntliitg ; ven-ilia (unda est 
quae ad littus venit Varro ap. Aug. conf. d. 7. 22); Bene-ventum 
(Maleventum, cui nunc urbi Beneventum noinen est Liv. 9. 27. 14). 
— ven-ti-o (ön-is) f. baä St’omnteu; conti-o (ön-is) (= co-ventio) f. 
$u ja turnen fünft, S3 offener jammlung, Siebe att$ $olf, contiön-or 1. 
fprcdje $utu SSolfe, contionä-bundu-s mit (Sijer jitttt 53olfe fpredjcnb, 
contion-äli-s, äriu-s bie S3olf§berf. betreff enb , eontionä-tor (tör-is) m. 
öolf&rcbncr al» 'JJemagog; Con-venae (St. Bertrand des (Jomminges). — 
bu-eälu-m n. (u-s, in.) ©tob, ©tod, 2)emin. bacillu-m. — ' be-l-o bi-t-o 3. 
getje, fdjreite, e-bito gel)e au», im-bito gelje pineitt, inter-, per-bito 


Digitized by Google 


47 


uttiergefje, praeter-bito gelje oorbci , re-bito fcijrc juriitf. — ar id t er 
(tri) m., -tra f. (— ad-bl-ter ber £nnjufommcnbc ) 3 cu flt- ®cobad)ter, 
2d)iebsrid)ter, =itt, arbitr-o-r (-o) 1. beobachte, tjalte bafiir, arbitra-ti-o 
(ön-is) f. 93egutad)tung, arbiträ-tu-s 4. m. ©utadgen, Sdpeberiditer. 
amt, SBifltür, arbitr-äriu-s junt 2d). gel)., tuiüfürlid). — and Mo 
(== ambi-bü-lo) de-ambulo 1. toanble untrer, tuattbere, circum-ambulo 
untraanble, in-ambulo getje untrer, ob- qelje öorbei, umljer, per-nmbulo 
bur^manbte, red-ambulo fommc jurücf, arubulä-cru-ni n., -ti-o (ön-is) 
f. -tu-s 4. m. ©pajiergang, SBanbeln, $emin. ambulatiun-cüla, am- 
bulä-tor (tör-is) m., -trix (trlc-is) f. Spajiergöngcr, du, ambulatör-iu-s 
junt SBanbeln eingerichtet, übertragbar. 

SB. ga fingen. 

vä-te-s(= gva-te-s) comm. fingenber Sctjer, SBeiffager uub Sänger, 
vati-etn-us (SB. kan fingen) tntiffagcrifd), vati-oinor 1. toeiffage, vati- 
cin-iu-m n., -ati-o (ön-is) f. SBciffagung, vaticinu-tor (tör-isj iu. = 
vates; Väti-c-anus (?). 

SB. gang fdjnattern. 

ging-r-ire (anserum vocis proprium Paul. Diae. p. 95. 0), gingr-i- 
tu-s 4. m. bao Sdjnattern. — gingr-ina f. eine 91 rt fteiuer flöten 
(Paul. D. p. 95. 5), gingri-a-tor (tibiceu Paul. D. p. 95. G ). 

gatara S3aud). 

venter (tri-s) m. (ft. gve-n-ter, n eiitgefd)oben) SSaud), Silagen, 
9Jluttcrfd)Oofj, Xeniin. ventn-cülu-s m., ventri-, ventru-ösu-s baudjig, 
ventr-Sli-s junt 93. gef)., ventr-ig-o 1. (ventrem ago) treibe ben Seib. 

gatu jölje Sllaffe. 

Inlü-mm (min-is) (== gätu- gvätu- bätu- betu-) n. '-öergtljeer, 
(Srbped), bitumin-ätu-s, -ösu-s crbpcdjfyaltig. 

SB. gadli, ghad faffen, ergreifen, feftf)alten. 

hed-er-a f. (f pljcu, beder-äceu-s auö (5., epljeuartig, hederä-tu-s 
mit (£. gefdjmiidt, beder-ösu-s Ooll (£. — praeda (= prae-bend-a, 
prae-hid-a) f. 93eute, Staub, praed-o (ön-is) m. Staufer, praedön-iu-s 
röuberifd), praedor 1. plünbere, raube, de-praedor plünbere an*, 
praeda-bundus auf 93eute au-jgel)enb, praedatloiu-s Don ©. gewonnen, 
praeda-ti-o (ön-is) f. bo-i S3eutcmad)en, praedu-tor (tör-is) m. tpiünbercr, 
Säger, praedatör-iu-s ptünbernb. — praed-iu-m (= prae-hid-iu-m) n. 
Banbgut, ©runbftiid, Dentin, praediö-lu-m u., praediä-tor (tör-is) m. 
@üter()äublcr, praediä-fcu-s begütert. — pre-hc-n-d-o pre-n-d-o (pre- 
bend-i, -hen-su-s) 3. faffe, (er; bc=) greife, ad-prehendo faffe an, com- 
prehendo erfaffe, ftelle bar, de-prehendo erfaffe, entbede, re-prehendo 
tneife juredjt; Srequ. pre-henso (= -bend-to), prenso prensi-to 1., 
preusä-ti-o (ön-is) f. Stmtäbciuerbung; prens-öriu-m n. SJtaufefaüe, de- 
prensa (dicitur genus inilitaris animadversionis, oastigatione major, 
iguomiuia miuor Paul. l>. p. 71. 15). — nöd-u-s (== gnod-u-s) m. 


Digitized by Google 



48 


ffinoten, Schlinge, Dentin, nodü-lu-s, nod-ösu-s Inotig, öerroiefett, 
fdjmierig, nodo 1 . fnüpfc, binbe, e-nodo befreie öom Snoten, in-nodo 
Ocrfnüpfc, re-nodo fnüpfc micber auf, nodä-men (mia-is) n. = nodus; 
N»dötu-s ©ott ber Saaten, ber fic biä jum erften Stnoten brachte. 

SB. gadh feftfteljcn, feften gufj faffen. 

vKd-u-m n. SSatcplaf), Surt, Untiefe, Safjduaffer, Vada ( 5 . 0. 
Vada Sabatia f. Savona, Volaterrana j. Torre di Vado), vad-ösu-s reich 
an SBateptäjjcn u. f. lt>. ; väd-o 1 . mate. — viul-o (vä-si) 3. fdjreite, 
getje bormürts, circum-vado umgebe, umfdjtiefsc; (-väsi, -vü-su-m:) 
e-vado fotnntc herbor, empor, entfomme, merbe, in-vado gehe loä, fahre 
an, überfalle, per- vado gefje, bringe fjinburd), super-vado übcrfdjreite. 

SB. gan, gna jeugen; SJtcb. entfielen. 

(oltt. gen-o 3) gi-gn-o pro-gigno (gen-ui, 1 -tu-s) 3. jeuge, bringe 
Ijerbor, e-gigno jeuge Ijeroor, in-gigno pflanjc burd) ©eburt ein, re- 
gigno er jeuge micber. — gen-i-tor (tör-is) in. ©rjeuger, 0 atcr, gen-e-trix 
(trlc-is) f. ©ebiircrin, SÜhitter, geni-türa f., -tu-s 4. m. 3 eu 8 lln !b 
©eburt, genit-äli-s, abili-s jur Beugung gehörig, fruchtbar (-Sie subst. 
n. @efd)ted)t§tfjeit), genit-ivu-s angeboren, urfprünglicf), gramm.: ®e= 
nitib; gen-i-men (mm-is) 11 . ©rjeugnijj. — gen-s (gen-ti-s) f. ©efdjtedjt, 
gamitic, 0 ölferftamm, genti-eu-s ju e. Sölferft. gcl)., national, gent-ili-s 
gcfd)(edjt3üerluanbt, lanbamänuifd), gentili-ta-s (täti-s) f. ©efdjlec^tS- 
ocrmanbtfd)aft, gentil-iciu-s ju e. @cfcf)led)t, gamilie, SJölferftamm 
gcl).; in-gen-s über fein ©efd)led)t l)iuauägei)cnb, ungeheuer, — gen-us 
(er-is) n. ©eburt, Slbftammung, Stamm, ©efd)led)t; gener äli-s jum 
©cfdjlc^t, jur ©attung, jurn Allgemeinen gcl)., allgemein, generali- 
ta-s (täti-s) f. Allgemeinheit. — gen-er (eri) m. Sdjtuicgerjotjn, 
de-gener (Sr-is) ansgeartet, uitädjt, uitebel. — gener-o l. erjeuge, fdjaffe, 
de-genero 1 . entarte, in-genero pflanze ein, pro-genero = genero, 
re-genero erjeuge micber; generä-bili-s jeugungäfäljig, erjeugbar, 
generä-ti-o (ön-is) f. 3 eugung, generä-tor (tör-is) m. -trix (trlc-is) f. 

— geni-tor, trix, generator-iu-s jur 3- gef). ; gener-a-sc-o 3. entftetje. 

— gencr-ösu~s bön cbler Abfunft, ebcl (miit^ig), generosi-ta-s (täti-s) 
f. ebte Abfunft, Art. — gen-m-s m. angebornc Statur, ©cift, Sdjufp 
geift, geni-äli-s bie 3 eu 9 utig betreffenb, ehelid), ergöblid), monnig, 
geniäli-ta-s (täti-s) f. Srgögtidjfcit, geni-ätu-s jrötjtid), Reiter. — 
gen-u-mu-s natürlich, äd)t. — in-gen-uu-s eingeboren, freigeboren, 
aufrichtig, cbel, ingenui-ta-s (täti-s) f. Staub eine» greigeboritett, Auf-' 
richtigfeit, ingenu-ili-s aufrichtig, ingenu-inu-s einem greigeb. geh-* 
in-gen-iu-m n. aitgcborne ©cjdjaffcnbeit, Talent, ©cift, ©enie, ingeni- 
ösu-s geiftrcich, ingeniutu-s Wort Statur geartet; indi (}. St. ana): indi- 
gen-a comrn. ©ingeborner, Indi-gc-s (ge-ti-s) eingeborner, nad) bem Höbe 
Vergötterter ,'peros. — prö-gen-ie-s (ei) f. Abftamtnung, Stad)tommcn: 
fdjaft. — geminu-s (= ga -j- ma -|- 110 ) 55cmin. gemel-lu-s jmillingä-' 
geboren, Subft. 3 lü iUiitge, gemino 1 . öerboppte, oereinige, geminä-ti-o 


Digitized by Google 



49 


(ön-is) f. Skrboppclung, gemini-tü-d-o (In-is) f. Unterfdfeibunginterfs 
mal Oon ßwitlittgen. — na-sc-o-r (= gna-sc-or) nä-tu-s 3. werbe geboren, 
entfiele, circum-nascor toadjfe herum, e-nascor loadjie tjeroor, in-nascor 
entftehe in, an etmasS, inter-nascor machfe bajtoifchcn, re-nascor entftehe 
toieber, sub-nascor wachfe heran, fyerbor, nach; nascent-ia f. ®eburt3= 
ftunbe; co-gnä-tu-s blutleer wanbt, »ermanbt, a(d)-gnä-tu-s,8ugeborener, 
Signal (burd) ©eburt ober Slboption in bie Berwanbtfchaft oon BaterS; 
feite eintretenb). — n ä-ti-o (ön-is) f. ©ejchledjt, Bolfsftamnt, nät-äli-s 
(dies) ©eburtStag, natäl-iciu-s jur ©eburteftunbe gef)-, nät-ivn-s oon 
©eburt, natürlich. — nä-türa f. natürliche ÜBefdjaffenheit, SBefcn, (Itjaraftcr, 
SJiatur , natur-äli-s = nativus. — nä-tu-s 4. m. 3Bad)4tt)Uin, Sllter. — 
E-guä-tiu-s (= in-gna-tus), EgnStül-eju-s. — im-prae-gno 1. fd)müngere, 
prac-gna-ns (tis) (auch prae-gn5-s, -gnü-ti-s) fd)Wattqer, trächtig, praegnä- 
ti-o (ön-is) {., -tu-s 4. m. Schwängerung, Scpwangerfchaft. 

SEB. gau, gna (gm), erfennen. 

gnä-ru-s funbig, gelaunt (Siebenf . gnar-üri-s), ©egenf. i(n)-gnaru-s, 
gnärl-ta-s (täti-s) f. ii’enntnifj; ignör-o 1. tucifi nid)t, bin unfntibig, igno- 
rant-ia f. UnWiffenlfeit, ignorä-blli-s unbefannt; di-gnorant (signa impo- 
nunt, ut fieri solet in pecoribus Paul. D. p. 72. 16); gnär-tg-ärc 
(= narrare Paul. Diac. p. 95), narr-o 1. e-narro tt)ue funb, erjäfjlc, 
prae-narro erjähtc oorher, re-narro erzähle toieber, narru-bfli-s cr= 
jätjlbar, narrä-ti-o (ön-is) f. -tu-s 4. m. ©r,;äf)tung, $emin. narratiun- 
cttla, narrä-tor (tör-is) m. @rjät)(cr, narrut-lvu-s jitnt ©r jätjtcn geeignet. — 
gnä-ru-s nä-vu-s betriebsam, tfjätig (ogl. beutfef) : femten — tonnen), 
Nav-iu-s, @gf. i(n)-gnävu-s, nävi-ta-s (täti-s) f. Smfigfeit, ©egenf. 
ignäv-ia f. Säffigteit, Schlaffheit, nävo 1. lege an ben Xag, betreibe 
eifrig. — gnae-u-s nac-ru-s (= gna-ivu-s) m. SJtuttcrmat, uaev-iu-s 
ber ein SJtuttermal Ijat, Gnaeu-s, Naev-iu-s. — no-sc-o (— gno-sc-o) 
(g)nö-vi, (g)nö-tu-s 3. lerne fenneit, erfahre, ebenfo: i-gnoseo Oer; 
jeihe, inter-noseo unterfdjeibe, per-nosco lerne genau lernten; (-no-vi, 
-ni-tu-s): a-gnosco ertenne an, co-gnosco erlernte, unterfuche, prae-co- 
gnosco ertenne oorher, re-co-gnosco muftere; di-gnosco unterfdjeibc, 
prae-nosco erfahre oort)er; nöbc-sc-o 3. werbe betannt, e-, in-notesco 
id., per-notesco Werbe überall betannt, Srequ. nosc-i-to 1. — ( Sßart.) 
nö-tu-s betannt, i(n)-gno-tu-s unbefannt, nö-tor (tör-is) m. Slenner, ßengc, 
notör-iu-s anjeigenb, notl-ti-a f. Sientctnig, noti-fieo 1. madjc betannt; 
no-ti-o (ön-is) f. basi Stenneulcrnen, Scnntnifj; co-gm-li-o (ön-is) f. 
©rfenntnifj. — nö-biti-s fettittlich, betannt, ebel, oornehm, Nobilior, nobili- 
ta-s (täti-s) f. Berühmtheit, Slbet, cble 9lrt, nobili-to 1. mache berühmt, 
oereble, ©egettf. i(n)-gnöbilis. — m-men (min-is) n. (= gnö-men) 
(nominu-s SC. de Bacch.) Statue, Nömen-tu-in, co-gnö-men (min-is) n. 
ßuname, nöimn-o 1. nenne, ernenne, eo-gnomino de-nomino benenne, 
trans-uomino nenne mit anbcrin Stamcu, Nominatus, ffrequ. noinini-to 
1., nomin-äli-s, äblli-s jutlt St. geh-, nominä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. nt. 

Yanicek, etym. Wörterb. der latein. Sprache. ^ 


Digitized by Google 



50 


^Benennung, nominä-tor (tör-is) m. Gritenner, nominä-ti-m namentlich, 
nominät-ivu-s $ur ^Benennung gct)., fftominatib. — i(n)-gnö-min-ia f. 
(Entehrung, Sd)impf, ignoinini-ösu-s fcßimpfticß. — nun-eup-o 1. (f. SB. 
kap) nenne beim kanten, benenne, niacße bekannt, nuncupü-ti-o (ön-is) 
f. Benennung, SBibmung, (Getoben, nuncupä-ti-m = nomina-tim. — 
no-ta f. notä-cülu-m, -men (mm-is) n. SDfcerfmat, Stb;, $cnn = §cid)en, 
^Dentin, nötü-la, nöto 1. bejcidjnc, merke an, an-noto geidpte auf, de- 
noto bezeichne genau, e-noto geidpte auä, auf, prae-noto begeießne born, 
borßer, sub-noto bergeidpte unten, untergeießne, bemerke insgeheim, 
notä-bili-s bemerkenätbertß, not-äriu-s m. Scßreiber, notä-ti-o (ön-is) f. 
S3egeicßnung, Wahrnehmung. — berä-gn-u-s (= beni-n-gnu-s) (iboßb 
cr!eunenb, =bcntenb) gutartig, gütig, benignl-ta-s (täti-s) f. Güte. — 
nor-ma (= gnor-i-ma Öeßntbort?) f. SBinketmaaß, s Jticßtjdjnur, e-normi-s 
unregelmäßig, übermäßig groß, enorm, enorm!- ta-s (täti-s) f. UnregeP 
mäßigfeit u. f. tu., norm-äli-s itad) bent SBinketmaaß gentadjt, normü-ti-o 
(ön-is) f. Stbmcffung nadj bem SB., de-normo madjc ungleich- 

ganu Ütuie. 

gerne 4. n. $nie, Dentin, geni'-cülu-m n. $nie, knoten, geniculä- 
tu-s mit gebogenem ®nie, fitotig, geniculä-ti-m fnotenmeifc, con-genöclo 
1. finke auf b. gufammen; Genu-a f. (SBiißet, §ügel), Genu-ciu-s. 

SB. gabh ttaffen, beißen. 

gäb-alu-s m. Gabel, Gatgen; Gäb-ii, Gab-ln-iu-s. — ga-m-b-a 
(ber gefpattene) £mf, gamb-ösus atu ^..gefdpbollen. — gin-giv-a (beffer 
moßl gingiba) f. gaßttfleifdp 

SB. gam ftroßen, tootl fein, feufgen (in f^otge brängeitber $üffc). 

gem-o (-ui, -itum) 3. feufge, ftöhne, ag-gemo feufge bagu, con-gemo 
feufge taut, ftarf , in-gem-i-sc-o feufge über ettbaä, gemttu-s 4. m. ba§ 
Seufgen, (Stöhnen, gem-ü-lu-s gem-e-bundu-s feufgenb. — gemursa f. 
fteinc Gefcßtbulft gtbifcßeit ben 3cßcn (sub minimo digito pedis tuber- 
culum, quod gemere facit eum, qui id gerat Paul. D. p. 95). — 
gem-ma f. (bon ber ftropenben Süße) f. Änoäpe, $umet, Gbetfteiit, 
®emin. geramü-la, gemma-sc-o 3. betommc St'noäpcu, gemm-ösu-s botl ©•/ 
gemm-äriu-3 m. ^MüClenßänbler, gemm-e-sc-o in-gemmesco 3. tuerbc 
gu G., gemm-eu-s jumelenartig. — güm-ia (?) com. Sdjtemmer. 

SB. gar, gal (gar-gar, gur-gur) f^Iingeit, trinken. 

vor-o (= gvor-o) 1. fdjtiugc, freffe gierig, de-voro berfeßtinge; 
vor-ax (äci-s) berfdjtingenb, gefräßig, voräc!-ta-s (täti-s) f. Gefräßigkeit, 
carni-vöru-s fieifdjfreffenb, vorä g-o (tn-is) f. Scßlunb, Stbgrunb; gur-g-e-s 
(lt-is) (gebrodjene Ütcbupt. ft. gur-gur-it) m. Strubet, Stbgrunb, in- 
gurgit-o 1. taudje in ben Sdjtunb, ftiirge hinein, übertabc mid). " 
gur-gus-tiu-m cig. £>ößle, Socß, bann: £>ütte, Sdjoppcn. — gur-gül-io 
(iön-is) m. Gurgel, ßuftrößre. — gül-a f. Speiferößre, $eßtc, Scßtunb, 


Digitized by Google 


51 


(übcrtr.) ©efröfjigfeit, gul-ösu-s gefräßig, gül-o (ön-is) in. ©d)(cmmer; 
sm-gul-tu-s 4. m. (f. sa-ma) Scfyluden, Scf)lucf) 5 en, singult-o 1., -io 4. 
tjabe Sdf)l. — gut-tur (ft. gul-tur) n. (bürget, Steljle, guttur-niu-m n. 
guttu-s m. ©cfäfe mit engem £)aife, cuturnium (vas quo in saerificiis 
vinum fundebant Paul. Diac. p. 51. 5). — glü-t-i-o trans-glutio 4. 
berfdjlinge, glü-tu-s (glut-tu-s) m. Sd)tunb; in-glu-v-ie-s (ei) f. Stetjle, 
$ropf. — glis (gllr-is) m. |)afclmau3 (bgl. Sfr. gir-i-s 9J?au3). — 
lac (älter lac-te) ©en. lact-is n. (= gla-k-t), lact-eu-s mildjen, lacti- 
ci-n-iu-m (f. tiro-ciniu-m) n. 9}?ild)fpeife, lact-o 1. fälige, lact-iic-a f. 
(mildjrcidjc ^Sflan5e) Sattidtj, Salat; lactä-tu-m (est potio e lacte Isid. 
or. 20. 3. 10); Lact-ur-cia, -nu-s (©ottljeit be$ mildjcnbeit ©etreibeS). 

SB. gar, gal faßen, abfallen; 9tbf. ghar attern. 

grä-v-i-s (ft. gar-u-i-s) fdjtber, bcfdpberlicf), geroidjtig, gravi-ta-s 
(tati-s) f. Sdjmcre u. f. tb., gravi-tü-d-o grav-e-d-o (ln-is) f. Seltnere ber 
©lieber, Schnupfen, gravedln-ösu-s jum Sdpt. geneigt; grav-o 1. bc= 
fdjmere, beläftige, ag-gravo mad)C fdjtbcrer, fd)limntcr, berftärfe, de-gravo 
brüde nieber, in-gravo bcfdjmere, prae-gravo briiefe fcljr, tjerab, über- 
tbiege, gravä-bfli-s befcfpbcrcnb, gravä-men (m ln-is) n., -ti-o (ön is) f. 
93cjcf)tbcrbe, gravä-ti-m fdpbierig, grav-e-sc-o in-gravesco 3. luerbc 
fermer; gravt-du-s befdpbcrt, fdpbanger, gravidi-ta-s (täti-s) f. Sdjtbanger; 
fefjaft, gravido, in-graviäo 1. befd)tt?erc, fdjtbcingere. — brü-tu-s 
(brutum antiqui gravein dicebant Paul. D. p. 31), Brütu-s; ob- 
brut-e-sc-o (-ui) 3. merbe ftumpffimtig, berbumme. — gla-n-s (gla-n-d-is) 
f. (Slbgefaüeneä) Sieget, gland-üriu-s jur ©. gef)., 2)ent. gland-ü-lae f. 
•äftanbeln am $alfe, Prüfen, glandul-ösu-s botl Prüfen. — rä-vu-s 
(= ghar-vu-s gra-vu-s alternb =) grau. 

SB. gar reiben. 

grä-nu-m n. Storn, Stern, ’gran-äria n. pl. Stornfammern, gran- 
6su-s forn^, fernreidt), granä-tu-s mit Störnern berfeljcn, grän-ea f. 
Speife auä geflogenen ©etreibeförnern. 

SB. gar, gar-s, gra-k tönen, frädjjen, gaefent. 

gal-lu-s (== gar-ru-s) m. §af)U, gall-ina f. |?cnne, gallin-üceu-s 
bie 4?iif)ncr betreffenb, galli-cln-iu-m n. £>af)uenfd)rei, gallül-a-sc-o 3. 
töne männlich — gr-ü-s (Sßom. aud) gru-i-s) f. Stranid), gru-o 3. Statur; 
laut ber $ranid)e. — gannio (= gar-n-io) 4. beüe, belfere, ob-, og- 
gannio belfere o. fdjmafee entgegen, ganni-tu-s 4. m. S3eUen, S3clfcrn, 
gannltio (canum querula murmuratio Paul. Diac. p. 99). — grwnn-i-o 
(alt gru-n-d-i-o) 4. gründe, grunnl-tu-s 4. m. ©runjen. — garr-i-o 
(= gar-s-io) 4. fdjtbafce, garr-ü-lu-s fcfübafctjaft, garrull-ta-s (täti-s) f. 
©efefpod^igfeit, garrl-tor (tör-is) m. Sd)tbd§er. — gräc-ülu-s m. SDofjle 
(graculi a sono oris vocati Fest. p. 97); groc-i-o 4. fröd^e (cum sit 
grocire corvorum Non. p. 308); grac-illo 1. (cucurrire solet gallus, 
gaUina gracillat Carm. de Philom. 28); gloc-i-o 4. gloci-d-o 1. (ova 

4 * 


S 


Digitized by Google 


50 


\ 


Söencnnung, nomins-tor (tör-is) m. ßrncnner, nominfi 
nominät-ivu-s jur SBenennung gef)., Stominotiö. — 
(rntcfjruitg, Sd)impf, ignomini-ösn-s frf)intpflicfj. — < 
kap) nenne beim ©amen, benenne, maefje befannt, n 
f. SBenennung, SBibmung, Wctoben, nuncups-ti-m - 
nö-ta f. nots-cülu-m , -men (mln-is) n. ©Jerfmaf, 9 
®emin. nötu-la, niSto 1. bejcidjne, merfc nn, an-mx 
noto bejeidpte genau, e-noto jeidpte auä, auf, prae - 
öorfjer, aub-noto ttcrjeidjne unten, unter jeidjne, 
nota-bili-s bcmcrfenäwcrtf), not-ariu-s m. ©djreibcr 
SJejeidpiung, SBafjrticfjmung. — beni-gn-u-s (= 
erfennenb, sbctifenbj gutartig, gütig, benigni-ta 
nor-ma (— gnor-i-ma fiefjntoort?) f. SBiufefmnaft, 
uuregef mäßig, übermäßig grofi, enorm, enorm 1 
mäjjigfeit u. f. m., norm-äli-s nad) bem SBinfetmai 
(fln-is) f. Sfbmeffung nad) bem SB., de-normo ni 

ganu Knie. 

genu 4. u. Snie, ®emiu. gcm-cülu-m n. > 
tu-8 mit gebogenem ftttie, fnotig, geniculä-ti-m t 
1. finfe auf b. ft'. jufammen; Genu-a f. (Söiifjc 

SB. gabh ffaffen, beiden. 

gäb-älu-s m. ©abef, ©afgen; Gäb-ii, < 

(ber gehaltene) .fjttf, gamb-ösus am .fj..gcjdpt> 
luofjf gingiba) f. .ßaljnfleifd}. 

SB. gam ftrofccn, ttoff fein, feufjen (in 
gtm-o (-ui, -ltum) 3. fcufjc, ftöfjne, ag-g 
feufje faut, ftarf, in-gem-I-sc-o feufjc über c 
Seufjen, ®tßf)ncn, gem-ß-lu-s gem-8-bundn 
f feine ©cfdjitnifft jmifd)eu beit gefjen (sub j 
culum, quod geraere facit eurn, qui id j. 
gem-ma f. (ooit ber ftrofccnben ^iilfc j f. > 

®emin. gemmü-la, gemma-sc-o3. befommc V 
gemm-äriu-a m. 3utt)cfcnf)ätibfer, gemm-t 
}U (£., gemm-eu-s jiuuefcnartig. — gütn-in 

SB. gar, gal (gar-gar, gur-gur) fdjli 
vor-o (= gvor-o) 1. fdjliugc, freffe 
vor-ax (äci-s) oerfdjlingenb, gefräßig, vor» 
carni-vSru-s ffeifdjfreffenb, vorn g-o (in-is) 1'. 

(it-is) (gebrodene SRebupf. ft- gur-gur-itj 
gurgit-o 1. taudje in beit <2cf)tunb, ftür 
gur-gus-tiu-m eig. Socf), bann: £>, 

(iön-is) m. ©urgef, Buftröfjre. — gül-a f. 


-i-o 

ber 


jsx an, 
_-^kir treffe 
j tete fort, 
•m wem ne, 
me. über; 
— -9 Btaoärts, 
■trt asctitffe, 
— 

rrrssinÄnntg, 

^:_vmtd>, 

gatüwl L 
. ia ^»cnnit: 
-itL-grasss) 


— gUS%-ilL 

ew 4. 

r-rrng, 

■TB 

-.iStr 




n-is i f. 

nmcn: 

eher. 


a\ 

* * ' 

• Tw" »• »«- « 

omimc; gesAU ^ 
^rcqu. r*t» \,nx>.. Ux ..l; % ' 
’iien (mln-isn n. ^krt*, i U!W 
irögcr, sin. — /rri-i-o 

<if/-gtT (= ad-ger; Öen. -. T . v . 


Sill, Tamm, agg£r-o 1. bammt, 
/•*ro id., nergröBcre, erbebe, nei. 
Häufung; r-per-ir-s 'Äu*fcbridjt; 
me egeritur ex terra) f. Cuell 
. lirfjöbnng, iRebnerbübne. 


•i-s jum 2. qeb-, vitfili-ta* (tati-) 
vu-8 micber aufgefriiebt , vivi-dn-* 

. obl)aft , viväci-ta-s (täti-s ) f. lange 
:be lebenbig; tir-o (Vixi, vic-tu s 
lebe $u jammen (con-viv-o, or l. 
vo lebe jort, re-vivo lebe tuicbcr, 

•> 1. — vic-tus 4. m. Üeben*unterl)alt, 
m. 3. p. 11. r >) bic ber Sloit Dorjtebenbc 
id)ajjcnber, bclcbcnbcr Öott i*vi-tii 

;igcn. 

vi-r-es) f. $rajt, Öeroalt; per- t’l-CU-S (-C(Lr) 
len-s) gemattjam, ungejtüm, violent-ia f. Uns 
c, jdjänbe, violä-bili-s üerlefcbar, viola-ti-o (ön-is) 
or (tör-is) m. Verlebet. — vie-sco 3. tuerbe mell 
Mlter), vie-tu-s alt, tuelf. 

biiden. 

bb-cr (Sra, em-m) butfclig, gibb-er (er-iä) m. 93udcl 
U 93., fööder. 

unten, brüllen (lat. g, gv = b). 

. -is) comm. 9tinb, Temin. bü-cula (= bov-culaj f. ^äljrje j 

i. Trift, S3u jd) (= 3ftinber=^eibe, ogl. gotf). haithja Selb;.— 




Digltized by Google 


52 


supponuntur glocientibus gallinis Colum. R. R. 8. 5. 4); glutt-i-o 
(= gloc-ti-o gluc-ti-o) 4. gatferc; gloc-töro 1. Dom Slaturfaut bcr 
Stördje; glauc-i-to 1 . Höffe. 

233. gardh auggreifcn. 

gräd-i-or 3 (gres-sus) 3. fcpreite, ad-gredior gepe, greife an, 
ante-gredior gcpe öoran, circum-gredior umgepe, con-gredior treffe 
jufammen, fämpfc, de-gredior fdjreite fjerat), di-gredior gefje fort, 
locidjc ab, e-gredior gepe perauS, in-gredior f errette hinein, beginne, 
intro-gredior fcpreite hinein, prae-gredior gefje öoran, üorbei, über- 
treffe, praetcr-gredior gefje öorbei, pro-gredior fcpreite üortbärts, 
re-, retro-gredior fcpreite jurüd, super-gredior überfcfjreite, übertreffe, 
trans-gredior überfcfjreite. — gräd-u-s 4. m. Scpritt, ©ang, grad-ii-ti-m 
fdjritb, ftufentueife, aümcipfid), grada-ti-o (ön-is) f. Stufenerpöpung, 
Steigerung, gradätu-s abgeftuft, grad-ili-s bie Stufen betreffend 
Grad-lvu-s Mars (ber ju ffetbe jiepenbe) ; ffntcnS. grossen • (grad-tor) 1. 
treibe ntidj um per, üerfafjre, grassä- tio (5n-is), -tflra f. baä tperum= 
fdjttjörmen, grassä-tor (tör-is) m. §erumftreifcr. — gressu-s (altf.grettus) 
= gradus. — grallae (= grad-elae) f. Stefjen. 

SS. garbli, grabh, grah, greifen, faffen. 

Galb-a (ober aftgaftifep?) Scpmerbaucp. — ger-men (= gerb-) n. 
Seim, Sproß, germmo 1. feimc, fproße, prae-germino fdjfnge jeitig 
au§, re-germino feptage Jöicber aus, genuinä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. 

m. baä Sproßen; germ-änu-s (m ft. bh) (fproßenb) leibfiep, leibhaftig, 
cdjt, gennanita-s (täti-s) f. gefdjtöifterlidje Sßermanbtfcfjaft; grem-iu-m 

n. Scpooß. — grex (greg-is) m. beerbe, Sdjaar, greg-öriu-s, -öli-s jur 
$. geh-, gemein, greg-äti-m fjeerben;, fdjaarenmeife; ab-gregare (est 
ab grege ducere Paul. D. p. 23. 7), ag-grego 1. (peerbe an) gefeffe 
bei, con-grego id., dis-grego fonbere, se-grego id. ; e-greg-iu-s (au§ 
ber 9Kenge auSgemäfjft) öorjüglidj. 

SS. gal, gla-k glönjen, fjeff fein, peiter fein. 

gäl-ena f. Söfeierj; gla-s-tru-m n. SSaibpflanje (fonft vitnim). — 
gel-u n. ffroft, Säfte, geli-du-s froftig, eilfaft, gelo con-gelo 1 . 
gel-a-sc-o 3. gefriere, re-gelo 1. tpaue toieber auf, gela-ti-o (ön-is) f. 
-tus 4. m. baS ©efricren; gillo (ön-is) (= gel-ul-on?) m. ein Süpb 
gefäß. — gläc-ie-s (ei) f. ©iS, glacio con-glacio 1. Werbe ju ©iS. — 
glös (= glö -f- s ügl. flö -)- s) @en. glör-is f. (viri soror Paul Ep. 
98, fratrisuxor Non. p. 557) Dlannsjdjiuefter, Sdjmägerin (Sdjmeicpef- 
naine bei SBerttmnbten, ögf. belle-soeur). 

SS. gas gepen, fommen; g. f. rnaeßen = bringen. 

ger-o (ges-si, -tu-s) 3. trage, füpre, öerridjtc, ag-gero trage ßer= 
bei, con-gero trage jufammen, de-gero trage fort, di-gero tfjeife ein, 
orbne, e-gero trage ßcrau4, in-gero trage pinein, biirbe auf, ob-gero trage 
entgegen, prae-gero trage öoran, pro-gero id., bringe perüor, re-gero 


Digitized by Google 



53 


träne juriicf, trage ein (regesta n. PI. fRec^iftcr, SSerjeidjuifj), sug-gero 
unterlege, reiche bar, super-in-gero trage o. t)äufc barauf, traus-gero 
trage hinüber; inter-ger-lvi (parietes dicuntnr, qui intet* conti nes 
struuntur et quasi intergenmtur Paul. D. p. 110. 21). — ger-ü-lu-s m. 
Präger, fern, -iüa (üon bcu Sietten). — gerund-iu-m (quod genuidum = 
tva» ju tt)iut ift Prise, p. 808). — ges-tus 4 m. ba3 Xragctt, Haltung, 
®eb£rbc, gestu-ösu-s null (®emin.) gesti-culu-s m. ausbrucfevolle 
(fteberbe, gesticulor 1. ntadje a. (#., gesticulä-t.io (ön-is) f. = gesti- 
culus, gesticulü-tor (tör-is) in. Pantomime; ges-ti-o (ön-is) f. SScr- 
rid)tung, ges-tor (tör-is) m. 93eforger. — ^reqtt. ges-to 1., circum-gesto 
trage mit aller Slbfid)t umljer, gestü-men (mln-is) n. Söiirbe, Xrage, 
gestä-tor (tör-is) m., -trix (t.ric-is) f. Präger, sin. — gest-i-o 4. geberbe 
mid), begefjre, prae-gestio begeljrc fcl)r. — ag-ger (= ad-ger) @ten. -ger-is 
m. ©ef)äufteä, Stuffdjiittung, 2Jtaffe, SBafl, $amm, ag^er-o 1. bämme, 
fülle auf, ad-agg. id. co-agg. id., ex-aggero id., vergrößere, ergebe, Vers 
l)crrlid)c. — con-ger-ics f. ßufamtneiil)aitfimg; e-ger-ic-s 3lu»feljrid)t ; 
E-ger-ia (urfpr. ©priugqueße; aqua quae egeritur ex terra) f. CUtell- 
ntpnpfye, Eger-iu-s; sug-gestu-s 4. m. Grtjötping, 3iebiterbül)tte. 

gas (Sßaturlaut). 

vis-i-o 4. pfifte. 

SB. gi, gvi-v, gvi-g leben. 

vi-ta (— gvi-ta) f. Sebett, vit-ali-s junt 2. get)., vitäli-tas (titti-s) 
f. Sebcnäfraft; vi-vu-s lebenb, redi-vivu-s tvieber aufgefrifdjt, vivl-du-s 
voll £., viv-ax (äc-is) lang lebenb, lebhaft, viväci-ta-s (tati-s) f. lange 
2cbcu»bauer, vive-, vivi-sc-o 3. toerbe lebcnbig; viv-o (vixi, vic-tu-s 
= vig-si, -tu-s) 3. lebe, con-vivo lebe $ufammen (con-viv-o, or 1. 
fjatte gemeinfameS SOtafyl), pro-vivo lebe fort, re-vivo lebe tvieber, 
super-vivo überlebe; $requ. vic-ti-to 1. — vic-tu-s 4. m. Sebenäuntcrljalt, 
smittet, Vietu-a (nid)t Victa, Am. 3. p. 115) bie ber ST oft vorftefjeiibc 
(#ottl)cit, Vi-tu-mnu-s 2cbett fdjaffenber, bclcbcuber ölott (*vi-tü 
beleben). 

SB. gi, gvi, gjä betvältigen. 

vi-s (ft. gvi-s, Pur. vl-r-es) f. $raft, ®ctvalt; pcr-vi-cus (- cüjc ) 
fjarhtädig. — vio-lentu-s (len-s) gctvaltfam, ungeftüm, violeut-ia f. Uns 
geftüm, viöl-o 1. verlepe, fdjäitbc, violä-bili-s Verlepbar, viola-ti-o (ön-is) 
f. SSerlc^uttg, violä-tor (tör-is) m. SJcrlcpcr. — vie-sco 3. tverbc tvelf 
(= bctüdltigt vom Sllter), vie-tu-s alt, tvelf. 

SB. gib fid) biiden. 

gib-bu-s, gibb-cr (öra, eru-m) bucfclig, gibb-er (er-is) m. S3ucfcl, 
gibber-ösu-s Voll S3., «Dörfer. 

SB. gu tönen, brüllen (lat. g, gv = b). 

bös (böv-is) comm. SRittb, Dentin, bü-eiüa (= bov-cula) f. $cil)rfe; 
bü-cetu-m, n. Xrift, S3ufd) (= fftiubcr^eibe, vgl. gottj. haithja ß-elb). — 


Digitized by Google 


54 


böv-o bö-o 1. tiriitte , (bo-o 3), re-boo 1. töne juriitf, fjatle loiber, 
boätu-s 4. m. baö 23ritllcu ; boviuätur (conviciatur Paul. Diac. p. 
30. 12), bov-ina-tor (tör-ia) m. (urfpr. luoljl ©freier) = tergiver- 
sator. — Bovi-anu-m, Bovilla; bo-ariu-s bnsS SRiub betreffend bov-illu-s 
id., bub-ü-lus, 1-inu-s id.; bub-ile (ft. bov-lle) n. fRinberftatt; büb- 
ul-cu-s m. Odifenfnedjt; Bub-öna f. ©djnfjgöttin beb 9tinböiel|S. — 
bü-ti-o (ön-is) m. 9iol)rbommel ; bu-te-o (ön-is) m. SSujjaar, Buteo; 
büb-o 3. bupe; bub-o (ön-ia) in. Ut)u; buf-o (öu-is) in. Sröte; bnub-or 
1. baffe (oont Jfjmnbe); gav-ia (gau-ia) f. eine SDiöoenart. 

SB. gu geloben. 

vöv-e-o (vöv-i, vö-tu-m) (= gov-, gvov-e-o) 2. gelobe, toibme, 
dc-voveo gelobe, uerloünfdje, (ißart.) vö-tu-m n. ©eliibbe, SBunfd), 
vot-ivu-s jum ©. gel)., gelobt; de-vö-to 1. roeitje, toibme. 

SB. gns ffefen, foften. . 

gus-to de-gusto 1. foftc, ücrjuc^e, prae-gusto fofte Oortjer, re- 
guato fofte loieberljolt , neljme nod} einmal bor, gusta-tu-s, gus-tu-a 
4. m. Soften, ©cfdjmacf, ®emin. gustfi-lu-s, gustä-tio (ön-is) f. 
-töriu-m n. 93orgerid)t; de-gü(s)-n-e-rc (altl.) = degustare. 

SB. gau, gau-d Reiter fein. 

gau (Enn. Ann. 451) = gau-d-iu-m; Gä-iu-s (= Gav-iu-s), 
Gä-ia, Gau-ru-s (j. Monte Gauro); gaud-iu-m n. Jreube, gaud-e-o 
(gavisu-s = gav-i-d-tu-s) 2. freue mich, gaudi-äli-s, a-bundus fröl)tid). 

SB. gnith buftcn. 

nld-or (ör-is) m. ®uft, j!unft, $ampf, SBrobem, nidor-ösu-s 
bampfenb. 

SB. grath, granth fniipfen, ballen. 

gros-su-s (ft. grot-tu-s) geballt, bid, fnotig, grossu-a m. unreife 
Seige. — grand-i-s grofs, ftarf, großartig, $emin. grandl-, grandius-cülu-s, 
grandi-ta-s (tati-s) f. ©röfje, C2rl)abcn()eit, grand-e-ac-o in-grandeaco 
3. locrbc grofi, grandi-o 4. madjc grojj, grand-aevu-s l)od)beja^rt. 

grama Slugcnbutter. 

gräm-iae (gläm-ae) f. Slugenbutter. 

SB. gla , gli, glu Ijangen, Heben. 

Japp-a (ft. glü-p-a) lapp-S-g-o (in-is) f. Slette, lapp-äceu-s fletteit; 
artig. — gli-s (ft. gli-t) humus tenax; gtit-tu-s glatt (glittis = subactis, 
levibus, teneris Paul. Ep. 98). — blaesu-s (ft. glaisa-s) (fiebrig) ftam= 
mclitb, libpclnb. — lu-bri-cu-s fdjliipfrig, glatt, ntifjlicf), lubrlc-o 1. mache 
fd)lüpfrig. — glu-o füge äufammen, glu-tu-s m. fiebriger, fetter SBobcn, 
glu-s (glu-ti-s) f. glü-t-en (ln-is), glutln-u-m n. Beim, glutin-eu-s, ösu-s 
leimig, fiebrig, glütln-o 1. leime, Hebe, ag-glutino l., fl. an, con-glutino 
leime jufammen, de-glutino leime ab, löfe auf, re-glutino leime loiebcr 




Digitized by Google 



55 


auf, glutinii-men-tmn ba« gufammengeleimte, glutinä-ti-o (ön-is) f. 
ba« 3ufammenjiel)en bcr SBunbe, glutina-tivu-s, -törius jujammen: 
jiefjenb, glutina-tor (tör-is) m. ©udjbiubcr, glutin-äriu-s m. SJeinificber. 

SB. glnbli fcfjobcit, fdjälcit. 

glüb-o 3. fd)älc, de-glubo fdjälc ab, fjiilfc au«; glü-ina f. .fuilfe, 
3d)alc bcr Sriidjtc, clumae (folliculi hordei Paul. I)iac. p. 55. 13). — 
gläb-er (ra, rn-m) glatt, fal)(, ®em. gläbel-lu-s, glahrl-ta-a (tati-s) f. 
Öilattfjeit, Satyltjcit, glabr-cta n. pl. fol)lc Derter, glabro 1. mad)c 
glatt, fnljl , glabr-e-sc-o 3. mcrbe glatt, tu 1)1; Glabri-o (ön-is) = 
ifaljlfopf. — Itb-e-r (ri) m. (©efdjälte« ) ©oft, (n(« Schreibmaterial) ©ud), 
Schrift, $cmin. libel-lu-s, libellü-lu-s, libr-Sriu-s m. ©üd^cr = ab- 
fcfjreiber, - üerfiiufcr, libr-äriu-m u. Süd)crfaften, libelli-o (ön-is) m. 
©otar. 

SB. gvul luallcn, ©lafcu rocrfcn. 

bulla (— gval-la gul-la) f. Stofe, ©liefet (at« 3>errat()), ffapfcl, 
bull-o 1., -io 4. tuallc, merfc ©lafen, fdjäuittc, c-, re-bullio malle auf, 
treibe Ijcrbor. 

gvala fjüt)tiiHg. 

vola f. fpöfjtung ber öanb, vole-ma pira grofie ©irne, Sßfunb* 
birtte (mörtlid): bie \)o\)k |>anb füUenb). 

Gh. 

glia (nerftärfenbe ©articcl). 

e-go (nur in ältefter 3f<t ö) (f. ©rott. St. a) id). — hi-c, hue-c, 
lio-c (= ho-i-c, ha-i-c) (St. ho -f- ©roti. Stämme i unb ha) biefer, 
häc (erg. viä, parte) ijicr, hic (9tbl. = ho-i-c) (älter aud) hei-c) ()ier, 
hü-c l)ief)er, hi-n-c (= ho-in-c; über -in- f. St. i: de-in u. f. m.), 
antid- ante- häc, post-häc bor, nad) biefer praeter-hfic meiterfjin, 
h5c-tenus bi« f)ief)cr, fo meit, ad-hüc bi« Ijicljcr, nod) (immer, met)r, 
meiter), dS-hinc ex-hinc bon f)ier an, fobann, pro-hinc batjer. — hd-die 
(— an biefem Sage) ^eute, hodie-rnu-s heutig; ho-rnu-s (= ho-vernu-s?) 
fjeurig; ho-rsum (f. SB. vart). 

SB. gha, glii, gha-t, -n, -p, leer fein, Haffen, gäfpteu. 

■fä-mc-s (is) f. junger, fame-ll-cu-s au«gcl)uitgert. — in-cho-o 
(in-coh-o) 1. (tfjue ben SJtiinb auf = beginne ju reben), beginne, 
inchoa-tor (tör-is) m. Slnfättger. — hä-mu-s (?)m. 4>afen, Singel, 3>citt. 
ham-älu-s, hamä-tu-s, -tili-s mit 91. berfetjen. — hi-o 1. hia-sc-o 3. dis-, 
hiasco, (hie-sc-o) hi-sc-o 3. flaffe, gäljnc, in-hio fperrc ben SÜiunb 
und) etma« auf, 3ntenf. hie-to 1., hiS-tu-s 4. m. Dcffnuug, Spalt, 
Stuft, hi-ul-cu-s (*hi-o-lo) flnffcnb, unäufammeuljängcnb, hiulc-o 1. 
f palte, öffne. — hinnio (ft. hi-s-n-i-o?) 4. mietjere, hinnl-tu-s 4. m. ba« 
SBictjern. — fä-t-i-sc-o de-fet-i-sc-o-r 3. flaffe, jerfnüe, ermiibe; fes-su-s 


Digitized by Google 



56 


(= fat-tu-s) ntübe, matt; fnl-t-go de-fatigo 1. crmiibc, fatiga-ti-o 
(ön-is) f. Grmiibung. — gen-a 1'. (Sliun ) SBange, 33ade, genu-lnu-s ju 
ben SB., 33. geh- (dentes gen. 33aden$ähne ). — an-s-cr (Sr-is)(ft. gan-s-erV) 

m. (f.) ©nitä, Anser, anser-lnu-s jur @. gct). — heb-e-s (8t-is) 
(fd)Wacf)eä 'Bart. Srof.) ftumpf, heb-, hebet-e-sc-o 3. werbe ftumpf, 
hebet-o 1 . ftumpfc ab, hebetä-ti-o (ön-is) hebc-tü-d-o(ln-ig) f. Stumpfheit. 

SB. glia-il, glum-d, gha-t , gha-s fcf)lngen, ftohcn. 

-fcnd-o (-fend-i, -fen-su-s) 3., de-fendo Wcnbe ab, Ocrtfjeibige, 
of-fendo ftohc au, bctcibige, sub-offendo Perftohc ein Wenig, in-fenso 1. 
t)anbte feinbfelig, in-fensu-s feinbfelig. — bat-u-o batt-u-o 3. fdjlagc, 
ftofje, bat-, vät-illu-iti (V) n. Schanfcl, Schippe. — has-ta f. Spich, 
SBurffpief?, Xentin. hastü-la (regia 9lSpf>obiü), sub-hasto 1. oerftciqere 
öffentiid) (oon bem bei Sluctionen jum SKcrfjcicfjen aufgeftedten Spich), 
hasts-tu-s mit c. Sp. bewaffnet, hast-ile (is) n. Sdjaft bcP Sp. — 
hos-tia f. Sd)lad)topfcr. — fus-ti-s (ti-s) m. Stocf, S’nittel, fust-u-ariu-m 

n. ba4 Xobtpriigctn mit Storfftreidjcit, fusterna (— fuet-er-ina pars) 
f. ftnorrcttftüd ber Xanne. — fis-t-üca f. SRainme, Schlaget, fistuco 1. 
ramme feft, fistueä-ti-o (ön-is) f. baä Giurammen. — in-fes-tus an- 
ftiirmenb, feinbtidj, infest-o 1. bchanbte feinbtirf) , greife an. — mäni- 
manü-festu-s (mit ber §anb ergriffen, ertappt) überführt, äugen; 
fdjeintief). — con-fes-ti-m fortftiirjenb, unOer jüglid). — fes-t-inu-s eitctib, 
festin-o 1. eite, prae-festino beeile fehr, übereile, re-festino eite tpieber 
prüd, beeile, festina-ti-o (öni-s) f. ba§ Gilcn, festinä-bundü-s eilig. 

ghama Grbe. 

hom-o (in-is) m. SDlcnfct) (= gham-an Grbenfohn), altere STiebenf. 
hem-o (ön-is) (hemona humana et heraonem hominem dicebant Paul. 
Diac. p. 100. 5), Xemin. homun-cölu-s, homul-lu-s, homunc-io (iön-is) 
m. Xölpel Pon c. 50?. — nemo (ne hemo) lein 50?enfch, Olicmanb. — 
hüm-änus ntenfchlich, menfchenjrcunbtich, fein gebiloet, humanita-s 
ftati-s) f. 50?enfd)iichieit u. f. tp. — küm-u-s f. Grbboben, 33 oben, hunii 
(Socal) auf ber Grbe, jur Grbe, humo, in-humo 1. begrabe, humä-ti-o 
(ön-is) f. 39eerbigung. — hum-lli-s (bern 33oben nahe) niebrig, gering, 
humili-ta-s (täti-s) f. 5J?iebrigfcit, humili-o 4. erniebrige. 

SB. gliar fchmeljcn, brennen, leuchten, gtänjcn, Warm ob. heiter 
fein; gelb ob. grün fein. 

for-nn-s, fur-nu-s in. forn-or (äci-s) f. Dfen, Xcmiit. fnrnäc-üla, 
Fornax (33acfgöttin); furn-aceu-s junt D. geh.; furn-äria f. 33äderei, 
.-ariu-s Söder, Furn-iu-s; prae-furn-iu-m n. Dfenlod). — for-mu-s 
formi-du-s Warm, deforma (exta = decocta Paul. D. p. 75. 10); 
formü-cäp-cs (forcipes dictae quod forma eapiant, id est ferventia 
Paul. Diac. p. 91. 14) = for-cep-s (clp-is) m. f. forp-ex (ic-is) f. 
(weitere Serftümmelnng) Seuerjange. — gli-sc-o con-glisco 3. gteihe, 
(obere auf, re-gle-sc-o 3. lobere wieber auf, wadjfe wicber; gle-su-m 


\ 


Digitized by Google 



(glae- gles-su-m) n. S3ernftein; glär-ca f. &ie3, ftie^fanb, glare-ösu-s 
fieftg. — vul-iu-s (vol-) 4. m. SSftienc, ©cfidjt (bom Scudjtcn, 21bfd)ein, 
©ef)en bc§ 5lttge#), Dentin, vultt-cülu-s, vultu-ösu-s boll b. 9)?., 
©ritnaffeit. — grä-tu-s (= Ijeiter) angenehm, beliebt, banfbar, grät-ia 
f. Slnmut!) n. f. tu., grä-te-s f. fßl. $anf, grati-ösu-s beliebt, gefällig, 
gratu-Ttu-s freiwillig, olpteßolpt; Grat-iu-s, -id-iu-s, Grati-äuu-s; grätor 
1. grätülor (©t. *gratulo) con-gratulor 1. wünfcfye ©liitf, gratulä-ti-o 
(ön-is) f. ©liicfwnnfd), gratulä-bundu-s glütfwiinjcfyenb; grati-ficu-s qcs 
fällig, gratl-ffcor 1. wißfafjre, gratifica-ti-o (ön-is) f. ©efätligfeit. — 
hcl-vu-s gil-vu-s hellgelb, helv-lnu-s, -Ölu-s, galb-tnu-a, änu-s, ineu-s, 
ölu-s blafigelb, gelblid), grüngelb, galbü- galgü-la f. ©olbamfcl, ^irol, 
helvel-la f. &üdjenfraut, Helv-iu-s, idiu-s. — bili-s (? ft. g'ü-is ) f. 
©alle. — lür-tu-m (ft. hlu-) n. SBan, ©ilbfraut, lut-eu-s golbgelb, lüt- 
ea f. 33crggriin. — ru-t-ilu-s (ft. hru-) gelbrotf), golbgelb, rötfjlid), 
Rut-iliu-s. — flä-vu-s flavi-du-s, grüngelb, grangelb, fanbfarben, blonb, 
flav-e-sc-o 3. bin, Werbeg. bl.; Flav-iu-s, Flav-ia, Flav-ina, Flavin-iu-m. 

— ful-vu-s = fla-vii-s, fulvastcr (tra, tru-m) gelblid) ; Fnlv-iu-s, ia. 

— fcl (fel-li-s, ©t. fel-ti, fel-li, bgl. mel) n. ©alle (= ba3 (brülle), 
fell-eu-s au$ ©., fell-ösu-s, -I-tu-s boß 0. — grä-men (mln-is) n. 
©rün, ©ra3, gramin-eu-s graftg, gramin-ösu-s graäreid). — rtr-eo 
(ui) (= gvir-e o) 2. grüne, vir-e-sc-o werbe grün , e-viresco bcrblül)e, 
re-viresco Werbe Wiebcr grün, vir-i-di-s grün, viridi-ta-s (täti-s) f. 
©rün, virid-äriu-in n. ©annipflanjuug, virid-o 1. ittadjc grün, viridi- 
cä-tu-s (©t. viridi-co) grün gcntad)t. — höl-us öl-it-s (altl. hcl-tts ) 
(-ör-is) n. ©cmüfe, ^Dentin. holus-cülu-m, boler-o 1. fefjc ©rün an, 
holer-äceu-s Irantartig, bol-K-tor (tör-is) m. föüdjcngärtncr, holitor-iu-s 
jnnt ge!)., holitör-iu-m (forum) $of)lmar!t. — il-ex ( ic-is ) n. bic 
(immergrüne) ©idje, ©teineidje, illc-eu-s, ilig-neu-s, -nu-s eichen, 
ilic-etu-m n. ©tcincicfyenwalb. 

SB. gliar fid) fdjlingen. 

hlr-a f. öeerbnrm, $)emin. hillae (ft. hlrü-lae) f. ©ebärme; 
ll-ia (= hir-i-a) n. pl. SBcid)en (©ebärme), ili-ösu-s an ®armgid)t 
leibenb. — här-iö-lu-s (fariölu-s) in. hariola f. SBeiffagcr, =in (au§ ben 
©ingeweiben), hariolor 1. weiffage, hariolä-ti-o (ön-is) f. SBeiffagung. 

— härurspex (spic-is) (SB. spuk), m. haru-splc-a f. ( = ©ingewcibe= 
befdjauer) — hariolus. — hälu- (nlu-) -ci-n-or 1. (bin in ©ebanfen 
berfnttfen = rebe ol)ne 9ld)tfamfeit), halucinä-ti-o (ön-is) f. 

be£ o. 9!. rebenben (ogl. tirociniu-m SB. tar reiben). 

SB. ghar nehmen, faffen, einfaffett. 

hir (ir) n. (altl.) £)attb. — her-us m. (ffteljmer) §err, lier-a f. 
Herrin, eri-tödo (= dominatio, Placid. Gloss. p. 460, = servitudo 
Paul. D. p. 83. l). — her-e-s (e-d-is) m. ©rbe, cö-here-s ÜDtiterbe, 
(apud antiquos pro domino ponebatur Fest. p. 99), ex-hered-o 1. ent* 
erbe, hered-l-ta-s (täti-s) f., lier-c-tu-m n. ©rbjdjaft, hered-iu-m n. ©rb= 


58 


gut, her-c-i-sc-o 3. ttjeite ntid) in e. (£., Herl-lu-s, Her-e-n-niu-s; herein 
( Marteam antiqui accepta hereditate colebant, quae a nomine appel- 
latur heredum et esse una ex Martis comitibus putabatur Paul. D. 
p. 100). — hir-ü-d-o (in-is) f. Jötutcget (at3 faffcitbcr); hir-un-d-o (tn-is) 
f. ©dpuatbe (atä greifenbc, fyafdjenbc). — här-a f. ©tat!. — hor-tu-s 
m. ©ef)cge, Sflaierfyof, harten, $)ent. hortü-lu-s m., hortöl-ünu-s m. 
(Gärtner; Hort-ensiu-s, Hort-iüu-s. — co-hor-s, chors , cor-s (®cn. 
-ti-s) f. Öictjegc, bic (untgebcnbe) ©d)aar, (befolge, Go^orte, ®arbc; 
Cor-ftn-iu-m n. umfriebigter Oiren^ort; Her-culu-s (ÖJott ber ®et)egc, 
§ürben unb dauern; fpätcr at3 Hercules mit 'HycrAXijg ibentificirt), 
Hercul-än-eu-m. — hör-i-or (altt.) 3. hor-toi', co-, ex-hortor 1 . (urfpr. 
faffc) treibe an, rege an, ermähne, de-hortor mafjnc ab, hortä-men 
(mtn-is), -mentu-m n., -ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. (Srmatptung, hortä-tor 
(tör-is) m., -trix (tric-is) f. ©rmatpter, sin, horfcat-ivu-s jur (5. gef). 

223. ghar, gliar-d, glirad gelten, raffeln. 

gra-n-d-o (tn-is) f. £agct, grandin-eu-s, -ösu-s üotl grandin-a-t 
cä ljagctt. — sub-, sug- grund-a f., -iu-m n. 253ctterbad), 23orbadj. 

223. ghar reiben. 

fri-o 1 . fri-c-o (-ui, -tu-s) 1 . reibe, (ad-) af-fri-o, -frico 1 . reibe 
an, brödte baflu, con-fr. reibe jufamnten, burd) unb burd), de-fr. reibe 
ab, in-fr. reibe ein, per-fr. reibe burd), re-fr. reibe auf, rcifjc auf, suf- 
frico == defrico; friä-bili-s jcrrcibbar, fricä-mentu-m n., -ti-o (ön-is), 
-tura f., -tu-s 4. m. Reiben. — fric-iu-m n. ßatjnputocr. — fnc-ae 
f. pl. eine ©teinart. — für- für (-für-is) m. SHeic, tDemin. furfur-i- 
cülae, furfur-ösu-s, -äceu-s Iteieuartig, furfur-eu-s au3 SH. bcftcljcub. 
— fri-t ein $örndjen auf ber 2tct)rcnfpifcc (Varro r. r. 1 . 48. 3); frit- 
illa f. ein Dpferbrei aus (betreibe. 

253. ghard bcgetjreit (?). 

horä-cu-m n. (bic begehrte, liebe) ©erfte, hordeö-lu-s m. (Werften: 
?orn (Sntpnbuitg am 2 tugc), horde-üceu-s, -äriu-s, -iu-sjurQh gehörig; 
Hersilia (= Herd-ti-l-iaV). 

253. ghars ftarren, raut) fein. 

hirs-ü-tu-s hir-tu-s ftruppig, raut); Hindus (— Hirs-ius) Hirt-iu-s, 
Hirtül-cju-s. — hir-cu-s 23od (ircus), hirc-lnu-s bodidt)t, hirc-ösu-s 
uott 23odägeftanf. — horr-c-o (ft. hors-) 2. bin ftruppig, raut), ftarre 
(empor), fdjaitbere, ab-horreo (-ui) fdjaubere juriid, 0 erabfd)cue, bin 
Oerfdjicben, tauge uidjt, co-horreo fdjauberc jufammen, in-horreo ftarre 
empor, fdjaubere, horr-e-sc-o (ui) 3. merbe ftarr u. f. m., ex-liorresco 
fdjaubere auf, in-hon-esco fange an 511 ftarren, entpfinbe ©d)auber, 
per-horresco fdjaubere fetjr; horr-i-du-s ftarrenb, ftruppig, raut), fd)ancrs 
lief) , horrt-bili-s fdjrcdtidj, fc^aucrticf), horr-or (ör-is) m. ©tarren, 
Sd;auberit. — her- (er-) tn-äc-eu-s (?) m. $get. 


Digitized by Google 


59 


SB. ghas effcu. 

gä-nc-a, -um (f. n.) (ft. gas ) ©arliicße, kneipe, gäne-o (ön-is) m. 
©djtemmer. — hos-i>e-s (pit.-is) m. (= ghas -f- pati £>err) m. ©aft= 
freunb, ©oft, ffrember, hospl't-a f., hosplt-iu-m n. ©aftfreunbfdjaft, 
Verberge, hosplt-äli-s gaftfreunblidj, hospitali-ta-s (täti-s) f. ©aftfreunb; 
feßaft, liospltor 1. feßre nlS ©aft ein, hospitä-cftlu-m n. Verberge. — 
hos-ti-s coram. Srembling, 5einb, hostl-li-s hostl-eu-s feinblid), hostili-ta-s 
(täti-s) f. Öeinbfeligfeit, red-liosti-o 4. gebe juriitf; Hos-tu-s, Host-in-s, 
Host-iliu-s. — vcscor (== gues-c-or ?) 3. ltäfjre mid), genieße. 

ghima SBiittcr. 

hiem-s (biätt). liiem-p-s) f. (®cn. hiem-is) SBintcr, kälte, (oer; 
für^t aus *hiemo, ba fein ©uffij mit m fdjließt: heim heiem hiem), 
hiem-5li-s Winterlid), hiSmo 1. taffe gefrieren, überwintere, hiemä-ti-o 
(ön-is) f. Ueberwinterung. — hibernu-s (= hi [m] -ber-no Winter; 
trageub, Winterbriitgenb) Winterlid), falt, hibern-äli-s = hiem-äli-s, 
hiberno 1. = hiemo, hibernä-cülu-in u. SBinterguartier. — bi-mu-s, 
tri-mu-s, quadri-mu-s (= bi-himu-s u. f. W. = jwei SBinter alt) 
jweijäßrig u. f. w. 

SB. ghil luftig fein, tänbcln. 

Ml-äri-s (-Sru-s) frBfjiirf), hilari-ta-s (täti-s), -tü-d-o (In-is) f. f^rößlid); 
feit, hilar-o ex-hilaro 1. Weitere auf, hilar-e-sc-o 3. Werbe ß., Hilar-iu-s, 
-inu-s. — hil-u-m n. Xanb, ®eringftigige§, per-hilum (Slbo.) fetjr wenig, 
ni-hilu-m, nt-hil (nllu-m, nil) uidjtes. — Kel-u-o (ön-is) m. Sdjlcmmcr, 
helu-o-r 1. fd)lentmc, helua-ti-o (ön-is) f. ©cßlentmerci. 

SB. gliu, ghu-d, ghu-s gieren. 

fü-ti-s (-is) f. ©ießfanne. — ß-ti-li-s (nießt bidjt ßalten fönneitb) 
unfidjer, nidjtig, futili-tas (täti-s) f. Siicßtigfeit; cr-fii-ti (— effusi, 
nt mertat pro mersat Paul. Diac. p. 81. 20); (ec-) ef -fü-ti-o 4. 
feßwaße auä (= fdjiitte au§), con- re- füt-o 1. bränge jurüd, wiber; 
lege, refutä-tio (ön-is) f. SBibertegung, refutä-tor (tör-is)m. SEiberleger, 
fötä-ti-m reießließ. — fon-s (@cn. font-is) (= fov-o-nt) m. ford-äna 
f. Quelle, 3)cnt. fontl-cülu-s, font-änu-s, -eu-s jur Qu. gef)., Font-eju-s, 
— fov-ea f. ©rube. — fu-n-d-o (fud-i, fü-su-s) 3. gieße, circum-f. 
umgieße, con-f. oermenge, dif-f. gieße ßin, oerbreite, ef-f. gieße au4, 
fenbe auä, in-f. fließe ein, auf, inter-f. gieße bajwifcßeu, of-f. iiber= 
giefee, per-f. begieße, burd^ftröme, pro-f. gieße, bringe ßeroor, re-f. gieße, 
gebe juriid, suf-f. untergieße, super-f. gieße barüber, überfeßiitte, 
trans-f. gieße ßinüber, ergieße (mid|) ; fusili-s (= fud-ti-li-) flüffig, ge= 
fdjmoljen, fusor (ör-is) m. ©ießer, tusio (ön-is) f. ba4 ©ießen, in-fund-i- 
bülu-m n. Sricßter. — haur-i-o (haus-i, haus-tu-s) 4. feßöpfe, de-haurio 
feßöpfe ab, fc^öpfe , ex-h. feßöpfe aus, erfeßöpfe, per-haurio feßöpfe ganj 
auö; haus-tu-s 4. m. Stßöpfcn, haus-tru-m haurl-töriu-m n. Schöpf; 
mafdjitie, ;gefäß. — gutta (= gu-d-ta? gh = g?) f. tropfen, gicef, 
Gutta, 3)cmin. guttü-la, guttä-ti-m tropjenweiö, guttä-tu-s gefledt. 


Digitized by Google 



60 


ghaida S3od. 

haedu-s m. 93ödd)cit, ßicgenbocf, 5)cmitt. haedü-lu-s. 
ghjas geftern. 

hcr-i (her-e; Jüocat, = hes-i) gcftcrn, hes-ternu-s geftvig. 

SS. ghya, ghva-n greifen. 

hö-n-os (ör-is)m. Gtjre, SSiirbe, honör-o 1. et) re, honorä-ti-o (ön-is) 
f. (Stjrcncrmeifnng, honorä-btli-s, honor-u-s, -ösu-s ctjrenbott, honar-äriu-s 
bic C. betreffenb, ©ubjt. -äriu-m n. (£t)rengejd)enf; hones-tu-s geetpt, 
efyrenbolt, honest-o 1. honest.i-fic-o 1. = honoro, co-hmesto bcrfjerr: 
lict)e mit, de-, in-honesto entehre, honestä-mentu-m n. ©djmud. 

T. 

ta ijSronominatft. ber 3. (ogt. ©t. ka). 

tä-li-s jo bejdjaffcn, täli-o (ön-is) f. (gteirf) bcfcf)affcitc) SSicbcr; 
bcrgcltnng. — iantii-s (= ta-vautu-s) jo grofj, Dentin, tant-ülu-s, 
-illu-s, tantis-per (= tant-ius-per) fo lange. — ta-m (bgt. ja-m ©t. 
i, ja) jo (tocit, jcljr). — tan-dem (j. ©t. da) enbtid). — tä-men (üocab 
cubung -smin bei ade bem) jo bod), bemtod). — tb-t (tä-ta, tä-t.i) jo 
bict; tÖ-tu-s (bgt. quö-tu-s) ber jo bietfte, töt-iens jo ojt. — tu-m (bgt. * 
cu-m ©t. ka) bann, bamat§, tun-c (= tum-ce) id. — is-te, -ta, 
-tu-d. (j. ©t. i) ber bort, biejer ; isti-c (= ist-hi-c, bgt. hi-c ©t. gha) 
istae-c, isto-c, istu-c biejer bort, ist-ic (= ist-hic Slbb.) bort, ist-inc 
(= ist-hinc) bon bort, ist-uc (= ist-huc) borttjin. — topper (to-per) 
(= tod, s ^ron. Dteutr. abberbiat, + P cr > ergänze momentum o. ätjnt.) 
jojort, jdptetl, halb, bietteicfyt. 

SS. ta, ta-k ftiefjen, jdjminbcn, ne^en. 

tä-be-s (is) (bgt. ple-be-s) f. ftlüjjigfeit, ^injdjminben, Stbjefjrung, 
fä-bu-m (bgt. ver-bu-m) n. ©iter, s $eft, täbi-du-s fdpuinbcnb, tabi-tü-d-o 
(tn-is) f. ©dpoinbjud)t; tab-e-o 2., -e-sc-o 3. fdpuinbe, con-tabesco 
jdpbinbe jujammen, dis-tabesco jerftiejje, ex-tabesco fdpuinbe, gänjtid) 
t)in, in-tabesco jdjtbinbc flltmätjtid). — ti-n-g-o tinguo (jtatt ti-n-k-) 
(tinxi, tinc-tu-s) 3. nejjc, tränte, järbc, con-tingo id.', in-tingo taudje 
ein, tinc-tor (tör-is) m. Färber, tinc-türa f. baä färben. 

SS. ta, tan beljncn, siefjen. 

tä-büla (Stuägejpannteä) S3rett, $afet (j. taberna), 3>cmiit. tabel-la 
f. Xäjetdjen, ©d)reibtajet, ©djrijt, tabul-äriu-sm.2trc|ibar, tabell-äriu-s 

m. Sricfbote, con-tabul-o 1. täjte jufammen, biet)te, tabulä-mentu-m 

n. ti-o (ön-is) f. ©etäfet, tabul-inu-m n. getäfettcr Ort, S3ntfon, 
Batterie, 5trd^ib. — ta-ber-na (ta -j- ©ujj. -bhara -{- na; bhara == 
bero, bulo) f. S9nbe, ßaben, tabernä-culu-m n. 3 C ^, con-tübern-iu-m 
n. Bujammentebcn (im Bette), contubern-äli-s (Bett) ®enojfc. — tä-ma 
f. eine Strt $ujjgejd)mntft. — ta-n-iä-cae f. tängtidje ©tiiddjen ©djmeinc: 
jteijd) (Varro r. r. 2. 4. 10). — ten-d-o (te-tend-i, ten-tu-m ten-su-m) 


Digitized by Google 


— Gl — 

3. bef)ne, ftrede, jicfc, ftrebe; (Gompof. -tend-i): at-tendo gebe 9fd)tung, 
circum-tendo fpanne ringsum, con-tendo ftrenge mid) an, de-tendo fpanne o. 
breche ab, dis-tendo fpanne au», t^eite, ex-tendo fpanne aus, in-tendo 
fpanne o. ftrenge an, ob-tendo fdjii^c Dur, o(b)-s-tendo ftrecfe entgegen, 
jeige, per-tendo fefee burd), öert)arrc ftrebenb, por-tendo (f. pra, pra-ti) 
propljejcie, prae-tendo fpanne o. fdjüfjc Bor, pro-teudo ftrecfe Ijcroor, 
re-tendo fpanne juriid, ab, sub-tendo fpanne unten, befpanne. — tend-or 
(ör-is) m.Slnftrengung; tend-i-cüla f. flcine ©djlinge; fensa (= tend-ta) 
f. ( ©ejogeneS) SBageit; tousa f. Sftubcr; lonsillae f. pL 3Jianbcl= 
gefejjtnulft ; ten-töriu-m n. (StuSgefpanntes) i antenna (= ante- 
ten-na) f. ©egefftange. — ten-to tem-p-to 1. (betjne o. ftrecfe bis etwas 
pajjt) betafte, greife an, uerfudje, at-tento greife Bcrfucf)enb an, fedjtc 
an, ex-tento ftrecfe ftarf auS, ftrenge an, in-tento ftrecfe entgegen, ergebe 
brotjenb, o(b)-s-tento trage jur ©djau, taffe fefjen, Berfjeijje, per-tento 
berühre, prüfe, prae-tento untcrfudje o. Berfudjc Oortjer, re-tento fjalte 
feft juriid, su-s-tento (f. upa) fjalte empor, aufredjt, erfjatte, ertrage; 
tentü-men (min-is), -mentu-m n. SSerfud), tentü-tor (tör-is) m. Ser; 
f uc^cr, tenta-ti-o (ön-is) f. Singriff, tentfi-bundu-s Berfudjenb; tent-ig-o 
(in-is) f. ©pannung, '-Brunft. — ten-e-o (-ui, -tu-s) 2. tjalte, befjattc 
(oermitteft burd): ftrecfe); abs-tlneo halte ab, at-tineo halte feft, er» 
ftrede mid), con-tineo halte jufammen, enthafte, de-tineo hafte ab, 
dis-tineo hafte auSeinanber, ob-tineo habe inne, per-tineo erftrede, bc= 
jicfje mich, re-tineo hafte juriid, bewahre, su-(b)-s-tineo hafte empor, 
auS; ten-ax, per-tinax (üci-s) feftf)altenb, beharrlich, tenäc-ia f. ®e= 
fjarrlidjfeit, tenäcl-ta-s (täti-s) f. 3eftf)a(tcn, Kargheit. — teu er (öra, 
eru-m) jart (urfpr. auSgebefjnt, fchmäcfjtig), ®emin. tenel-lu-s, tenerl-ta-s 
(tati-s) f. Zartheit, tener-a-sco, -e-sco 3. toerbe jart. — ten-u-i-s auSge= 
behnt, bünn, fein, $emin. tenu-i-cülu-s, tenui-ta-s (tati-s) f. 3>ünn= 
heit u. f. W., tenu-o 1. at-tenuo ex-tenuo 1. mache bünn, fdjmcidjtig, 
fd) Wache, oerffeinere, tenua-blli-s Berbünnenb, tenuä-ti-o (ön-is) f. Stb= 
magcrung. — ten-us (ör-is) n. ©eif. — ten-or (ör-is) m. ffortbaucr, 
SSerfauf. — teri-us (Gompar. Bon *teno) Weiter reidjenb, bis — an, 
cä-tenus bort erftredt, in fo weit, quä-tenus (bis) Wie Weit, in wie 
fern, prö-tinus ( tina-m ) in einem fort, fofort; -tin-o (bifbet 3eitauS; 
briiefe) : diü-tinu-s tangbauernb, cras-tlnu-s morgig u. f. w. — con- 
tin-uu-s ununterbrochen, continuo 1. fe§e (ununterbrodjen) fort, con- 
tinua-ti-o (ön-is) f. fpintereinauberfolgc, continui-ta-s (tati-s) f. jufammeu= 
hüngenbe 9teif)e. — tin-n-i-o 4. (ugt. tono) ffiuge, ftingte, fdjeflc, 
jwitfehere, tinni-tu-s 4. m. ©ctlinqef, tinnfi-lu-s ffingelub; tin-tinn-o 
ti-tinn-o (rebupf.) 1. — tinnio, tintinna-bülu-m n. fit finget, ©cheffe. 
— tön-o (urfpr. faffe erftreden = ©pannung, Hon, ©eräufdj) (-ui) 

l. ertöne, bonnerc, at-tono bringe in Säeftürjung, circum-tono bonnere 
ringsum, con-tonat eS bonnert ftarf, de-tono bonnerc foS, tobe aus, 
in-tono bonnere heftig , re-tono bonnere juriid, Wieber, tön-i-tru-s 4. 

m. , -tru-u-m n. S)onuer, tonitru-äli-s jum ®. gef). 


Digitized by Google 



02 


SS. tak rufjig fein, ruljig madjcn. 

täc-e-o (ui, I-tu-m) 2. jdfweige, bin ruf)tg, re-tlceo fcfjtocifle ftiü, 
ücrfdjwcigc, con-, ob-tic-e-sc-o (ui) 3. werbe fttfl, toerftumme, täc-i-tu-s, 
Taoi-tu-s, tac-i-tumu-s UerjdjWiegen, fd)Weigfam, tacitumi-ta-s (täti-s) 
f. ©djWcigfamfeit, re-tic-ent-ia f. bo£ Serfdjweigcn, taci-türio 4. Witt 
fdjweigen. 

SS. tak, iak-s Ijauen, fügen. 

tig-nu-m (ft. tec-nu-m) n. Saiten, $emin. tigillu-m, tign-ärin-s 
juin S. get)., Snbft. (faber) flimmermann, tign-iu-m n. Smifc^enbalfen, 
con-tign-o 1. füge au4 S. jufammen; Tigillu-s (Seiname bcä 3 U: 
piter, weit er bic SSelt wie ein Salten jufammcnfjält August, c. <1. 
7. ll), Tigell-iu-s. — te-lu-m (ft. tec-lu-m) n. SBaffe, SBurfgefdwff, 
pro-tel-o 1. treibe üorWärtä. — te-nio (ft. tec-raön) (-mön-is) ni. 2)cid)fcl. 
— tax (Slaturbejeidjuung) tax tax tergo meo erit Plaut. Pers. 2. 3. 
12. — taxu-s f. Xajua, (Sibenbaum. — tex-o (-ui, -tu-s) 3. füge ju; 
famnien, Webe, at-texo flehte o. füge an, circum-texo webe ringsum, 
con-texo flechte jufammen, uerftedjte, de-texo Webe fertig, ab, in-texo 
webe ein, umgebe, ob-texo überWcbe, bebetfe, per-texo webe burdj, 
botlenbe, prae-texo Webe Dorn, berbräme, prae-tex-tu-s (-ta-tu-s) mit ber 
Srötejta (o. anbernt prädjtigeu ©ewaitbc) berfefjen, re-texo webe auf, 
maefje rütfgängig, erneuere, sub-texo webe unter, an, ein; tex-tor 
(tör-is) m., -trix (trlc-is) f. SSeber, =in, $emin. textric-ula, tex-türa f. 
©ewebe, tex-tlli-s gewebt, gewirft, tex-tu-s 4. m. ©ewebe, 3ufammens 
tjang, 3nf)alt. — tä-lu-s, $emin. taxillu-s (©runbform beiber: tak- 
su-lo) m. Siixoefiet (alß jufammengefügteä ©lieb, Snodjeugefiige), Serfe, 
länglidjer SSürfel, tal-5ri-s jum S 1 . gef)., Subft. -äria n. pl. S?nödjel= 
tljeile, ;fdjuf)e; sub-tel (-li-s) n. Sufjfjofjfe. — ie-la (ft. tex-la) f. ®e= 
webe, Slufjug beö ©.; sub-ie-men (mm-is) n. ©iitfdjlag im ©., ©arn, 
sub-tili-s (= sub-tex-Ili-s) fein (gewebt), fein unterfdieibenb, grünblid), 
ftar, subtili-ta-s (täti-s) f. 3einf)eit u. f. W. — man-tele, -die (-tel-, 
tll-iu-m) n. fpanbgewebe, Öanbtud), man-telu-m (urfpr. = mantele) n. 
$üttc. — to-n-g-e-o (altt.) = scire, nosse, tongitio = notio (Fest. p. 
356. 12) (bgl. osif. tangino Serfügung, Sefcfjln^, gotl). thagkjan u. f. W.) 

tata (Sattwort) Süterd)cti. 

täta m. Säterdjen, Sater, ®emin. tatä-la, (Titus) Tät-iu-s (ber 
bütcrlidje T., b. i. Titus ber Sater, Sffpt ber Tities); gens Tettia. — 
Sg(. mama. 

lalara (onomatopoet.) fdjuattern. 

lelr-iti-i-o 4. fdjnatterc. 

SB. tap warm fein, brennen. 

tep-e-o in-tepeo 2. bin lau, Warm, tep-e-sc-o (ui) 3. werbe t., W., 
tepe-faeio 3. tnndje W., tSpl-du-s lau, Warm, tepid-äriu-m n. 2aw 
bab, tep-or (ör-is) m. Saufjeit, tepör-o 1. — tepefacio. — ie-m-p-us 


\ 


Digitized by Google 



63 


(ör-is) n. (jucrft: tjcitfe ^afjreSjcit, bann) 3 e ^, tempor-äli-s jur $eit 
gct;., (gramnt.) bie ßeit bejeidjnenb, teinpor-än-eu-s redjtgeitig, tempor- 
äriu-s gcitwcilig; tempes-ta-s (täti-s) f. (=abfcf)nitt, s raunt), SBettcr, 
tempest-ivu-s jur rechten ßeit gefdjdjenb, jeitig. — temper-o 1 . tl)ci(c 
(jeitgemcift, gehörig) ein, tnäjjige, mifd)c, at-tempero ba§c an, ob- 
tempero bin 51 t SBiöcn, gct)ord)e, temperä-mentu-m n., -ti-o (ön-is) f. 
rcdjtc (5intb)eilung , temper-ie-s f. rcd)te S3cfd)affent)eit, SDUfdptng, gc= 
mäßigte £emberatur, teinperä-tor (tör-is) m. Settfer, Drbner, temperan-s 
(tis) ntofjljaftcnb, niäfjig, temperant-ia f. 9ttaj3t)Qften , Sftäfjigung. — 
cx-tcmplo (— ex tempiüo, Dentin. *temp-ü-lu-m) Don bem 3lugcnbiidc 
an, fofort. — fäb-wiu-s (über ©riedjcnlanb nad> Italien gefontttten; 
r uep: tab = rufus: ruber) m. (brennettb =) ©tcdjfliege, üöremfe. 

SB. tarn umbüftert, bunfet fein. 

tem-er-äriu-$ btinbling», unüberlegt ( 21 bb. tem-ere), temeri-ta-s 
(täti-s), -tö-d-o (in-is) f. Unüberlegtheit, 58crtücgent)eit ; temer-o 1. ent= 
toeif)e, con-temero fcf)äube. — tem-ctti-m n. betäubenbeä ©ctränf; 
abs-tem-iu-s fid) b. entljaltenb, niid)tern, tem-ül-eniu-s trunfeu, 
temulent-ia f. SEruntcnhcit. — tenöbrae (= tam-e- brae, ©uff. -bro 
— fero; n ft. m burd) S)iffimi(ation) f. $)un?ct, ftinftemifj, tenebr-ösu-s, 
-ic-us, -ic-ösu-s bunfet, finftcr, tenebri-o (ön-is) f. f^inftcrling, tenebro 
1. berfinftcre, con-tenebr-a-sc-o (a-vi) 3. werbe ftodfinfter, tenebrä-ti-o 
(ön-is) f. SScrfinftcrung. — täm-ar-iscu-s f. (ein buttHcr $ 8 aum) £ama; 
rif!e. — tc-ter (tra, tru-m) (= tam-tro) f)äfjüd), tetri-tü-d-o (ln-is) 
f. $äfjtid)fcit, tetri-cu-s finftcr, ernft, ftreng. — tim-e-o (ui) 2. (bin 
umbüftert, beftemmt) fürste, prae-tiraeo fiirdjte borljer, sub-timeo 
fürdjtc ein wenig, ex-, per-timesco fiirdjte feb)r, tim-or (ör-is) m. $urd)t, 
timi-du-s furdjtfant, timidi-ta-s (täti-s) f. £ 5 urd)tfamfcit. 

SB. tarn fdpteiben. 

tem-p-lu-m (= tem-ü-lu-m? bgt. spec-ü-lu-m) (curator tempuli 
Gr. inscr. p. 323. l) n. (abgefdfuittener, abgegränjter) Sftaum (bgt. 
caeli lucida templa Lucr. 1. 1014), geweifter 0rt, .^>eiligtf)uiu ; bann: 
33eobadhtung§ort ber 2tugurn, bnf)er: con-templor 1. befdjaue, bctradjtc, 
contemplä-ti-o (ön-is) f. Sßcfcfjnuung n. f. W. — tomä-c-in-a (*tom-a-re) 
f. eine 2trt SBiirfte (quotannis e Gallia apportantur Romani pernae, 
tomacinae et taniacae Varro r. r. 2. 4. 10), tomä-cülu-m n. id., 
tomacul-äriu-s m. 2 Bürftet)änbter. — ton-cl-c-o (to-tond-i, ton-su-s) 
(bgt. frem fren-d) 2. fdjeere, at-tondeo, in-tondeo befd)neibe, circum- 
tondeo fdpteibe ringäunt, de-tondeo fdjncibc ab, tonsor (ör-is, = tond- 
tor) m. ©d)eercr, Barbierer, tonstrina (= tond-tor-ina) f. S3arbicr= 
ftube, tonstrlcula (= tond-tor-ic-u-la) f. .’paarfdjccreritt, tonsili-s 
(= tond-ti-li) fdjeerbar. 

SB. tar überfdjreiten, borbringen. 

Tär-entu-m (j. Tarento)? — tra-ns (2tcc. ^ß(ur. bott *tara ba» 
Ueberfd)reiten, — tara-ns) über, hibauä, jenfeiti. — (rans-tru-m n. 


Digitized by Google 


04 


ülueri baffen, ;banf, 3tubcrbanf, 25emin. transt-illum. — Irans-enna 
(oon bcn querlaufenbcn ^äbcn ober ©täbdjcn?) f. $0(3, gallftrid. — 
tor-mo (mön-is m. Enn. Ann. 470) ter-men (min-is n. Varro 1. 1. 
5. 21); tcr-minu-s m. (Uebcrtritt) öränje, $iel, (£itbc, termin-äli-s 
jur ÖJ. gef)., terinino, de-, dis-termino 1. bcgrän^c, gräitjc ab, ex 
termino fdjaffc au» beu ÖJrän§en, oertreibc. — trä-ma f. 9Iuffd)lag 
(subtemen) (£infd)lag; träm-e-s (4-t-is) (*tra-mo = trans versus, tram-i-t-) 
m. Ouertoeg, ^fab; Trä-s-i-m’-enu-s (ber jenfeitige) ©ee Tr. — in- 
trä-rc 1. eintreten, ex-tra-bunt (Afr. Iiibb. Com. p. 141); pene-tro f. 
28. pa 4)üteit. — prö-ter-vu-s (oorbriitgenb) fred), protervi-ta-s (täti-s) 
f. $red)£)cit, proterv-io 4. bin fred). 

28. tar reiben, boljren. 

ter-o (tri-vi, tri-tu-s) 3. reibe, at-tero reibe ab, an, fcfyoädje, 
con-tero reibe auf, de-tero = at-t., ex-tero reibe fjerau£, zermalme, in- 
tero reibe ein, ob-tero jerreibc, jcrmalmc, ucrnidjte, per-tero jerreibe, 
prae-tero reibe oorn ab, pro-tero = obtero, sub-tero reibe unten ab, 
jerreibe; Ter-ent-iu-s, -illus. — ter-e-s (et-is) (gebohrt, gebrcdpelt) 
geglättet, fein; ter-e-bra (ügl. tenebrae SS. tarn) f. 23oljrcr, terebr-o 
1. bol)rc, con-terebro burdjboljre gan§, ex-terebro, bofyrc l)erau§, cr= 
4>reffe, per-terebro burd)bof)re; tcr-m-cs (©t. ter-m[oj-it) (it-is) m. 
(ruubgebrcljier) fdjjlanfer, 3toeig; ox-ter-men-tärium n. (linteum quod 
teritur corpore Varro 1. 1. 5. 21); tar-m-cs (it-is) ter-cd-o (m-is) f. 
^oljmurm. — tor^nu-s m. 2>ref)cifen, 9fteifjcl, torn-o 1. bredjfle, de- 
torno bred)flc ab, tornä-tor (tör-is) m. jDrcdjfler. — tur-u-nd-a f. ($of)tc$) 
3hibel, 28olgcr. — ob-, rti-tür-o 1. (oerboljre) Oerftopfe, obturä-cülu-m, 
-mentu-m n. ©topfet, ßapfen. — tir-o (ön-is) in. (ogl. ©fr. tar-unas 
gart, au» bem begriffe bc» Treibens ) Anfänger, Neuling, tiro- 
cln-iu-m (= tiron-co-ino-io = tiro-c-in-io) n. ^robc(ftud), erfter 
2>icnft. — Iri-o (ön-is) m. (3)rcfd);, ^Sflug;) Octjfe ; scptem-triön-cs 
bic beibenSßären am £immcl (©ternbilb bc§28agcnSmit£d)fcngcfpann), 
septemtrion-äli-s nörblid). — trl-tor (tör-is) m. 3teiber, trl-türa f. baä 
9tciben, tritüro 1. brefdje; Iri-b-üla, ülu-m n. 2)rcjd)majd)ine, tribulo 
1. preffe. — tn-ti-m-m n. ((Geriebene»), 28ai5en, tritic-eu-s, inu-s au» 
28. — sili-g-o (m-is) f. 28intermai5en, silig'in-eu-s au3 28.; con-siligo 
(m-is) f. £ungcnfraut (oiclleid)t aU jtoifdjen bem 28. luadjfenb) -- 
(= tir-i, tili-, sili-g-ln; bgl. ©fr. tila ©efantpflanjcJ. — de- inter- 
tri-mentu-m n. Stbbrucf) , ©djaben, ter-mentu-m (pro eo, quod nunc 
dicitur detrimentum Fest. p. 363); re-trl-mentu-m n. 21bfall, ©djladcn. 
— inier-tri-g-o (m-is) f. baä 28uubreiben. — tru-a f. Stüijrlöffel, ftelle, 
$emin. tru-ella trulla, trull-eu-m n. 23edcn, trul-isso 1. betuerfe mit 
StRörtcl; Tru-entu-m (j. Tronto). 

28. tark breljen, minben. 

iorqu-eo (tor-si, -tu-s) 2.brelje, minbe, Ucrbrcfye, quäle, con-torqueo 
brel)C l)erum, fdjleuberc, de-torqueo brefye meg, oerbrelje, dis-torqueo 


Digitized by Google 


ücrbrcfje, ex-torqueo toinbc bcrau«, crprcffc, in-torqueo brc^e, fdpoingc, 
ob-torqueo brcf)€ um, per-torquco üerbrctjc, prae-torqueo brel)c üor= 
toärt«, re-torqueo brcljc o. beuge juriief; greqn. tor-to 1. — lor-tor 
(tör-is) m. golfcrfnedjt, tor-türa f. Krümmung, äJJartcr, tor-ti-o, -si-o 
(ön-is) f. 9Jiartcr; tor-iu-s 4. m. Krümmung, Singet, tortu-ösu-s gc= 
tounben, oertoorren; tor-mentu-m n. SBerfjcug jum Treten u. {. ln., 
•Stritt, Folter, 98urfmafebine; tor-min-a n. ißt. bo« ©rimmen, ftotif, 
tormin-ösu-9 an ft. teibenb. — torqu-is (e-s) comm. ftette; Torqu-S-tu-s; 
lorc-ül-ar (üri-s) n. fteltcr, treffe, torcül-u-s, -5riu-s jum ft. gef). — 
tric-ac f. ißt. Sänfe, ißoffen, tric-ösu-s ränteöott, tricor 1. rebe bunfet, 
ex-trico 1. toinbc f)crau8, bringe ju Stanbc, in-trico oertoirre, pro- 
trico mache Oorf)er ©djtoicrigfeiten. 

333. targ brodelt. 

tor-vu-s (ft. torg-vu-s) bro()eitb, gräfjticb, finfter, torvi-ta-s (tati-s) 
f. grimmige« 9Bcfcu, ffiJitbtjcit. 

98. targli sieben, reifen. 

iruh-o (traxi, trac-tu-s) 3. jicbc, ftf)(cppc, abs-trabo jicbc toeg, 
at-trabo jietje an, circum-traho frf)lcifc beamt, con-trabo jicbc ju= 
fammett, berfürje, de-traho jietje herab, entjiebe, dis-traho jicbc au«; 
einanber, trenne, ex-trabo jicbc bereu«, in bie Sänge, in-trabo jietje 
(herbei), per-traho fdjtcppc bin, pro-trabo jietje beroor, offenbare, re- 
traho jiebe juriief, ab, sub-traho jicbc unten toeg, entjiebe, super-traho 
jicbc bariiber; trah-ax (äci-s) gern an fid) jicbenb, tmc-ti-m jugtoeife, 
trac-tu-s 4. m. Rieben, S u 8, tractu-ösu-s jäh- — iräh-a, ne f. ©cbleifc 
(Sabrjcug otjne Säber), trah-äriu-s Srojjfncdjt. — träg-til-a f. 3Burf= 
fpieb, tragul-5riu-s Sragutafdjleubcrer. — tardu-s (= trah-l-du-s, 
trah-du-s, t.ra-du-s) ^injic^enb, fäumig, taugfam, tard-or (ör-is) in. 
tardi-tie-s(ei), -ta-s (täti-s), -tu-d-o (rn-is) f. ©äumigfeit u. f. to., tardo, 
in-, re-tardo 1. mache fäumig, bäumte, oerjögere, halte juriief, tardä- 
ti-o (ön-is) f. Sßcrjögcrung, tard-e-sc-o 3. toerbe (aitgfam. — fyrequ. 
trac-to 1. jiebe bin unb her, betreibe, at-treeto tafte an, con-tracto, 
-trecto betafte, de-traeto, -trecto lebue ab, Ocrtoeigcre, ob-trnctnt 
(contra sentontiam tractat Fest. p. 187), ob-trecto fejje berab, öer= 
Heinere, per-tnicto, -trecto betafte, bebanbte, untcrfudje, re-tracto, 
-trecto greife toicber an, bebanbte, betrachte, jicbc o. nehme juriief, 
ocrtoeigcre, üerflcincrc; tracta-bfli-s bebanbetbar, nachgiebig, tracta- 
bili-ta-s (tat.i-s) f. ©efetjmeibigfeit, traetä-ti-o (ön-is), -tu-s 4. m. Söe- 
boublung, Serbanbtung, tracta-töriu-m n. ©i$ung«faat. 

tarda ein SSoget. 

turdu-s m. (-a f.) Sroffel, turd-ela (quasi major turdns Isid. 
or. 12. 7. 71), turdel-ix (ic-is) m. c. Keine Sr., turd-äriu-m n. 93c- 
bättnifj für Sr. 

Vonlcek, etjui. Wörterb. der lateiu, Sprache. 5 


Digitized by Google 



- OG - 


tarpja üftantct, ©cmanb. 

träbea f. Xrabca (präd)tige3 StaatStteib), trabe-ä-tu-s mit ber 
%. bcfteibet; Träbea. 

2S. tars bürr fein; hörten. 

torr-eo (-ui, tos-tu-s) (ft. tors-e-o, -ui, -tu-s) 2. börre, berfengc, 
torre-facio 3., $requ. tos-to 1. id.; $art. torren-s (brennettb, übet; 
tragen bon Qkmäffern) iibermallenb, braufenb, @ubft. ©tnrjbacb, torr- 
1-du-s bürr, berfengt, fengenb, torrido 1. börre; torr-i-s (is) m. S3ranb, 
brcnnenbeS ©djeit. — terra (ft. ters-a) f. baS Xrodenc, (Srbe, Siaitb, 
Xemin. terru-la, terr-enu-s, -eu-s, -ösu-s irben, terr-es-tri-s (= terr- 
ens-tri-s bgt. port-ensi-s, prat-ensi-s u. f. tü.) auf bent Saitbe befinbtid), 
terr-ü-lentu-s irbifdj , terr-äli-s (herba) Brunnen treffe, terrt-töriu-m 
n. Hcfergebiet, ex-torri-s anS bcitt Sanbc bertrieben, sub-terr-äneu-s 
linterirbifd). — tes-ta (ft. ters-ta) f. gebrannter Xt)on (bgt. lateres coctiles), 
irbencS ©efd)irr, Xopf, Urne, ©ebate, ©d)crbe, tes-tu (-um) n. irbeiter 
Xedet, irb. ®efäfb test-üceu-s auS ©dphcftctjenb, mit einer ©djalc bebeeft 
(-ea 9t. Sßl ©djattbierc). — testü-d-o (in-is) (= test-on-d-in bgt. 
Nas-on, Front-on) f. ba» mit ©ebate begabte Xfyicr, ©djilbfröte, (baS 
mie eine ©djilbfrötcnfdjatcgemötbte) ©aiteninftrnment, gcmölbteS ©dpif^ 
bad), testudin-ätu-s gemötbt, testudin-eu-s gur ©cb. get). 

28. tal tjeben, tragen, mögen. 

tul-o (attt.) (te-tul-i, lä-tu-s ft. tlä-tu-s) 3. trage, bringe, lä-tor 
(tör-is) m. 2tntragftettcr c. ®efcbcS, lu-ti-o (ön-is) f. baS fragen, 2$or* 
fragen, SDtitftimmen, lätiia-vmint (Cato posuit pro saepe tulerunt 
Paul. Diac. p. 121. 21); prö-läto 1. (trage bormärts) crmcitere, fd)iebc 
l)ittan»; at-tülo bringe Ijerbei, su(b)s-tül-o (attt.) tollo (= tol-j-o) 
(su[b]s-tül-i, sub-lätu-s) 3. tjebe, ergebe, at-, ex-tollo id., pro-tollo 
ftretfe tjerbor, crmcitere, fd)icbc auf, su-s-tollo bebe empor, fdjaffe meg, 
jerftöre; Tull-u-s, Tull-iu-s (im Ötegeitfab jw projectus), Tull-ia, 
TulliÖ-la; Töl-u-mn-iu-s. — toll-en-o (ön-is) m. ©djmungbatfen, 
©djmenget. — tell-us (ur-is) (bom berftärtten *tello — tel-jo?) f. bic 
(£rbc (als tragenbe), tellus-ter (tri-s, tre) jur (Srbe gehörig, medi-tidl- 
iu-m (dicitur quasi meditellium, ab eo, quod est tellus Fest. p. 92); 
Tellu-m-o (ön-is) ®ott ber erjengenben Straft ber (Srbc. — tol-er-o 1. 
batte anS, ertrage, tolerä-bili-s erträglich, tolera-nt-ia, toi erä-ti-o (ön-is), 
-tu-s 4. m. (Srbntbung. — tol-e-s (toll-e-s) (ium) m. Slropf am §alfc. — 
tolü-ti-m (= tolö-tim, boit einem fccunb. tol-v-o = xakcao) bie 
$iifje bebenb = trabenb, tolu-t-äriu-s, äri-s, lli-s trabenb. — ii-bra 
" (ft. tll-bra, bgt. tlä-tu-s; bgt. tene-brac SS. tarn) f., libr-ile (is) n. 
2Bagc, Xemin. libel-la f., libro col-libro 1. meffe ab, per-libro möge 
ab, inad)c gleid), libr-üli-s, äriu-s ein ^Sfunb fd)tocr, librä-men (mtn-is) 
n. ©djmnitg, librä-mentu-m n. ©cmid)t, librä-tor (tör-is) m. 9^ibctti- 
rer, ^urffebüpe, librä-ti-o (ön-is) t‘. baS 2Bägeit, ©cblenbern; librilla 


Digitized by Google 


— 07 — 

(librilia?) instrumenta bellica, saxa scilicet ad bracchii crassitudinem 
in modum tiagellorum loris recincta P. Diac. p. 116); de-lihero 1. 
möge (ab), erwäge. 

-tos StMatiüfuffij. 

in-tus brinnen, bon innen bc™* 1 ^/ sub-tus untert;al&, rapfi-tus 
bom ^nenntet her, fundt-his bon ©runb an«, gänjlid), r ad in-tus non 
ber SUurjcl au«, bon ©runb au«, dinm-tus (f. Sil. div) u. f. tu.; in-ter, 
prae-tcr, tenui-tcr u. f. W. 

SB. ti ebren. 

ti-tülu-s m. Snfcbrift auf Stttärcn, Söcibgeitbenfcit u. f. ln., Stuf; 
fdjrift, litel, titulo 1. benenne; Ti-tu -s, Ti-t-ie-s, Titi-euse-s, Ti-t-iu-s. 

titn ©tut. 

titi-o (ön-is) m. Seucrbranb. 

SB. tip ne^en. 

f%p- (tipp-) üla f. SBaffcrfpinnc. 

SB. tu fcbtnctten, ftroben, waebfen. 

tü-m-e-o (©t. *tu-mo) 2. fd)loctle auf, ft tobe, Watte, tum-e-sc-o 
in-tumesco (-ui) 3. id., tume-facio 3. bläbc auf, tnmt-du-s, tumid-ösu-s 
fdjweltenb, ftrobenb, tumidi-ts-s (täti-s) f. tum-or (ör-is) m. ©efebwutft, 
Stufwattung. — tü-mü-lu-s m. Stnfcbwetlung, CSrb - baufen, =bb$l f ^ 
©rabbiiget, tumul-ösn-s b'igetig, turaulo con-tumulo 1. begrabe. — tö- 
mentu-m n. (Stnfdjwettunq) tflotfterung. — tü-b-er (Sr-is) (b ft. v, ber 
Sluäflufj bc« borbergebenben u, bgt. plu-v-ia) n. Siufipfirfdjc; tu-b-er 
(Sr-is) n. ©efdjWutft, 33eulc, Dörfer, Sluortcn , SJtorcbet, Dentin. tuber- 
cüln-m, tuber-ösu-s boll ©. u. f. W., tuber-a-sc-o 3. fd)Wclte; Tuber-tu-s, 
Tuber-o (ön-is). — tü-c-clu-m n. 3tcifd)fpcife, SRottftcifd); Tn-c-ca. — 
tu-tu-s böltig, ganj (bgt. o«f. tou-to ©emeinbe). — taeda (== tav-i-da) 
f. ©pedftiid, Micubols, ijlcdjfatet. — tae-d-c-t per-taedet (per-tae-su-m 
est) 2. (e« macht ftrobenb bott), e« efett, taed-iu-m n. (Stet, lieber- 
brufj, taedi-ösu-s efetbaft, taedio 1. ciupfitibc (S. 

SB. tu flauen, fcfjü^eir. 

tu-o-r 3. tu-e-o-r 2. (tu-l-tu-s), con-, in-tueor febaue (an), betrachte, 
(be)wabre, fdpibe, contuoli (oculi, sunt in angustum coacti conniveu- 
tibus palpebris Paul. D. p. 42, l), circum-tueor blidc ring« umber, 
ob-tueor fetje Wohin, erbtiefe; op-tu-tu (quasi optuitu a verbo, quod 
est tuor et significat video Pest. p. 186. 18); tu-I-ti-o (ön-is) f. ba« 
iöefcbüben; 0ßart.) tu-iu-s berwabrt, ficber, forgto«, ta-tor (tör-is) m., 
-trix, (tric-is) f. iöcjdpibcr, Slormunb, (=in), tutör-iu-s bormunbfebaft; 
ticb; Srcqu. tü-l-or, (-o) 1., tutä-ruen (mlu-is), -mentn-m n. Gd)ltb- 
mittet, tutü-tor (tör-is) m. S3cfd)ü()cv, tut-ela f. Schub, SSormunb= 
fdjaft, tutel-änu-s m. S3cfd)iiber bc« ©apitolbaue«; Tutel ina, Tut-anu-s 
©dpibgottbeit, Tut-ia, Tnt-fl-iu-s, Tut-Ini. 

5 * 


Digitized by Google 



— 6 « — 

tu, tva, tava ^roit.ftamm bcr 2. ty. Sing. 

tu bu, ©eit. tui (oon tuum ba§ Peinige) attt. t-is, 3>at. ti-bi 
(= tvi-bbjam, tvi-bhi), 3lccuf. te (luol)l =) 21bl. te-d, bgl. St. ma; 
tu-u-s bein (= tav-a-s tov-o-s), tu-ä-ti-m nad) beiner 31rt (siguificat 
tuo more Cledon. p. 1919. 36). 

iumula £ärm. 

tu-mul-tu-s 4. m. ßärnt, 3lufruljr, tumultu-ösu-s lärmeitfjaft, tu- 
raultu-o-r 1. lärme, tumultu-äriu-s gufammengcrafft, Saftig. 

38. tus fyuften. 

tus-si-s (ft. tus-ti-s) f. §uften, 5)emttt. tussi-cüla, tussicul-äri-s, 
ösu-s, tussi-cu-s jum $. get)., geneigt, tussi-o 4. fjufte, ex-tussio 
fjnftc fjerauS. 

38. tus fdjSbigen, fdjeeren. 

tcs-ca (-qua) n. s $l. öbe GJcgenbcn, 3Biiftcn, Stegen (bgl. Saitäfr. 
tuska leer). 

38. trap (raofyl = 38. tarh) fid) abmenben, fd)ämcn. 

irep-i-t (vertit, unde trepido et trepidatio, quia turbatione mens 
vertitur Fest. p. 367), trep-l-du-s (fid)tuenbenb)fyaftig, ängftlidj, trepido 
1. bin fyaftig u. f. tu., at-trepido tripple fjerbei, prae-trepido gittere fefyr, 
bin eilfertig, trepidä-ti-o (ön-is) f. §aft u. f. U). — turp-i-s (fd)änten8= 
mcrtl)) fd)änblid), fjäfjüd), turpi-tü-d-o (in-is) f. Sd)änblid)fcit u. f. tu., 
turp-o 1. fd)änbe, de-turpo berunftaltc, turpi-ficä-tu s gefcf)änbet, ent= 
[teilt; Turp-fl-iu-s. 

38. trab feftigen, fügen, bauen. 

tra-b-s (alt trab-e-s) f. 33alfcn, ÖJebälf, $)adjftul)l, ®emin. trabe- 
cüla, trab-ica (navis) f. trab-äli-s gu beit 33. gel).; Treb-ia 

(j. Trevi), Treb-üla (Mutusca, Suffena, Trebulani Balimenses, j. 
Maddaloni), Treb-iu-s, -elliu-s, -ätiu-s, -ön-iu-s. 

38. (tra) tra-m tra-s gittern. 

trem-o (-ui) 3. gittere, bebe, con-tremo bebe gufammen, trem-i-sc-o 
trem-e-sc-o eon-tremisco 3. ergittere, bebe gufammen, in-tremisco fange 
an gu gittern, treme-facio 3. madje ergittern, trem-or (ör-is) m. Bittern, 
trem-ü-lu-s trem-ö-bundu-s gitternb; Tremülu-s, Tremell-iu-s. — terr-co 
(-ui, -i-tu-s) (ft. ters-) 2. macf)C gittern, gagen, fefprede, abs-, de-terreo 
fdjrede ab, eon-terreo berfefje in Sd)r., ex-, per-terreo erfcfjrede Ijeftig, 
pro-terreo fd)cud)e fort, terri-fico 1 . — terreo, $rcqu. terrl-to 1 ., 
terr-or (ör-is) m. Sd)rcden, terri-bili-s fdjrcdlid), terri-cula n. ^$1., 
-mentu-m n. Scfjredmittel. — tris-tUs (bgl. Sfr. tras-ta-s perterritus; 
ft. tres-t.i-s) traurig, ernft, ®emin. tristi-cülu-s, tristt-tia, -mönia, -tü-d-o 
(in-is) f. Xraurigfeit, trist-o-r 1. bin traurig, con-tristo tnadje tr. 




Digitized by Google 


(39 


• 233 . (tra) tra-s galten, aufrecht erfyaften, fdjüfcen. 

tcs-ti-s (= ters-ti-s) comm. 3cugc, (ber eilte 2fu8fage f)äft, 

aufrecht erljäft, fidjert), Testt-lu-s, test-o-r 1 . bezeuge, teftirc, rufe 
af» 3eugen ait ; an-testor (== amb-) tf)ue ntid) itadj 3 cu 9 c n um, con- 
testor ncfjnic 311111 3e u 9 en / de-testor üertüüitfdje, ob-testor rufe 311m 
3eugeti an, befdpoöre, flef)e an, pro-testor bezeuge ober erffärc öffcnt= 
fid); testä-men (nnn-is) n. 3 cli gnif5, 23ciuei$, testä-men-tu-m n. ber 
fepte 203iffe, Xeftameitt, testamen t-äli-s, -äriu-s 311m X. gef)., testü-ti-o 
(ön-is) f. 3eugeuauSfage, Anrufung af£ 3*ugen, testS-tor (tör-is) m., 
-trix (tric-is) f. 3 eil gc, ; iu, Xeftirer, siit, tosti-ficor 1. be3cuge, testi- 
fica-ti-o (ön-is) f. S^euguitg, testi-möniu-in n. ßtugittf}, testimoni-aJi-s 
311m 3. gef). 

tri brei. 

ire-s (trei-s, tri-s) tri-a brei; ter-tiu-s ber brittc, terti-änu-s 311m 
br. gelj., terti-ärin-s eilt Xrittfjcif entfjaftcitb, tertio 1 . luiebcrfjofc 31111t 
brittcit SRafe; ter (tri-ies tris tirs ters ögt. bi-ies bis) .breimaf; ter-ni 
je brei; tri-plex (plic-is) trl-nu-s breifad); tre-decim brci3efjit; trl-ginta 
(f. 233 . dak faffett) brci|ig; tric-ies (Dicbenf. tric- trig-es-ics) brcifjig; 
mal; trg-centi breifputbert u. f. lu.; triärii Xriarier (baä brittc OHicb 
hinter ben hastati ttttb principes bifbettb); Triörius. — tri-en-s (tis) m. 
eilt Xrittef; tr-essis (f. 233 . ak fefjcit); trf-quöt-ru-s (f. 253 . ak fdjarf 
feilt s. f.). — trt-bu-s 4 . f. (ogf. mor-bu-s) (urfpr. ein Xreituefen, ^ 5 >rei= 
ftantnt), einer ber brei ©tämme: Eamnes, Tities, Luceres, Xribu3, 
tribu-äriu-s 31t ben Xr. gef)., tribü-tu-s tribuölucife gefdjefjenb, tribü-li-s 
m. 3 un ftQ eno Tf e > tri-bü-nu-s m. Xribu 3 t>orftef)er, Xributt, tribun-ä- 
tu-s 4 . m. Xribuitat, tribun-Iciu-s 311m X. gef)., tribun-al (äli-s) n. 
(eig. -äle suggestum) Xribunaf (ber f)afb3irtefförmig auf ©tufeit cr= 
■ f)öf)tc ©i£). — tribu-o (-i, -tu-s), at-, con-, 3 . tfjeife 311, fd)citfe, ge; 
lt)äf)rc, dis-tribuo toerttjeite, in-tribuo gebe 0. 3af)fc Abgaben, re-tribuo 
ftatte ab; ( s $art.) tribu-tu-m n. Abgabe, tribut-äriu-s fteucrpffid)tig, 
tribü-ti-o (ön-is) f. Kintfjeifung, Kontribution. 

triumpo (after ^ubefruf). 

triumpurS iriumpliu-s (urfpr. fteftruf: triiunpe, carm. Arv. Or. 
inscr. 2270) m. Xriuntpfj, triumph-äli-s 3 UIU Xr. gef)., triurapho 1. 
pafte e. Xr. 

253 . trud ftofjcit, brängen. 

trüd-o (trü-si, trü-su-s) 3 . ftofce, bräitge, abs-trudo oerberge, eon- 
trudo ftofee f)in, de-trudo ftofcc f)erab, berbrättge, ex-trudo ftofje f)erau 3 , 
in-trudo intro-trudo ftofie f)iiteitt, ob-trudo ftofec att, bräitge auf, pro- 
trudo ftofce bortuärt#, fort, re-trudo ftofjc 3uriid (retrü-su-s entlegen, 
üerborgcit); trud-i-s (is) f. ©tauge 3uut ©toficn; 3rcqu. trüso(= trud-to) 
1 . trüst-to 1 .; trüsä-tÜi-s 3Uiit ©t. gehörig. 


Digltized by Google 


70 


D. 

2Ö. da (da , du) geben; da-p guttjeiten. 

do da-re (de-d-i, dä-tu-s) gebe, (attt. da-n-i-t, dä-n-u-nt); -däre : 
eircum-do umgebe, pessum-do (f. 2Ö. pad gesell) gebe in’3 SBerberbeit, 
rid)te gu ©runbe, sätis-do fteltc 93ürgfd)aft, venum-do (f. 2Ö . vas tootjnert) 
oerfaufe; -dere (di-d-i, dl-tu-s): ad-do füge t)ingu, de-do tiefere auä, 
dis-, di-do üerttjeite, e-do gebe tjerauä, per-do, dis-perdo oerberbe, tör; 
tiere, prö-do bringe gum$Borjd)cin, üerrattje, red-do gebe guriid, trä(ns)- 
do übergebe, ven-do = venumdo, di-vendo oertaufe einzeln; dä-tor 
(tör-is) m. ©eher, dä-ti-o (ön-is) f. ba§ Qtebcn, dat-ivu-s gum ÖJ. get). ; 
prö-di-ior (tör-is) m. ißerrättjer; de-ett-ti-o (ön-is) f. Uebergabe, de- 
dit-iciu-s auf ©nabe unb Ungnabc fid) ergebenb. — dö-nu-m n. ©abe, 
©cfdjenf, döno 1. fdjenfe, con-dono gebe t)iu, prci§, befreie Oon ber 
Scfjutb, re-dono fdjente toieber, donä-ti-o (ön-is) f. Sdjentung, donä- 
tor (tör-is) m. ©genfer, donät-lvu-m faifert. Öiefdjcnf, don-äriu-m n. 
2öeif)gefd)enf, §eiligtt)unt. — dö-s (dö-ti-s) f. 9D7itgabe, Mitgift, döto 
l.ftatte au£, döt-äli-s gur Sk. get).; sacer-do-s (f. yS.sak). — attt. dü-a-m, 
du-i-s, du-i-t, du-i-nt, ^ut. ad-du-ö-s, ^m^er. du-i-tor. — da-ps 
(dap-i-s) f. (urjpr. ßuttjeitung) Dpfermaljt, reid)e3 9Jtat)t, dap-äli-s gum 
•D. get)., dap-s-ili-s tjerrlicfy, daplno (St. *dap-Ino) 1. trage ba3 9D7at)t 
auf. — dam-nu-m (ft. dap-nu-m, ogt. 2Ö. sva/p som-nu-s) n. ($u ; 
füguug) Sd)abe, Sßerluft, dainno con-demno 1. bringe gu Sdjabe, 
oerurtfyeite, prae-damno oerurttjeite oorljcr, oerbamme, damnä-bili-s 
üerbammungätuürbig, damnä-ti-o (ön-is) f. SScrurttjeitung, damnätor-iu-s 
ocrurtljcitenb, damn-ösu-s fd)äblid), fid) fdjabenb, oerfdüoenbcrifd), 
damn-a-s (attt., ^ubcct.) Ocrpflidjtet; in-demnis fd)abto£, indemni- 
ta-s (täti-s) f. Sd)abto3t)attung. 

da fßronominalftamm ber 3. ^ßerfon. 

-da-m, -de-tn (erftarrter $tccuf. : qui-dam, quon-dam, i-dem, qut- 
dem (f. St. i, ki), tan-dem (f. St. ta), pri-dem (f. St. pra). — 
do neo (attt. dö-nicu-m) fo tauge at£. — du-m fo tauge at§, mäfjrenb; 
dum-, dun-taxat = dum üixat (aliquis) iitbem irgeitbloer genau ab; 
fdjäfct = genau genommen, tebigtid), minbeftenä, inter-dum unterbefc, 
guiücitcn, inter-du-ä-ti-m (dicebant antiqui quod nunc interdum Paul. 
I). p. 111. l). — de (ogt. o3f. da-t) oon — t)erab, fort. — dc-mu-m 
(aut nteiften abwärts) enbtidj, gulefjt. — de-m-gue (de-ne Ogt. po[s]-ne; 
ogt. undS undt-que) gute^t nod), enbtid). — rfc-/cr-io;-(met)rabmärt#bcfinb: 
tid)) geringer, fd)terf)ter , deter-iae (porcae i. e. macilentae Paul. D. p. 
73. 5). — en-do, in-do, in-du (attc (Srtoeiterung Oon in, f. ana). 

2Ö. dak geigen, loeifen, teuren. 

dic-o (attt. deic-o) (dixi , dic-tu-s) 3. geige (mittetft ber Sprache) 
an, fagc, ad-dico fagc gu, con-dico Oerabrebe, confcra-dico )oibcrfpred)c, 
e-dico fage aus, oerorbite, in-dico fage an, inter-dico unterfage, prae- 


Digltized by Google 


71 


dico fage Uorfjcr; dic-ti-o (ön-is) f. ©ortrag, 2lu4brucf, dictl-ösu-s (ft. 
dicti-on-osu-s), dic-ax (aci-s) jum Spredjcit geneigt, wigig, dicäci-ta-s 
(täti-s) f. beifjenber 2Bifc; Srcqu. dic-lo 1. diett-to l. fage oft, bc; 
ijauptc oft, gebiete, e-dicto niadjc befamit, fage tjerauö, dietä-tor (tör-is) 

m. ®ictator, dietä-türa f. TDictatur; dict-urio 4. toill fagen. — dtc-o 

1. madje befannt, toibme, toeitje, ab-dico fage mich lo3, fd)nffc ab, de- 
dico fprcdje ju, voeitje, griinbe, in-dico jeige an, prae-dico mache öffent; 
lid) befannt, erwähne lobenb, lobe; dioä-ti-o (ön-is) f. SBibmung; dtc-is 
causa, gratia ber änderen (form wegen, jum Steine; con-dic-i-o 
(ön-is) f. Söcrabrebiutg , Sebiitgung, condicion-ali s bcbingungsweifc; 
in-dex (dlc-is) m. Slngabe, Xitel, ©erjeichnif], in-dlc-in-m n. Slngabe, 
©eWci§, HJierfmal ; jü-dex (f. 28. Ju); vin-dox (f. 28. ran). — disco 
(= dic-sc-o) (di-dic-i) 3. = id) fange an ju bejeid)nen, anjufagen = 
lerne, ad-disco lerne ba^u, con-disco lerne pfammen, erlerne, de-disco 
»erlerne, e-disco lerne auäwenbig, wörtlich, per-disco lerne oollftänbig, 
prae-disco lerne borljer; dism-pü-lu-s, -pü-la Spüler, =in (f. SS. jm 
jeugen), discipl-ina f. ©eleljruug, Stenntnifj, Seljre, disciplin-äri-s pr 

2. geh-, disciplin-ösu-s gelehrig. — döc-c-o (-ui, -tu-s) 2. lcl)rc, con-doeeo 
übe ein, de-doceo taffe »erlernen, e-, per-doceo lehre griinblid), pnie- 
doceo belehre »orl)er, pro-doceo fage lefjrenb »or, sub-doceo unterrichte 
baneben; doc-ili-s gelehrig, docili-ta-s (täti-s) f. Öclel)rigfeit, doc-tor 
(tör-is) m. Seljrer, doc-tiMna f. Sehre, ftenntuifi, ©elehrfamteit, doc-il- 
men-tu-m n. ©ewciä, Sehre, SDlufter. — dec-c-t (ui-t) 2. eä bcjcidinet, 
jeichnet au3, ,;iert, jientt, ad-decet, con-decet id., de-decet ei jiemt 
nicht; decent-ia dec-or (ör-is) ra. Slnftanb, ©djidlicbfcit, Decent-iu-s; 
dec-öru-s jierlid), anftänbig; dec-us (ör-is) n. Sdjntud, SSiirbe, de- 
dccus (ör-is) n. Sdjattbe, Grniebrigung, deeör-o con-dccoro 1. fihmüde, 
de-decoro entehre, decorä-mcn (min-is), -mentu-m n. Sdjmucf , decor- 
ösu-s = decorus. — dig-nu-s toürbig, wert!), digni-ta-s (täti-s) f. 
2Bürbe, digno, or 1. Wiirbige, do-dignor berfdjntähe, indignor halte 
für unwürbig, bin unwillig, dignä-ti-o (ön-is) f. 2Biirbigung. 

2B. dak, dak-s faffen, fangen. 

dec-em (bic Summe ber Singer) jcf)n, döclm-u-s ber ,;e()nte, dec-ies 
zehnmal, dsni (dec-ni) je gehn, den-äriu-s bie 3ef|n enthaltenb, 
$enar, decem-plex (pli'c-is) jeljnfältig; Deccm-brr (»gl. tene-brar 28. 
/am) i. e. mensis (bie 3“f)l 1° tragenb) — ber 10. 9Jtonat, urfpr. 
»omSWärj beginnend; decüm-ätes(agri) jutn 3<d)uten gef).; dec-enn-iu-m 

n. 3eit »oit 10 fahren; decüria (»gl. centuria St. kanta) f. 2lb= 
theilung »oit 10, Xecurie, decuri-o (ön-is) m. ©orftef)er einer X)., 
9?atl)4h crr - — -ginti, -gm/a: vi-ginti (ft. dvi-ginti), tri-ginta u. f. to. 
(== dakan-ti eine Xefnbe, »crfürjt kan-ti = ginti, ginta). — dtg-t-tu-s 
(dec-e-tu-s) m. Singer, ®emin. digitä-lu-s, ®emin. digitel-lu-m n. 
tpau^wurj, digit-ä-tu-s mit S- »• 3 c f) eu »erfehen, digit-äli-s Singer;, 
Digit-iu-s. — dex-ter (tur-a, -teru-in; -tra, -tru-iu) rcdjtä, gefdjicf t, günftig 


Digiiized by Google 



72 


(dexter-ior, dex-ttmu-s) , dexteri-ta-s (tati-s) f. ©efd)idtid)feit, dextr-äle 
(is) n. Strmbaub, Dex-iu-s; dextrorsum f. 353. vart. 

353. dak beiden. 

dac-rü-ma (dacrimas pro lacrimas Livius saepe posuit Paul. Ep. 
p. 08) lacrüma lacrtma f. 3äl)re, Xfyränc, lacrim-ösu-s Poller %[)., 
‘Ttagenb, lacrima-bundu-s fid) b. 24). tjingcbcnb, lacrimo 1. meine, col- 
lacrimo ergieße mid) in Xfjränen, lacrimäti-o (ön-is) f. ba3 2ljränen, 
hicrima-bili-s bctücinenätoürbig. 

dangh-va ob. dang-va ^unge. 

ding-ua (attt.) ling-ua f. B uit 9 e / Dentin. lingü-la ligü-la (quamvis 
ine ligulam dicant cquitesque patresque, dicor al) indoctis lingula 
grammaticis Mart. 14. 120)f. Bünglein, ©djutjriemen, Söffet, iötättdjcn, 
3opfcn, 9töf)re, lingul-äca comm. s $tappcrmaul, 3ungenfifd), ©umpf; 
tjatptenfufj, lingul-ä-tu-s jungenförmig, lingu-ösu-s, ax (äci-s) gefdjmäpig; 
e-linguo 1. beraube ber Bunge. 

353. dap-s (?) fueten. 

deps-o (-ui, -tu-s) 3. fncte, depst-i-tiu-s (-cius) tiidjtig gefnetet, 
cou-depso fitete jufammeit. 

353. dam bauen. 

dom-u-s 4. f. ©ebäube, £>au§, S53otjnuug, 2)emin. domu-n-cüla, 
domes-ticu-s (Dom S^eutr. *dom-es, bgt. gen-es) jum £>., jur ^amitic 
gef)., eintjeimifd) ; Domi-tiu-s (? au3 domitu-s, Dgt. Quinctius au3 
Quinctus), Domiti-änu-s; domi-cll-iu-m (f. 353. kal bergen). 

353. dam jäfjmeit. 

dom-o (-ui, -i-tu-s) 1. jäljme, bejtoinge, e-domo, per-domo j. b. 
ganj, prae-domo bejätpnc Dörfer; domi-tor (tör-is) m. iöejäljmcr, domi- 
türa f. Bdt)tuung; dömi-nu-s m. |>err, ©ebietcr, ©eiüatttjaber, $ent. 
domin-a (dubenus ft. duraenus Fest. Ep. p. 67. M.), domint-cu-s bent 
.£>. gef). (eccles.: dies -ica ©onntag), domin-iu-m n. (5igcntt)Uiu§rcd)t, 
«^errfdjaft, dominor 1. Ijerrfdjc, dominä-ti-o (ön-is) f. bemalt, Ober; 
t)errfd)aft, dominä-tor (tör-is) m., -trix (irlc-is) f. 33et)errfdjer, sin. 

353. dar, dal abtöfett; bearbeiten (fyaueitb); ab jicten. 

der-bi-ösu-s (ft. der-dvi == dar-du, ^ntenf. Don dar) rdubig, 
grinbig. — dor-su-m (ft.dor-ösu-m) n. 9tiidgrat, Stiideit, ex-dors-u-o 1. 
entgräte; Dors-o (ön-is). — dol-o 1. de-dolo betjaue, bearbeite fyaueitb 
(Sftbf. dol-i-o 4.), circum-dolo b. ringsum, e-dolo arbeite au3, per-dolo 
bebaue gut, jimmere; dol-iu-mn.^a^, 2)emiu. doliö-lu-m, doli-äri-s jum$. 
get)., ttod) nidjt abgejogcit, doli-äriu-mn.S53einfetter; dolä-bra (Dgt. ter-e- 
bra 353. für botjren) f. £>ade, Söredjeifeit, ®emin. doläbel-la, Dolabella. — 
(©fr. dru .fpotj, $8aum): *dauru-s = lauru-s (Dgt. dacruma lacruraa) f. 
Sorbccrbaum, laur-eu-s juntS. get)., ©ubft. -ea 2.= bäum, sfranj, ^jmcig, 
laure-ä-tu-smitS.befränj^laur-etu-rnn.S.matb/lauri-ferS.bäumetragenb, 


Digitized by Google 


73 


lorbeerbcfränst, laur-5-g-o()[n-is)f. lorbecrartiflc'^flanje; Laurea, Laur- 
entu-m (Torre di Paterno). — dol-u-s m. ftunftgriff, Stift, SBetrng, 
Eiicfe, dol-ösu-s ränfcooü u. f. tu. 

SB. dar, dar-m fdjfafcn. 

dorm-i-o 4. fdjlnfe, eon-dorniio, in-dormio, ob-dormio; dorral-to 1. 
jdjlafe ein, eon-dormi-sc-o 3. beginne einjnfddafcn; e-dormio fditnfe 
anä, Uerjdjlaic, re-dormio fdjfafe toieber ein; dorml-tor dormltu-tor 
(tör-is) m. Sdjfiifer, Eräuntcr, dorml-ti-o donnitä-ti-o (<>n-is) f. ba4 
©d)Iafen, dormitor-iu-s junt Sd)I. gef). 

SB. dargh toadjfen. 

tnme-u-s (ft. true-nu-s; troncu-s Luer.) m. Stamm eines S3aumeS 
(ofjne 9tütfficf)t, ob Sfeftc baratt ober abgct)auen), tBemin. truncii-lu-s, 
Slbj. truncu-8 geftuf)t, oerftiimmelt, truneo 1. ftufoe, befcfjueibc, con- 
truneo fdjfage in flcine ©tücfe, de-trunco tjane ab, dis-tnmeo jerfjaue, 
ob-truncoocrfcf)neibc, fjaue nieber, prae-trunco Ijanc oorn ab. — tru-cul-o 
(== truci-cld-a-re Ugt. lapi-clda, homi-cid-a) 1. = einen Stuntmcf 
flauen, jum Stummel tjauen, üerftümmefn, nicbertjancn, fdjladjten, eou- 
trucido f)auc jufammeit, trucids-ti-o (ön-is) f. baS Slbfdjfadjten, truci- 
dä-tor (tör-is) m. Stbfcfjladjter, SDtörbcv. 

SB. das? bid|t fein. 

dc-n-s-u-s bid)t gebrängt, densLta-s (täti-s) f. *3)icf)tc, denso, iul-, 
condenso 1., dens-e-o 2. mad)e bid)t, densä-ti-o (ön-is) f. 93crbid)tung, 
densä-bili-s berbicfjtcnb. — dü-mtt-s (ft. dus-mu-s) m. (dusmo in loco 
apud Livium significat dumosom locum Paul. D. p. 67. 8, cl. IMac, 
p. 452. M., dusmuin incultum, dumosum vel squalidum) Eoritftraud), 
dnm-äli-s ftraudjartig, dum-ösu-s bufdjig, dum-etu-m n. ®orn-gebiifcf), 
djede. 

SB. di fdjeu fein. 

di-ru-s (ogl. mi-ru-s) furchtbar, fc^redtid), diri-ta-s (täti-s) f. 
gurcfjtbarfeit, ©raufamfeit. 

SB. div, djav, djov, dju, \dj\av glänjen, tjeiter fein, fpiefeit. 

di-e-s (ei) (ft. div-e-s) m. Eag, Eetniu. die-cüla; di-äriu-m n. 
Xage^Jotb, Eagebucf) ; aeqiti-diäle (apud antiquos dictum est, quod 
nunc dicimus aequinoctiale, quia nox diei potius, quam dies nocti 
annumerari debet. Graeci quoque in hoc eonsentiunt, iotifieglctv, id est, 
aequidiale, dicentes Paul. Diac. p. 24. 5); bi-, tri-, quadri-cft/M-w (ft. 
bi-div-u-m) n. 3cit t>on 2, 3, 4 Engen; nun dx-nn-s (— noven-, noun- 
dinu-s) ju nenn Engen gef)., bafjer miwtinae f. Sßf. ber 9. Eag, SJtnrfb 
tag, nundiuu-m n. ©tarftjeit, nundin-Sriu-s juitt 93t. gef)., nundinor 1. 
treibe $anbef, nundinä-ti-o (ön-is) f. fpanbef, SJtnrftpreiä; pri-die 
(— pra-i-die) Eagä jubor, postri-die (= postero-i-die) beit Eag 




Digitized by Google 



74 


ttadjper; quoti-dic (== quoto-i-die) (= am tuie oielften Xage immer) 
tägtief), 2 tbj. quotidi-änu-s; pröpc-dic-m nädjftenä; diu (— 2 lbt. diu-dj 
(ber ©egriff Xag = rcdjt langer Zeitraum) tauge Beit, inter-diü, inter- 
dius ($tcc. 8 ing. 9teutr.) Xagc£ über, diur-nu-s (ft. dius-nu-s) 511 m 
Xagc getj., tägtid), diu-tinu-s, -tur-nu-s tauge bauernb ; dü-dum (= diu 
dura) üor geraunter $eit, Dortjin, Uorper; nu-dius (f. 8 t. na, nu). — 
(Tim-s (= daivo-s) dius (Dius Fidius) div-inus götttid), divini-ta-s 
(täti-s) f. @iötttid)!eit, divint-tus (f. tas) burd) bic ©ottfjeit, auf göttt. 
Steife, divino 1. propt^eie, divinä-ti-o (ön-is) f. Scfjcroermögeu, Stauung; 
sub dio im freien. — Dies-jntcr (dies attt. ®en.) -Warne ^lipiterö; 
Diov-i-s (attt., fpeiter:) (d) Jov-is (Enn. ap. App. de deo Socr. pag. 
42 extr.) bann Jov = Jup,-pitcr Jü-pUer (©eit. Jöv-is); Vc-dius, 
diöv-is, -i, -em ( s ^?art. ve-); Jdn-o (ön-is) (=Div-on|a) -ön); Ju-l-u-s, 
Jul-iu-s, Juli-änu-s, Ju-n-iu-s(bom Jovis ftammenbe); Diana (Div-äna); 
Dis (-Wont. auef) Diti-s) ©en. üit-is (= Div-it) ©ottljeit. — div-cs 
(i't-is) ( s Wbf. di-s, dite) gottgefcguct, reid), divit-iae f. ^St. 9?cict)tf)um, 
divit-o dit-o 1. diti-fico 1. ntad)c reid), dit-e-sc-o 3. tuerbc reief). — 
dcus dea (deivu-s deu-s) ©ott, Göttin; e-dc-pol (— ^nterj. e -f- Voc. 
de = dee + pol = Pollux) 8 d)tuur: bei ©ott, meiner Xreu u. f. tu.; 
e-dius Fidius 0 ©ott, Xrcugott, me-dius Fidius ($Iccuf. ine, erg. juvet, 
Ugt. fo tuatjr mir ©ott fyetfe). — tevir (= daiv-ar-o-s) m. bc§ SWamteS 
©ruber, 0 d)toager. — jub-ar (är-is) (= juv-as) n. auäftrafytenbeä ßid)t, 
8 onnentid)t. — juv-o (jüv-i, jö-tu-s) 1. erweitere, erfreue, tjetfe, 
ad-jü-to (= ad-juv-to) 1. id., Jü-tur-na (uoit jütor, Ugt. V. 1.1. 5. 71), 
ad-jü-raentu-m n. ^)ütfc; jü-cundu-s erfreulid), angenehm, jucumli-ta-s 
(täti-s) f. Stnmutf), grotjfimt. — fit v-cn-is (-cu-s) jung, ^üngting, 
juven-äli-s, -lli-s jugenblid), Juvenäli-s, juven-or 1. fyaitbte jugenbtid), 
juven-e-sc-o 3. tuadjfc fjerait, oerjüngc ntid), juven-ta, -tä-s (täti-s), 
tu-s (tüti-s) f. !yugenb; jwn-ix (ic-is) (ft. juven-ic-s) f. junge $ut), 
f^örfe. — jö-cus (= djo-cu-s) in. Sdjerj, 2 )ent. jocü-lu-s, jocor 1. 
fpofa, fd)crse, joca-ti-o (ön-is) f. ba§ Sdjerjcn, joca-bundu-s joc-ösu-s, 
jocul-äri-s, jocula-tor-iu-s fpaftfyaft, joculü-tor (tör-is)m. 0 pafjntad)er. — 
(av-piter au-piter) O-piter (piter-is, pitr-is) röltt. ©oruamc (fl. ©. beä 
Virginius); Af-er, Afn-ca (terra); apr-icus fonnig, aprici-ta-s (täti-s) 
f. fomtiger ßuftanb, apricor 1 . fottne iitirf), apricä-ti-o (ön-is) f. 0 id) J 
fonneit; Apr-üis (mensis) 2 tprit (Sounemonat?). 

SB. du getjen; du-k gctjcit ntadjett, führen. 

düc-o (attt. douc-) (duxi, duc-tu-s) 3. fütjre, teile, ab-duco fiibre 
tueg, bringe ab, ad-duco fiitjrc tjcrait, oerfepe, circum-duco fiitjre fyerum, 
bellte au3, con-duco flirre jufamtnen, mietlje, de-duco fitere meg, 
bringe ab, di-duco bringe auSeittanber, e-duco fiifyrc fjerauä, iu-duco 
fiifjre tjineiit, teitc an, intro-duco füfjrc ein, behaupte, ob-duco fiifjte 
gegen, überjie^c, per-duco fitere t)in, fefje fort, betuege, prae-duco 
flirre Uor, jic^e bor (ettuaö), praeter-duco fütjre Uorbci, pro-duco füt)rc 


Digitized by Google 


75 


IjerBor, weiter, Berlängerc, re-duco retro-duco fiifjre juriirf, se-duco 
fiil)re bei ©eite, sub-duco jietje empor, entjictje, subter-duco entjiefje, 
jiclje insgeheim fort, super-duco jietje bariiber, trans-, trs-dneo fiit)rc 
tjimiber, Borbei, Berlebe; e-dfleo 1. jielje Ijcrauä, auf, crjicl)e; düx 
(döc-is) coram. ffiif)rer, ;iit, rS-dux jurüd^füfprenb, deljreitb, trä-dux 
tjinübcrgefütjrt, ©ubft. m. ©einraute; duc-ti-o (on-is) f. ffübren, 2ln= 
teitung, duc-tor (t-ör-is) m. ffüfjrer, duc-tu-s 4. ui. $ug, Leitung, duc- 
ti-m jugweife, duc-t-l-li-s jief)bar, befmbnr; duci-änu-s jum Slnfüljrer 
gefj. ; grequ. duc-to ducti-to 1. 

©. du fdjeucn, eljrcn. 

(attt. du-onu-s) bonu-s (geefjrt) gut, türfjtig, brau, boni-ta-s (tsti-s) 
f. ©üte u.f.to. — (©runbform *beno, baBon:) hine 3tbo. gut; beni-gnu -s 
(= beni-n-gnu-s f. SB. gan ertennen; Bgl. mali-gnu-s); bene fleu-s 
Wol)ltl)ätig , bene-fie-ent-ia f. ©ol)Itl)ätigteit, bene-fic-iu-m n. ©oljltljat; 
bene-völu-s (en-s) Wol)(moltenb, bene-vol-ent-ia f. ©oljlwotleu. — ' 

Temin. (benü-lu-s) bellu-s tjiibfcf), nett, gefällig, $etnin. belltl-lu-s, 
bellitudinem (sicut magnitudinem Verrius dixit Paul. D. p. 35. 11), 
bell-äria n. ißt. gute öiffen, iJiafdjwerf; bell-i-s (id-is) f. ©än)c-- 
blümdjeit, SDtaafjlicbdjen. — bc-o 1. (bcctjrc) beglütfe, erfreue, beä-tu-s 
begliidt, gtüdfelig, $entin. beütü-lu-s, beati-ta-s (tüti-s), tü-d-o (In-is) 
f. ©lüdfetigteit. 

dlulcu füfj. 

dulc-i-s liebtid), $cmin. dulci-culu-s, dulco 1. Berfiijje, e-, iu-, 
ob-dulco id., dulce-sc-o (-ui) 3. Werbe fiifi, dulce-d-o dulci-tu-d-o (in-is) 
f. ©iifjigteit, Sicbrcij, dulc-ia f. . ( ponigtucf)eii, dulci-äriu-s m. 3uder- 
bäder. 

dva, dvi, du jwei; jer=. 

duo dnae duo (Tualform erhalten) jwei; du-plex (pllc-is'l hoppelt, 
duplfc-o 1. tierboppele, duplieä-ti-o (ön-is) f. ®erboppelung; dti-plu-s 
(f. ©.par füllen) hoppelt fo grof? ; bi-s (= dvi-s) jwcitnal, bi-ni (= bis- 
ni) je jwei, com-bino 1. Bereinige je jwei. — bt-vir-a (= dui- 
vira) f. ©itWe jweier SJlänuer (Varro ap. Non. p. 79. 21). — vi- 
tricu-s (=dvi-lfa|ra-lco, ®oppclfuffi)r) her jweitcäkter, ©tiefnater. — 
dui-census (dicebatur cum altero, id est cum filio, census Paul. D. 
p. 66. 14); duidens (hostia bidens Paul. D. p. 66. 16); Vitr-u-vius. — 
di-s- (Bgl. ab-s, ec-s) entjwei, jer=, auä = ; dis-solvo, dif-fero, dir-imo, 
di-moveo u. f. W. — vi-ginti (= dvi-[da]-kanti, f. ©. dak faffen) jwnnjig, 
viceslmus (= vicenti-timn-s, vicent-timu-s, vicens-timu-s) her jwan- 
jigftc (-csimus bann irrig jur IBilbung her ^mnberter unb laufenber 
gebraust), vic-eni je 20, vic-iens (= vicent-iens vicens-iens vices-iens 
vice-iens) 20ntal, vlg-essis m. 20 9lffe3. — dü-b-iu-s (i-ösus) nad) jwei 
©eiten fidj bewegenb, fd)Wnntcnb, jwcifeltjaft, dubl-to 1. jWeifle, ad-d. 
geratljc in Zweifel, in-dubito bcjweifle, sub-dubito jweiflc ein wenig, 


Digilized by Google 



76 


bin unfdjlüffig, dubita-ti-o (ön-is) dubib-ta-s (täti-s) f. 3'^cifet, dubitat- 
lvu-s 5 tücifetl)aft. — ducllu-m (älter), bellu-m n. gloiefbalt, Befeljbung 
= $rieg, duelli-, belli-cu-s beit ®rieg bctreffcitb, Duell-, Bell-öna f. 
$rieg§göttin, per-duell-i-s m. = hostis, per-duell-i-o (ön-is) f. ^>odp 
üerratl) ; Duell-, Duill-iu-s Duil-iu-s; hello 1. friege, de-bello füfjrc beit 
S'rieg ju (Snbc, jur ©ntfdjeibung, re-bello 1. erneuere beit $rieg, duellä- 
tor bellä-tor (tör-is) m. -trix (tric-is) f. Krieger, 4n, bell-ösu-s, bell-ax 
(äci-s), bellic-ösu-s friegerifd), im-belli-s unfricgerifd). 

Dh. 

2B. dha fefceit, ftcllcn, legen; tl)utt, fdjaffen. 

du: -do (-derc) (dl-d-i, dl-tu-s) 3.: ab-do fdjaffe fort, Herberge, 
con-do griiitbe, in-do lege tjinein, ob-do lege u. f. io. Hör etloaä, füge 
ein, Herfdjlieftc, sub-do lege baruittcr, untcrlocrfe; abs-condo Herberge, 
re-condo lege juritcf, tl)ue f)iniocg, Herberge ; cre-do f. St. krat; Consu-s 
(= Cond-iu-s) (ber Hcrborgcnc ©ott), Consu-alia n. ^$1. ba§ $eft beä 
©.; subdit-lvu-s (rcius) untergefdjobeit, uttäcf)t, cond-i-tor (tör-is) m. 
Stifter, Urheber; condl-töriu-m n. ©ruft, Sarg. — fa (ngl. o£fifd): 
fa-ma $au3): fämu-lu-s m. ^mu^gcitoffe, Wiener, famulor 1. biene, 
famul-äri-s JUtn 3). gehörig, famul-ätu-s 4. m., -Itiu-m n. (famulitas 
Pac. ap. Non. p. 109. 29) SDieuftbarleit; fämil-ia f. £>au3genoffett; 
fdjaft, Familie, famili-ari-s jur £. gclp, einfjeitnifd), Hcrtraut, bcfreunbet, 
famlliari-ta-s (täti-s) f. Bertraulid)feit, ^reunbfdjaft. — fä-her (bri) 
in. (= fa -f- Suff, -bro bgl. tene-brae 2Ö. tarn) fertiger = 
gimmcrntanu, Scfpitieb, fabr-ili-s beti Arbeiter betreffcnb; Fabr-lciu-s, 
Fäbor-iu-s; fabr-ic-a f. Söcrlftatt, $unft, Bearbeitung, fabricor 1. Her: 
fertige, arbeite, fabricä-ti-o (ön-is) f. tu-s 4. m. Shtnftbau, lunftbollc 
Bearbeitung, fabricä-tor (tör-is) m. Bilbner, Berfertiger. — fä-c-i-o (fee-i, 
fac-tu-s) 3. tl)ue, iuad)e, Herfertige, erzeuge, neranlaffe, ^affinunt ß-o 
(= fa-i-o) fi-e-ri loerbe, entfiele [fa-e-i-o: fi-o = ja-c-i-o: i-o b. i. e-o 
2B. i, ja ] ; (Sompof. -fic-i-o ^affitmnt -ßci-o-r; - fäcio : äre-facio madjc 
troden, trodne, as-suS-facio gcloöl)ttc, eale-faeio tüärmc, commone-facio 
erinnere, concale-facio eriüörnte gaitj, condoce-facio ntad)e gelehrig, 
de-sue-facio cutloötjne, labe-facio crfdjiittcre, fd)loäd)e, made-facio befeuerte, 
pate-facio öffne, offenbare, tepe-facio iuad)e lau; -ßcio: af-f Icio loirfe eilt, 
con-ficio Hollettbc, beioirfe, de-ficio feljle, fd)lüittbc, ef-ficio fiifjre au§, 
bcioirfc, in-ficio ftrcidje an, Hermifdje, inter-ticio tobte, of-ficio beljinberc, 
fefjabe , per-ficio = con-ficio, prac-ficio fefjc Oor, pro-ficio lltad)C fjortj 
fcfyritte, nüfje, re-ficio ftelle loicbcr fyer, suf-ficio tljuc unter, fe£e an 
bie Stelle, genüge; con-fio loerbe beioirft, ju Staube gebracht, inter-fio 
loerbe §u ©runbe gerid)tct, super-fio bin übrig; offex (qui officit, ira- 
peditor Isid. Gloss.); Sntettf. -fec-to 1.: af-fec-to ftrebe an; facti-to 1. 
jdjaffe entfig, betreibe; fäc-ess-o (-i, i-tu-s) 3. betreibe mit ©ifer; pro- 
ßc-i-sc-o-r (pro-fec-tu-s) 3. (fange au mid) fortsuinadjcu) ntad;e mid; 


Digitized by Google 


77 


auf, jiefje, reife. — fäc-ili-s leidjt (ju madjen), leicht geneigt, tuiflfä^rig, 
freunblidj, ©egenf. dif-ficili-s, facili-ta-s (täti-s) f. Ueid)tigfcit, ®eneigt= 
l)cit; per-facul fetjr leidet (Pest. p. 214. 215), faeul-ta-s (täti-s) f. 
gätjigfeit, ©elegenfyeit, ©cfdjidlidjteit, dif-ficulta-s f. ®d)wierigfeit. — 
fac-ti-o (ön-is) f. ba# Itjun, SBerbinbung, Parteiung, factiösu-s (= faction- 
ösu-s) mädjtig, tjerrfdjeitb, tjcrrfdjfiidjtig. — fäc-in-u-s (8r-is) n. Ul)at, 
Ucbctttjat, facinor-ösu-s lafterljaft. — ef-fic-ax (äci-s) wirffam, efficäc-ia, 
-I-ta-s (täti-s) f. SSJirffamfeit; Per-fic-a f. ©öttin be# S3otlbringen#; 
pru-fedo(=Y >ro facto) in ber Xf)at, tunfyrlid). — -ficu-s: bene-ficu-su.f. ln. 
(f. 2Ö. du freuen), male-flcu-s u. f. tu. (f. 3B. mal)] -fieo 1.: aedi- 
flco madje einen 35au, erbaue, ampli-fico madjc tocit, erweitere u. f. tu. 

SB. dhu fäugen, fangen; aufjiefjen, fättigen. 

fe-mma f. (©äugerin) 3rau, SBeib, $emin. femel-la SRäbdjen, 
femin-al (äli-s) n. mctblidjc ©djant, femiu-eu-s, -inu-s lueibltd), ef-femino 1 . 
ittadje tuetbifdj, tueiblidj. — ß-lo (fello) 1. (oorn Subft. *fe-la 'Diutter- 
bruft) fauge, fellä-tor (tör-is) m. ©auger, fell-e-bri-s faugenb; fil-iu-s 
in. ©ofjtt, ftl-ia f. Sodjtcr (= ber, bie ©augenbe), ®emin. liliö-lu-s, 
la. — fä-ti-s Sättigung, babon: dd-futi-m üf-fäti-m jur ©eniige, 
genug (edas de alieno rpiantura velis usque ad fatim Plaut. Poen. 
;j. 1. 31). 

SB. dliar Ratten, ftüfcen; dhar-s trogen. 

fir-mus feft, fräftig, ftanbljaft, firmi-ta-s (täti-s), -tü-d-o (in-is) f. 
Seftigteit u. f. ln., tirmo 1. ittadje feft u. f. in., ad-, con-firmo bekräftige, 
behaupte, in-fimio fdjWädje, of-tirmo madje feft, ftanbljaft, firmä-tor 
(tör-is) m. fflefeftiger, firmü-nientu-m n. ©tüfyc, Straft; Firmu-m (jefjt 
Fertno), Firin-iu-s, leu-s. — ßr-u-m n. fcftbegränjter Staunt, Storljof, 
SDtarftjpIafc, SMarft flcdeit, ßr-u-s, ®emin. fortt-lu-s (abgcgränjter 9taum=) 
©ang im ©djiffe, ©ifcreiljc im Sweater, S3icnenjctte, ©artcnbcct, 3ad) 
eine# SBüdjerfdjrattfe#; bafjer Fomm Appi, Aureli u. f. in. = umfrie= 
bigte Drtfdjaftcu, ebenfo: Form-iae, For-entu-m, Fer-entu-m, Fer-ent-ia, 
Fer-ent-Inu-m. — for-n-ix (fc-is) m. (©t. *for-no) ©cfjwibbogcn (ber 
fid) fclbft unb bie $ede ftüfjt ), SBötbung, ©ewölbe (caeli ingentes 
fornices Enn. ap. Varr. 1. 1. 5. 3. 8)j foruic-ä-tu-s getüötbt, fornica-ti-o 
(ön-is) == foruix. — for-ü-s (altt. forc-tus = dhar-gli-ta) (liorctuni 
et forctum pro bono dicebant Paul. D. p. 102. 12) ftnrf, mutl)ig, 
forti-tö-d-o (üi-is)f. Stärfe, ÜJtutt). — fre-htrs geftiijjt, fid) ftü^citb, Der; 
trauenb. — fre-nu-m n. 3aitni, 3iigel, freno 1. säume, jitglc, ef-freno 
madje jügelloä, in-freno jäume auf, i)alte juriirf. — fur-ca f. ©abel, 
®emin. furc-ü-la, il-la ©tüygabcl. — for-ma f. Haltung, ©eftalt, 
Sorrn, £)emin. formil-la, form-äli-s förmlich, form-äceu-s geformt, 
formaster (tri) m. 3* er ^ cn 9 £ I/ Bicrpuppc, form-ösu-s fdjün geftaltet, 
formosi-ta-s (täti-s) f. ©djöntjeit, de-, in-formi-s niift = , ungeftaltet; 
formo 1. fontte, gcftaltc, con-formo bilbe pfammen, au#, de-formo 
forme ab, entftcUe, in-formo geftatte, entwerfe mir, bilbe, praq- 


Digiiized by Google 



78 


formo bilbc üorher, üor, re-formo gcftaltc iutcbcr, anbere ab, trans- 
formo forme um, bcrluanble, forma- ti-o (ön-is) f. ®eftaltung u. f. tu., 
formö-tor (tör-is) in., -trix (tric-is) f. SMlbner, sin. — fer-me fer-c (feft, 
bicht) = bicf)t baran, beinahe, ungefähr, etma. — ful-c-i-o (-si, -tu-s) 4. 
ftiipe, prae-, sub-fuleio id., in-fulcio ftopfe f)incilt, fulc-ru-m, ful-mentu-m 
n., fiil-türa f., fulci-men (mrn-is), -mentu-m n. ©tüpe; sufflä-men 
(min-is) (= sub-fal-men?) n. Stabfperre, §cmmfette. — fas-tu-s (ft. 
fars-tu-s) 4. m. ^jodpnutf), ©tolj, fast-ösu-s hochmütig, ftolj; 
fas-tidiu-m (= fastu- taed-iu-m, fasti-tld-iu-in, Dgl. mani-pretiuin) n. 
(£fel, Abneigung, fastidi-ösu-s Doll (Sfel, launenhaft, fastidio 4. habe 
@fel, üerfchmähe. 

SB. dhi, dlija-s flauen, anbädjtig fein. 

fer-icie (ft. fes-iae) f. $ßl. 2feft s , Feiertage, ferior 1. feiere, bin 
miifjig. — fes-tu-s (festk-tu-s) fcftlich, geheiligt, heiter, fest-ivu-s heiter, 
lieblich, tuifcig, festivi-ta-s (tkti-s) f. .fpeiterfeit u. f. m.; prö-festu-s (toa§ 
oor bem Scfte ift) unfeftlich, alltäglich, gemein. 

SB. dliigh taften, falben, fneten. 

polrli-n-g-o (f. ©t. pra; port-, j vor- -f- lig) 3. falbe eine Seiche ein, 
pollinc-tor (tör-is) m. £eicf)enmäfchcr. — fig-u-lu-s m. Xöpfer, Figulu-s, 
iigul-äri-s figl-lnu-s §um St. geh*, fictili-s töpfern, irben; fi-n-g-o (tinxi, 
fic-tu-s) 3. gcftalte, ftetle bar, erfinbe, erfinne, ad-fingo bilbc hins u / 
bid)te an, con-fingo erbitte, de-fiugo forme ab, fublc hin, dif-fingo hübe 
um, ef-fingo bilbe nad), ftellc bar; fic-ti-o (ön-is) f., fig-men (min-is), 
-mentu-m n. SMlbuttg, Dichtung, (5rbid)tung, fict-iciu-s erbidjtet, fic-tor 
(tör-is) m. (a fingendis libis Varro L. L. 7. 44; qui capillos mulierum 
linit et pert, raetat et ungit et nitidat, Isid.); ftg-wra f. ©cftalt, 
$orm, gigur, Körper, figuro 1. bilbc (mir ein), con-f. bilbe gufammen, 
nach, trans-figuro bilbe um, figurä-ti-o (ön-is) f. S3ilbuttg, öiubilbung, 
SBortfornt, figuräli-ta-s (t«äti-s) f. $igürlid)fcit; ef-fig-ie-s f. 9tach s 
formuug, (£bcnbilb. 

SB. dhu anfachen, räuchern, opfern. 

fti-mu-s m. Stauch, Stampf, S3robcm, fum-eu-s, idu-s, ösu-s raud)ig, 
fum-üriu-m n. Siauchfammcr, 3)cmin. fumariö-lu-m n. Stauchlod); in- 
fumo räuchere ein, fum-lg-o 1. fumi-fic-o 1. — sub-fio (=== fu-i-o) 4. 
räud)crc, sub-fl-ti-o (ön-is) f. ba§ Stäuchcrn, sub-fi-men (ruln-is), 
-mentu-m n. Stäud)crU)erf ; cx-fir (purgamentum , unde adhuc manet 
suffitio Paul. D. p. 79. 13). — fi-mu-s m. SOtift, Stiingcr, fiin-etu-m 
n. äUifthaufen. — foc-t-e-o {== fu-i-t-o fov-i-t-o foe-t-o) 2. ftinfe, foet- 
ldu-s, -ü-lentu-s ftiltfcnb, foet-or (ör-is) m. ÖJeftanf, foe-tü-tlna f. 
Schmuptuutfcl; foc-du-s abfd)culid), fyä$\i<fy, foedi-ta-s (täti-s) f. 
$äfjluhfeit u. f. tt>., foedo 1. entftclle, entehre. — fu-l-i-g-o (In-is) f. 
Stuft, ©djmiufc (bgl. ©fr. dhüli ©taub), fuligin-ösu-s, -eu-s beruht. — 
fu-n-us (er-is) n. Bcidjembeftattung, sjug, Xob, funer-äriu-s m. S3eforger 


\ 


Digitized by Google 


79 


bc§ £eid)cnäuge§, funer-eu-s, fune-bri-s bie £cid)c bctrcffcnb, tobbringenb, 
funer-o 1. beftatte fciertid), fimerä-ti-o (ön-is) f. = funus; fuues-tu-s 
tobbringenb, ungtüdticfy, funesto 1. bcflccfc burd) 9)Jorb, jd)änbe. 

28. dhrag tjingteiten, siefjenf?) 

terg-u-m , tcrg-us (ör-is) n. SRiidcn, fttüdcnbcbcdung, £aut, terg- 
inu-in n. Sebcr (at§ ^eitfdjc), terg-illa f. ©d)mcin§fyaut, ©d)marte, 
tergor-o 1. bcbede, übcrjiefye, tergi-versor 1. fefyrc bcn 9tiidcn, cnt$iet)e 
mid), jögcrc. 

28. dhvar, dJmr; dru-gh ftürjen, berieten, bredjen, betrügen. 

fer-u-s nrilb, ©ubft. fer-a f. 2Bitb, mitbcä Xljier, ec-fero 1. tnadjc 
mitb, feri-ta-s (täti-s) f. 2Bitbfjeit; fer-ox (öci-s) ftürmtfd), mutt)ig, 
iibermütfjig, ltnbänbig, Xcntin. feroc-ü-lu-s, feröc-ia, i-tä-s (täti-s) f. 
luitber SJiutt) u. f. tu., ferocio 4. bin milb, jpigelloä. — fru-s-tu-m 
(= fru-d-tu-m) n. ($ebrodjeueä) ©tikf, 23iffen, Xeniin. frustü-lu-m, 
frusto de-frusto 1. jerftüdte, frustä-ti-m ftüdtueife. — (altLfrüd-) frau-s 
(fraud-is) f. Söetrug, Xäufdjnng, ©d)abe, fraud-ü-lentu-s fraudul-ösu-s 
betrügen jd), fraudulent-ia f. = frans, fraud-o de-fraudo 1. betrüge, 
linterfdjtage, fräudä-ti-o (ön-is) = fraus, fraudä-tor (tör-is) m., -trix 
(tric-is) f. Betrüger, nn; frustra (— frud-tra) irrig, üergeblid), frustro 1. 
töufd)e, Ocrcitte, frusträ-ti-o (ön-is) f. Xäujdjung. — dur-u-s t)art, raut), 
ftreng, Xemin. durius-eiüu-s, duri-ti-a (e-s), -ta-s (täti-s), -tu-d-o (tn-is) 
f. £>örte, 9tbt)cirtung, duro 1. ntad)C tjart, Ijärtc ab, fyarre au§, baurc, 
e-d\u*o baure fort, in-duro t)ärte ab, ob-duro oerljärte, bin »erhärtet, 
per-duro t)ärtc, bauere au3, prae-duro Ijärtc fetjr; dur-e-seo (ui), in-, 
ob-duresco merbe t)art, öertjärte; durä-bili-s bauertjaft, durabili-ta-s 
(täti-s) f. Xauerfjaftigfcit, durä-men (min-is), -mentu-m n. £mrte, SSers 
t)ärtung. — trux (triie-is) grimmig, milb, trofcig, truc-iS-lentu-s id., tru- 
culent-ia f. Unfreunbtid)fcit, finftcrcä 23cne^mcn. 

N. 

na (na-) nid)t, bamit nicf)t ; grageparticel. 

nc (attt. nei) 2tbt>. unb C£onj.: nid)t, bafj nicfyt, bamit nidjt; -ne 
(enftit. , ^ragcparticet, meift bem betonten 2Borte angefyängt); ne- 
(ne-fas, ne-queo, ne-scio u. f. tu.); ne-c-ne ober nidjt; ne-dum um nid)t 
ju jagen, gejdjmeige beim; nequäquam, neque (f. ©t. ka). — ni (attt. 
nei) a) nidjt, bafj nid)t (att für nö), b) menn nid)t (ftatt si non ober 
nisi), ni-si menn nidjt, aufjer (bafj, U)enn), ni-miru-m (menn nid)t 
2tuf)erorbcntlidjc§ eintritt) atterbingS, freitid); non, nullus (f.©t.aina); 
n-unquam niemals (f. ©t. ka). 

na, nu ^ronominatftamm. 

nös (9iom. 2tcc. fßlur.) mir, un£ (of)ite grammat. GSrnbung, ö itad) 
Analogie be3 2lccuf.); ®cit. nos-tri (tmn nostni-m baäUitfrige), nostrüm 
(ft. nostr-örum, ärum), X)at.2tbt.nö-bi-s (= nos-bi-s, s s 4>lural$eid)cn ; Dgl, 


Digitized by Google 


80 


ti-bi®t./w), nos-tcr, tra, tru-munfcr, nostr-5-s (ati-s) au3 unfcrnt öanbe, 
iiifcinbifcE), nosti-si-ti-m tiacf) luifcrcr SBcife. — Ma-)»(2lccuf.Ugl.ta-m,qua-m) 
ben n, nam-que beim eben, quis-nam luerbeitii, qui-nam lueldjer beim, nemqKs 
(}. ©t. ka) ; ne, nae traun, ja luafjrticf). — rnv-u-s nov-iciu-s neu, Dentin, 
novel-lu-s, novell-etu-m n. iöaumfcfjiifc uon jungen '-Bäumen, novi-ta-s 
(tati-s) f. Stcuf)cit, Steuerung, nov-äli-s f., -ule n. (uoit Steuern gepflügt) 
23racf)flcfct, Steubrudj ; növo 1. erneuere, fdjärfe, in-novo, re-novo 
erneuere, novä-ti-o (ön-is) f. (Sr neuer ung, re-novät-ivu-m (fulgur vo- 
catur, cum ex aliquo fulgore fimetio fieri coepit, si factum est simile 
fulgur, quod idem significat Fest. p. 289. 18); de-nüo (= de novo) 
Uon Dteueni, luieber; nü-per (— nov-per) ueulidj, unlängft. — nov- 
er-ca (bie Steue, im fdjlitnmcn ©innc) f. (Stiefmutter, novere-äli-s ftiefmiittcr; 
lief), novercor 1 . Oerfafjre fticfmiitterlicf), lieblos. — novä-eula f. fdjnrfeS 
SJtcffer, ©djeernteffer. — Nov-nna, -änu-s, -Sria, Nov-iu-s, Novä-tu-s, 
-tilla, Nöla (Novü-la, Nov-la). — nuntiu-s altl. nountiu-s (= nove- 
nt-iu-s Uon *novere) m. Söote, SBotfdjaft, nuntio 1. Uerfiinbige, de- 
nuutio Uerfiinbige, ucrratfje, e-nuutio fprcdjc auS, erfläre, ob-mmtio 
mclbe, uerfiinbige, prae-uuntio uerfiinbige Uorljcr, pro-nuntio uerfiinbige, 
trage uor, berichte, re-nuntio mclbe juriief , fiinbige auf, entfage; nuntiä- 
ti-o (ön-is) f. SSerfünbiguitg, nuntiS-tor (tör-is) m. -trix (tric-is) f. 
SJerfütibigcr, = in; prövincia (== pro-| nojvent-ia f. (ügl. bentfet) : 23ot= 
fdjafteramt) 95orftel)crfdjnft, SBcrioaltimg einer fßrouinj, 2lmt, fßrouinj, 
provinci-äli-s jur iß. gef)., ©ubft. SSrouinjbcWohtter, provineiä-ti-m 
prouitijiueife. — nu-m (Slccnf., ugl. cu-m, tu-m) ob; nu-n-c nun (Ugl. 
tu-m, tun-c); nü-din-s (= jefjt ber lag), getu. nudius tertius tiom 
geftern. 

2B. liak uerberben, ju ©runbe gehen. 

nec-o inter-neco 1. tobte, e-nec-o (-ui, -tu-s) töbte ganj, erfrfjöpfe, 
necS-tor (tör-is) m. Xobtjdjläger, nex (nBc-is) f. Job, SJtorb, de-nec- 
ales feriae ein Dobtcnfcft bei bcu Stoiucrn, inter-nßc-i-o (ön-is) f. 
Döbtung; per-nic-ie-s (ei), -i-o (-ön-is) f. Untergang, Skrberbctt, per- 
nici-ösu-s, -5li-s Uerbcrblid); nequ-üliu (detrimenta Fest, p. 162). — 
mc-e-o (-ui, -1-tuin) 2. fd)abc, noc-uu-s, Ivu-s fdjäblicf), noxa (= noc-ta) 
nox-ia f. ©d)nbc, ©djulb, ©träfe, nox-iu-s fdjäblicf, fträflid), noxie-tn-s 
(täti-a) f. @d)u(b, noxi-äli-s, -ösu-s = noxius, nox-5li-s jttm ©cf), gef). — 
nox (Stom. noc-ti-s Enn. Ann. v. 92?) (®cu. noc-ti-s) f. Stadst („feincä 
SJteiifdjeit Srcutib"), noc-te, -tu Stad)t§; noctu-a f. Stacfjtcule (quod 
noetu canit ac vigilat Varro L. L. 5. 76); noctu-mu-s ltäd)tlid), noct.u- 
a-bundu-s gern bei Siadjt reifenb, per-nocto 1. übernachte, per-nox bie 
Stacht hinburd). — mg-c-r (-ra, ru-m) (nächtig?) buiifclfarbig, fdpuarj, 
Dcmin. nigel-lu-s, nigri-ti-a, -tü-do (in-is) nigre-d-o (In-is) f. nigr-or 
(ör-is)m. ©d)tuärjc, nigro de-nigro 1. fdfWärjc, nigr-e-o 2. bin fthroarj, 
nigr-e-se-o (ui) .3. werbe fdjWarj; Niger, Nigel-lu-s, Nigell-i-o (ön-is), 
Nig-ld-iu-s, Nigr-lnu-s. 


Digilized by Google 



81 


SB. nak langen, reifen, treffen (auf). 

na-n-c-i-sc-o-r (nac-tu-s, altl. na-n-c-tu-s) 3. erlange, (nanoio: si 
nanciam populi desiderium Graccli. ap. Prise, p. 888), re-nanc l-tur 
(significat reprehendit Paul. D. p. 271». lt>). 

nag naeft. 

nü-dn-s (ft. nug-du-s) naeft, bloß, 2)cmin. nudü-lu-s, nudo, de-, 
e-, re-nudo 1. entblöße, beraube, nuda-ti-o (ön-is) f. (Sntblöfjung, nudi- 
ta-s (täti-s) f. (Sntblöjjtfeitt, SWangcl. 

SB. iiagli, angli fted)en, fragen. 

ungu-i-s (i-s) m. Stage! , Stlaue, dralle, Dentin, ungui-cülu-s; ung- 
u-la f. fölaue, $raöe, $uf, ungul-ä-tu-s mit $., £). berfefjeu; ungulatros 
(ungues magnos atque asperos Cato ap. Pest. p. 2 71*). 

SB. migli binbeu, fnüpfen. 

ncc-Uo (nex-i, -us) 3. binbe, fitiipfe, ((£ontpof. -nex-ui): ad-necto 
fniipfe an, circum-necfo fuüpfe ringsum, co-necto fnüpfe §ufammcn, 
in-necto inter-necto berfnüpfe, üerbinbe, ob-necto (obnectere, obligare 
maxime in nuptiis frequens est Paul. D. p. 190. 11 ), pro-necto fniipfe 
meiter, Verlängere, sub-necto fuiipfc (unten) an, füge tjinju; 
nexo (== nec-to) 1.; nexu-s 4. m. baS Snnpfcn, bie S$erpflid)tuug, 
nexu-ösu-s Voll Don ©dringen, nexi-o (ön-is) f. S3erfnüpfung, nex-ili-s, 
i-b'ili-s äufammengefnitpft. 

SB. mit fid) ftemmen, ftüfccu. 

nzt-o-r (nlsu-s, nixu-s) 3. ad-, co-nitor 3. ftemnte üb. ftiibc üb. 
ftrengc mid) an, e-nitor arbeite mid) l)crauS, iu-nitor ftüfce mid) auf 
ctmaS, ob-, re-nitor ftemme mid) entgegen, miberje^e mid); Sntenf. 
nixor"l.; nisu^s 4. m. Slnfaf), ©dpoung, f^lug; nit-d-düla (bon niti 
Hcttern) f. ^afelmauS, -inu-s jur #. gep. 

nana laHeube Slnrebe. 

nonna f. Slmrnc, SJtuljmc, nonnu-s m. (Srjieljer. 

SB. nap fnüpfen, uerbinben. 

nep-o-s (-öt-is) ra. Ginfel, nep-ti-s f. ©nfelin, 5)em. nepot-u-lu-s, 
-Üla, nepti-cÜla; Nepo-s, Nepot-mu-s, -i-änu-s. 

SB. nabh umhüllen, bebeden. 

neb-üla f. 9tebel, Xnnft, SDunfel, nebul-ösu-s nebelhaft, nebulosi- 
ta-s (täti-s) f. 5)unfeff)eit, nebul-o (ön-is) m. üerftedter, üerfdjmifjtcr 
SOtcnfd), ©dptrfe. — nüb-e-s (i-s) f. SBolfe, Dentin, nube-cula, nubi- 
lu-s, uubil-ösu-s molfig, nubilo 1. bin molfig, bunfcl, e-nubilo cntmölfe, 
ob-nubilo umtüülfe; nüb-o (nup-si, -tu-s) 3. ücrlpillc, bef. üon ber 
Slraut (alicui cigentlid) fid) bent Bräutigam üerfpillcn), ob-nubo id., 
de-nubo l)eirate unter bem ©taube, e-nubo Ijeirate au§ beut ©taube, 
in-nubo l). mol)in, nub-ili-s l)eirat»fäf)ig, nupt-iae f. £>od)$eit, nupti- 

Yunicek, etym. Wörterl). der latein. Sprache. q 


82 


äli-s, nupt-äl-Iciu-s l)odjjcit(id), cö-nüb-iu-m n. 33ermdl)(ung, prü-nüb-a 
f. 33rautfrau, sub-nilb-a f. Dlebenbuljterin, nuptü-la f. junges SBeib, 
nupt-ürio 4. will heiraten. — nimbti-s (ft. ne-m-b-) m. (ber Derl)ütlcnbe, 
bunle(mad)enbe) ©turjregen, Sturimuotte, 3Bolfc (l£>ciligenfd)cin Isid. 
or. 19. 31. 2), nimb-ö^u-s ftürmifd), regiterifd), nimb-S-tu-s in Siebei 
gcljütlt. — Nep-tünu-s (9lbf. Nep-tumuu-s) (»gl. Por-tunu-s, For-tuna) 
m. ©ott ber ©etodffer. 

SB. nabli, ambh berften, reißen. 

umbtl-ieu-s (au8 umbü-lu-s, Dgt. lectu-s lect-lea) ni. Stabei, 
SDlittclpunft, Sforfprung (urfpr. 'Jiifj, 33ruct)), umbilic-B-tu-s itabelförmig; 
umb-o (ön-i.s) in. conoeje (Srßößung (©d)ilbbutfcl, ©djilb, ©dem 
bogen u. f. ro.). 

nabhra Stiere. 

nefr-ön-cs (präneftiuijcf)) Stieren, .'pobett, nefr-un-d-in-es, nebr-un- 
d-in-es (pro nefrendibus alii nefnmdines intellegnnt, quod usns re- 
cens dicit vel rones vel testicnlos, quos Lanuvini appellant nebrundines, 
(iraeei verpoovg, Praenestini nefrones). 

33. nam jutf)cilcn, aufjdfjlen; loeibcn (offen. 

nüm-e-ru-s m. 3 a ßl > numer-ösu-s jatjlreid), numerosi-ta-s (täti-s) 
f. grofjc S a ^)ß numero 1. jdfjlc, ad-numero jdljle (jiitju, con-numero 
jößte mit, jufommen , di-numero jdl)le nad), beregne, e-numero jä^le 
auS, auf, per-numero id., re-numero jdljle ob. jaljle juriief, trans- 
numero jo()(c aus, jdl)(e ju, auf; numerä-blli-s jöljtbar, numerä-ti-o 
(ön-is) f. 3ut)lung, numerä-tor (tör-is), -ariu-sm. 3df)lcr, fRedjenmeifter, 
numer-iu-s jttr 3 a ßl gcl)-« Numeriu-s. — vüm-u-s (nummus) m. SJliiitje 
(vopos? aurf) in biefem Sinne üorfommcnbj, 2)emiu. numü-lu-s m. etma» 
©elb, num-Si-iu-s jum ©. gcl)., um ©etb geftraft, beftod>en , mun-ä-tu-s, 
-ösu-s mit ®. öerfeßen , numul-äriu-s, numulariß-lu-s m. ®elblued)fler, 
fDliinjbcamtcr; Num-a, Num-i-tor (tör-is), Numitor-iu-s, Num-ie-iu-B. — 
tiem-us (or-is) n. 3Beibctrift, fpaiti, nemor-ösu-s tualbrcid), bicfjtbelaubt, 
nemor-ensi-s, -äli-s jum £). gcl). 

SB. nam beugen. 

nä-ti-s (ti-s) f. .ffiuterbade (Sfcugung). 

nara ffllann, SJienfd). 

Ner-o (ön-is) (urfpr. = strenuus, fortis, fabin.) = *Avd(tav, 
NBr-iu-s, -ia, Neri-o (ön-is), Neri-ene-s (is) f. ©attiu bcS SJiarS. 

navan neun. 

novem neun, nö-nu-s (= nov-nnu-s nov-mu-s, no-mu-s) ber 
neunte, non-änu-s jur 9. Segioit gcl)., non-cu-plu-s (f. 33. par füllen) 
neunfad), nov-Cni je neun, noven-äriu-s auS neun beftebenb, nov-ies 
neunmal, nonä-gint& (f. SB. dak faffeu) 90, non-genti 900; Növem-ber 
(f. December 33. dak) ber 9. 'Dionat; Nönae f. Silur., ber 9. Xag bor 


Digilized by Google 



83 


beit $bcit, Nön-iu-s (ber an beit 9ionctt gcbornc); noven-di-äli-s neun- 
tägig; nun-dinu-s u. f. tu. (f. S. diii ) ; nov-enniu-m n. 3 c *traum uon 
neun ^a^ren. 

S. lias tuohtten, Raufen. 

rii-du-s (= nis-du-s) m. 9Zeft, Dentin, nidtt-lu-s, nidulor 1. 
nidi-fico . 1 . lüfte, baue ba§ 9teft, nida-mentu-m n. Material 511 m 91., 
nidi-cu s Juni 9t. gct). 

S. ulk 3 tuinfcrit, bic 9tugen fcfjttefjen. 

mc-o (-i) 3. tuinfc, $requ. nic-to 1 . jtuiitfere, blitzte, nictä-ti-o 
(ön is) f., nic-tu-s 4. m. ba§ Sttnjetn; cö-riiv-c-o (con-niveo) 2. ( niv-i, 
-nic-si) (ft. -nigv-e-o) 2 . jtutnfere, (brücfe ein 9tugc 31 t) taffe unbeachtet, 
iibc 9tad)fid)t. 

S. nu neigen, tuinfen. 

-nu-o (nu-i, nü-tu-m)3. in: ab-, re-nuo tuinfe ab, tet)nc ab, ad-, 
in-nno tuinfc 31 t, uerfprcche, nu-tu-s 4. m. Sittf, Neigung, SBefeht; 
nü-men (nnn-is) 11 . 9ticfen, Sittf, Sitte bei* ßlüttcr, bie Gottheit; 
3 tutenf. nü-to 1. ttiefe, tuanfe, ab-, ad-nut.o = ab-, ad-nuo, liutä-men 
(mm-is) 11 . -ti-o (ön-is) f. ba3 9iiden, Saufen, uutä-bili-s, -bundu-s 
tuanfenb. 

P. 

S. pa, pa-n hüten, tueiben, nähren; pi uerntögett. 

pa-sc-o (pü-vi, pa-s-tu-s) 3. tucibe, näbre, coni-pasco tueibe 511 = 
fantmen, de-pasco per-pasco tueibe ab, im-pescere (in laetam segetem 
pascendi causa immittere Paul. D. p. 108. 17); ^requ. pasc-I-to 1 ; 
pasc-uu-s jur Seibe get)., ©ubft. -uu-m n. Seibe, pascu-ösu-s rcid) an. 
S.; pas-tor (ft. pasc-tor) ra. .fpirt, pastor-äli-s, -iu-s, -iciu-s jum tp. 
geh-, pas-tu-s 4. m., -türa f. Seibe, Butter, pastt-cu-s gefüttert; papp-o 
(== pa-pao) 1. pappe, effe. — pü-bülu-m n. Butter, pabul-ösu-s futter= 
reich, pabul-äri-s, -ariu-s 311 m g?hv pabulor 1 . fud)e f^nttcr, foura= 
giere, pabulä-tor (tör-is) m. ^owragicrer. — pä-ni-s m. (9tebcnf. pa-ne 
n. törob, pan-äriu-m, -ariö-lu-m n. Sörobforb, pan-iciu-m u. (9ebätf, 
pan-lccu-s au3 5Ö. gentadjt, pani-fic-iu-m n. ba§ Sörobbacfen; püm- 
ru-m n. tuätfd)cr ftend) (tuahrfcf). ^öitchtuai^en, .fpaibeforn, tuitbe £>irfe). — 
pa-tcr (tr-is) m. Üßater (= 9tährer), Pater-cillu-s, patr-o 1 . btidc 
Uäterfid),* patr-iciu-s abetig, patricifch, patrici-ä-tu-s 4. m. ^Satricier; 
tuürbe, pater-nu-s, patr-i-tu-s, -icu-s, -iu-s uätertid), Uaterlänbifd) 
(patria erg. ten*a SSatertaub), patri-möniu-m 11 . (Erbgut; patr-lmu-s 
beit SB. ttod) nttt äeben hobenb; parri-cid-a (= patr-i-cid-a) ra. Sßater; 
mürber; patr-uu-s m. SBaterbruber, 0 h e * m i patru-eli-s m. be§ SBaterä 
©djtucftcrfohn; patr-önu-s m. ©djuhherr, Sfntualt, $etn. -öna, patron- 
ä-tu-s 4. ra. ^atronnt; patrö-cm-iu-vn (f. tiro-cinium S. tar reiben) 11 . 
33efchühung, patrocin-o-r 1. befdpihc. — pä-pa ra. SBater (Söifdpf), 

6 * 


Digitized by Google 


I 


— 84 — 

Pa-pu-s, Pap-iu-8, Pap-in-iu-s, Papini-änu-s, Pap-Is-iu-s, Pap-Iriu-s, 
Pap-es-iu-s. — Pu-le-s (li-a) f. ©djutjgöttin (bcr Wirten unb beerben), 
festa Pal-ilia, Par-ilia ($5tffimiIatton), Pal-ä-tiu-m n. (in bcr fabinifd)en 
9tcatina); Pa-estu-m n. (= bie nöljrcnbftc; 6upcrl. -esto ugl. Prae-n- 
este bic l)croorrac;cnbftc). — ü-pdio, ö-pilio (ön-is) m. (= ovi-pH[oJ- 
ion bgl. 8fr. pala £>irt) 8d)nfl)irt, Opil-iu-s. — pen-us (Gen. üs 4., 
-i 2.) pen-u-m, pen-us (ör-is) n. Xffunbborratl) fest omne, quo vescun- 
tur homines, penus Cie. nat. deor. 2. 37. 08). — pen-cs (= penfu]- 
ies; -ies 93ergleid)ung8enbung) im penus befinblid), baljer: im Innern 
bcfinblid) = in ber Gemalt, im 23efib Scmnnbeö, bei ^emanb, penl- 
tus (-te) inmenbig, inncrlid), gan^lid); Pen-äte-s m. Renaten, £>aupt; 
fd)u$gottl)eiteu ber Familie; penc-lro (bgl. in-tro 28. tar borbringen) 
1. bringe iit3 innere, bringe ein, peneträ-blli-s burd)bring4icl), =enb, 
peneträ-ti-o (ön-is) f. ba3 Ginbringen, penetr-äli-s inmenbig, Subft. 
-älia n. pl. bfl» 3 imcre > £)ciligtl)um, im-penetrale (cujus ultimum 
penetrale intrare non licet Paul. D. p. 109. 9). — que-o (ft. pi-o, 
ki-o, qui-o, Dgl. 28. i: e-o) (qiil-yi qui-i, qul-tum) fault, Permag, bilt 
im Staube, Gegen), ne-queo. 

28. pa; pu, po trin!en. 

hi-b-o (= pi-pa-o bi-b|aj-o bgl. Bobli-cola) 3. trinfe, com-bibo 
trinfe bötlig au», e-bibo trinfe auä, im-bibo fauge ein, per-bibo fange 
au§, ein, prae-bibo trinfe bor, §u, bib-ü-lu-s, -ösu-g, -ax (äci-s) trinf= 
luftig; Bib-ulu-s, Bibäc-ülu-s; bib-ili-s trinfbar, bib-o (ön-is) bib-l-tor 
(tör-is) m. Printer. — bu-a f. Xranf in bcr ftinberfpradje (cum cibum 
ac potionem buas ac pappas vocent et matrein marnmam et patrem 
tatam Yarro ap. Non. p. 81. 3): im-bu-o (bu-i, bü-tu-s) 3. (Gaufatib 
ju imbibo) 3. tränte, bcfcud)tc, nbertr. untertbeife; cx-bu-rcs (exinte- 
ratus) sive ex-bu-rae (quae exbiberunt quasi epotae Paul. D. p. 79. 
11); vinl-bu-a f. 28einfäufcrin. — pö-ti-o (ön-is) f. p'ö-tu-s 4. m. ba§ 
Xrinfcit, Xranf, Potu-a Pot-ina, £rinfgüttin, potü-lentu-s trinfbar, 
angetrunfen, pö-tor (tör-is) in. Xrinfcr; pö-to 1. trinfe, e-poto, prae- 
poto = ebibo, praebibo, per-poto §ed)c in einem fort, trinfe auä; 
^requ. po-tl-to 1.; potä-tor = potor, potä-ti-o (ön-is) f. pot5-tu-s 
4. m. = potio, potus, potä-bili-s trinfbar, pot-ili-s jum Xrinfeit gef).; 
re-pöt-ia n. pl. ba§ 2tad)trinfen, Srinfgclag. — pö-cülu-m (clu-m) n. 
Xrinfgcfdjirr, 23ed)er, (Dentin, pocillu-m), pocill-ü-tor (tör-is) m. 9)?uub: 
fdjenf, pocul-entn-s = potilis. — posc-a (*po-sc-Sre)f. fäuerlidjer SJtifdp 
iranf, Posca, posc-ü-l-entu-m n. Getrönf. 

t 

28. pak fod)en, reifen. 

cbqu-o (coxi, coc-tu-s) (ft. poqu-o, bgl. quinque ft. pinque) 3. 
fodje, con-coquo berbauc, überlege, de-coquo fod)c ab, berjetyre, dis- 
coquo jcrtodjc, ex-coquo fod)c au§, bringe jur Steife, in-coquo focfjc 
ein, per-coquo — excoquo, prae-eoquo fodjc borfycr, reife böllig, re- 
coquo fodje toieber, fdjmelje o. fdpniebc um; cöquu-s (cöcu-s quöquu-s) 




\ 


Digitized by Google 


85 


m. fi'od), coqua f. ftödjtit, coc-ti-o (ön-is), -türa f. bas Soweit, coct-lvu-s 
jum S. geeignet, coct-fli-s bnrd) Stoßen o. Vrennen bereitet, eoqu-1- 
liili-s leicht ju fotzen, coefti-i-tare (pro coctitare, id est, frequenter 
coquere, Plautus posuit Paul. D. 61. 18); prae-cos> (cÖc-is) prae- 
eöqui-s prae-eöquu-s frühreif, oorjeitig; coqu-ina cu-Una (= coc-lina) 
(erg. officina) ftüdjc, (erg. ars) ftodjfitnft , coquino 1. = coqun, 
coquin-Sri-8," -äriu-s culin-äriu-s jum Soweit o. jur ftücf)c gef).; c5c- 
filn-m n. cüc-üm-a f. 8od)gefd)irr (ißriontbab? Mart, 10. 79); 
cücüm-is (Sr-is) m. (bic an ber Sonne gereifte) ®ur!c. — jmp-ina 
ftoafjrfd). oSfifd)) f. ©artüd)C, popin-üriu-s m. ©nrfoef), popinä-tor 
(tör-is) popin-o (ön-is) m. Schlemmer; Pop-lliu-s*, -illius. 

2B. pak, png binben, feftigen, fügen. 

pee-us (ör-is) n. '-Biet) (ntd ©attung), pec-u 4. n. '-Biet), pec-u- s 
(ü-d-is) f. Viel) (als einjclncä Stiid) (pl. n. heterog. pecud-a), pecor- 
ösu-s reid) an V., pecor-äli-s, pecud-äli-s junt Viel) gct)., pecu-äriu-s, 
-ä)i-s, -Inu-s = pecoralis; pccü-t-iu-m n. (baS urfprüngtid) im Viel); 
befif) beftetjenbe) Vermögen, Sonbcrgut, tBemin. peculiö-lu-m , peeuli- 
äri-s, äriu-s jum 3. get)., eigentt)iimtid), peculi-ä-tu-s befetjenft, be= 
giitert, pecülor 1. oeruntreue öffenttidje ©ctber (= madje mir jum 
Sonbcrgut), pecul£-tu-s 4. m. llntcr)d)tcif , de-peculor beraube, oer- 
fteinere. — pecü-n-ia f. Vermögen, ©clb, pecuni-sli-s, -Sri-s, -äriu-s 
jum @. get)., pecuni-ösu-s mit ©. Ocrfctjen, reid). — päc-i-sc-o-r (pac- 
tu-s) 3. oercinbarc, fommc überein, com-, de-pac- (pec-) i-scor 3. id., 
pac-tor (tör-is) m. Unterfjänbter, pac-ti-o (ön-is) f., pac-tu-m (tfjart. 
Ifßaff.) n. Vertrag (päcionem antiqui dicebaut, quam nunc pactionein 
dicimns Fest. p. 250). — pax (päc-is) f. Vereinbarung , Vcrgtcid), 
ifriebe, päe-o 1. bringe jur 9tul)e, per-paco bringe uöttig j. 9t., paeä- 
tor (tör-is) m. Verupiger, SriebeuSftif tcr , pac-äli-s jum jfa. get)., paci- 
fico 1. madje Sr.; Pac-öniu-s, Pac-üviu-s. — pa-n-g-o (panxi, panc- 
tu-m ; peg-i — in iibertr. Veb. pe-pig-i — pac-tu-m) 3. bcfejtige, fefjc feft, 
com-pingo füge jufammen, fdjticfie ein, im-pingo fd)lage o. ftofie an, 
op-pango id., re-pahgo füge mieber ein. — päg-u-s m. (©efüge) @e= 
nteinbe, ©au, pag-5-ti-m gauiocife, pag-änu-s, pagänl-cu-s jum ©au, 
ttorfe, Sanbe gef)., lönbtid), bäuerifd) (eccles. = gentilis tjeibnifd»), 
pagan-alia n. pl. ©aufeft. — p äg-tna f. (paginae dictae, quod in illis 
versus panguntur Fest. p. 221) befd)riebencS Vtatt, Seite, Schrift, 
®cnün. paginä-la, pagel-la, com-pagino 1. leime jufammen. — päg-cs 
(compactio, unde compages et propagareNon.p. 64.28), pag-mentu-mn., 
com-päg-e-s f. Sage, jufammengefügter Vau, im-p5g-e-s f. Seifte, re-päg- 
üla n. pl. (quae potftae interdum repages appellant Fest. p. 281. 12) 
9tieget; pro-päg-o 1. breite au4, oerbreite, pftnnjc fort, pro-päg-o (in-is) 
f. Stbleger, Stbtömmling. — pn-la (= pag-la; a pangendo Varro L. 
L. 5. 31. 134) f. Spaten; pä-lu-s (= pag-lu-s) m. fßfat}!, $em. 
paxillu-s m., palo 1. befeftige mit fßföljten, pfähle an, de-palo grün je 




Digitized by Google 



H6 


burcf) SJJfähle ab, palä-ti-o (ön-is) f. ginfcf)laqcii bcr Sßfaljle. — pec-t-us 
(ßr-is) n. S3ruft (= ba« ffcftgefiigtc?), pector-üli-s jur 3). fiel)., pector- 
östt-s ftarf;, breite, tjochbriiftig, ex-pector-o >. öcrfchettdje au3 bcr SBruft. 
— pig-n-us (-ör-is, -Sr-is) n. baä (feftgefepte, bebänderte) s 4$fanb, pig- 
uer-o, -or 1. gebe o. nehme jum Sßf., op-pignern üerpfeinbe, re-pignero 
löfc ein Sßjanb tuieber ein, pignerO-tor (tör-is) in. Sßfanbnelfmer; pig- 
nerat-lciu-8 junt Sßf. fiel). — pi-n-gu-i-s (ft. pe-n-gu-i-s) feift, fett, plump, 
Dentin. pingui-cälu-s, pingu-e-sc-o 3. loerbc fett, pinguö-d-o, pingut- 
tü-d-o (in-is), -tia f. Settigfcit. 

SS. pak hecheln, fämmen. 

pcc-t-o (pexi, pexu-s) 3. fäiitmc, f)cd)(e, de-pecto fäntme herab, 
blaue ab, re-pecto fäntme tuieber; pect-en (In-is) n. Stimm, Stempel, 
(Rechen, Sammntufchcl, Dentin. pectnn-ciSlu-s, pectln-o 1. = pecto, 
pectinü-tor (tör-is) m. Srctnpler; pexita-s (täti-s) f. Snmntuitg, ®lntt: 
cjcfäinmteS. 

pankan fünf. 

quinque (ft. penque, quenque) fünf, quinqu-ies fünfmal, quin- 
tu-s (= quinc-tu-s) ber fünfte, quint-Snu-s jur 5. (Reihe o. Siegion 
gcl). (nonae quintanae dicuntur, quae quinto mensis die veniunt Varro 
L. L. 6. 4. 27), quini (= quinc-ni) je fünf, quin-äriu-s fünf ent: 
Ijaltenb, quinquä-ginta fünfzig, quin-genti (alt quin-centi Fest. p. 254) 
fünffjunbert; quinc-unx (ttne-is f. ©t. aikd) m. 5 /, 2 ; quincu-plex 
(pl'te-is) fünffach; Quinct-Ili-s bcr 5. (Dloitat (Julius), Quinet-in-s, 41-iu-s, 
-ili-Snus, Quincti-o (ön-is); Pont-iu-s (= Quint-ius), Pomp-öju-s, -Iliu-s, 
-öniu-s, -tinus. 

SS. pat fiel) rafcf) bewegen. 

pet-o (i-vi, i-tu-s) 3. ftrebe, gel)e lo4, greife an (3ntenf. pet-e-ss-o, 
pet-i-ss-o), ad-peto greife an, »erlange, com-pcto treffe jnfatitmcit, ex- 
peto treffe, begehre, im-petq greife an (im-pite = impetum lacite 
Paul. D. p. 2t)9. 17 ft. iin-pit-te), op-peto geije entgegen, erleibe, re- 
peto gehe, tjole, forbere üurücf, mieberlptlc, supqieto bin öorrntl)ig, 
reiche auä (suppetior 1. id.); peti-tor (tör-is) m. -trix (trlc-ia) f. ®c 
toerber, du, peti-ti-o (ön-is) f. Singriff, (Bewerbung, Jorbcrnng, petitor- 
iu-s jgtr fforb. gel)., petit-ürio 4. toill ntief) um ein Slmt bewerben. — 
Pet-a f. (Göttin beet 93ittenS, Pet-Iliu-s. — petül-an-s (tis) (Sßart. e. 
(BerbumS *petulo 1. Pott pßt-ü-lu-s) geneigt anjugreifen, mutljtoillig, 
petulant-ia f. SRutf) wiUc, ©djabenfreube; petul-cu-s ftöfüg, muthwidig. 

— im-pet-u-s 4. m. Singriff, Slnbrang, Drteb, impetu-ösu-s ungeftütn. 

— per-pe-s (pßt-is) burd)laufenb, ununterbrochen, per-pel-uu-s ununter: 
brachen, ewig, perpetui-ta-s (täti-s) f. ununterbrochene Jortbauer, 
Stctiglcit, perpetno 1. fej}c ununterbrochen fort, perpetu-äriu-s m. 
(Srbpad)ter. — cotn-pit-u-m (IRebcnf. -pßtu-m, -pitu-s) n. Drt too SSegc 
jufammenftofjen, Sreujweg, Compit-älia n. pl. ein (itt beu corapitis 


Digitized by Google 



87 


gefeiertes) Seft ju Gfjreit ber Baren, compital-lciu-s ju beu B. gef). — 
po • n-s (po-n-t-is) in. ©rüde (urfpr. : Steg ; Ogi. operae Olodianae pontes 
occuparant Cic. ad Att. 1. 14. 5.), Dentin. pont-i'-cülu-s, pont-ili-s 
jur Sr. gef). ; pont-t-fex (flc-is) m. (= ^?fabbcrcitcr, ber jum 'sPfcibc 
ber ©öfter leitet) röm. Cbcrpriefter, pontific-ali-s, -iu-s oberpriefterlid), 
pontific-iu-m, n. -ä-tu-s 4. m. 9lmt beS iß.; pont-o (ön-is) m. 
Sdjifföbriide, ©oitton, pontön-iu-m n. fleiuc 3iif)rc; Pont-ia, Pont-l-cu-s; 
depontani (senes appellabantur, qui sexagenarii de ponte dejicieban- 
tur Paul. D. p. 75. 7). — pcn-na 9ibf. pin-na (flltf. pet-na, pes-na) 
f. geber, fffiigcf, Demin. pennü-la, penn- , pinu-S-tu-s, penni-ger bc= 
fiebert, geflügelt. — prae-pc-s (pSt-is) fdptell ffiegenb, geflügelt. — 
ttlia (= pet-, pt-il-ia) f. Sinbe (mit ©ejug auf beu geflügelten Sliitljcn: 
ftiel), tili-äceu-s, öri-s aus Sinbcntjolä- — acci-pit-tr (ris) (pgf. SB. uk 
fdjncll fein; = aqui-, acci -f- pat) (Dtebcnf. acce-pt-or) m. (pctbidjt, 
accipitret (posuit Livius -pro laceret Gell. 19. 7). — cot-urnix (leis) 
(= pat-?) f. SBadjtcl. 

SB. pat tf)cilf)flft tucrben. 

pbt-i-s pöt-e (pati pronominal gebraud)t = felbft, .fperr i tfomp. 
pot-ior u. f. m. öeritiögenb, im Staube; pöti-or 4. loerbe tfjcilbaft, 
bemädjtige mitf), com-potio ntad)e o. loerbe tf).; com-po-s (pöt-is) mächtig, 
tfjeüfjaftig, ©egenf. im-po-s; Pötl-tu-s. — pos-sum (alt. potis-sum) 
Oermag, bin im Stanbe, faitn; (fßnrt. als Slbj.) pöt-en-s üermögenb, 
mäd)tig, potent-ia, potes-ta-s (= potent- potens-tati) f. ©crmögeit, 
SKadjt, potent-ä-tu-s 4. m. Cberl)err)"d)aft, poss-K-bili-s möglicf), possibili- 
ta-s (täti-s) f. SJtöglidjfeit. — put-r-o 1. bringe jtt Staube, oollfül)re, 
erlange, im-petro per-petro 1. id., propetro (mandare quid perficia- 
tur Paul. I). p. 227), paträ-tor (tör-is) m. ©ollftreder, patiä-ti-o 
(ön-is) f. ©ollftrcdung. — pole: ut-pote (erg. est) mie miiglid), tote 
liämlidj; -ptc (felbft, eigen): meä-pte, sua-pte u. f. lu. ; - psc : i-pse 
(f. St. i), reapse = re-ea-pse (primuni reapse dici a Cicerone i. e. 
re ipsa Sen. ep. 108) in ber 2l)at, toirflicf). 

SB. pat nuSbrciten. 

pät-e-o (-ui) 2. ftelje offen, bin offenbar, frei, erftrede mid), sup- 
pateo bin unterf)nlb offen, pat-e-sc-o (pat-ui) 3. öffne ntid), loerbe offen, 
erftredc mid), pate-facio 3. mndje offen, offenbar, pat-ü-lu-K offen; 
ftetjeub , auSgebreitet; Patul-c-iu-s (Janus, beffett Dentpel in ftriegö; 
jeiten offen ftanb); Patel-la Patell-ana bic bie Saat im Sdjoffeit bc- 
günftigenbc ©ottljeit; cx-patare (in locum patentem se darc sive in 
spatium se conferre Paul. Diae. p. 80. 5). — pät-era f. Sd|ale, 
Cpfcrfdjatc, Dentin, patel la, patin-, patcll-äriu-s jur Sd). gef). — 
pai-t-bülu-m n. 9tid)tl)olä, ©nlgctt, (SBciitftod;) Stange, patibul-u-s, 
-ä-tu-s an bcn ©. gctjcftct. 

SB. pat fdjfagen, oerlounben. 

pät-irO-r (pas-su-s) per-petior (-pessus) 3. (bin gefd)lagen), leibe, 


/ 


Digitized by Google 



— 88 — 

bulbc, patient-ia f. ©cbulb, pas-si-o (ön-is) f. halben, Gntpfinbfanu 
feit, pat-I-blii-s, pass-ivu-s ctnpfinbfam, feibenb, paffiö. 

SS. pad geljett, tretea, faden. 

pc-s (p8d-is) m. gaff, ped-äli-s, -äneu-s, -äriu-s, juni g. gef). — 
2 >ed-c-s (l-t-is) m. gufigängcr, pedit-ä-tu-s 4. m. gufioolf, ped-es-ter 
(tri-s, tre) (— pedit-tri) ju gufie. — ped-a (Fest. p. 210) f. gufjfpur. 
— ped-tea, com-ped-e-s f. gufjfeffef. — ped-o (ön-iä)m. 33reitfuf5, '45latt- 
fufr, Ped-o, Ped-iu-s, Ped-Qcaeus. — ped-üle (is) n. Sof)fe. — pSd-i- 
sequu-s auf beni gtifjc folgeub, Wiener, ^Begleiter; ped-S-ten-tim (bca 
Saft natjofteab) frf)vittiuei(e ; acu-ped-iu-s (j. SB. ak jefjaeü fein); tri-pe-s, 
quädrü-pe-s (ped-is) brei=, bierfüßig; re-p8d-o 1. geßc o. fcfjrc gurücf . — 
-ped-i-o 4: com-ped-i-o fd)Iief)e bie Süße jufanttnen, feffte, ox-pSd-i-o 
ntad)C (bie güjjc) lo§, befreie, briagc ja Staube, in Crbaaag, im- 
jwdio prae-pedio ücrtuidlc (bie güßc), fjcinnte, fjinbere. — tri-jnul-i-o 
1. (SRebenf. tripöd-o 1.) tauje (int Trcifdjritt), tripüd-iu-ra n. ber brei- 
fdirittigc SBaffen= ober Siegestanj. — mp-pedi-to 1. (bringe öor bie 
güßc) reiche in glitte bar, bin in giittc oorßanben, rcicfjc au3 (trete 
unter bie güße, ocraidjte: mors cuncta calcat, suppeditat Inscr.);' 
ped-i-s (i-s) com. (Xemin.) ped-i-cülu-s m. (laufenbesS ©ctfpcr) £au3 
a. a. Ungejiefcr, pedicul-Osu-s oott £., pedicul-äri-s, -tvriu-s bie £. be= 
treffeab, ped-un-cul-öria (herba) f. fiöufcfraut. — })cd-ä-men (raln-is) n. 
ped-ä-tura f. Stütze bc» SBeinftodä. — ped-ä-tu-s 4. m. Sfngriff, Qoi: 
rüden. — ped-u-m n. ffirtenftab. — PSd-u-m n. (= gelb, ©bette) 
Stabt in £atiunt (Gallicano?); op-ptd-u-m (öfter op-p8d-n-m) n. (tt'n-5 
an o. über bent gelbe liegt) Stabt (af3 Sdpiß be3 gelbem) (ngf. aacb: 
oppidam locus in circo unde quadrigae emittuntur Fest. p. 184), 
Tcntin. oppidü-lu-m, oppid-änu-s ftabtifd), ©ubft. Stöbtcr; oppido 
(Slbö. = ifi-izld-ms'i oqf- illico SB. star) bebeutenb, atterbingä. — 
pes-ti-s (= ped-ti-s) f. (= gatten, häufiges Sterben, ober: manbernbe 
Äranffjcit ) 'ißeft, anftedenbe Sranffjeit, SSerberbcn, pesti-lent-ia (pes-es- 
ta-s Fest p. 210. 211) pestili-ta-s (täti-s) f. = pestis, pesW-fer Der; 
berbenbringenb, fdjöbfid), pestl-len-s, -lent«-s, -lonti-ösu-s, pestl-li-s 
angefanb, berpeftet. — pes-sum (= Sfr. pat-tum ja galle, ju ©ruttbc) 
ja örtinbc, ja SBoben: pessum ire, däre ju ©raube gefjett, ridjtca 
(accipere, premere). 

SB. pap, pamp fdjtuettca. 

päp-u-la f. S3fntter, 93lä£d)cn, Tctnin. papilda f. SBarje, ©ruft, 
papill-s-tu-s jijjenförmig, fno3penförniig. — pamp-inu-s m. f. (ber friftfie) 
Trieb beä SBeinftodeä, Stottfc, pampin-eu-s, -ösu-s ranfenreid), pampin- 
äriu-s jur Staate gef)., aaä 9i. befteßenb, pampino 1. raufe o. faubc 
ben SBein ab, pampinä-tor (tör-is) m. Sfbranfcr, pampinS-ti-o (ün-is) 
f. ba3 Slbranfen. 


Digiiized by Google 



«9 


333. par fc^cn , ttjun, fc^affcit, machen. 

pär-o 1. bringe ju SEBege, fchirfe mid) an, bereite, ap-paro rüftc 
ju, com-paro bringe jufammen, fdjaffe, reifte, prae-paro bereite Bor, 
Borfjer, jetjaffe an, re-paro bereite lieber, ftelle luicber tjer , erneuere, 
se-paro jonbere ab, untcrjdjcibc ; ffrequ. psirt-to l.; para-blli-s leid)! 
?,u Berfd)affcn, par-sriu-s 'm. Unterfjönbler, äJJäfler, pars-ti-o (ön-is), 
türa f„ tu-s 4. m. £>erbeifd)affung, Cfurüftung. — rc-cü-pcr-o (= re- 
cifs]-pbr-o) 1. erlange tuieber, recuperü-ti-o (ön-is) f. 3S3iebcrerlangung, 
recuperä-tor (tör-is) m. SS3iebererlanger. — im-per-o 1. ((affe ju S33ege 
bringen) trage auf, befehle, bcrrfdjc , 3ntenf. imperi-to 1.; irapern 
tor (tör-is) (alttat. indu-, endo-perator) m., -trix (tric-is) f. S0efet)le= 
Ijaber, =in, Cbertjaupt, iraperatör-iu-s jum ffelbherrn gehörig, impör- 
iu-m n. 33cfe()l, (£bcr=) J£>errfd)aft, imperi-ösu-s mächtig loaltenb, 
gebieterifd), imperi-5li-s laiferlid). — pro-j>eru-s eilig, prö-pöro 1. bc; 
treibe, beeile, eile, ap-pr. eile htm«, de-propero bcftfjleunigc fetjr , im- 
propero eile hinein, properä-ti-o (ön-is), -nt-ia f. bae Gilen. — ä-per i o 
(-ui, -tu-s) 4. (= bereite ab) mache auf, eröffne, aper-ti-o (ön-is) f. 
Gr Öffnung, apert-lvu-s jnr G. geeignet, Aper-ta (idem Apollo voca- 
butur, quia patente cortina responsa ab eo dentur Paul. D. p. 22. 15); 
o-per-i-o (-ui, -tu-s) 4. (= bereite barauf), mache ju, Jfrequ. 
oper-to 1 ., oper-cülu-m n. Xcdd, operculo 1 . bebede, operl-mentu-m, 
oper-ti-o (ön-is) f., -töriu-m n. Xcde, opert-aneu-s uerborgen. — 
pär-i-o (pe-per-i, par-tu-s) 3. fchaffe, ocrfchaffe, bringe herbor, gebäre; 
pär-e-ntes (Uloriftform = ot TtoQÖvreg) Grjeuger, Gleitern, ©ertoanbte, 
parent-ela f. Siertuanbtfdjaf t , parent-o 1. bringe (ben Gltcrn u. f. tu.) 
ein feierliche* Xobtcnopfer bar, parent-Slia n. pl. 'Sßarcutalien , Xobtni= 
Opfer; par-ti-o (ön-is), -tura f. ©ebören, ©eburt, Xcftb. part-iirio 4. 
will gebären, freife, treibe herüor, parturi-ti-o (ön-is) f. bae Steifen. — 
jüni-peru-s (ogt. jün-ic-s 333. die) f. 33?ad)l)olbcrftraud) (ftete junge 
3>ocige uub ©lütter treibeub). — puer-per-a f. 353öd)ncrin. — ii-jiera 
(= vivi-pör-a) f. SSipcr , viper-äli-s jur ©. geh-, viper-eu-s, -inu-s Bon 
'-8. — primi-pär-a f. (Bon Xl)iercn) bne bae erfte ÜDial geljcdt hat- — 
par-s (ti-s) f. Xljcil, ©artei, Pflicht (= ßutheilung), Xcntin. parll- 
cula, particul-äris einen Xljeil betreffenb, particul-ä-tim theilioeife, 
particul-o (ön-is) m. 'Xl>eilncf)nter , par-ti-m (Slccuf. nie 2(bu.) t()cil= 
loeife; parti-o, -or 4. tfjeile ju, ab, ein, dis-pertio uertljcilc, im-pertio 
mache thciltjaftig, parti-ti-o (ön-is) f. Xheilung, parts-bili-s ttjeübar, 
parti-5riu-8 ju Xbeiten gct)cnto ; parti-cep-s (clp-is) theilnehmenb, par- 
ticlp-o 1. theile mit, parti-ctp-iu-m n. (grammat.: bie an ber SJlatur 
bee 9lomen3 ttjeilhnbenbc ©erbalforui); ex-per-s (perti-s) unttjeilhaftig. 
— por-ti-o (ön-is) f. 31ntl)eil, Xcmin. portiun-cüla , pro-portio (ön-is) 
f. ©erhältnifj ber Xljeile, Gbenmaafj.— j>or-lol.(mad)e tljcilhaftig) bringe, 
trage, führe, ap-p. bringe herbei, a(b)-s-p. fchaffe fort, com-porto 
bringe jufammen, dc-porto fchaffe herab, trage baoon, Berbanne, ex- 
porto führe aue, loeg, im-porto führe ein, prae-porto trage Borher, 




Digitized by Google 



90 


re-porto trage o. Bringe juriicf, sup-porto Bringe tjcrBei , trans-porto 
Bringe o. jcfjoffe BiniiBer; portä-bfli-s tragBar, porta-ti-o (ön-is) f. 
Fragen, porta- töriu-s $um Sr. bienlid). — 6-porM (— ob-por-t-e-t) 
(-uit) 2 . cö trifft old Stnttieit, ed gebürt, ift nüttjig. — op-por-tünu-s 
(bgl. for-tuna) jutreffenb, bortljeilhaft, günftig, opportuni-ta-s (täti-s) 
f. ®equemtidjfeit; im-poriü-nu-s ungelegen, 'unbequem, ungeftüm, ira= 
portnni-ta-s (täti-s) f. llngclegenf)eit u. f. ln. — -*per-i-or (flicke ju 
gelangen) 4. peri-tu-s erfahren, Segen), im-peritu-s (ex-peritos Paul. 
Diac. p. 79. 15), perit-ia f. Grfaljrung, Stenntnifj; peri-ciUutm (biester, 
perielum) n. SBerfucf), ißrobe, ©efal)r, (*perictllor) pericli-tor 1. oer= 
fließe, prüfe, bin in Sefaljr, periclitä-ti-o (ön-is) f. Sßcrfud), perielita- 
bundu-s öerfucfienb, pericul-ösu-s gefaljrboll; ex-jter-i-or (-per-tu-s) 4. 
Derfudjc, prüfe, experi-ent-ia f. Grfafjrung, expexi-mentu-m n. '}5robc; 
com-per-i-o (-per-i, -per-tu-s) 4. bringe in Grfatjrung; re-per-i-o (re- 
ppöri = re-pe-per-i, per-tu-s) 4. finbe, re-per-tor (tör-is) m. Grfinbcr, 
UrljcBcr, reper-tu-s 4. m. SBieberfinben, Grfinbutig, reper-töriu-m n. 
'-Bcräeidjnijj; op-per-i-or (-tu-s, -i-tu-s) 4. warte ab. — pertica (?) 
TOeffrutpc (um jiijumeffen), Stange, Sefjling, pertie-äli-s, -äriu-s jur 
Bt. u. f. w. gehörig, brauchbar. — pre-tm-m n. SBcrtl), ijkcid, 
preti-ösu-s wertfjOoH, foftbar, pretiosl-ta-s (täti-s) f. Softbarfeit. — 
pär-e-o ap-päreo (-ui, I-tu-m) 2 . (bin ju (Raffen bereit, bin 5 U Sange) 
erfd^eiue, bin flar, gcpordje, com -pa reo bin oorljanben, parient-ia f. 
Seljorfam; im-parentem (non parentem, hoc est oboedientem Paul. 
D. p. 109. 2). 

SB. par, pal, pla, pul füllen. 

-ple-o (ple-vi, ple-tu-m) 2. (plentur Pest. p. 230), com-, ex-, 
im-, op-, re-, snp-pleo fülle, ergänze, de-pleo leere au$; plö-tura f. 
Süße, Slutonbrnng; ple-nu-s boti, pleni-ta-s (täti-s), -tu-d-o (in-is) f. 
5iille, Pli-n-iu-s(?). — plüs (Sen. plür-is) mehr (= plefi]-os: pleör-es 
= plorea Carm. arv.; plo[iJ-os: altlat. plous plous-itna ploir-ume plis- 
ima); plür-imu-s b. b. b. meifte, plc-ru-s plerus-qne feljr biete, nteift; 
com-plüres mehrere äufammen, jicmlicf) biete, plus-cülu-s etwad mehr, 
plar-äli-s jur 5Dtel)rjnl)l gehörig (juribi)d): in ber Ü)tehrjal)l au3ge= 
fprocfien: pluräli.s elocutio testiiuu Dig. 22. 5. 12, grammntifd) : ber 
Sßlnrat), plurali-ta-s (täti-s) f. äKetjrjaljl (grammatifcf) ), com-, ex-, sup- 
ple-mentu-m n. 2tu8füHungömittet, Grgänjung; Plestma f. (= Ple-st'- 
ina b. i. bic botlfte, bebölfertfte), Pl-isf-ia, id. — ple-be-s pleb-s (Seit. 
-Si, i, is) (Snffij -bi, bgl. Suffij -ba, -bo: her-ba, mor-bu-s) f. 
'-ßolfSmenge, SDtenge, Xemin. plebe-cula, plebe-iu-s plebefifch, Bürger^ 
lid), gering, gemein, plebi-ta-s (täti-s) f. gemeiner Söiirgerftanb, plebi- 
cöla SBürgerfreunb. — pö-pul-u-s (poplus Inscr., popolus Tab. Bant.) 
m. «otf, popul-äri-s juni 21 . geh-, bolfötljümlicf), bolfögefinnt, bemo; 
fratifcf), populari-ta-s (täti-s) f. Streben nach SSolföliebe, popul-ösu-s 
bbtfreid); pubU-cu-s (— po-pull-cu-s, Inscr. auch: pobli-, popli-cu-s) 


Digilized by Google 



91 


jum Solle, Staate gehörig, allgemein, öffentlich, public-5nu-s juin 
Staatsmacht geh-, @eneralpäd)tcr ber Abgaben, pubiico 1. mache jum 
Staatseigentum , cottfiScire, oeröffentliche, publicä-ti-o (ön-is) f. Gin-- 
jiepung in bie StaatScaffc, Gonft Scation, publicä-tor (tör-is) m. -trix 
(tric-is) f. Skröffentlidjcr, =in, publicl-tus auf StaatSfoften, bon Staats; 
wegen, öffentlich; Popli-, Publi-cöla (Bobli-cola, inlaut. ju b gcfd)Wäd)teS 
p hat affintilirenb auch baS anlaut. p ergriffen) = SBolfSfrcunb, Publ-iu-s, 
Publl-ciu-B, -liu-s. — mätn-pülu-a (manü-) manl- inanti-plu-s m. heilte 
|>anbbotl) Siinbel, SDlanipel (baS auf einer Stange getragene SBünbet 
als ftfelbjeichen (inanipulos diciintis fasces faeni, quod manum im- 
pleant Isid. or. 18. 3. 5), manipul-äri-8 jum 3JI. geh-, ©enteilter, 
manipul-ariu-s einem 3Jf. ob. ®em. jufontmenb, manipulä-ti-m biinbeb, 
manipelweife. — sim-plu-s (f. sa, sa-ma), du-plu-s, tri-plu-s u. f. w. 
(= sim-pulu-s u. f. W.) einheitlich biel, hoppelt oiel u. f. w. = eilt: 
fach, hoppelt fo groß, breifach u. f. W. — pel-vi-a (pel-ui-s) f. Sdpiffcl, 
äferfen, ®cmin. pelvi-eflla. 

par burch — t)in, bariiber hinaus; (ans anbere (Sttbe =) anberS. 

per (ißräpof.) burch — I)tn, burd), über, IängS; per - ff ehr): per- 
acerbus fehr fjerb, per-magnu-s fe^r groß u. f. m.; über — fpnuuS: P^r- 
egr-inu-s (= per agrum über Cnnbl auslänbifch, fretnb, peregrini-ta-s 
(täti-s) f. Stanb eines Srembcn, frembe Sitte, peregrinor 1. bin auS= 
wärtS, reife hemm, peregrinä-ti-o (ön-is) f. Slufenthalt in ber Örcmbe, 
,'pcrumreifeit, peregrinä-tor (tör-is) in. .ßterumreifer, peregrinä-bundu-s 
herutnreifenb, per-egre auswärts, aufs Sanb, Pott auswärts, per-egri 
auswärts. — por-ta ((fahrt, Ginfahrt) Jfjor, ®emin. portä-la; portui- 
äcii f. igortulaf (nach Mesner oon ben einem ißförtchen ähnlichen ©lättern ) ; 
Port-tinu-s (detts portärtim). — porti-cu-s 4. f. Säulengang (eptasi 
porta Isid. or. 13. 5), Xemiit. porticula. — por-tus 4. in. (oom iiart. 
s 4Scrf. '4?off. *porto gefahren) Ginfahrt, .'pafett, portn-ösu-s hafcttrcidi, 
portl-tor (tör-is) m. (fät)rniann, QöHner. — pär-i-c-s ( et-is) in. (par 
= um u. 2B. i gehen) Söaitb, pariet-äli-s, -äriu-s, -Inu-s jur SB. gcl). — 
pur (pär-is) (einem Slttbern) gleich (2lb0. pari-ter), Subft. baS fid) 
@leid)c, baS 'jiaar, par-fli-s glcidp gleichförmig, parili-ta-s ’(lnti-s) f. 
©leichheit u. f. to.; pdr-o 1. fdjäpe gleich, Uergleidje, aequi-paro tnndie 
o. fomnte gleich, com-pürn ftellc (als 'ßaar) jufnntmcit, bergleidje, dis- 
paro trenne; comparä-bfli-s bcrglcid)bor, comparä-ti-o (ön-is) f. ©leid); 
fteßuitg, S8crgleid)ung, comparat-lvu-s jur 93. geeignet, (gratnmnt.) bie 
Sßcrgleichung ober ben Gomparatib betreffenb, comparä-tor (tör-is) in. 
93ergleicf)er; com-par (päris) böKig glcid), im-par ungleid), sup-par faft 
gleich- — per-en-die (Socat. -in = ein, en) am anberit Tage, über; 
morgen, perend-Inu-s übertttorgcitb, perendinä-ti-o (ön-is) S8erfd)iebung 
auf übermorgen; com-perendino 1. labe am nächften britten Sage bor. — 
anberS (im fdjlimmen Sinne): per-pera-m fSlceuf. bgl. cla-m, pala-nt) 
Slbü. unrecht, falfch; per-jür-iu-m n. 9Jleineib, per-jüru-s meineibig. 


Digitized by Google 



92 


SB. park, plak , plag ftcd)ten, falten. 

Parc-af. (^rledjterin bei ©cpidjqt3tneuete)©d)idfat§göttin, s $arce. — 
-pcsc-o (-ui) 3. (ft. perc-sc-o): com-pesco patte gufamnten, im ßaume, 
dis-pesco patte auäcinanber, trenne. — püc-o (-ui, l-tu-s o. üvi, 
ätus) 1. falte : ap-pllco füge an, circum-plico toinbe ringsum, com-plico 
falte jufamnten, cx-plico entfalte, im-plico falte hinein, öermicfte, re- 
plico rotte auf; plicät-fli-s faltbar. — sup-plex (plic-is) bic $niec fattenb, 
flel)cntlicf) bittenb, suppltc-iu-m n. bcntütpige§ $tcpen, (9^teberfnicn 
$ur ©träfe) ©träfe, SUiarter, suppllco 1. bitte flehentlich, supplicä-ti-o 
(ön-is) f. öffentliche^ ©cbet, Settag, supplicä-mentum n. ©ebet, ©o tte£= 
bieitft. — pläc-o 1. ocrföpne, beruhige, placä-btli-s öerföpitlicp, placa- 
bili-ta-s (täti-s) f. Serföpnticpteit, placä-men (mm-is), -mentu-m n. 
Serföpnuugämittel, ©üpnuttg, plac5-ti-o (ön-is) f. Setfölptuitg, Sc? 
rut)igung, placä-trix (tric-is) f. Scrföpncriit; Viri-pläc-a (Sein. ber 
Suito) SJMnnerberföpnerin. — pläc-co (-ui, i-tu-m) 2. gefalle (placet 
c$ geföttt, iuirb befeptoffen), placl-du-s gefällig, ntitb, placidi-tä-s (täti-s) 
f. ©anftmutp, placl-to 1. gefalle fepr; com-placeo gefatte juglcicp, dis- 
plicpo mißfalle, per-placeo = placito; Plac-ent-ia (j. Piacenza). — . 
-plex (pltc-is) sfältig, jfadj: sim-plex (f. sa, sa-ma), du-plex u. f. to., 
simplicl-ta-8 (täti-s) f. @infad)peit, ©infalt, Offenheit, dupllc-o con-d. 1. 
oerboppte, duplicä-ti-o (ön-is) f. Scrboppctung, duplic-äriu-s e. ©otbat 
mit boppettem ©olb. — plcc-t-o (plex-i, -ui, u-s) 3. flechte, im-plecto 
t)erftcd)tc, per-plexu-s ocrfdjtuugcn, üertoorren, am-, com-, circum- 
plec-t-o-r (plexus) umfaffe, umfeptinge; ^utenf. ampiexor 1., ex-am- 
plexor umarme üöttig, am-, com-plexu-s 4. m. Umfaffcn u. f. tu. — 
pldg-a f. (fttedjtmerf) 9?cp, ©am, gattftritf; $aum (at£ fiep (Sn t; 
fattenbe^): ßoite, ©rbftrid), $immel3ftricp, Dentin. plagü-la f. Statt 
ber Xoga, Statt Rapier (Sogen), Xeppidj, im-plago 1. bringe in’3 9icp, 
oerftride; pläg-iu-rn n. (Regung oon ^attftriefen) ttftenfdjenbiebftapl, 
Scctcnöerfauf, plagio 1. raube, plagi-äriu-s m. ©cetenocrfäufcr, ges 
leprter ®ieb, Plagiator. 

park bunt. 

pulc-er (-cra, -cru-m) (and) pulch-er) fd)ön, Dentin, pulcel-lu-s, 
pulcri-tu-d-o (in-is), -ta-s (täti-s) f. ©eponpeit, pulcr-e-sc-o 3. merbe fepön. 

parka ©eptoein, Werfet. 

porcu-s m. ©dpucin, porca f. ©au, ®emin. porcü-la, porcl-lia, 
porcu-lu-s m. Werfet, SORecrfcpmcindjcn, Dentin, porccl-lu-8, porc-äriu-s 
5ltnt ©d)to. get)., ©djtucincpirt, porc-inu-s ben ©dpu. gep., porcin-äriu-m 
n. ©dpucincftatt, porculä-ti-o (ön-is) f. ©cptucinejudjt, porculä-tor (tör-is) 

m. ©dpocincjücpter; Porc-iu-s. 

SB. pard farmen. 

pld-o (ftatt perd-o) (pe-ped-i, pod-t-tum) 3. farje, ($art.) peditu-m 

n. SBiitb, fturj, op-podo farje an, sup-pedo taffe c. SBinb unter miep; 
pöd-ex (tc-is) m. ber Hintere. 


\ 


93 


233. purp, palp freifd^en. 

pulp-o 1. (vultur pulparjo vocatur Auct. carm. de Phil. 27). 

parsa 2tderbeet. 

(parra porra porr-ca) por-ca f. 2lderbeet, im-porco 1. furd)C eilt, 
porcul-etu-m n. ba§ in 23cete eingctlfeittc S'cib; Im-porci-tor (qui porcas 
[inter duos sulcos terra eminens] in agro facit arando Paul. D. p. 108) 
bcr bem 5nrd)enjiet)en borftcfyenbc ©ott. 

2B. parsk, park, prak forbern, bitten, lucrben. 

jjosc-o (ft. porsc-o) (po-posc-i) 3. forbere, ap-posco bertange ba$u, 
de-, ex-posco bertange briitgettb, re-posco bertange juriid. — postül-o 
(bom 8t. *porsc-to, *porsc-tü-lo = ein $ing junt forbern) 1. forbere, 
ex-postulo bertange bringenb, rechte, postulü-ti-o i ön-is) f., -tu-m n., 
-tu-s 4. m. ftorberung, postulä-tor (tör-is) m., -trix (trlc-is) f. ^orberer, 
;iit, postulat-Iciu-s geforbert, postularia (fulgura, quae votorum aut 
sacrificioruin spretain religionem desiderant Fest. p. 245). — prex 
(prec-is) f. Sitte, prec-or 1. bitte, bete, hmnfdje, ap-precor bete on, 
com-precör bitte gerne infam, de-precor rnenbe burefy Sitten ab, bitte 
fo£, im-precor tüüitfdje an; precü-ti-o (ön-is) f., -men (min-is) n. ba§ 
Sitten, prec-äriu-s erbeten, ungetbif}, preeär, preeä-büi-s, -bundu-s 
bittenb, precät-lvu-s erbeten, precä-tnr (tör-is) m. Sitter, Pree-iu-s. — 
proc-u-s m. Seluerber, freier (proci qui poseunt aliquam in matri- 
monium Fest. p. 249), proco, or 1. forbere, bertange, proeä-ti-o (ön-is) 
f. 2Scrbung ; Proc-Iliu-s, Procü-lu-s, Procul-eju-s, Procilla; proc-ax 
(äci-s) fred) (im forbern), muttflbittig, bermegen, procäci-tas (täti-s), -a 
f. $redjf)cit; procitant (provocitant. Citare enim vocitare est unde 
procet et procat dicebant pro poscit Paul. Diac. p. 225). — rög-o 
(ft. proc-o, prog-o) 1 . frage, beantrage, bitte, ^requ. rogi-to 1 ., 
rogä-ti-o (ön-is) f. $rage, ©cfefcborfdjtag, Sitte, Dentin, rogatiun-cüla, 
roga-tor (tör-is) m. $rag = , 2tntragftetter, 8timmcnfammler, rogation- 
äli-s jum Sitten get)., rogä-tu-s 4. m. Sitte; ab-rogo tjebc burd; einen 
Antrag auf, fd)affe ab, ad-rogo eigne (burdj Sefragung ) an, erftärc eigen, 
majje mir an, cor-rogo bitte jufammeit, de-rogo fc^affe ein ©efe& ttjeil- 
Weife ab, entjiclfc, in-rogo fd^tage gegen $emanb bor, inter -rogo 
frage, befrage, bcrfjöre, ob-rogo Ijebe tfjeitweife (e. ©efefc) auf, per- 
rogo frage burd), prae-rogo frage borfjer, pro-rogo bertängere, frf)iebc 
auf, sub-rogo taffe ^emanb an ©tefle eines anbern mätjten; ex- 
rogare (est ex lege vetere aliquid eximere per novam legem Paul. 
D. p. 82. 2). 

parsna $erfe. 

per na f. £>iifte neben bem ftufic, $üftfnoc§en, Stinten (8ee; 
muffet); pem-i-o (ön-is) m. groftbeute an ben $üf$en, Dentin, per- 
niun-culu-m; com-perni-s fniefdjüffig (mit jufammengebogenen ®nteen); 

pern-ix (ici-s) gut §u Seinen, fdptctl, pernict-ta-s (täti-s) f. Sdptetligfeit. 

0 


Digitized by Google 


94 


SB. pal fdjütteln, Zwingen; firf) frfjwingen, flattern. 

2 >cllo (= pel-jo) (pe-pul-i, pul-sn-s) 3. treibe, oertreibc, fto^e, 
ucrfto&e, fdjeudjc; (ffompofita -piSl-i) : ap-pello treibe peran, lattbc, 
a-s-pello treibe weg, com-pello treibe jufammen, de-pello üertreibe, 
palte ab, dis-peilo treibe auSeinaitber, ex-pello treibe heraus, im-pello 
treibe an, per-pello treibe an, bewirte, pro-pello treibe DorWärtS, fort, 
re-pello treibe jurürf, halte ab; Pell-ön-ia f. gcinbcücrtreiberin; pellax 
(äci-s) antreibenb, locfenb, pelläc-ia f. Sorfung; ffrequ. SntenS, pul-so 
1. p\d-to 1. (mertare atque pultare dicebant Quintil. 1. 4. 14), 
com-pulso ftoffe mit aller (Gewalt, ex-pulso treibe Ijerau^, pro-pulso 
Wehre ab, pul-sn-s 4. m. Stoßen, Stof; Pul-t-o (ön-is). — ap-pdl-o 
com-pello 1. (ügl. jungo 3. jugo 1. u. f. w.) (taffe an =) fprecfjo, 
rufe, rebe an, benenne, inter-pello unterbreche im Sieben, öerpinbere, 
gefe an. — pil-a f. (gezwungener) ©all, Knaul, 3)em. pilö-la f. 
Kügelchen, ißillc, pil-sriu-s m. ©allwerfer, 3 ongteur. — piil-eutu-m n. 
(ber fiep ftpwingenbe) .'paugcwageit, Kutfcpe. — pol-rnta f. ©erftew 
graupen, polent-äriu-s ju ©. geh- — pul-s (ti-s) f. biefer ©rci (auS 
HOlepi, §ülfcnfrüchten u. bgt.), ®einin. pultf-cüla, pult-äriu-s m. 
fchirr. — päl-e-ar (sri-s) n. perabpängenbe £>aut am StierpalS; SBanime, 
Söampc. — pö- 2 >ül-us (==pol-pol-n-s) (Dgl. populus treinula) f. Rappel, 
popul-ötu-m n. ißappelwalb. — pä-pil-i-o (ön-is) (= pal-pil-i-ön) m. 
Schmetterling. — po-p/e-s (po-pll-t-is) m. (bie hin unb her fiep fchwingenbe) 
Kniebeuge, Kniefepte. 

SB. pal flach fein. 

pal-tna f. flache .'panb, Online, ®emin. palmK-la, pal-mis m. 
flache £>anb, Spanne, palm-etu-m n. Ißalmcnpflanjung, palmo 1 . 
briidc baS Seichen flacher $anb ein, biubc ben SBein an, palm-Sri-s 
eine iß. = Cuetpanb groß, ju ben iß. geh-, (bie ißalmc) ben ißreis »co 
bienenb, norjiiglich, Subft. palm-öriu-m n. ÜDteifterftiirf, Honorar ber 
Dlbuocatcn, palmt-cen-s, -ciu-s an« iß.blättern, palra-ösu-s palmenreich- 
— palm-es (I-t-is) m. Slcbfcpofj, SSKinftotf. — päla-ni, pro-pala-m 
(illccuf. öon *pala, ügl. cla-m, perpera-m) auf ber flachen .(Sanb liegenb, 
offenbar; prö-palo 1. mad)C offentunbig; dis-päl-e sc-o 3. werbe überall 
betannt. 

SB. pal ? beden (ügl. gotp. filhan). 

se-pel-io (-peli-vi, pul-tu-s) 4. (sS- pier ocrtürjt) begrabe, Eliten«, 
sepul-to 1 . halte begraben, sepnl-türa f. ©egräbnip, sepul-cru-m 
n. ©rabftüttc, scpulcr-Sli-s 5 . @r. gep., sepulcr-Stu-m n. ©egräbnifplap- 

SB. pulp ftrcidjcln ; Juden. 

2 mlp-o 1 . ftreiepte, fchmeichte, ex-palpo erfepmeidrfe, ffreqn. palpl-tc 
1. surfe, sittere, tlopfe, palpu-m, -s 2. ba« Streicheln, Sdjmeid)elii, 
palpita-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. in. rafd)e, fcpnelte ©ewegung. — jtalp-e-bra 


Digilized by Google 



95 


(bgl. ter-e-bra SB. tar reiben) f. ba3 (judenbe) 9lugenlib, palpebr-äli-s 
-äri-s, 51t ben 31 . gcp., palpebro 1. blin$lc, palpebrä-ti-o (ön-is) f. 
ba3 Sötinjetn. 

palpa SJtaffe? 

pulpa f. berbe§ $lcifd), pulpa-mentu-m n. Setferbiffeit, 

pulp-ösu-s fleifcpig. — pul-mentu-m , pulment-äriu-m n. 3ufoft. 

pal-va, pli-va f aX)t , falb. 

pall-c-o (-ui) (ft. palv-e-o) 2. bin blafj, ex-palle-sco (ui) 3. 
erbtaffe, pallt-du-s fapl, blafj, $emin. pallidü-lu-s, pall-or (ör-is) m. 
®töffe, SWober. — pul-lu-s (ft. pul-vu-s) bunfelfarbig, fcpmär$licp, 
pull-ä-tu-s fcpttmrageffeibet, pull-i-g-o (tn-is) f. bunfle garbe. — päl-u-s 
(ud-is) (= pal + SB. ud quellen, alfo = Scplammmaffer?) f. Sßfupl, 
(Sumpf, palud-5su-s palus-ter (ft. palud-) (-tri-s, tro) funtpfig. — 
liv-c-o (ft. pliv-e-o) 2. bin bleifarbig, bläulid), (iibertr.) neibifcp, ^nepoat. 
liv-e-sc-o 3. merbe bl., livi-du-s bleif. u. f. liv-or (ör-is) m. bläulid) 
gelbe garbc, iibertr. 9Zeib, Scpeetfucpt; Liv-iu-s, -ia, -illa. — ob-Uv- 
i-sc-o-r (-li-tu-s) 3. (berbunfle mid)) bergeffe, obliv-iu-m n., -i-o (ön-is) 
f. SBergeffen(pcit), obliv-iu-s bergeffen, oblivi-ösu-s (ft. oblivion-osu-s) 
bergefelid). — Ifmdu-s (— palv-, plav-, plau-, plü-ru-s, plu-ri-du-s) 
fapl, tobtenfarben, lur-or (ör-is) m. faplc garbc, Sobtcnfarbe. 

pava lucnig, gering. 

pau-m-s meitig, 2>emin. paucü-lu-s, pau-lu-s, paul-lu-s (= pauc-s- 
lu-s bgl. SDcntin. pauxiliu-s); Paulu-s Paullu-s, Polla (= Paulla); 
paul-a-ti-m, paulis-per eine turje 3cit; pauci-ta-s (täti-s) f. SBenigfeit.— 
pau-per (per-is) (= pav -f- SB. par = meitig befepaffenb) arm, um 
bebentenb, pauper-ie-s (ei), -ta-s (täti-s) f. Slrmutp, pauper-o 1. maepe 
arm, pauper-t-lnu-s armfclig. — (*pavi-nu-s, babon s 2lbb. *pavi-ne 
*pai-ne) pae-ne (?) um ein SBcnigeö, beinape, faft. 

SB. pas, pis ftampfen, ntaplen, malmen. 

pas-twu-m n. SBciitpadc, umgepadter S3obeit, pastino 1. grabe 
ein Stiid Sanb um, re-pastino grabe toicber um, pastinä-ti-o (ön-is) 
f. -tu-s 4 . m. Söepaitcn, pastinä-tor (tör-is) m. 33epauer; pastin-äca f. 
^aftinaf. — pi-n-s-o (-ui, -1-tu-s) (pis-o) 3. $crftofje, jerftampfe, pis-tor 
(tör-is) m. -trix (tric-is) f. Stampfer, $anbntüller, S3äder, nn, pistor-icu-s, 
-iu-s pm 33äder gcp., forum pistorium (auf bent abentinifepen tilget), 
Pistoriu-m (Pistoja), pis-tura, pis-, pins-ä-ti-o (ön-is) f. baä Stampfen, 
Hapten; pistr-ma f., Inu-m n. Stampfmüple, Sööderci, Dentin, pistr- 
illa, pistrin-äli-B, -ensi-s aur St. gep.; plst-illu-m (-s) Stempel junt 
Stampfen, SOtörferfeule. — pi$u-m n. (pisa f.) (Srbfe, ^jülfenfrudjt; 
Calpurnius Pis-o (ön-is). — pl-lu-m n. (pila f.) = pistillum, bann: 
^ilunt, SBurffpicfj ber röm. gufefotbaten, pilu-s (primus pilus, primi- 
pilus) bic Sriarier im röm. |>ecre, pil-ä-ti-m truppentoeife, in biepteu 
©liebem, pil-änu-s = triarius (Varro L. L. 5. 89); Pil-umnu-s. . 


Digitized by Google 


— 90 — 

pas hinten, hinter. 

post (ft. posti-d, poste Dom 0t. pos-ti); pos- po- (alt, j. 58. po 
meridiem Quint, 9. 4. 39) 9lbö. Rillten, nachher, fJJräp. hinter, feit, 
nad); post-ea, postid-ea, post-liac l)ernad), nachher; pö-ne (= posne) 
Ijinten, hinter; post-eru-s (Gomp. post-er-ior, ©up. postrema-s — 
post-ra-imu-s, pos-tfimu-s) folgenb, tünftig, posteri-ta-s (täti-s) f. 'Jiadp 
fommeufdfaft, prae-postSru-s Perfeljrt; postümo 1. ftetjc itad) ; Postüm- 
iu-s, -illa. — post-icu-s, -Ic-iu-s b. b. b. Hintere, postic-filu-m, -üla 
fleineä Hinterhaus, Hinterpförtchen. — posti-lena $emin. postella f. 
©chroungriemen. 

pas, pasas männtid)eS ©lieb. 

pe-ni-s (ft. pes-ni-s), $emin. pent-cülu-s m. (©cbmänjdjen) Söürfte, 
Sdjmamm, fßinfel, 3)emin. penicil-lu-s m. fßinfet, Sofern (jur SSunbe 
= Gtjnrpie), Sdjmamm, penicul-ä-mentu-m n. ©djtoeif, Schleppe, peni- 
tu-s mit e. ©djmeif berfehen. 

SB. pi , pi-k fdpnellen, überftrömen, (träufeln). 

ö-pi-mus (*= ob-pi-mo? ögl. ob-s-coenu-s) faftreid), fett, frudfjt: 
bar, reid;, opimi-ta-s (täti-s) f. 9teichlid)fcit, opuno 1. mad)e fett u. f. m., 
Opim-iu-s. — pl-nu-s (®en. -us, -i) f. Sichte, pin-eu-s oon S-< pin- 
Stu-m n. Sidlteniualb, pin-aster (tri) m. luilbc Sichte. — pur (pic-is) 
f. ipcd), 2l) CEr » SJemin. pic-ß-la f., pie-ea f. Sßcchfö^re, itiefer, pic-eu-s 
pechfdpuarj, pic-äria f. fßechhütte, pic-o op-pieo 1. Uerpirfje , thecre. 

SB. pik,^i<y ftedjen = färben, malen. 

pi-n-g-o (pinxi, pic-tu-s) 3. male, ad-pingo male baju, de-pingo 
male, ftetle bar, ex-pingo male au®, bemale, sup-pingo übermale; pic-tor 
(tör-is) m. SJialer, Fabius Pictor, pictör-iu-s jnm 9)1. gelp, pic-türa f. 
baS SJlalen, ©etnälbe, bilbtiche 2)arftellung, pictur-5-tu-s pic-t-tli-s ge; 
ftidt, buntfarbig. — pig-mcntu-m n. Särbeftoff, ©djminfc, pigmeut-ä-tu-s 
gefdpninft, pigraent-äriu-s m. Sorben;, Saibcnhänbler. 

SB. pik, pig jfirncn, böfe fein(?) 

pig-c-t (-nit, I-tum est) 2. eS uerbriefft (gereut, erregt Scham). 
— pig-c-r (-ra, ru-m) öerbroffen, träge, pigri-ti-a, -es, pigre-d-o 
(In-is) f. SBerbroffenheit,’ Trägheit, pigro 1. = pigreo 2. bin 0 ., tr., 
re-pigro mache träge, halte l)in, pigr-e-sc-o 3. tuerbe u., tr. — pecco 
(ft. i>ec-o) 1. Oerfünbjge mich, ('Bart.) peccä-tu-m, -men (min-is) n., 
tu-s 4. m., ti-o (ön-is) f. ©iinbe, Seljtcr , peccä-tor (tür-is) m., -trix 
(trlc-is) f. ©ünber, = in, peccator-iu-s fünbljaft. — pe-ior (ft. pee-ior) 
fchledjtcr, pessimu-s (ft. pejes-timu-s) ber fchlechtefte, pejöro 1. pessnno 
1. berfdjiechtere. 

SB. pip pipen. 

, pip-o 1. plp-i-o 4. pipe, minimere, pipi-o (r.n-is) m. 'Biepöogel, 


Digilized by Google 



97 


Xäubdjen, pipa-ti-o (5n-is), -tu-s 4. ra., pip-ü-lu-m n. baä Sßipeu 
(SBimmern, Ereilten), pipulo 1. = pipo. 

SB. pu, pu-d fd)tagen. 

pav-i-o 4. fdjtage, ftantpfe (feft), pavi-cüla f. (Schlägel, pavl-tu-m, 
pavl-mentu-m n. bid)tgcfd)tagcner hobelt, (£ftrid), pavimento 1. oerfcfyc 
mit (£., paviment-äriu-s m. ©ftridjücrfcrtiger; puvirc (ferire est Paul. 
D. p. 245), dcpuvhx (caedere; Lucilius: ^palmisque misellam depuvit 
me“, id est, verberavit me, quod ipsum ex Graeco emo tov netluv 
Paul. D. p. 70. 3). — päv-e-o (päv-i) 2. (bin nicbcrgcfd)lagen) fiird)te, 
bebe, $reqn. pavi-to 1., 3 nc ^)bQt. pav-e-sc-o ex-pavesco 3., pavi-du-s 
ängfttid;, bebeitb, pav-or (ör-is) m. $urd)t, 93ebcn, ©djeu, pavitä-ti-o 
(ön-is) f. S3cbcn, Gh-fdpittcrung. — pud-c-t (-uit, t-tum est) 2. eä mad)t 
niebergefdjlagcn, befdjämt, sup-pudet e£ mad)t ein menig it., b., dis-pudet 
c§ mad)t gemattig b., n.; pudt-bundus = pud-icu-s fdjamfyaft, oerfdjämt, 
pud-or (ör-is) in., pudlcl-ti-a f. *Sd)am, ßüdjtigfeii, im-pudica-tu-s 
(stupratus, impudicus factus Paul. D. p. 109. l). — repud-iu-m n. 
ba£ SBcrftoften, @d)eibung, repudio 1. üerftofje, ocrfdpuäfyc, repudiä- 
ti-o (ön-is) f. ßurüdmeifung, repudi-ösu-s üermerftid). 

SB. pu reinigen, fügten. 

pu-tu-s rein, blanf, puto 1. mad)e rein, bringe in§ kleine, in 
Orbnung, red)ne, fd)ä| 3 e, ermäge, t^attc bafitr, am-püto 1. (amputata 
i. e. circum putata Paul. D. p. 24. 18) = pufje um, au£, befdpteibe, 
löfe ab, com-puto redjnc jufammen, berechne, de-puto befdpteibc, fdjä^c 
ab, dis-puto fcfjäjje ab, ermäge, erörtere, ex-puto fdjneibe auS, ergriinbe, 
inter-puto bcfdpieibe f)ie unb ba, re-puto bered)ne, ermäge; Puta bie 
(Göttin ber 93efcf)ueibung ber S3änmc; puta-men (miu-is) n. Stbfalt beim 
üöefdpieibcn, putü-tor (tör-is) m. S3efd)neiber, putä-ti-o (ön-is) f. baä 
Söef(^neiben. — püt-cu-s m. Brunnen, S3orn (für reinem SBaffer), pute- 
üli-s, -äi*iu-s jnm S3r. get)., pute-äriu-s m. S3rnnnengräber, pute-al 
(äli-s) n. S3runncneinfaffung, brunnenäf)ntid)e§ (Gemäuer, PuteÖ-li 
(Pozzuolo). — pü-ru - s (ogt. mi-ru-s) rein, ftedentoä, püri-me ganj 
rein (Paul. D. p. 252), püllu-s (= purü-lu-s) Varro ap. Non. 368, 
28, im-puro l.madje unrein, beftede, puri-fieo 1. purS-facio 3. reinige ; püri- 
ta-s (täti-s) f. Steinzeit. — purgo (= pur-ig-o SB. cig) ex-purgo 1. 
reinige, com-, de-purgo, per-purgo reinige bötlig, bringe iitä Steine, 
re-purgo reinige mieber; purgä-ti-o (ön-is), -türa f., -tu-s 4. m. Steini; 
gung, purgä-men (mm-is), -menturn n. $ct)rid)t, Stuämurf, Steinigung^; 
mittet, purgä-tor (tör-is) m. Steiniger, purgafc-öriu-s, -iciu-s reiuigenb, 
purgat-ivu-s jur St. geeignet, purgä-büi-s leidet ju reinigen. — piu-s 
(= pu-iu-s; piius Inscr.) urfpr. rein (tigt. far pium) fromm, gottge; 
mcit)t, pfli^ttreu, piö-ta-s (täti-s) f. $römmigfcit u. f. m., pio 1. fütjne, 
ex-pio füllte au£, biifje ab, im-pio entmeitje, beftede, piä-ti-o (ön-is) 
f. ©üfjnung, pia-trix (trlc-is) f. ©üljnerin, piä-bfli-s füfjnbar, piä- 
culu-m, -mentum n. (Süfjnopfcr, ©ünbe ($u ©üfyneubcä). — poena (= 

Yanlcek, ctym. Würterb. der lateiu. Sprache. 7 


Digitized by Google 


98 


pov-Ina; pov $ulaut bon pu) f. Siifjtte, SSufje, Strafe, poen-äli-s, 
äriu-s gut Str. gel)., poen-i-o (attl.) pün-i-o 4. ftrafe, punl-ti-o (ön-is) 
f. 93eftrafung, punl-tor (tör-is) m. iöeftrafer , im-püne (Sübb.) (ftrafloS), 
impuni-ta-s (täti-s) f. Straflofigfeit. — paenit-c-o (= pav-ino, pav-ini-ti 
*paeni-ti Strafe) 2. bereue (— empfinbe Sßein, Strafe), paenitet e§ 
reut, paenitent-ia paeni-tu-d-o (in-is) f. SRcue, paenitenti-äli-s jur 
SR. gel). 

SB. pu jeugeit. 

pn-e-r (älter pov-e-r) (®en. -e-ri) m. Kinb, Knabe, (Marci-, Oli-, 
Publi-, Quintt-par, pör-is Sclabc be3 iOiarcuö, 91uluS, SßubliuS, EtuintuS), 
®emin. puer-cülu-s, puerö-lu-s, puel-lu-s; puer-ai. SOiäbdjeit, SBciitin. 
puel-la, puellu-la; puer-a-sc-o 3. trete inä Knabenalter, pueraster (tri) 
m. ein (tarier SQurfdje, puer-ili-s fnabentjaft, finbifd), puerili-ta-s (täti-s) 
f. Knabenalter, finbifdjeä ® eitel) men, puerf-ti-a (-e-s) f. Knabenalter, 
Kinbpeit; puer-per-a (j. SB. par (d)aff en ) ; puell-äri-s jum SIR. gel)., 
jugettblirf), puell-äriu-s m. 9Räbd)cnlicbl)aber, puell-a-sco 3. merbe j. 
SIR., b. I). finbifd), puellatör-iu-s ju bcn K'. gel)., puelll-tor 1. fpicle. — 
2m-pu-s m. Sube, Knabe, Püp-iu-s, ®emin. pupä-lu-s, -il-lu-s, püpa f. 
SDiäbdjett, ®em. pupü-la, il-la; püpil-la m. f. SBaifc, SSRiinbel (t>er= 
luaifter Knabe ob. SIRäbdjen), pupill : Sri-s xu ben SB., 3Ji. gel)., pupill- 
ä-tu-s 4. m. SBaifenalter. — pü -su-s pus-i-o (ön-is) (SSolfäfpr. pü-tu-s) m. 
Knabe, Pusio, püsa pusiS-la f. SIRäbdjen; pusil-lu-s fcljr flein, fleiu = 
lid), ®cmin. pusilltt-lu-s, pusilli-ta-s (täti-s) f. Kleinheit, Pösilla (= 
Pusilla). — (*pG-mu-s) pwmi-lu-s flein, üloergljaft; pumil-i-o (ön-is) m. 
3'uerg. — pü-be-s (®en. bi-s) f. StRaunbarfeit, ermadjfene $Diannfd)aft, 
pub-es (br-is) mannbar, erloadjfen, puber-ta-s (täti-s) f. SDRannbarfeit, 
pü-be-da m. mannbarer Jüngling; disci-pä-lu-s (f. SB. dak jeigett) ; 
de-pubem (porcnm lactentem, qui prohibitus sit pubes fieri Paul. 
D. p. 71. 23). — pul-lu-s (= pov-lu-s) m. 3 lI 'tge3, §ul)u, pull- 
äriu-s m. (Miljneviunrter, pullastra f. junge flenne, pull-ic-enu-s m. 
jungeä $ül)nd)en, pull-inu-s ju Suugen gel)., pulli-ti-e-s (ei) f. junge 
S3rut, pullo pullülo 1. pullul-a-sc-o 3. fprofjc l)eroor, pullä-ti-o 
(ön-is) f. SluSbreiten, pullula-ti-o (ön-is) f. frijdjcö Treiben ber Sßflanjen. 
— pö-mu-m (= pov-mu-m) n. ©etuadjfeneä, S8aumfrud)t, Cbft, pö- 
rnu-s f. Dbftbaum, pom-äriu-m, -etu-m n. Cbftgarten, Dbftpflanjung, 
pom-äriu-s jum 0. gel)., pomä-ti-o (ön-is) f. ©bfteinfammlnng, pom- 
ösu-s obftrcid), Pom-öna f. ©öttin bcS 0., pomön-al (äli-s) n. ®empel 
ber Sß. — pä-päv-er (br-is) n. SlRofpt (jur SBejeidptung beä fdpiellen 
SBud)fe4 rebuplicirt), $emin. papaver-ciilu-m, papaver-eu-s bon StR., 
bem SDR. nngcl). — prae-pü-t-iu-m n. SBorljnut, praeput.iä-tu-s unbe= 
fdjnittcn, praeputiä-ti-o (ön-is) f. SRidjtbefdjncibuug. 

SB. pu faulen, ftinfett. 

pits (pür-is) (St. pü-s, bgl. jiis)n. (Siter, pus-cinu-s, pür-ü-lentu-s eiterig, 
purulent-ia f. ©itcrmaffe, sup-pilr-o 1 . eitere, mad)c eitern. — (St. *pn-to :) 


Digilized by Google 



99 


püt-or (ör-is) m. ^öutnifj, ®eftanf, püt-e-o 2. püt-e-sc-o (-i-sco) (-ui) 

3. faule, puti-du-s ftinfeub, faut, $>cm. putidu-lu-s. — (@t. pu-t-ri:) 
püt-c-r u. -ri-s (Sßom.), putrf-du-s faul, morfd), mürbe, putr-e-o 2., 
-e-sc-o 3. bin, tocrbe faut, putre-facio 3. ntadje faul, putre-d-o (m-is) 
f. putr-5-men (mi'n-is) n. = putor, putri-bfli-s fautcnb, putr-u-ösu-s 
Uott %. — (©t. *pav-id: ) pacd-or (ör-is) m. ©djmufj, Unflat!) , paed- 
t-du-s fdjntufcig u. f. tu. 

SB. pug fielen, ftofcen. 

pu-n-g-o (pü-pug-i, pu-n-c-tu-m) 3. ftcdje; -pimxi: com-puugo 
fted)e, ex-pungo ftcdje au§, ftreid)e ob. fcftfiefce ab (burd) ^tutete), inter- 
pungo tfjcite ab burd) Sßuncfe, re-pungo ftcdje ob. ftadjte toieber an; 
Oßart. $aff.) punc-tu-m n., -tu-s 4. m., -türa, -ti-o (ön-is) f. (5Jeftod)cne3, 
©tid), s $unct, fteineä Xtjeitd)en (Moment, Slbfdjnitt), Dentin, punctü- 
lu-m, til-lu-m, punc-ti-m (StbO.) ftidjtoeifc, punctatoriolas (leves pugnas 
appellat Cato Fest. p. 242), puuctöriu-m n. ©tedjinftrumcnt. — püg-i-o 
(ön-is) m. ©tidjtuaffe, 3)otdj (pugio clictus, quod eo punctim pugnatur 
Fest. p. 235), 2)cmin. pugiun-cülu-s m. — pug-nu-s m. Sttuft (pugnus 
a punctione, id est percussu dicitur Fest. p. 219), Dentin, pügil-lu-s 
m. ^auböotl, pugn-eu-s, pugill-äri-s, -ünu-s jur ?jr. gct). — pug-il (ü-is) 
m. gauftfämpfer, pugil-o-r 1. bin $r., pugilä-tor (tör-is) m. = pugil, 
pugilä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. $aufttampf. — pug-na f. (föampf mit 
Sauft gegen f?fauft), ®ampf, ©cfedjt, S^rieg, Dentin, pugni-eüla f., 
pugn-ax (äci-s) fampftuftig, ftreitbar, pugnäci-ta-s (tati-s) f. $ampf* 
luft; pugno 1. fämpfc, ftreite, de-pugno täntpfe tjeftig, im ßtocifampf, 
ex-pugno ertönt pfe, erobere, netpne ein, im-pugno bcfämpfc, greife an, 
op-pugno id., belagere, beftiirme, pro-pugno bred)e täntpfcub tjerbor, 
Ocrttjeibige, re-pugno miberftreite, teifte SBiberftanb; pugnä-tor (tör-is) 
m. ©treiter, pugnator-iu-s jurn ©t. getj. ; pro-puguä-cdlu-m n. ©djufc- 
metjr, ©djufc. 

SB. purs, pms, brus brennen, juden. 

prü-na (= prus-na) f. gtütjcnbe ®ot)te. — prür-i-o (— prus-i-o) 

4. jude (tuonadj), ücrtangc begierig, bin geil, pruri-tn-s 4. m., pruri-, 
porri-g-o (m-is) f. $udeu, ©eitjeit, pruri-, porri-g-in-ösu-s Gott Süden, 
®rinb, pruri-ösu-s, -tivu-s bilden ergeugenb. — burru-s (altt. burs-u-s) 
feuerrotf), rott), burrünica (potio appellatur a rufo colore, quem burrum 
vocant Paul. I). p. 36. 12). 

SB. pnu, plu ( pl ftatt be£ feltencn pn ) tjaudjen, tuchen. 

pnl-mo (= plü-mön; G = eu Ogt. attt. Leucesios == Lücetiu-s) 
(©eit. pulmön-is) m. Sunge, tyl Sungcnftüget, Dentin. pubnun-cülu-s m. 
tungenartiger Sappen, pulmön-eu-s iungenartig, fdjtuammidjt, pulmon- 
äriu-s tungcnfüdjtig, bei* Suttge bientid), pulmön-aceu-s b. S. b. — 
plü-ma f. Staumfeber, Sftaum, Dentin, plumü-la f., plum-äriu-m n. 
Scberfiffeu, plum-äriu-s m. Scbcrteppidjocrfertigcr, plum-ali-s befiebert, 

7 * 


Digitized by Google 


— 100 — 

plum-ösu-s, -eu-s bott Srtaum, flaumig, plumo 1. bcfiebcrc, plum- 
e-sco 3. werbe flügge. 

SB. pjad, prad brüden(?) 

pre-lu-m (ft.pred-lu-m) n. Setter, SPreffc. — prem-o (pred-v=prem) 
(pressi, pressu-s — pred-si, -tu-s) 3. brüde, preffc; -prfmo: ad-primo 
brüefe an, com-primo brüefe jufammen, de-primo briide perab, unter = 
brüdc, es-primo briide tjerauS, befd)reibe, im-primo brüde ein, ab, auf, 
inter-primo jerbrüde, op-primo = deprimo, per-primo brüde fetjr , re- 
primo brüde ob. tjalte jurüd, sup-primo brüdc tjerab, tjemme, berfetjte; 
grequ. presso (= pred-to) 1.; press-i-o (ön-is), -ura f., -u-s 4. m. 
®rud, press-ieiü-s gebriidt, press-ör-iu-s juut Settern bicitlid), pres-si-m 
brüdenb. 

pro, (para) bor; pra-ti. 

jirae (= pra-i, Socat) Slbb. ©räp. bor, boran, borauä, im ©cr= 
cjleicf) mit; prae-ter (©uffij -teroj bor, borüber, über, aufjer, wiber. — 
praesto (= prae-ius-to, prae-is-to; ©itpcrl.) attt. praestu-s (praestus 
fui Grnter Inscr. 669. 4) ber borberfte, atfo praesto sum: bin an ber 
borberften ©teile, b. t). ju ®icnfteit, gegenwärtig, ftetje bei; pracs (— 
prae-ius, goinp.) jur £>anb (aam ibi tibi parata praes est. Plaut. 
Pers. 2. 4. 17). — pri-)nu-s ( pri enim antiqui pro prae dixerunt Pest, 
p. 226) ber erfte, äujfcrfte, bornefpnfte, prim-änu-s jur 1. £egion get)., 
prim-nriu-s borjiigtid), prim-5-s (äti-s) einer ber grftett, prim-S-tu-s 
4. m. Vorrang, priml-tus (f. tas) juerft, prlnn-ti-ae f. grfttingc, 9tn= 
fang, primit-ivu-s ber erfte in feiner 2lrt, prim-ör-is (is) b. erfte, 
borberfte, im-primis inSbcfonbcre. — prin-cep-s (cip-is) (= primo -f- SB. 
hup = beit erften SfSIafj ucljmeubJ ber erfte, bornefjmfte, |>crrfd)cr, 
Urheber, princip-äli-s ber bornctjmfte, princip-ä-tu-s 4. in. ©orjug, 
©orrang, tjödjfte ©taatSWürbe, princip-or 1. ticrrfdje , princip-iu-m n. 
llrfprung, S(nfang. — pri-or Slcutr. pri-us b. borige, früljerc, borbere. — 
pris-cu-s (= prius-cu-s) frütjer getoefen, att (cljrwürbig), Prisci-änu-s; 
pris-tinu-s (== prius-tinu-s) bormatig, ehemalig, borig. — pri-nt-s 
tjerborragenb, gefonbert, cinjctn (privos privasque antiqui dicebant 
pro singulis Pest, p. 226), privicloes ()Sat. ob. 9tbt. ipt. bon *privi- 
culo) (privicloes privis id est singulis Fest. p. 205), priv-o t. fonbere 
ab, befreie, beraube, ©art. privä-tu-s ginjclbiirgcr, ©ribatntann, privU- 
ti-o (ön-is) f. ©efreiung, ©eraubuitg, priva-ti-m 9lbb. für fid), be= 
fonbcrS, privat-lvu-s (gramnt.) ©ernubung anjeigenb, pribatib, itegircnb; 
pri-ve^ras (mulieres pri va tas Paul. D. p. 252); Priv-er-nu-in (= per: 
borragenber Ort, ©orort, j. Piperno); privi-gnu-s, gna (SB. gan ) 
©tieftinb (= cinjctn geboren), prugnum (pro privignum Paul. D. p. 
226); privi-leg-iu-m (f. SB. lagh liegen). — pri-dem (f. ©t. da) borbem, 
bortängft. — p>ri-dic.%a gä jubor, geftern, pridi-önu-s bortägig, geftrig. — 
pran-diu-m n. (ba$ friit)tägtid)e J grütjftiid, Dentin, prandiö-lu-m n., 
prand-e-o (-i, -sum) 2. friit)ftiidc, pransor (= prand-tor) m. griifp 


Digilized by Google 



101 


ftiidfcr, ©oft, pransör-iu-s jum 3- flcf)., pransn-s 4. ra. = prandium ; 
ffrcqu. pransito (= prand-ti-to) 1. — pröd (21fa(.) pro , 'Hbo. in bem 
SÖtaafjc alö, gleidpote, ifkap. bor, für, nacfj SKaafjgabe, traft. — pro-pe 
(f. St. ka) 9tb0. ißräp. nafje, beinahe, faft (prop-ior, proximus = prop-, 
proc-timu-s), prope-diem nädjftcit 1agc§, efjeftcnS, prope-modum (o) 
faft, beinahe. — propt-üu-s geneigt, gnäbig, propitie-ta-s (täti-s) f. 
iöcrföljnungäjuftanb, propitio 1. ftimme gnäbig, propitiä-blli-s Der-- 
jötjntid), propitiä-ti-o (ön-is) f. 93crföl)nung, propitiä-tor (tör-is) m., 
-trix (tric-is) f. ÜSerfötjncr, = iit, propitiä-töriu-m n. iBerjöljnungäinittel. — 
propi-n-quu-s italje, Oerumttbi, propinqui-ta-s (täti-s) f. 9tal)C u. f. 10. — 
prop-ter (= prop-I-ter) 9(bö. nalje; ißräp. ttafje (bei, an), neben, locgeit, 
propter-eä beiS Wegen, quä-propter weswegen, prop-i-o 1. nafje. — prop- 
r-iu-s (*prop-ru-s natie, eigen) cigenttjümlid), proprie-ta-s (täti-s) f. 
©igentl)ümtid)!eit, propriet-äriu-s m. Gigenttjumätjcrr, proprio 1. madje 
ju eigen, proprltim (attt. ftatt propri5-ti-m) cigcntlid). — prö-nu-s Oor= 
Worts geneigt, giinftig, pröno, ad-pr. 1 . neige borwörtS. — prü-na (= pro- 
vi-na, pro-v-na) f. 3ritf)reif, SReif. — por-ro (= por-tro) OorwörtS, 
lociter, ferner; Por-rlma (= Por-tima) = bic OortoärtS geWanbte (ogl. 
Post-vorta bie riidwärtS gemaitbte). — re-ci-pro-cu-s ritdrocirtS unb 
OorWärtS, auf bemfelbcn SBege juriidfefyrcnb, reciproco 1. betoege l)in 
unb tjer, riidroartS, reciprocä-ti-o (ön-is) f. SRücfgnng auf bemfelben 
SSege. — pra-ti = por-(t) in: pol-liceor, pol-lingo, pol-luceo, pol- 
luo, por-, po-ricio, por-tendo, pos-sideo, po-sino (= pono). 

SB. prat, plat-, pink, pla-n-k auSbrcitcn, beuten. 

prätu-m n. (bie fidj ausbreitenbe) SBiefe, ®cmin. pratü-lu-m, 
prat-ensi-s auf b. SB. Wadjfcnb. — intcr-pre-s (pret-is) comm. ®cuter, 
ÜWlmctfcfjer, interpret-o-r 1. beute, erfläre, interpretä-ti-o (ön-is) f. 
Grflnrung, ÜluSlegung, inter-preta-tor (tör-is) ra. Grftärcr. — plat- 
ä lia f. Söffelgaitä. — plät-essa f. '^(attfifcf). — plau-lus (= pla-y-t-u-s) 
plötu-s platt, Plantu-s (ltmbr. '-Beiname) = ißlattfufj, Plaut-iu-s. — 
lät-us (Sr-is) (= plat-us) n. baä fid) SluSbrcitcnbc == Seite, gtanfe, 
©ränje, later-äli-s, -äriu-s, -ensi-s bic S. betreffend — lat -er (er-is) 
(= plat-er) m. glatte = .ßiegeiftein, later-äriu-s bie 3- betreffend 
Subft. 3 i e 0 et ft vc i d) e t' , later-lciu-s and 3-/ later-ina f. 3ieflelt)ütte ; 
Later-iu-m, -änu-s. — Lät-iu-m n. = 3Iad)Ianb(Campagna di Roma), 
Lat-Inu-s ju 8. get)., latiuifd). — plä-nu-s (= plac-nu-s) platt, flad), 
eben, plani-ti-a, e-s, -tü-d-o (In-is) f. Gbene, f?(äd)c, piano, com-, dis- 
plano 1. ebne, ex-plano (ebne auä) cntwidle,erftäre. — pläc-e-nta f. 
(flauer) fiudjen, placent-äriu-s m. fiiidjeubäcfer. — pla-n-c-a f. Bfantc, 
'-Brett; Planc-u-s (breitfiifiig), Planc-iu-s, -Ina. — planta (= planc-ta) 
f. gufifoljte, sup-planto 1. Werfe nieber burd) Untcrftetlen beä SBeineS. 
— planta (= planc-ta) f. (ber fid) auabrciteitbe) Sewing, 'ßflanjreiS, 
fßftanje, plant-äriu-m n. SBauinfdjule, plant-äri-s ju ben Sejjt. gcl)., 
planto de-planto 1. oerpffanje, plantä-tor (tör-is) m. Sßerpffanjcr, 


Digilized by Google 



102 


plantä-ti-o (ön-is) f. ©erpflanjeu. — plantä-g-o (In-is) f. SBegebreit, 
SBegerid). 

SB. pri (= prai) erweitern. 

lae-tu-s (= plai-tu-s) freubig, fröfylid), laeti-ti-a, -tü-d-o (in-is) f. 
ftreubigfeit u. f. U)., laeto-r 1. freue tttid), laeti-fico 1. erfreue, laet- 
i-ac-o 3. werbe frei), laeta-ti-o (ön-is) f. 3ubet, laetä-bili-s erfreut id), 
laetä-bundu-s üofl 7fr.; Plae-tor-iu-s. 

SB. plak, plag fdjlagen, (fid) fdjlagen) Weltlagen. 

plüg-a f. Sdjtag, Streif, Stoft, plag-ösu-s ooll ©dp, fcfjtägercicp, 
Plagül-eju-s; pla-n-g-o (planxi, planc-tu-m) 3. fd)lngc, loci) flöge um 
Sentanb, de-plango beweine, plang-or (ör-is), planc-tu-s 4. m. ©erlagen, 
SBeljtlngc. — pl'ec-t-o 3. ftrafc, Sßaff. büße, leibe ©träfe. 

SB. plu fließen, fließen madjen; fdjiffcn; fahren. 

plu-i-t 3. ci regnet, de-pluit ci regnet Ijerab, im-pluit c« regnet 
hinein, per-pluit c§ regnet burd), re-pluit cS regnet wicbcr; plu-or 
(ör-is) m. plü-v-ia (erg. aqua) 5Regeti(Waffcr), pluvi-u-s, -sli-s, 5tfcu-s, 
-ösu-s regentjnjt, Pluviae (©iebengeftirn im Stopfe be« ©tier«, Weit man 
annafim, baff fte, mit ber ©onne aufgcljenb, Stegen oerfüubeu), im- 
plflv-iu-m n. Staum jum ©antinetn bc« Stegen Waffcr«; attf. pcr-plov- 
c-rc bnrdjflieficn (affen, tedfein. — plöro (Stbjectiöft. *plov-ero, *plöro) 1. 
weine (madjc flicken: Xfjräuett), com-ploro flagc jufamnten, laut, de- 
ploro wcljflage, beweine, im-ploro rufe weinenb an, bitte fleljcub, op- 
ploro weine bor; ex-ploro (= madjo l)crauäflicj?cn) bringe perau«, er; 
forfdjc; plorn-tu-s 4. in., -ti-o (ön-is) f. flagcnbe« Scfjreien, plorä-tor 
(tör-is) m. ©djrcier, plorä-bili-s flöglid). — Unter ( tri-s) alti. luntcr 
(= plu-n-ter) f. Sialjn, Xemin. lintri-cälu-s m., lintr-üriu-s m. Statjn- 
fdjiffer. — plaus-tru-m plo-s-tru-m n. SBagcit (fid) Ijin unb fycrbewegcnb), 
Xenün.plostel-lu-m, plaustr-äriu-s jum SB. gcl)., Subfl. SBagncr, SBagen= 
lenfer. 

B. 

2B. biul wafdjen. 

bäl-i-neae bal-neae (bpi. dacruma lacruma) f. ©ab(anftalt), Xeni. 
balneö-lae f., balineu-m balneu-m n. ©aböorridjtung, '-Baben , Xcmin. 
balneö-lu-in n , balne-Sri-s, iiriu-s jum 33. gefj., (*balnco 1.), balneä- 
tor (tör-is), -trix (trlc-is) ©aber, =in, balnea-löriu-rn n. ©abejimmer, 
balnea-ticu-m n. ©abegclb. 

2B. bndli, blind graben. 

fod-i-o (föd-i, fos-su-s = fod-tu-s) 3. grabe, ftcdje, boljre, circum- 
fodio grabe ringsum, con-fodio burdjbotjre, de-fodio Oer grabe, ef-fodio 
gr. auf, au«, in-fodio grabcciit, intor-fodio jerfteepe, per-fodio burdjgrnbc, 
prae-fodio grabe uoru, oorper, »ergrabe, re-fodio grabe wieber au«, 
auf, suf-fodio untergrabe, trans-fodio burd)fted)e, burdjbofjre; fod-ina f. 


Digitized by Coogte 


103 


f. ©rubc, ©ergWerf; 3ntenf. fosso (= fod-to) 1.; fossa f. ©rabcn, 
@rube, $cmin. fossü-la, foss-üi-s, -iciu-s auägegraben, fossor (ör-is) 
m. ©rdbcr, fossüra, fossio (ön-is) f. baä ©raben. 

baba öon unarticulirten löncti. 

babti-Ia-s m. Scftmafter, Xftor, Babulliu-s, bab-üri-s (stultus, 
ineptus Isid. or. 10. 31). 

23. bargh, lih rag brechen, reiften. 

bre-vi-s (= breg-vi-s) abgebroeften, für, 5 , $cmin. brevi-cttlu-s, 
brevi-ta-s (tati-s) f. ftiirjC, brevi-o 1. fürje, breviä-ti-o (ön-is) f. 21 b-- 
füräung, breviä-tor (tör-is) m. Jlbfiirjer, brevi-äriu-ra n. furjgefafttesS 
©erjeieftnift, Uebcrfidjt. — brü-ma (== brev-ä-ma bre-n-ma bron-nia) 
f.(a brevitate diorum dicta) furje Xageäjeit, 28interfolftitium, SBinteräs 
jeit, brum-äli-s bie 23. betreffenb, ftocftminterlicft. — fra-n-g-o (freg-i, 
frac-tu-s) 3. breefte, fcfjvunrfje, con-fringo jerbreefte, de-fringo bredje ab, 
dif-fringo jerbreefte, ef-fringo breefte auf, in-fringo bredjc, entfräfte, 
inter-fringo == diffringo, of-fringo breefte auf, tuerfc um, per-fringo 
bredje bureft, uerttieftte, prae-l'ringo breefte öorit ab, re-fiingo erbreefte, 
suf-fringo jcrbrcd)e unten; fräg-ili-s jerbrccftlicf), öergiingtieft, fragili- 
ta-8 (täti-s) f. 3 cr brcd)Iid)feit u. f. tu.; frag -men (mln-is), -mentu-m n. 
23rud)ftücf, Sc ft, Srümmer; frag-or (ör-is) m. frac-ti-o (ön-is) f. 3ev- 
bredjett, frag-ösu-s jerftiirfett, frac-tOra f. frag-iu-m n. ©rueft. — sub-, 
suf-fräg-iu-m n. (Sdjcrbe beim Sbftiinnten gcbraudjt) Stimme, Urtfteil, 
suffrag-or 1. begiinftige (burd) meine St.), beförbere, suffragä-ti-o (ön-is) 
f. 93egiinftiguug, suffragä-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. ©egiinftiger, 
sin. — suf-friig-o (m-is) f. £>interbug, (@gj. armu-s), suffragin-öan-s 
franf am .£>. — bel-tia (ft. bolgh-ua iielb-ua) f. (reiftenbcS) Xftier (un= 
geftener), belu-ösu-s reieft an groften Xfticrcn, belu-ili-s, -inu-s tftierifeft. 

23. barbar, barb ftammetn, utibcutlieft reben. 

balb u-s ftammelnb, balba-ti-o (ogl. butio 23. gu) 4. ftammle, 
rebe unbeutlieft; Balb-iliu-s, -Inu-s, -illu-s. 

28. bars feftreien. 

barr-i-o (= bars-i-o) 4. feftreie (wie eilt Glepftant), barrl-tu-s 4. 
m. Glcpftantengcfcftrei, barru-s m. Glcpftant; Barrus. 

barsa rauft. 

re-burru-s (hispidus, cujus primi capilli ceteris altius horres- 
cunt, Thes. Lat. ap. A. Mai). — burrae(?) f. löppifcftei 3eug, ©offen. 

28. bal erftatten. 

(le-bil-i-s (debil homo Enn. A. 8. 7) feftwäeftticft, gebretftlicft, de- 
bili-ta-s (täti-s), debili-to 1. fcftwadje, läftme, debilitä-ti-o (ön-is) f. 
©eftwöeftmtg, Seift mutig; im-be-cillu-s (= *im-bel-cü-lu-s, im-bel-cillu-s) 
feftmaeft, ftinfiillig, oftnmäcfttig, imbecilli-ta-s ( täti-s) f. ©eftwädjc u. f. w. 


/ 


Digitized by Google 



104 


lalba Sfnotlen. 

bulbu-s m. .ftitoücit, ßmicbel, 'Dcmin. bulbü-lu-s, bulb-äceu-s JnoHig, 
bulb-ösu-s fiiollenrcid), bulbä-ti-o (ön-is) f. ftnotlcnbitbung. 

SB. bruk beijjen. 

bröc-u-s brocc-H-s Subjt. tRaffjaljn, Stbj. raffjäfjmg, brocci-ta-s 
(täti-s) f. tjjcrborragcn bcr Bäfjnc. 

SB. bla plappern; blü, bäl blöden. 

(*blS-to) blä-t-i-o 4. plappere, jdjmafoc, (*bla-te-ro) blätcro 1. 
id., (*bla-te-r-ön) bläter-o (ön-is) m. bälä-tr-o (ön-is) in. Sdjluäpcr. — 
bäl-o bel-o 1. blöfc, balä-tu-s 4. in. S3lÖtcit. 

blakta Sdjabe. 

Malta f. Sdjabe (verbaseum blattaria Sdjabenfraut). 

Bh. 

SB. bha jdjeinen, leucfjtcn, (preßen (= lidjt madjen). 

fa. — fä-la f. fmdjban (S3elagcrung8merfjeng jur ©ejcfjicfiung ; 
t'alae dictae all altitudine a falando, quod apud Etruscos significat 
caelum Fest. p. 88)(urjpr. fa-la glünjenbcS Sidjt; gtänjenb, lidjt = Ijodj); 
Fal-örii .jjodjjtabt, Faler-nu-s, Falisci; fala-cer (pgl. ala-cer) (flamen 
a divo patre Falacro Varro 1. 1. 15. 25) = Sidjtjpcnbcr ; fal- 

ürt-ca f. SBnrfpfeil (ber mit $cdj nnb SBerg betimnbcn unb angejünbct 
jortgejdjlcnbert mürbe; genus teli missile, quo uinntur ex falis, id 
est ex locis exstruetis dimicantes); Fä-du-s (= gliinjcnb, Fabr. inscr. 
634), Fad-iu-s. — fa-ri (Har madjen), jprcdjen, jagen, ad-for jprecfjc 
an, ef-for jage jeicrlidj ans, jprecfjc au8, inter-for rcbe bajtoijdjen, 
unterbreche, prae-for jage Oorljer, nertiinbige borau8, pro-for jage 
IjerausS, oorljer, famino (dicito Faul. Diac. p. 87. 10), l'a-to-r 1. (mir: 
fatantur, multa fantur Faul. D. p. 88. 11., fatatus, tlpapptVog Gloss. 
Philox.); fä-tu-m n. Oßart.) SScifjagnng, (jugcjprodjeneS) ©ejdjid, 
93crljangniji, fat-5li-s bcrtjängnijjbotl. — fa-ma f. Wcriidjt, Sage, 3iuf, 
famella fdiminutivum a fama Faul. D. p. 87. 17), in-lam-ia f. jdjledjter 
9iuf, in-l'anü-s üerrufcn, in-, dif-famo 1. bringe in jdjl. 3i., fam-ösu-s 
beriifjmt, bcrüdjtigt. - — fä-nu-m (fanum dictum a fando Paul. D. p. 
88) n. (S3ann) .j)eiiigtljum, lempel; Tri-fanu-m; hanula (parva delubra 
quasi l'anula Faul. D. p. 103. 8); fano 1. tueifje (quod sacrificio 
quodam fanatur, id est, ut fani legi sit Varro 1. 1. 6. 7. 65); fanä- 
tl-cu-s gottbegcijtert, jdjmärincrijdj, rafcnb (fanatica dicitur arbor ful- 
mine icta Paul. D. p. 92); pro-fänu-s (bor bem ^iciligtljum blctbcnb) 
itnljcilig, gemein, projan, pro-fano 1. entmeitje. — fä-büla f. Sage, 
®idjtung, Sabel, ®rama, fßcmin. fabel-la f., fabul-ösu-s fabclfjaft, 
Sabeln liebenb, fabulosi-ta-s (täti-s) f. Snbelljnjtigtcit, Fabul-mu-s 
(bas Sprechen ber Sinber förbernbe öottfjeit Varro ap. Non. 532. 27), 


Digitized by Google 


105 


fabul-äri-s ber (Sage angeljörig, fabulo-r con-f. erjage, plaubere 
(jufantmen), fabuln-tor (tör-is) m. (Srjä^tcr, fabulä-ti-o (ön-is) f. ©e= 
fpräd). — ß-cimdus moljlrebenb, berebt, facund-ia, i-ta-s (tsti-s) f. 33crcb= 
famteit. — in-fa-ns (tis) uidjt fpred)enb, jung, ®iub, 2 )emin. infant- 
ülu-s, üla, infani-ia f. SKangcl au 9tebctalent, $inbl)cit, infant-lli-s 
ünbti^; m-/a-w<i?(-sunfägti^,unglüdtid^; we-/*a-wdM-5(ni^töuSjufprcc^cn) 
gotflo», üerrudjt. — in-fi-tiäs ire in $Ibrebe [teilen, infiti-äli-s üer= 
itcinciib, in-fitior 1 . leugne, infitiä-ti-o (ön-is) f. ba» Seuguen, intitiä- 
tor (tör-is) m. Leugner, ^reiti. -trix (tric-is). — prae-fi-ca f. fö'lagemcib, 
^eidjenmeib. — fc-ti-äli-s (meift $1.) m. Sprecher, ©efanbter, römifdjer 
s 45riefter gur Söeftättigung ber 93ünbuiffe unb ber Ä'riegSerflärung. 

fa-c. — fac-s (fac-is) f. [Jafcl, ®enttn. fac-illa, facul-äriu-s m. 
$afeliräger. — fäc-ie-s (ei) f. ©rfdjeinuug, ©cfidjt, ©cftalt, Slnfepeu, 
0 d)ein; supcr-fic-ies f. obere ©eftalt, Dberflädjc, superfici-äli-s jur 
ö. gel)., super-fici-äriu-s auf frembent ©ruitb befinblid); fäc-etu-s 
gut geftattet, jierlid), feilt, mipig, facet-iae f. ^ciupeit, 2 öip, faceto 1 . 
jicre, faceti-or 1 . rebe mipig. 

fa-t. — fät-c-o-r (fassus) 2 . geftelje, con-, pro-fiteo-r (-fessu-s) 
ge[tel)e, befenne mid) ( 51 t etma§) melbe au, in-fiteri (non fateri Paul. 
D. p. 112 . 10 ); con-fess-i-o (ön-is) f. Söefeuntuijs, pro-fess-i-o (ön-is) f. 
SBefenntnifc, öffentl. Eingabe, (angegebener) @tanb, ©ernerbe, profess-or 
(ör-is) m. ber (befanutmadjenbe) Seljrer, ^Sröfeffor ( 00 m filbernen $eiP 
alter an, ügl. geometrac et gramraatiei ceterarumque artium pro- 
fessores Quintil. 12 . 11 . 20 ). 

fa-n . — fen-cs-tra f. fünfter (ba§ £id)t burcptaffenb), $emin. fenes- 
tel-la, Fenestella, fenestro 1 . uerfepe mit ftenfterti, Deffnungcn. 

fa-v. — fäv-illa f. bic (uod) lobernbe) 5lfd)e, favill-äceu-s, ä-ticu-s 
afd)enartig, favill-e-sc-o 3. jerftäube mie9lfd)C. — fov-c-o (föv-i, fö-tu-s) 
con-fovoo 2. marine, l)ege, pflege, fö-tu-s 4. m. fö-mentu-m n. SBärmen, 
Söäpung, Säuberung, fomento 1 . bäpe, fomentä-ti-o (ön-is) f. 33äf)ung. — 
föme-s (i-t-is) (= fov-m[oJ-i-t) m. ßuubcr, 2lnlaf}, defomitatum (a 
fomitibus succisum, quibus confoveri erat solituui lignum Paul. D. 
p. 75. 10). — fo-cu-s (= fov-, fou-cu-s, 9Ser!ürjung) m. fyeuerftätte, 
.fpeerb, Dentin, focü-lu-s m. ^euergefäfj, Äoplenpfaune, foc-äriu-s, -ia 
$ftid)emfncd)t, mtagb, foc-äciu-s gum gel).; focillo ( 2 )emin. *focillu-s) 
1 . mär me, pege, re-focillo märmc mieber auf, belebe neu. 

fas. — fäs (indecl.) n. göttt. $lu§fprudj, göttl. 9ied)t, )Red)t; 
ne-fas n. Unredjt, f^^coel ; fas-tu-s dies ©crid)t§tag, ^Sl. fasti $er= 
jeidptifj (ber ©cridjtö =, Sefttagc u. f. m.), ^al)rbiid)er, ne-fastus dies 
gefcploffcncr Sag (au bem c§ oerboten mar, ©crid)t 51 t galten, bal)er, 
meil auf il)m ber glud) ber ©ötter rupt), UngliidStag, bann: unglütf= 
lid), gottlob; ne-för-iu-s gottlob, Ocrflucpt; ßr-i-or 1. fage (XII tab. 
ap. Gell. 15. 13). 


Digitized by Google 


106 


SB. bhag jutf)ci(cn; ermatten, genießen. 

faba (= fag-va) f. Sollte, Xemin. fabö-la, lu-s, fab-äceu-s, 
-ali-s , -äriu-s jur ©. gefj., fab-a-tus mit '-8. jubcrcitct, fab-äli-a n. pl. 
Sotpicnftengct; Fab-iu-s. — fag-u-s f. ©uepe, fag-eu-s, -in-eu-s, 
büchen. — fauc-es (i-um) f. fietjie, Sdjlunb, Staren, |>o£)troeg, föc- 
üneu-s fcfitunbartig , foc-älc (ali-s) n. §atSbinbe, of- prae- mt-föc-o 1. ex- 
würge. — bäc-a f. ©ecrc, (bcercnätjnticfie ©Übung =) ©erte, bac-äli-s 
bcerenreid), bac-ä-tu-s mit ©. befefct. 

SB. bhat betfjöreit. 

fät-uu-s albern, fatui-ta-s (täti-s) f. Sltbcrntjcit, fatuo-r 1. rebe 
atbern, in-fatuo bettjöre. 

SB. bha-[n]-dh, bhidh binben, oertrauen. 

ob-fend-ic-s ffc-is), -i-mentu-m n. ©nub, S’notcu, SRicmeit; fundum 
tieri ficf) uerbinbtief) litadjeit, ©ernähr Iciftcn. — fid-c-s (ei) f. ©cr= 
trauen, ©taube, Xrcue, fid-Sli-s jitoertäffig, treu, fideli-ta-s (täti-s) f. 
3 ubcrläffigfcit, Xreue; Fid-iu-s; per-ßd-u-s treulos, wortbrüchig, per- 
fid-ia f. Xreulofigfeit u. f. tu., perfidi-ösu-s bott t). X. ; fid-u-s — fidelis, 
fid-ü-c-ia f. guücrficfit, ©ertrauen, fiduci-äriu-s anoertraut, übertragen; 
fid-o (ftsus = fid-tu-s) con-ftdo 3 . Oertraue, dif-fido mißtraue, sub- 
diffido traue nidjt rcdjt. — fid-clia (Xeminutiofuffij) f. Säffdjcn, 
©efäfj. — foed-us (Sr-is) (= fid-, foid-us) n. ©ünbnifj, ©ertrag, 
foeder-o 1. bringe burd) S. ju Staube, ©art. -ätu-s üerbünbet, foed-i- 
fräg-u-s buttbbriidjig ; con-focd-us-ti (foedere conjuncti Paul. D. p. 
41. 2 ). — fu-ni-s (= fid- foid- food- iud-ni-s) ra. Seit, Stritt, 
Xent. funi-ciilu-s nt., fun-äriu-s 311111 S. gct)., fun-äli-s aus einem S. 
beftetjenb, n. SBadjSfatel. 

SB. bhabh beben. 

fib-ra f. ftiber, Jafcr, Gingeloeibc; Fibr-Enu-s m. (Fibreno) (?); 
fi-m-br-iac f. pl. Safcrit, fimbri-ä-tu-s faferief), geträufelt, Fimbria. 

SB. bliar bringen, tragen; bha ermatten. 

fer-o (täl-i, lä-tu-s f. SB. tat) bringe, trage, fiifjre, lege an ben 
Xag, ad-fero bringe tferbei, ante-fero jie^e üor, au-fero bringe hinweg 
(f. St. avd), circum-fero trage herum, con-fero bringe 3 ufantmen, de- 
fero übertrage, berichte, ef-fero trage tjcrauS, empor, in-fero, intro-foro 
trage hinein, of-fero bringe 0 . trage oor, per-fero ertrage, hinterbringe, 
post-fero fcfjc itad), hintan, prae-fero trage Ooran, ^icljc Oor, pro-fero 
bringe Oor, trage Weiter, re-fero bringe 0 . gebe juriief, ftette bar, mclbc, 
suf-fero trage unten, unterjietjc ntief) , ertrage, super-fero trage bariiber, 
hebe empor, trans-fero trage hinüber, übertrage, Oer fege. — fer-tu-s 
(pot'ta ap. Cic. or. 49. 163), fer-uc-s (sci-n), fer-tilis fruchtbar, 
feraci-, fertili-ta-s (täti-s) f. firuept barfeit, fer-tor (tör-is) m. Xräger. — 


Digitized by Google 



107 


Ad-fer-en-da, De-fer-un-da bic barbringenbe ©öttin. — fer-cülu-m 
fer-e-tru-m fer-töriu-m n. 35ragbat)re; For-e-tr-iu-s (©ein. 2>upiter3, 
bent bic spolia opima ouf einem feretrum bargebradjt würben); Fertor 
(j. Fortore) ftatt Frent-o (ön-iB)? — in-fer-iae f. pl. (ben üRanen bar= 
gebraute) ütobtenopfer, infer-iu-s bargebradjt; offer-u-menta n. pl. 
jobtengabc (dieebant quae offerebant Paul. D. p. 188. 10); prac- 
fer-i-culu-m n. weite ctjcriic Cpferfcfjale (vas aeneum sino ansa, velut 
peluis Fest. p. 248). — fer-äli-s jum Scidjcnbcgängnijj gef). (*fer-a 
5öntjrc) , Feralia n. pL fieiefjenfeier, ficidjcnfdjmauä, Hobtenfeft am 
1 9. fjebr. — re-fr-xva (— re-fer-iva) (faba quao ad sacrificium referri 
solet domum ox segete auspicii causa Cinc. ap. Fest. p. 277. 17). 

— for-s (ti-s) f. ba8 fiel) gutragenbe, (öflt. fors fert, tulit) ; 

forsan (fors an), fortan (forte an), forsit (fors sit), forsitan (fors sit 
an), fortassis fortasse (forte an si vis) üictteict)t, möglicher Söcifc; 
forl-üna f. Uttgcfäljr, ÖUid, fortuno 1. bcgliicfe, fortu-i-tu-s (ögl. 
gratu-i-tu-s) jnfüllig, in-fortun-iu-m n. Ungliirf. — for-du-s trüdjtig. 

— far (farr-is) (St. far-s ögl. fa-s, ju-s) n. Spelt, $infel, ÜDlcljl, Sd)rot, 
3)cmin. farr-l-cülu-m n. deiner Speltfudjen, farr-eu-s, 5eiu-s anä Spelt, 
(betreibe bereitet; con-farre-ä-ti-o (ön-is) f. bie feicrlidjftc ©crmäl)lung3s 
Weife unter ben Spatriciern, wobei panis farreus oon ben 9ieuücrmäl)ltcn 
gegeffen Würbe; dif-farrcatio (genus erat saerificii, qno inter virum 
et mulierem fiebat dissolutio, dicta difl'arreatio, quod tiebat farreo 
libo adhibito Paul. D. p. 74. 13); suf-far-aneu-s (betreibe jufiiljrenb. 

— far-fär-us m. $uflotticf) (Linnö: tussilago). — farr-ä-g-o (in-is) 

n. gemifd)tc3 Sutter, ©cmengfel. — far-lna (ft. fars-ina) f. 9Jlef)l, 
3)cmin. farinü-la f., farin-ösu-s, -ü-lentu-s mefjlig; Fer-ön-ia (aud) Far- 
onia) (Oon far?). — ftl-ix, -ex (ic-is)? f. Harreitfraitt, filic-a-tu-s mit 

üerfcljen , tilic- filec-tu-m n. S.-gcbitfd), SDemin. filic-üla f. (ftigelfüji. 

— hcr-ba f. .{patm, Kraut, @ra3, 35emin. herbü-la, herb-eu-s, -äceu-s 
grasgrün, herb-ili-s mit ©ra3 gefüttert, herba-tlcu-s gra^freffenb, herb- 
äriu-s m. ©otanifer, herb-idu-s, ösu-s friiuterreidj, herbido 1. inadic 
grün, herb-e-sc-o 3. werbe junt Ipalm, ex-herbo 1. leere üom Kraut 

o. ©raä; Herb-anu-m. — liorr-eu-m (= hors-eu-m) n. Sdjeuer, 
Speidjer, Sdjeune, 35emin. horreö-lu-m n. — hor-da (ögl. for-du-s) f. 
trödjtige Sill), hord-ic-Slia n. pl. Sdjladjttngc ber S'iilje. — pro-br-u-m, 
op-pro br-iu-m (ögl. candelä-bru-m) n. (ögl. pro-fer-o bringe üor) 
Sd)ntiit)ung, Sd)impf, Sdjaubtljat, probr-ösu-s fdjimpftid), fdjmäljlid), 
ex-probro, op-probro 1. Werfe üor; im-pröper-iu-tn impropero 1. (?) 
= opprobrinm, opprobro. — für (für-is) m. 3)icb (= SBcgtragenber), 
35cm. fur-un-culu-s, fur-ax (äei-s) biebifd), furaci-ta-s (täti-s) f. 35iebS; 
finn, fur-tu-m n. 35iebftal)t, furt-lvu-s geftoplcn, fur-ti-m ücrftoljlcncr 
©Seife, tjeimlid), fur-o-r 1. ftefjle, furä-tor (tör-is) m. = für. — frä-ter 
(tr-is) m. (©rtjaltcr) ©ruber, 3)emin. frater-cülu-s, frater-nu-s brüber = 
lid), fraterni-ta-s (täti-s) f. ©rüberlidileit, ©ruberfrfpaf t, fratr-ia, -issa 
f. ©ruberSfrau, Sd) Wäger in, fratr-u-eli-s m. ©efdjwifterlinb. 


y' 


Digitized by Google 



108 


SB. bhar bofyren, f palten, fdjncibcn, fdtagen. 

for-o 1. bol)rc, per-foro, trans-foro burdjbotjre, forS-men fmm-is) 
n. (©ebotjrteä) üod, foramin-ä-tu-s burdbofjrt, foramin-ösu-s üott 
2öd)cr, forä-lnli-sburcf)bof)rbar. — for-i-s (meift $t.) f. Xtp'ir (beimXfyür; 
bred)en wirb bic SBanb burd&otjrt = Siicfc, £od) in ber SBaitb), forä-s 
(Stccuf. = &voag) t)inau3, fori-s (£ocat. = &vqtj<siv) auStuärtö, braufjeit, 
$emin. fori-eiüa f. ^fcnfterlöben. — forfux (ic-is) (mit gebrodener 
Stebupl. = for-for-ec-s) f. ©djecrc, Dentin, forfic-üla f. — fer-i-o 4. 
fted)e, t)aue, ftofte, fd)tage, re-ferio fd)tagc jnriid, fer-ü-la (a feriendo 
Isid. or. 17. 9) t“. Stutfjenfraut, ©friemenfraui, biirrcr 3mcig, ferul- 
eu-s, -üceu-s pfriemfrautartig, ferul-äri-s jum ^?f. getj., ferul-ä-g-o 
(rn-is) f. eine Strt ber ferula. — fer-ent-ärii (equites, auxiliäres) 
leid)t bewaffnete ^Slänfler (at3 fdtagenbe, üerwuitbenbe). 

SB. bhar, bhar-v, bhur Watten, wogen, toben. 

fre-tu-m n. ©raufen, SBattung, ©unb (branbenb), SJteerengc, 
fret-üli-s, -ensi-s jur 3JI. gel)., trans-freto 1. fepe über ba3 SJieer; 
frct-älc (-üli-s) n. ©ratpfanne. — fcrv-c-o (ferb-ui, Wegen Stbnciguttg 
gegen vu) 2. Watte, braufe, gtiifje; in-ferv-e-sco tod)c ein; con-ferveo 
Watte fiebeitb jufammen, (tedpt.) tpite jufammen (o'om fiebernben 
£>citung3proceffe, wobitrd) gebrodene ©lieber fid) Wteber binbeit), eon- 
ferv-a f. SBafferfaben (förbernb ba3 ßufammenWadfen gebrodener 
©tieber), de-ferveo de-fervc-facio fode ab, ju ©nbe, gätjrc an§, ef-fervo 
ef-fervesco Watte o. braufe auf, re-ferveo re-fervesco Watte über, suf- 
ferveo bin etwaä tjeif}, sufferve-facio ntad)c etwa§ tjeifj; fervi-du-s auf; 
braufenb, gtüt)enb, ferv-or (ör-is) m. ©raufen, SBalten, ©tutf). — 
fer-mcnlu-m n. ©ätprun gemittet, ©anerteig, ©erftentrant, fennento 1 . 
bringe in ©äfjruitg, lodere (burd Xiittger ben ©oben). — fe-bri-s 
(= fer-bri-s tjipebringcnb, Ogt. lugu-bri-s trauerbringenb) f. lieber, 
Dentin, febri-cüla, verve (carm. arv. = fervem ft. febrem, Stffintitas 
tion), febri-o 1. tjabe lieber, febr-e-sc-o 3. befontmc $., febri-bili-s 
erjeugenb, febr-ü-lentu-s febri-c-6su-s fyabcnb; febri-fug-ia f. 
Saufenbgütbcnfraut. — fc-bru-u-s reinigeitb (ogt. ©fr. pü reinigen 
pävana Steuer), februa n. pl. SteinigungSmittet, Steinigungäfeft (am 
15. ftebrnar), febru-äriu-s Steinigung^; ober ©ütjnmonat, gebruar, 
febru-äre (id est pura facere Varro ap. Non. p. 114. 22.; id vero, 
quod purgatur, dicitur februatum Paul. D. p. 85), febmä-ti-o (ön-is) 
f. Steinigung, februa-mentiun = februa; Juno febru-lia o. februata. 
— dc-fru-o (— de-fervere, Cato r. r. 96. l), baoon: de-frü-tu-m 
e. eingefodtcr SJtoft, de-fruto 1 . taffe 51 t SKoft ciufodjcn. — fur-un- 
culu-s (ogt. carbun-culu-s) in. cntjünbctc^ ©efd)Wür. — für-o 3. tobe, 
rafe, per-furo tobe fort, burdjtobc, prae-furo tobe fetjr, fur-ia f. fur-or 
(ör-is) in. Staferei, SButt), Pur-iae Morien, Stadpgöttiuen, furio 1. 
oerfepe in SButt), furi-äli-s, -ösu-s, -bundu-s rafenb, wüttjenb. 


A 


Digitized by Google 


109 


SS. bliark, bhrak brängen, ftopfen. 

farc-i-o (far-si, -tu-s) 4. farc-I-n-o 1 . ftopfc (oofl), fülle, circum-fareio 
ftopfe ringsum, con-fereio (fer-si, fer-tu-s) ftopfc jufammen, ')>nrt. 
(als Slbj.) con-fer-tu-s öollgeftopft, bieptgebrängt, ef-farcio (-fercio) 
ftopfc auS, Oofl, in-fareio ftopfe pinein, re-fercio ftopfc oofl, Sßart. 
(als Slbj. ) Öollgeftopft, oofl, suf-farcino ftopfe o. paefe oofl; farci-inen 
(mln-is) n. (©eftopftcS) SBurft, far-tor (tör-is) m. SBurftmadjcr, SDiäfter, 
far-türa, -sura f. SDiäftung, fart-fli-s, fars-ili-s gemäftet, geftopft, farel- 
mm-u-in n. eine Seuche unter bem ®icp, farcimin-ösu-s auf bie G. 
fiep bejiepenb. — frequ-c-n-s{ ti-s) Öollgeftopft, gebrängt, häufig, japlreicp, 
frequent-ariu-m (frequentem Paul. D. p. 93), frequent-ia f. große 
Stttjapl, frequent-o 1. fülle reidjlid), befuepe (läufig, frequents-ti-o 
(ön-is) f. Häufung, frequentä-tor (tör-is) m. SSieberpoler, päufiger 
SBcfucpcr, frequentä-mentu-m n. SBieberpolung in ber Siebe , frequentst- 
Ivu-s bie SB. auSbrütfcnb, frequentatio. — fraxare (= frac-tä-re; vigi- 
liam circumire Paul. D. p. 91). — frarinus (= farg- frag-tlnu-s), 
far-nus (= farg-nu-s) f. (Sfclie (ju Umjäunungcn, namentliep in Süb= 
curopa bieneitb), fraxin-us, -eus, fara-eu-s efepen, jur (£. gel). 

SB. bhars ftarren. 

ferr-u-m (— fers-u-m) n. (Starres) Sifen, ferr-eu-s eifern, ferrä- 
tu-s (*ferrare) mit ßifen bejtplagen, ferru-mentu-m n. ©ifengcrätpe, 
ferr-3ria (fodina) f. ©ifcnbergioerf, (herba) ©ifenfrnut, Ferr-aria 
(Ferrara); ferr-ü-g-o (in-is) f. ©ifemroft, =farbc, SRoftfarbc, ferrugi'n- 
eu-s roftfarbig, bunfelbraun; fcrr-ü-men (min-is) n. ©ifenroft, .(litt, 
Seim, ferrumin-o 1. öerlötljc, oerfittc. — festüca (== fers-t-üca) f. 
(ber emporftarrenbe) §alm, toilber |>afcr, ©crftentrcSpc, Dentin, 
festucü-la. 


SB. blial bläffig, tocifj fein. 

fiti-ica f. SBläfjpupn. — in-fül-a f. bie (toeifje) rooflenc Sfkieftcr= 
binbe um ben Stopf, SBinbe, ©prenjeiepen, infulä-tu-s (*infulare ) mit 
ber gttfula gefepmüeft. 

SB. bhal, blila, bhlu blafcn, l)aud)cn, feptoeflen, fliefjen. 

häl-o 1. paudie, atpme, ad-halo pauepe au, ex-halo l)nud)e auS, 
in-halo pauepe an, red-halo f)aud)e juriief; 3 ntctif . hali-to 1.; hali-tu-s 
4. in. £>aucp, Dunft, Dampf; an-hel-o 1. feuepe, fepnaube; balonem 
(id est hesterno vino languentem Paul. D. p. 75). — fl o flä-re blafc, 
raepe, ad-tlo blafe an, circum-flo blafc perum, con-flo blafc jufammen 
fadjc an, de-flo blafe ab, dif-flo blafc auSeinanber, ef-flo blafe o. pauepe 
petöor, pcrauS, in-flo blafc ein, auf, per-flo toepe burd) , pro-flo blafe 
peröor, auf, re-flo blafe jurüd, 'entgegen, auS, suf-flo blafc an, auf 
ttü-tu-s 4. m. flä-men (mm-isj n. SBlafen, SBcpcn, flä-tor (tör-is) m 
SJtäjer, fla-ttira f. SBlafen (üom Sepntcljcn o. Sf?rägcn), flä-bili-s ruepeub, 



[^igifized by Google 


110 


geiftig, flat-ili-s eiugehaudjt, gcgoffen; flä-bru-m (bgl. ter-e-bra 203. tar) 
n. = flatus, $>emin. flabel-lu-m n. ^ädjer, flabello 1. fäd)lc an. — 
fol-li-s (— fol-ti-s) m. 231afebalg, Sinbball, Sd)laud), 2)emitt. folli- 
cülu-s m. Heiner Sd)l., £aut, |)ülfe, folli-ti-m beutelmeije, nad) ®elb= 
jaden, folllco (St. *follico, 2tbj.) 1. foll-e-o 2. blafebalgartig fid) au§s 
bcfjnen, follicul-are (appellatur pars remi, quae folliculo est teeta 
Paul. D. p. 85). — fol-iu-ni (ober fo-liu-m gu S. bhu?) n. 231att, 
foli-äceu-s blätterartig , (*foli-are) folia-tu-s, -tili-s, blätterig, folia- 
türa f. 231ätter, foli-ösu-s blätterrcidj, ex-folio 1. entblättere; Tri- 
fol-inu-s ager (in (Kampanien) bott tri-folium Dreiblatt, $lee. — flo-s 
(flör-is) (St. flö-s ogl. fa-s, ju-s, far-s) m. 231ume, 331üthc, SDemin. 
fios-cülu-s, -cel-lu-s m. 231üntd)cn, Jöergicrung, flor-u-s, -eu-s, -idu-s, 
-ösu-8, -ü-lentu-s blumig, blumenreich, blüljcub; fiör-e-o (-ui) 2. bliil;e, 
prae-floreo blühe geitig, llor-e-sc-o 3. lontme in 231ütl)e, de-lior-e-sc-o 
(-ui) bcrbliUje, de-, prae-floro 1. nehme bic 33Iüthen meg, fd)U)äd)e, 
ef-floresco blühe auf, re-floresco blül)c micbcr, fange gu blühen an; 
Flor-a, -us, Flor-alia, Flor-ent-ia ($loreng), Flori-fertu»m (dictum 
quod eo die spicae feruntur ad sacrarium Paul. D. p. 91. 10). — 
flo-c-es (uiu) f. Seinhefe, flö-cu-s floecu-s m. $lode (Seinl)efe unb 
Sollflode h fl ben geblähte $orm), S)emin. floccü-lu-s, m. flocc-ösu-s 
flodig. — fba-gv: flu-o (= flugv-o; fiuxi, fluxurn — üug-si, -tu-m) 
3. fließe, ergieße rnidj, ad-fluo ftröme herbei, circum-fluo fliehe ring^ 
um, con-fluo fließe gufatnmen, ef-fluo fliehe herauf, berfchminbe, in- 
fluo fließe hinein, hin, inter-liuo fließe bagmifchen, per-fluo burdhflie^e, 
prae-fiuo fliehe üorbei, praeter-üuo flicke o. gcf)e borbei, borüber, pro- 
fluo fliehe o. lomnte l)erbor, re-fluo fließe guriid, über, ab, subter-fluo 
fließe unten o. unter etma£, super-fluo fliehe über, ftröme über; ^ntenf. 
Üu-i-to Üüto 1. treibe auf ber $lut umher, flu-e-sc-o 3. merbe flüffig; 
fluent-ia f. fluent-u-m n. flu-or (ör-is) m. flü-mcn (mrn-is) n. 31 ut, 
Strömung, $luh, fluento 1. bemäffere, fiu-f-du-s, -bundu-s flichenb, 
flüffig, fd)laff, fluido 1. ntadje flüffig, flumin-eu-s, -äli-s gum geh-, 
Flumen-tüna porta. — flü-ta f. Sfönrönc. — flu-s-tra n. pl. 9JJeere§ftiHe. 
— Con-fluent-es m. (ßujammenfluh, Stabt amßuf. be3 SHl^neS unb ber 
Sftofel: (Jobleng); con-flug-cs (loca, in quae rivi diversi contluant 
Non. p. 62. 20). — fluc-tu-s fluxu-s 4. m. fluct- flux-i-o (ön-is) f. == 
flumen, Dentin. flucti-cülu-s m., fluctu-o 1. merbe umhcrgetricbeu, 
malle, fdjmanle, fluctuü-ti-o (ön-is) f. ba3 Umhertreibcit u. f. m., fluctu- 
ösu-s fintenreich, üux-ili-s flüffig. — flü-v-iu-s (urit. -ia f.) m. fflufj/ 
fiuvi-äli-s, -ä-ticu-s, gum $1- geh-, fluvi-ä-tili-s int §1. befinblid), fiuvi- 
ä-tu-s getbäffert. — fle-o (= flev-o; fle-vi, -tu-s) 2. meine (bgl. ploro 
S. plu fliehen), ad-fleo meine bei ctma§, de-fleo bemeitte, fle-blli-s 
bemeinenämertl), Häglid), fie-tu-s 4. m. Seinen, Sel)Hagcn. 

S. bhalk, blilak fruntrn fein, frümmen (?). 

falx (c-ip'l f. Si^el, Senfe, ®em. falc-üla, falci-cüla, falc-äriu-s m. 


Digitized by Google 


111 


©enfeufdjmicb; falc-ätu-s mit ©. oerfefjen, fid^elförmig; Falc-Id-iu-s; 
falcastru-m n. cifernei Sldcrgcvätl) (a similitudine falcis vocatum. Est 
autem ferramentum curvum cum manubrio longo ad densitatem 
veprium succidendam Isid or. 20. 14. 5). — falcönes (dicuntur quomm 
digiti pollices in pedibus intra sunt curvati, a similitudine falcis 
Paul. Diae. p. 88. 8). — falc-o (ön-is) m. ffalfe (wegen bcr ©cftalt 
ber auggebreitctcn Flügel ?). — flec-t-o (flexi, flexu-s) 3. biege, 
beuge, circum-flecto beuge tjerum, um, de-flecto beuge ab, meidjc ab, 
in-flecto beuge, üeränbere, re-flecto beuge o. wenbe jurüd; Sntettf. 
flexo 1 .; flex-fli-s, l-bili-s biegfam, gefdjnteibig, flexibili-ta-s (tsti-s) f. 
©icgfnmfeit, flex-i-o (ön-is) f. ©iegung, ©eugung, Slrümmutig, flexu-s 
4. m. flexura f. id., flexu-ösu-s üoll ftr. 

SB. bhas jermalmen. 

har-ena är-ena (ugl. fabinifdf fas-ena) f. Sanb (feilt jermalmteä), 
fanbiger Drt, ber mit ©anb beftreute Stampf plafj , Slrcna, aren-5ceu-s 
faubartig, aren-ösu-s fatxbrcicf) , aren-äriu-s ben 3. betreffenb (Subft. 
-us erg. lapis Sanbfteiu, -a erg. fodina ©atibtjrube), ex-areno 1 . reinige 
Dom ©., arenä-ti-o (ön-is) f. ©ewerfen mit ftaltfanb. 

SB. bliid fpalten, trennen. 

fi-n-d-o dif-findo (fid-i, fis-su-s = fid-tu-s) 3. fpalte, jerfpaltc, 
trenne, in-findo fdjncibe ein. — ß-ni-s (= fid-ni-s) m. (baS Jreitnenbe) 
©ränje, ©nbe, 3icl , fini-timu-s angränjcnb, fin-äli-s bic ©., bad CS. 
betreffenb; Con-ftn-iu-m; fini-o 4. begränje, enbige, de-finio gränje ab, 
erfläre, prae-finio beftimme borljcr, fdjreibe bor, fini-tor (tör-is) m. 
5elb=, ©rönämieffer, finl-ti-o (ön-is) f. ©rnitje, ©eftimtnung, Gintljeilung, 
finit-Ivu-s beftimmenb. — Fis-temae (ft. Fid-ter-nae) = ©ränjort; 
bi-fid-u-s, -5-tu-s jWeigefpaltcn, fisslli-s (= fid-tili-s) tpcilbar, ge= 
fpaltcu, fissüraf. ©palte, ©paltung. - — fistüla (= fid-tula) f. glöte (al§ 
©efpalteneä), S)emin. fistel-la, fistul-5riu-s, -Stör (tör-is) m. .fpirtcn= 
flötenblöfcr, glötenfpicler, fistul-ösu-s roljrförmig, löcfjerig, fiftulöS 
(cancer, SrebägefdjWür), tistul-ä-tu-s mit 9töi)ren öerjeljcn, rotjrformig. 

SB. bhu, bhu-dh werben, fein; warfen; Gaufatiö: förbern. 

fu-o (attl. ; Ogi. fu-vi, füvi-mus; fu-am, -as, -at, -ant), fu-i, 
fü-türu-s, fo-re. — fü-tu-o (-tu-i, -tii-tu-m) 3. (*iu-tu-s 4. bai beugen), 
befdjlafe, futü-ti-o (ön-is) f. ©eifdjlaf, futu-tor (tör-is) m., -trix 
(tric-is) f. ©cifdjläfer, sin. — fu-n-d-u-s m. ©oben, ©runb, ©tatte 
bc8 SBadjfenä, fundl-tus (f. tas), Fundi (f. Fondi), Fund-aniu-s; 
fundo 1. (ege an, griinbe, fundä-tor (tör-is) m. ©riinber, fundä-ti-o 
(ön-is) f. ©riinbuug, fundä-men (rnrn-is), -mentu-m n. ©runblage; 
pro-fundu-s (jum ©oben abwärts) tief, bobcnloä, profundi-ta-s (täti-s) 
f. Hiefe. — prö-bu-s (= pra-bhu, f. pra, Dgl. Sanc-fr. pra-bhu-s fjerbor= 
ragenb, ftarf; alfo urfpr. öornfeietib =) tüdjtig, redjtfdjaffen, reblitf), 
probl-Ui-s (täti-s) f. 9ted)tfd)affcnf)eit, pröbo, ad-, com-probo 1 . prüfe, 


Digitized by Google 



112 


billige, im-probo re-probo Dertoerfe, mißbillige, probä-ti-o (ön-is) f. 
Prüfung, ©iüigung, probä-büi-s toaä gebilligt toerben famt, toaßr= 
fcßeinlicß, glaublicß, probabili-ta-s (täti-s) f. 2Batjrfrf)ciulirfjfeit. — 
bhu — bhav (fav, tu), bhev (fe-[v], fijv]): — fav-e-o (fav-i, fau-tu-m) 
2. förbcrc, begiinftigc, Fäv-ön-iu-s, Fav-ent-ia, l'av-or (ör-is) m. ©unft, 
Steigung, Favor-lnu-s, fau-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. @önner, rin; 
Fau-nu-s (bcr gnäbigc, ßolbc), Fau-na; fau-s-tu-s (St. *fav-os Stebenf. 
ju fav-or, Dgl. dec-us dec-or) bcgiinftigcnb, begtüdenb, glüdlicß; 
Faustu-s, Faustü-lu-s , Faust-Ina. — fäv-w-s m. üffiabcban) ^>onig= 
fcßeibe. — fü-cu-s m. SDroßne, ©rutbiene (= jeugenb). — fi-tu-s 2lbj. 
bcfrucßtet (fcßtoanger, trächtig), fruchtbar, geboren ober geworfen ßabenb, 
©ubft. 4. m. (aueß fe-türa f.) baä ©ebären, ©rut, junge 8ucßt, con- 
feta (sus dicebatur, quae cum omni fetu adhibebatur ad saerificium 
Paul. D. p. 57. 21); ec-, ef-fetu-s er jdjöpf t , entf reift et; feto 1. (jede, 
befruchte, f5t-ösu-s = : ß-cundu-s frueßtbar, fecimdi-ta-s (täti-s) f. 
ffrudjtbnrfeit , fecimdo 1. madje frudjtbar. — ß-le-s (li-s) f. Stoße, 
ÜDlarber (eigentlich : Qungcg, Dgl. St. katd), fel-eu-s, -Inu-s jur gef)- 

— fe-l-ix (ic-is) fruchtbar, glüdlidj, felici-ta-s (täti-s) f. grucßtbarleit, 
@liid, in-fehc-o 1. madje unglüdlicß. — ß-nu-m n. (Ertrag beä ©oben®, 
$cu, fen-eu-s au? heu (homines ©troßmänner), fen-äriu-s jum §. geh-, 
fen-lli-a (i. e. stabula) n. pl. fjeuboben; $cmin. fcni-eulu-m n. gcndjcl. 

— ß-n-us (ör-is) n. ©eiüinn, Srtrag , ijinjen, feno-bri-s (= fenes-bri-) 
JU 8- geßv fener-o, -o-r 1. leiße auf 8>Dä, toucßcrc, fenerä-ti-o (ön-is) 
f. Peißen auf 8in3, SBucßer, fenorä-tor (tör-is), fener-äriu-s m. ®elb= 
leißer, SBucßerer, fenerä-trix (tric-is) f., feneratör-iu-s tDiußerifcß, 
fenerat-lciu-s = fenebris. — ß-cu-s (®en. -i, u-s) f. Seigenboum, 
Scige, geigtoarje, ®emin. ticü-la, ticid-neu-s Dom g., fic-äriu-s bic g. 
betreffenb, ©ubft. fic-äria f., fic-etu-m n. geigenpflanjung, ficl-tor 
(tör-is) m. gcigeitpflanjer, fici-ta-s (täti-s) f. Steidßtßum an g., fic- 
ösu-s Doll Don geigloarjen; fic-5-dülaf. gcigenbroffcl; Fic-äria, Fic-ül-ea, 
Ficol-ense-s, Fic-el-iae. 

SB. billig, bh-r-ug genießen. 

buc-ca f. ©aden, ®emin. buccü-la, baoon bucccl-Ia, -ea f. 9Jtunb; 
biffen, =brob, 8tuiebad, buccell-äri-s jum 9Jt. geß., buccell-5-tu-m n. 
©olbntett:, ©cßiffSjroiebad, buccell-, buccül-äre n. fiodjgcfdjirr; bucc-o 
(ön-is) m. ©auäbade, ßoßler ©tßtoäßer, buccfil-entu-s Doll=, bau§= 
badig, buccfil-äriu-s m. Unfertiger Don ©adenftiiden ju ßclnten. — 
fu-n-g-or (func-tu-s) 3. Dcrtoalte (= genieße ein ©eneficiuni), Derritßte, 
befcßäftige ntid), de-, per-fungor bringe ju Gnbc, iiberfteße, func-ti-o 
(ön-is) f. Serridjtung. — fru-or (— frug-v-or) (fruc-tu-s , fru-l-tu-s) 3. 
gebraueße, genieße, per-fruor genieße ganj. — frnx (frug-is) f. mcift 
©1., gelbfriicßte, grudjt ($at. frügi jur grmßt geeignet, tüchtig, brao), 
fmg-ttli-s roirtßfcßaftliiß, mäßig, frugali-ta-s (täti-s) f. SBirtßfdjaftlicß; 
feit n. f. to., frügl-fer fnußtbringcnb, frueßtbar, frug-e-sc-o 3. bringe 


Digilized by Google 



113 


$rüd)te, frug-a-mcnta (a frugibus appellata Paul. D. p. 91. ll). — 
fmc-tu-s 4. m. ffrudjt (S3aumfrudjt), ©enufj, ©rfolg, fructu-ösu-s 
frud)trcidj, ergiebig, fructu-üriu-s frudjttragenb, 511m 91icpraudj bicitcitb, 
©ubft. 9hif)ttief}cr, fruct-e-sc-o 3. merbe fruchtbar , frueti-ftco 1. bringe 
f$rud)t. — frü-men (m'm-is) n. Dpferbrei, ©pciferöljrc. — frü-men-tu-m 
n. (betreibe, frument-äceu-s au§ ($. bereitet, frumont-äriu-s $um 
^robiant gclp, Subft. ($etreibel)änbler, frumentor 1. fouragierc, fru- 
mentä-ti-o (ön-is) f. ba§ gouragiereit, frumentä-tor (tör-is) m. ff 011= 
rageur. — frü-n^i-sc-o-r (frun-i-tu-s) 3. genieße; in-frun-l-tu-s un= 
genießbar, albern. 

SB. blnigh an^biegeit, fließen. 

fü(j-a (-ela) f. fftudjt, per-, trans-füg-a in. Ucbcrlciufcr, per-, re- 
füg-iu-m n. 3uf(ud)t(ftätte), prö-fög-n-s fug-ax (äci-s) fortflicfjenb, 
fliidjtig, entlaufen; fügo 1. treibe in bic gludjt, fuga-tor (tör-is) m., 
-tiix (tric-is) f. SScrtreiber, sin; füg-i-o (füg-i, füg-l-tu-m) 3. fließe, 
au-fugio (f. ava meg), con-fugio neunte 3 u lii l djt, de-fugio bermcibc, 
dif-fugio jerftreue mid), cf-fugio entfliege, per-fugio fließe f)in, neunte 
3uflud)t, pro-fugio fließe fort, re-fugio fließe ,;urüd, meibe, subter- 
fugio entfliege inS ©efjcim, entgehe, suf-fugio fließe unter etmaä, cnt= 
fließe, trans-fugio fließe hinüber; ^utenf. fug-l-to 1. fließe eilig; fug-i- 
tor (tör-is) m. Sluäreifjcr, fug-i-bili-s flicljbar, fugit-ivu-s = fugax. 

blmr braun, bunlelfarbig. 

fi-bcr (bri) (= ba-bhru) m. S3ibcr, fibr-Inu-s bom 93.; fur-vu-s 
fus-cu-s (== fur-s-cu-s bgl. su-sum ft. sursuni) buttlclfarbig, Puscu-s, 
fusco in-fusco 1. madje bunte! , fdjmarj. 

SB. blirak ntürbe merben 0. rnadjen. 

fräc-cs m. bie mürben, ntulfdjeu, auägcbrüdtctt Mtrcbcnt, Dlibetts 
trefter, Sföiftjaudje, frac-e-sco 3. merbe mürbe, faulig, fd)lagc um, irad- 
du-s mulfd), überreif, melf, meid), frag-e-sc-o 3. merbe mürbe, meid), 
milb, fanft; fracebunt (sordebunt, displicebunt, dictum a fracibus, 
tpii sunt stillicidia sterquilinii Placid. p. 463). — flaccu-s (ft. flac-u-s) 
Hacci-du-s = fracidus, Flaccu-s, flacc-e-o 2. in-tiacceo bin mell, fd)laff, 
flacc-o-sc-o 3. melte, berliere au Bebfyaftigfeit. 

SB. bhrag, bliarg teuften, brennen, entbrennen. 

flam-ma (ft. flag-ma) f. ff lamme, Flamma, Dentin, flammü-la, 
flaram-eu-s, -i'du-s, -ösu-s flamntenb, feurig, baboit flammeu-m (erg. 
velum) n. (eilt feuerrotl;er ober Ijodjgclber) S3rautjd)leier, $cmiit. 
flammeö-lu-in; flammo 1. flamme, in-llammo entflamme, entbrenne, 
flanimä-bundu-s flamntenb, llamm-e-sc-o 3. merbe f., llainm-!g-o 1. 
treibe flammen. — flä-men (min-is) (= flag-men) m. (3üitbcr, Brenner) 
^rieftcr, Üamln-a, -ia, -lea f. (Gattin be3 ffl., Flamin-iu-s , inu-s. — 
flag-r-o 1. brenne, glülje, llagrant-ia f. trennen, ßttutl), con-fiagro 

Vanlcek, etym. Wortorb. der Iateiu. Sprache. g 


Digitized by Google 


114 


de-flagro berbrcnne; flägi-to , ef-flagito (ffrequ. 8 U *flag-are) 1 . ent* 
brenne wicberf)ott, bin entbrannt = oertange briinftig, briitgeitb, re- 
üagito forbere Wicber, flagitä-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. bringenber 
SDtatjncr, b. SUldn, flagita-ti-o (ön-is) f. bringenbe 33itte; flagit-iu-m n. 
(33runft, ©tut ber Seibenfdjaft, bann infofern jebeä Safter au§ fotdjer 
©tut ber £cibcnfd)aft entfielt) Safter, ©djanbttjat, ©cfjanbe, flagiti- 
ösu-s fdjänbticf). — fle-mbi-a (= fleg-min-a) n. pl. entjünbticfye ©e= 
fdjwutft, 33tutgefd)Wutft. — fng-o (frixi, fric-tum firixum) 3. röfte, börrc, 
brate, frixöriu-m n., frixura f. Stoftpfanne, Xiegct. — fulg-e-o (ful-si) 2. 
gtönse, teudjtc, btifje, Fulgent-iu-s; ad-fulgeo gtänje entgegen, circurn- 
fulgeo glänze ringsum, glänge fyerbor, leudjte auf, of-fulgeo leudjte o. 
fdjeine entgegen, prae-fulgeo teudjte o. ftratjte fjerbor, re-fulgeo ftraljte 
Wieber, trans-fulgeo gtänje o. fdjimmere burdj ; fulge-tm-m n. SCßetter- 
leuchten; fulgi-du-s gtänjenb, btipcnb; fulg-or (ör-is) m. leudjtenber 
33ti$, ©djimmer, ©tans; fulg-ur (ür-is) n. teudjtenbcr 93tifc, SBetter* 
teuften, fulgur-ali-s junt 33tip (beffen Deutung unb ©iifjnung) gef)., 
fulgur-i-tu-s Oont 33t. getroffen, fulgür-o 1 . btipe, gtänje, fulgurä-ti-o 
(ön-is) f. SBcttcrteudjten, fulgurä-tor (tör-is) ra. ber bie 33tifcc bcuteitbe 
unb fütjncnbe s $riefter, fulgnra-türa f. Deutung ber Söti&e; ful-men 
(mln-is) (= fulg-men) n. jiinbenber 33lipftrat)l, 33tip, fulmm-o 1. 
fcf)teubcre s « 8 tipe, btijje, fulminä-ti-o (ön-is) f. ba§ Sötipcn, fulminä-tor 
(tör-is) m. 33tipfd)teuberer, fulmin-eu-s 311 m 331. get)., serfepmetternb ; 
Fulg-ör-a ©öttin be§ 33tipe». — ful-vu-s (ft. fulg-vu-s) rötljlid) getb, 
bunlelgctb, fulvaster (tra, tru-m) getbtid)’, Fulv-ia, iu-s. 

SB. bhrag rieten, buften. 

fräg-a n. pl. ©rbbeeren (atä buftenbe); frag-r-o 1. rieche, bufte, 
fragrant-ia f. ©erud), $)uft. 

SB. bliram rauften, fdjwirrcn; wirr fein. 

frem-o (-ui, t-tu-m) 3. raufte, braufe, tofe, tobe, con-fremo 
braufe u. f. tu. sufammen, in-frerao brumme, tobe, fnirfdje, frem-or 
(ör-is) frem-l-tu-s 4. m. SRaufdjen u.f. W., frem-8-bundu-s raufepenb u. f. W. 
— fren-d-o (bgt. SB. tarn ton-d-e-o) (fressu-m, fresu-m == fred-tu-m) 3. 
in-frend-e-o 2. fnirfdje, frend-or (ör-is) m. itnirfdjcn; nc-frcn-s (di-s) 
ber nodj nidjt beiden fann. — form-i-d-o (m-is) f. Surdjt, ©raufen, 
©djredbitb, formid-o 1 . empfiitbc fturdjt u. f. lo., re-formido meiere 
au3 fturdjt 3 uritd, fepeue, formidä-büi-s furchtbar, fepredtid), formidä- 
men (min-is) m. = formido, fonnid-öl-ösu-s graueitOoU. 

SB. blirik ftarren. 

frlg-e-o (frig- ftatt frik-) 2. bin ftarr, fdjtaff, frig-e-sc-o in-frigesco 
3. werbe falt, per-frigosco werbe fefjr fatt, erfätte ntief), re-frigesco 
werbe wicbcr fatt, erfatte, ermatte, frigi-du-s fatt, fdjtaff, Dentin, frigidü- 
lu-s, frigid -ius-ciSlu-s, frigid-öriu-s abfüfjtenb, frigido in-frigido 1 < 


Digitized by Google 


115 


filmte ab, frigidi-ta-s (täti-s) f., frig-us (ör-is) n., -or (ör-is) m. $ätte, 
^rroft, frigor-o 1. friger-o 1. frige-facto 1. = frigido, re-frigero 
ftitjlc iuiebcr ab, madje erfalten. 

Ihrig £onh)ort. 

frtg-ül-o (*frig-ul-a $)ot)tc) 1. bom ÜRaturtaut ber $>ot)ten, frig- 
illa (fring- fringu-illa) f. 9t ott)f ctd)C1t , frigul-t-i-o friguttio frigütio • 
(fringiiltio, fringutio) fri-tinn-i-o (bgt. tinnio SS. tu, tan) 4. 5lx>it= 
fd;cre, quitfd)e. 

SS. bliru umhegen. 

fron-s (front-is) (= bliru- vant b. i. mit Augenbrauen = Um? 
tjegung begabt, fro-vont, front) f. (m.) (Stirn, front-ösu-s ftirnreidj, 
front-o (ön-is) breitftirnig, Fronto, Front-inu-s, front-äli-a n. pl. 
Stirnfdjmud; re-frontat (recellit capillos a fronte Gloss. Isid.) bon 
ber Stirne juriidmerfen. 

SS. blilag fdjtagcn. 

flag-ni-m n. ®eifcct, $eitfcfje, 35emin. flagel-lu-m, flagello 1. 
geiftfe, peitfdjc, flagr-iönes (dicti servi, quod flagris subjecti sunt 
Afran. ap. Non. p. 28. 27), flagratöres (qui flagris conducti caedunt 
Placid. p. 463). — fllg-o (flixi, flic-tu-m): ad-fligo fd)tagc o. briide 
nieber, con-fligo ftofte jufammen, fämpfe, ef-fligo fd)tage §u Xobc, 
richte §u ©runbe, in-fligo fcTtagc an; pro-flig-are entleibe, über= 
nmttige, bernidjtc; Stoquent. ad-, con-flic-to 1. 

M. 

ma ^ronominatftamm ber 1. Sing. 

®en. mel (bon meu-m ba§ Steinige), S)atib. mihi ml (= ma- 
bhjam, mi-hjam), Acc. me (U)of)t Abt., bgt. Acc. me-d bei Plaut.), 
Abt. me (= me-d), attt. ®en. mis (n)ot)l mius b. t). bie gctoöljnticfye 
pronominale ®enitibenbuitg) = mei; mcu-s mein (= ma-ju-s me- 
ju-s, me-iu-s, barunt S3oc. mi), meus-met, meä-ti-m nad) meiner Art 
(Prise. 12. p. 949) — (bgt. St. tu). 

ma ^artifet ber ^Betreuerung. 

me-hercule, -liercules, -hercle (j. SS. ghar faffen). 

SS. a) ma, ma-d, ma-n, ma~ns meffen, abmeffen, bitben. 

ma-nu-s 4. f. $anb (bie meffenbe, taftenbe , bitbenbe), manu-äli-s, 
-äriu-s §ur $. getj., fie fiittcnb (Subft. -ariu-s £afd)enbieb, ÖJauner), 
manu-ä-tu-s mit $. berjct)cn. — manü-br-iu-m (= manu-fer-iu-m f. 
SS. bhur tragen) n. $anbt)abe, £>cntet, ÖJriff, Dentin, manubriö-lu-m 
n. — mänü-leu-s m. manu-lea, -cüla, -cla f. ber lange Aermet ber 

8 * 


Digitized by Google 


Zuntca, manule-ä-tu-6 mit 3le. Uerfel)en, manule-äriu-s m. grauen; 
ärmet:, iDiuff-tocrfcrtigcr, Stürfcfjncr. — mani-ca f. .&anbbefleibung, 
SJiaufdjettcn, .üaubfeffet (ogl. pedica), 3>emin. manicü-la f. fteine fjanb, 
iPflugfterjc; Manc-ia (ft. Manic-ia), Manc-lnu-s. — < id-mtm-culu-m n. 
ftanbftüfcc, ©titf)e, Üctjnc, Skiftanb, adminiculo 1. unterftiifoe; ä-rnanu- 
ensi-s Sccrctör. — man-cep-s (-cip-is, ättcr and) -cüp-is) comm. (in 
bie $anb nehmend, f. 28. kap greifen) Unternehmer, SSennittler, 
©eneraty>äcf)tcr, manelp-iu-m (-cup-in-m) n. (fpanbergreifung) (Sigen- 
ttjumscnuerburtg, ©flaue, mancip-o 1. itbcrlaffe jum Sefifc, mancipü- 
ti-o (ön-is) f. Scfihueräubcrung ; e-inancipo cntlaffc aus ber uätcr= 
liehen ©cmalt, erflärc fetbftänbig , iibcrlaffe burcf) ftauf. — mani-pül-u-s 
u. f. lu. (f. 28. pur füllen); mal-luv-in-m (f. 28. lu luafchcn). — man- 
tu-m (Hispani vocant, quod uianus tegat tantum: est enim breve 
amictum Isid. or. 19. 24. 15), 3- ent in. manteUum n. fpütle, £cde; 
manti-ca $emin. manticö-la f. Cucr; ob. üDiantelfacf (Dgl. nmntele u. f. to. 
2B. tak fügen); manticul-äria (dicuntur ea, quae frequenter in usu 
habentur et quasi manu tractantur Paul. D. p. 132. 8), manticul-or 
1. treibe SSeutetfchneiberei, manticulü-tor (tör-is) m. 2afct)enbieb, ©auner. 

— mä-lcr (tr-is) f. (bie pmeffenbe .'pausfrau) SDiutter, ®cmin. mater- 
eüla, mater-nu-s mütterlich, Maternu-s, mater-ter-a (f. ©tamm i); 
matr-ix (-ic-is) f. SDinttertljier, ©ebärmutter, Urfprung, SDemin. matric- 
üla f. SKatriccl, öffentl. Ser§cicf)nifj; matr-l-möniu-m n. ©l;e; matr- 
lmu-8 bie W. noch ont Heben habend; mitr-öna f. (uerheiratete) Stau, 
(ogl. patr-önu-s), matron-äli-s einer 3Ji. jufomntenb; matr-u-eli-s m. 
SDiutterbruberfohn (ogl. patru-eli-s), matr-e-sc-o 3. lucrbc ber s Di. atjn : 
lief). — mä-ter-ia (-ie-s) f. ©runbftoff, Stoff, SKatcrie, Diaterial, Ur= 
fad)e, $cmin. materiö-la f., materi-äli-s materiell, materio 1. baue 
au» §olj, materior 1. fülle $olj, materiä-ti-o (ön-is) f. ^joljtocrf, 
©cbülf, -türa f. ^Bearbeitung bc» Jpoljcä, mater-inu-s Ijol^artig , f) art - 

— mä-nus angemeffen, gut (bonum antiqui eliecbant maniun Varro 
1. 1. 6. 4), mä-n-cs (gute) ©ciftcr ber SBcrftorbenen, 'Dianen, Ms-na 
(auch Geneta mana ©eburtägottin), (gute) £obe»göttin, Man-ia (gute) 
©cifter; unb Harenmutter; im-mäni-s tuilb, fdjrccflid), ungeheuer, 
immani-tä-B (täti-s) f. 2Bilbl)cit u. f. lu.; inane (fiocat) bei guter 
Beit, früh, Man-iu-s, -ia (b. b. am -Diorgcn geborene), Man-il-iu-s, -ia, 
mänlco (*mänl-cu-s) 1. bin früh uuf; (*ma-ta Beit) mät-ürus jeitig, 
reif, maturi-ta-s (täti-s) f. Beitigung, 'Jieife, matur-o 1. -e-sc-o (-ui) 
3. zeitige, reife, e-, por-maturosco loerbe ganj reif; Mätü-ta SRorgem 
göttin, matut-lnu-s morgcttblid), mututin-äli-s pr Sr. get). — nt-mi-u-s 
(nicht pmeffenb) über muffig, felfr groß, fchr uicl, 2lbo. nimium, nirnis 
(Eotnp., Ugl. mag-ius, magis), nimie-ta-8 (täti-s) f. llebermaafi. 

tna-d: mod-u-s m. Diaafs, rechtet) SBcrhciltnifj, Slrt nnb 28eife, 
modimperator (modi imperator) m. Ißorfcfjreibcr bc» 'DtaafieS int Irinfeu, 
Stmtpofiard) (in conviviis qui sunt instituti potandi modimperatores, 


Digitized by Google 



117 


magistri Varro ap. Non. p. 142. 7); Slbb. modo (5161., batjer: huic 
non una modo caput omans stolla relucet Cic. nat. deor. 2. 42. 107) 
mit Sötoafjcn, nur, toofern nur, gcrabc, eben, halb, post-modo nadjljer. 
— com-modu-s augemeffeu, bequem, gefällig, Commodus, commodum 
Slbü. gcrabe, eben, commodu-m n. commodi-ta-s (täti-s) f. ßuträglicfp 
feit, Bortljeil, Siufjen, commodo ac-commodo 1. ridjte augemeffeu ein, 
Ijanble $u (Gefallen, gcioätjre, in-commodo bin läftig, bcläftige. — modi- 
cu-s augemeffeu, gemäffigt, gering, ®emin. modic-ellu-s. — modü-lu-s 
m. fleineä SJtaajä, modulor 1. nteffe ab (tjarmonifdj), trage bor, e-mo- 
dulor befiuge, ruodulä-tor (tör-is) m. Slbnteffcr, modulä-ti-o (ön-is) f., 
-men (mm-is), -mentu-m n. SBoljlflang, 9J7elobie, Siljtjtljiuif, modulä- 
bili-s fiitgbar, fpielbar. — mod-es-tu-s (*St. mod-es, bgl. fnnes-tu-s) 
SJtaafj l)altenb, beweiben, fittfant, Modestu-s, Modest-lnu-s, modest-ia 
f. ÜDiäffiguttg n. f. tu.; moder-w 1. fefcc Sttaafj, $iet, äugle, teufe, 
e-moderor ermäßige, moderii-ti-o (ön-is) f. SJtäffigung, Leitung, moderä- 
tor (tör-is) m., -trix (trlc-is) f. Senfer, sin, moderä-men (min-is), 
-mentu-m n. ßenfungSmittcl, modi-ficor 1. meffe ab, mäffige. — möd- 
iu-s in. Sdjeffel (boitt ©etreibemaafj), Modiu-s, Dentin, modiö-lu-s m. 
Xrinfgefdjirr, haften am Sdjöpfrabe, $. ber Delpreffe, modi-äli-s ein 
röm. SJtaafc entfyatteub, modia-ti-o (ön-is) f. SJieffcn nadj röm. 2Jt. 

ma-n, ma-n-s: man-do (^man-du-s gumeffenb?) 1 ., com-mendo, 
de-mando gebe anljcim, bertraue an, trage auf, empfehle, a-mando ent= 
ferne, prae-mando beftelte im BorauS, rc-mando mclbc suritd, taffe 
Sitriid fagcit; mandä-tu-m (^art.) n., -ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. Auftrag, 
mandä-tor (tör-is) m. Sluftraggcber, mandat-äriu-s ber Beauftragte, 
Sltanbatar, mandat-ivu-s jum 5luftragen geeignet. — mos (mör-is) 
(= man-s, mon-sV) m. (Sitte (bie anmeffenbe), (55etüof>nl;cit, Ötebraud), 
mor-äli-s bie Sitte betreff enb, fittfidj, morali-ta-s (täti-s) f. Be$iet)ung 
auf bie Sitten, mor-ä-tu-s irgeubmie gefittet, befd)affeu, mor-i-gßr-u-s 
mitlfaprig, geljorfam, morigoror 1 . mitlfapre, morigerä-ti-o (ön-is) f. 
Siüfatjrcn, morigerä-tor (tör-is) m. SBillfaljrer. — mens-i-s m. SJtonat 
(als geitnteffer, bemt bie $eit mürbe biet früher uad) Städjten, Sflonben 
mtb Söinteru gemeffen al§ nadj Sagen, Sonnen unb ^ajjren); -mestri-s 
(= mensi-tri-s): bi-, tri-, se[x] -mestri-s 2, 3, 6 ntonatlid), se-mestri-s 
(= semi- m.) Ijalbmonatticf) , inter-mestri-s $tbifd)cit 5 tuei SJtonaten; 
menstnm-s (= mensi-tii-uu-s) aümonatlid), einen SDtonat bauernb 
(n. s $l. monatl. Steinigung), menstru-äli-s ntonatlid), §ur mon. Stein, 
gct).; Mcn-a (menstruationis dea). — mens-a f. (bie abgenteffene) Xafel, 
iifd), ®emin. mensü-la, mens-äriu-s sunt %. gel)., Subft. ®elbtucd)fler, 
mensa-ti-m bott 2ifd) ju 2ifd). 

SB. b) ma, ma-d , ma-n bettfen, finiten; bleiben. 

me-tu-s 4. m. Bebenfett, $urdjt, metu-o (metu-i, -tu-m) 3. fiirdjte, 
prae-metuo fiirdjte üorljcr. — med-e-or 2. finnc Hülfe, tjetfe, fjeile, 
med-ela f. Heilmittel; mcdi-cu-s tjcitenb, Subft. Slrst, medic-o, -or 1. 


Digitized by Google 


118 


= medeor, medicä-bfli-s fjeilbar, ljeilfant, medibile (medicabile Paul. 
D. p. 123), medica-men (mta-is), -mentu-m n. = medela, medicament- 
äriu-s m. Ißljartnajeut, 91potl)efer, ©iftmifdjcr, -äria (ars) f. ißljarmajie, 
medicä-ti-o (ön-is) f. Teilung, medicä-tor (tör-is) m. = medicus; 
medic-lna f. §eitfunfl, Heilmittel, medicin-fili-s jut Strjnei gel). (ars 
ülrjneifunft), medic-ösu-s = medicabilis; Meditr-Ina (*meditor Heiter) 
©öttiit bcr Hfi^ng; mäja (= mad-ia) f. (medica, obstetrix Gloss. 
Isid.); re-med-iu-m n. = medela, remedi-ali-s, -ä-büi-s = medicosus, 
remedi-o, or 1. Ijeile, remediä-ti-o (ön-is) f. == medicatio, remedia-tor 
(tör-is) m. = medicator. — mecls-to-r 1. bettle, fitxne nad), com- 
meditoi- erfaffc mit ganjer tBenOraft, prae-meditor bebettle bortjer, 
meditä-bundu-s eifrig fimtetib, meditä- men (mln-is), -mentu-m n. 
.©innen, gurüftung, medita-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. ütndjbeufcit, 
©tnbieren, 2)emin. meditatiun-ciHa, meditat-lvu-s ba4 SJiadjbcnlen be= 
treffenb, medita-töriu-m n. ißorbereitung. — man: men-s (men-ti-s) 
f. ©inn, ©efinnung, SBcrftattb, '2I6fid)t, ä-men-s Derftnnbe3 finnloö, 
de-men-s unfinttig, tttalptfinnig, men-cep-s (mente captus Prise. 6. 6. 8) 
blöbfinnig. — me-mm-i (3 nt per. me-men-to) gebenfe, com-metnini ge: 
benle luoljl; com-mtn-i-sc-or (com-men-tn-s) e-miniscor 3. erfinne, 
erbidjte, ißart. coinmentu-m n. Grbidjtuitg, 3lnfd)lag, commentor 1. 
entwerfe fdjriftlicf), arbeite au3, comment-äriu-s (liber) m. Slufjeidjnuttg, 
tDenltoürbigleiten, ."pef t , SDentin. commentariö-lu-s, comment-iciu-s 
erbaut, erbittet; re-min-isc-or 3. befittite tnidj; miniseitur (pro remi- 
niscitur antiquitus dicebant Paul. D. p. 122. 18), men-tu-m = com- 
mentum (Paul. D. p. 124); men-ti-o (ön-is) f. ©rtuäfjuung, SDtelbung. 
— Mencr-va Miner-va (ogt. ©tr. manas ©eift, SSerftnnb, alfo = 
Menes-ua, Mener-ua) bie fimtbegabte ©öttiu ber 33ieisl)eit, prö-mener- 
vat (monet Carm. Sal. ap. Fest. p. 205). — te-mn-o (= ati -f- man 
barüber fjittaii4 benfen); con-te-mn-o (-tem-p-si, tem-p-tu-s) 3. uer= 
ac^te, contempt-i-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. SBcradjtung, contemp-tor (tör-is) 
m., -trix (trlc-is) f. SScrädjtcr, -in, contem-p-ti-m auf öcrädjtlidjc 
StBeife. — con-iüm-ax (Sci-s) miberfpenftig, tro^jig, contumac-ia f. t£ro§, 
contum-Sl-ia f. 93cfdjimpfung, ©t^ntad), contumeli-ösu-s befdjintpfcnb, 
fd)ntäl)lid). — incn-U-o-r 4. erbettle, bettle aus, lüge, com-mentior, 
e-mentior erlüge, mentl-ti-o (ön-is) f. baä Siigett ; mend-ax (äci-s) 
(ft. ment-ax) lügenhaft, fiügiter, mendstc-iu-m n. SJüge, ®cmin. mendaci- 
un-cülu-m. — mon-e-o (-ui, 1-tu-s), ad-, com-, e-moneo 2. inatfjc ge= 
benlett, ertttaljite, (ctjre, prae-moneo ermahne üortjer, sub-moneo ermaljne 
unter ber H^’b; Qntettf. monl-to 1.; Mon-eta f. OTutter ber HRufen ; 
moni-tu-s 4. m., -ti-o (ön-is), mon-ela f. Srmaljttuttg, moni-tor (tör-is) m. 
SJiafjner, monitör-iu-s ermafjuenb, ntarnettb, möni-mentu-m n. $enlntal, 
91nbenlen, moniment-äli-s, änu-s juttt $. gel). — mon-s-tm-m n. 9J?alp 
nung, 2Bal)rjeicf|en, Ungeheuer, monstr-ösu-s ungeheuer, unnatürlich, 
monstri-ficu-s tmtnberbar, feltfam; monslro 1. jeige, beute, com-, 
de-monstro tueife jeigenb nach, bejcidjtte, tt)ue bar, prae-monstro jeige 


Digitized by Google 



119 


borget (an), monsträ-blli-s jeigbar, auägejeicbnet, monstrü-ti-o (ön-is) 
f. ba? feigen, monstrS-tor (tör-is) m. Seiger, Untertueifer. — män-c-o 
(-si, -su-m) 2. bleibe, raan-tare (saepe manere Paul. D. p. 132. 5), 
com-maneo bertoeile bleibenb, e-maneo bleibe brau&cn, au?, per-manco 
bcrblcibe, berljarre, re-maneo bleibe juritef, übrig; ob-manens (pro diu 
manens, ut permanens Paul. D. p. 192. 2); 'mans-i-to 1. neunte 
9lufentf)att; mansor (ör-is) m. ©oft, mansi-o (ön-is) f. 33lciben, 91ufcnt= 
Ijalt, ®cntin. mansiun-cüla; Man-tur-na (*man-tor Sleiber, lauerer) 
(dea conjugii, quae faeit, ut conjuges inter se maneant Aug. Civ. 
D. 6. 9). 

233. ina, mi, ma-n, mi-n minbern. 

man-cu-s mangelhaft, bcrftiimmelt. — men-da f., -du-m n. Ök= 
breefjen, Seljler, mend-ösu-s feljlcrljnft, mendosi-ta-s (täti-s) f. 8ef)ler= 
fjaftigleit, e-mendo 1. reinige boit Scalern, emendä-ti-o (ön-is) f. !ßer= 
befferung, emendn-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. Serbeffercr, sin, 
emendator-iu-s berbeffernb, emendä-blli-s uerbejierlicb. — mcnd-icu-s 
bürftig, armfelig, ©ubft. Settler, mendicü-la f. Söcttellinb, mendici-ta-s 
(täti-s) f. Söcttelarmutt), mendico 1. bettle, e-mendico erbettle, men- 
dicä-ti-o (ön-is) f. S3etteln. — min-u-o (-ui, -ö-tu-s), com-, de-, im-minuo 
3. oerminbere, fdpuädjc, minu-ti-m (-tö-ti-m) Kein, ftüdtucife, minü-ti-ae 
(es) f. Sleiniglcit, minü-ti-o (ön-is) f. Seränberung, minut-al (-äli-s) 
n. ©erid)t au? Stcingcljadtem, ffleinigfeiten; mina-m (9tcc. gern.; minam 
Aelius vocitatam ait mammam alteram lacte deficientem, quasi 
minorem factam Pest. p. 122). — mvn-or, -us (= min-ior, -ius) Heiner, 
geringer, quö minus baß nidjt (gefteigerte ftlcinfjeit ju 91id)t?, baljcr 
= quo ne, bgl. minus bene ftntt non bene), minör-o 1. ucrfleinere, 
minorä-ti-o (ön-is) f. SBerfleütcrung; min-hnu-s b. tleinfte, geringste 
(minerrimus pro minimo dixenmt Paul. D. p. 122. 17). — min-is-ler 
(-tri) (= min-ius-ter) m. ber ©eriugere, Wiener, minis-tra Wienerin, 
minister-iu-m n. £ teuft, 21ntt, Wiener fd)nft , ministro ad-ministro prae- 
ministro 1. biene, beforge, leite, sub-ministro reiche bar, ministrä-tor 
(tör-is) m., -trix (tric-is) f. Ülufiüärtcr, ©eljülfe, sin, ministrä-ti-o 
(ön-is) f. .§anbrcicf)ung, Scbicnung. — MIn-iu-s, Minä-tiu-s (*minare), 
Minö-ciu-s, Min-ter-nae, -tur-nae (SHcinftabt, bgl. hodiernus diurnus). — 
metn-bru-m (= min-bru-m, bgl. tenc-brae 9S. tarn) urfpr. 33erfleincrung, 
Sleinljcit, Sf)Cil, Öllieb, membrä-ti-m gliebertbeife, membr-äna f. $aut, 
£mutcf)cn (über ben ÖJlicbern), ^ergamcntl)aut, Slemin. membranü-la 
f. .^iiutdjen, lßergamentfd)rift, membran-eu-s au? ißerg., membran- 
äriu-sm. iperg.arbeitcr, membro 1. gliebere, membra-türa f. Öllicbcrung, 
membr-ösu-s glieberftnrl. — mü-tilu-s (== ma-tilu-s) berftümntclt, 
mutilo ad-m. 1. uerftüntmle, ftufee , berÜirjc, mutlcu-s (== mutilus, 
Varro r. r. 1. 48. 3), mutilä-ti-o (ön-is) f. Söerftünimelung. 

SB. ma, ma-t mäfjen, ernten. 

me(-o (messui, messu-s), e-meto 3. mühe, ernte; prao-met-iu-m 


Digilized by Google 



120 


n. ba<S Grftfingäopfer für bic Gereä, anbcrc prae-messum (Paul. D. p. 
235), Met-iliu-s; messi-s (== met-ti-s) raessüra f. SJlä^cn, Grnte, 
messor (ör-is) m. SCRätjer, ©djnitter, messör-ius mess-ivu-s pr G. gef)., 
Mess-ia Grntegöttin, Mess-id-iu-s, Messi-enu-s. — mct-cllu-si^t ) (motelli 
dicuntur in re militari quasi mercenarii Fest. p. 147. 30) m. ©öfbner 
int $ricg§bienfte; Metellu-s, -a. 

ma, mama , mamma Sfatnrfaut. 

mamma f. ÜÖlanta (= SOiuttcr ; ugf. bua SB. pa triitfcn), Butter- 
bruft, 3^ c / ®cmin. mamm-üla, -illa, Mammula, mamm-ösu-s, mamm- 
e-ätu-s, mamill-änu-s ftarf =, üoffbritftig, mamm-äli-s jur SUtuttcrbruft 
gef)., mamill-äre (äri-s) n. S3ufcittud). 

SB. liiak mahnen, fncten. 

mä-la (= mac-la; quae cibos depsit ac subigit) f. $innbadcit, 
$innfabc, 93adc, 3)cmin. maxilla (= mak-s-i-la, maksilü-la), maxilläres 
dentos SÜadcnäöfjnc. — mac-er (ra, ru-m), mac-i-lentu-s mager, biirrc, 
Macor, Macr-mu-s, SDcmitt. macel-lu-s, Macellus, mäc-ie-s, -ta-s (tati-s), 
tü-d-o (in-is) f. -or (ör-is) m. Sftagerfcit, macr-e-sc-o 3., e-macr-o-r 1. 
tuerbe mager, m&ci-o e-macio 1. madje mager. — mäc-er-ia (ie-s) f. 
Sefpittuaitb, Gartenmauer, Dentin, maceriö-la, macer-o 1. madjc mürbe, 
fdjtuödje, mucerä-ti-o (ön-is) f. ba§ SDiürbcmadjeu, macer-e-sc-o 3. tuerbe 
mürbe. — mlc-a f. ein flehte» ©tiiddjcu, Riffen, $h*ümd)cn, Reutin, 
micü-la, mic-ariu-s §ur Grünte gef). 

SB. makh fd)fadjten. 

mac-to 1. fd)fad)te, maetä-ti-o (ön-is) f. ba§ ©djfad)ten. — mäc- 
ellu-m n. Bdeifdjntarft (a maetandis pecoribus dictum Donat. ad Ter. 
Eun. 2. 2. 26), macell-äriu-s m. $fcifd)f)änbfcr. 

SB. m&gh förbent; geförbert fein = mögen. 

magmu-s grofj, fjod), bebeuteub, Magnu-s, magni-tü-d-o (in-is) f. 
Gröfje u. f. tu., magn-ännnu-s fjodfljerjig, magni-flcu-s großartig, au§; 
gejeidjttct ; deus Majus (=Mag-iu-s), dea Maja (bic grofje, uerntcijrcnbe 
Gottheit), mensis Majus (ber ba» SBad)»tf)itm uerfeifjenbe TRoitat), 
mäj-äli-s m. (bem Majus ober ber Maja geiuetf)tc£?) ucrfdjnittcne» 
mönufirijeä ©d)tuciit; Maes-iu-s (lingua Osca mensis Majus Paul. I). 
p. 136. l), Maesia silva (ßosco di liuccano); Gontp. viäjor (= mag- 
ior) größer, I)öf)cr, öfter, majör-es bie SSorfaljren; Majes-ta Gentafin 
SSufcan’ä; majes-tars (tati-s) f. <55röf3C, Gvijabeitfjeit; major-inu-s in 
gröfjerer $oum. — mag-is-ter (= mag-ius-ter) -tri (ugf. minister SB. 
tna) m. Beiter, Sefjrcr, $cm. magistra, magister-iu-m n. Sfint be3 
Seitcrä, Uitterridjt, magistro 1. berluaftc baS Sfrnt eiltet SSorgcfc^tcn, 
magisträ-ti-o (ön-is) f. Uiitcrlueifuitg, magisträ-tu-s 4. m. obrigfeiffid)e» 
Sfrnt, S3ef)örbe. — SfbU. magis, mage (= mag-iu-s) ntef)r, de-magis 
(= yalde magis Paul. D. 71. 9); malo (SB. var tuäf)feit); ©uperf. 
maximus (= mag-timu-s) b. größte u. f. tu., Maximus, Maxim-i-anu-s, 


Digitized by Google 


121 


maximi-ta-s (täti-s) f. befottberc ©rößc. — mox (— magh -f* ©uff. 
beä Soc. ?ßt. -shu) = mächtiglieh, halb. — mac-tus Dertjcrrlidjt, gc= 
priefen (macto esto laß bir luo()t gefallen, Jpeit bir), macto 1. öerherr; 
ließe, opfere, mag-mentu-m n. Dpfcrjufaß. — mä-lu~s (= mag-lu-s) 
‘äJtaftbnum. — ma-n-g-o (ön-is) m. Slufpußer, 8urid)ter, igmnbter, 
mangön-iu-m n. baä Slufpußcn (ber SBaaren jum Sßcrfaufc), raangon- 
Icu-s mit bem 91. befliffcit. 

SS. magh feßwer, läftig fein. 

mö-lc-s (== mog-le-s) f. SDJaffc, Saft, SCRiiEje , Mölae (lödjtcr beä 
9Jtar3) bie perfonificirten ItämpfeSmühen; moll-or 4. feße iit ©emcgutig, 
beginne, a-molior fefjaffe fort, befeitige, com-molior bringe in Söemegung, 
de-molior wätje ^erab, e-molior bringe herauf, tuirfc au'4, prae-molior 
bereite Bor, öeranftattc borßer, re-molior bräuge ob. ftoße juriief; 
moll-ti-o (ön-is) f., -men (min-is) n. ^Beginnen u. f. 10., moh-tor (tor-is) 
m., -trix (trlc-is) f. Unternehmer, =in. — mol-cs-lu-s (Stiirje auffattenb) 
befdpucrlid), täftig, molest-ia f. S3cfehwcrlichfeit, molesto 1. belöftige. 

SS. math tuerfen, gehen taffen. 

mit-i-o (= mit-j-o) (ml-si, mis-su-s) 3. fcitbe, fdjiefe, taffe toS, 
ü-mitto taffe to3, bertiere, ad-mitto taffe hinju, bcrfdjulbe, circum-mitto 
f<hidc ringä umher, co-s-mittere (ögt. ostendo = ob-s-tendo) (pro 
committere Paul. Diae. p. 67. 8), com-mitto bringe jufatnmen, üerübe, 
de-mitto fdjidc ob. taffe herab, di-mitto fdiirfe ringsum, enttaffe, gebe 
auf, e-mitto feube auS, taffe toS, im-mitto taffe hinein, tjin^u, inter- 
mitto untertajfe, intro-mitto fehiefe ob. taffe hinein, ein, o-mitto taffe 
fatjren, bcrnadjtäffige, por-mitto taffe biircf) , übertaffe, ertaube, prae- 
mitto fchide borauS, praeter-mitto taffe borbei, untertaffe, pro-mitto 
Oerfprethe, re-mitto feßiefe juritd, taffe nad), erhote, sub-mitto bringe 
unter, taffe tiieber, snper-mitto toerfc ob. fdjüttc bariiber, trans-mitto 
fdhide hinüber, übertaffc; ffregu. miss-I-to 1.; missi-o (ön-is) f. tSnts 
iaffuitg, miss-iciu-s berabfeßiebet, miss-ili-s toerfbar, ©ubft. -ilc n. ®c= 
feßoß, missor (ör-is) m. ©cßiißc, missu-s 4. m. ba» Sdjidcit, SSerfen, 
Scßießeit, mittond-ariu-s m. ©enbling (jur ©teucreintreibung in bie 
IJSroöinä gefenbeter Staatsbeamter). — met-clla f. ein ftorb, ber mit 
©teinen gefüllt auf bie 33etagercr hiuabgctaffen tourbc. 

SS. inad triefen. 

mad-e-o (-ui) 2. bin feudjt, triefe, fließe über (boit SSein), bin 
trunfen, com-madeo ertocieße bötlig, mad-e-sc-o, de-, im-madesco (-ui) 
3. werbe feudjt u. f. to., per-madesco werbe ganj feudjt, made-facio 3. 
madje feucht u. f. W.; madl-du-s feucht, erweicht, trauten, madtdo 1. 
= madefacio; mad-or (ör-is) m. ffeudjtigfeit; madulsu-s (ißart. s .)krf. 
ifiaff. boit *madull-o 3. triefe) trunfen (ebrius a Graeco gadäv de- 
duotum vel quia ma<lidus satis a vino Paul. D. p. 126. 8), mat-tu-s 
matu-s (outgär = madidus). — mäno (SJeuontin. boit *mad-nu-s) 1. 


/■ 


Digitized by Google 



122 


ftröme, ergieße tnicß, entspringe, de-mano fließe perab, dis-mano fliege 
auSeinanber, e-mano fliege perauS, entspringe, verbreite tnicp, per-mano 
burc^fliege, gelange, re-mano fließe jurücf; man-äli-s, manä-bili-s 
fliegenb , manä-ti-o (ön-is) f. ^lu^flug. — med-ulla(?) f. SOtarf, Xetnin. 
medullü-la, medull-äri-s int SOL begnbtieg , medull-ösu-s üoß SOJarf, 
medullo 1 . erfülle mit SOiarf, medulli-tus (f. tas) auä bem SOiart 
perauS, int innersten. 

SB. mad, ma-n-d faueit. 

mand-o (mand-i, man-su-s) 3. taue, prae-mando taue t)or, ertläre 
genau, re-mando taue tüiber, super-mando taue barauS, ttadjper; mand-o 
(ön-is) m. treffet, ©eptentnter, mand-i-brtla f. ß'innbaden; mand-ücu-s 
m. Gatter, mandüc-o, -or 1. taue, com-manduco (or) taue jufantmen, 
mandueä-ti-o (ön-is) f. ba» faueit, mandueä-tor (tör-is) m. — man- 
ducus. 

madhja mitten. 

mediu-s , medi-äli-s, -änit-s mitten, b. mittlere, medie-ta-s (täti-s) 
f. üJKitte, §ä(fte, medio 1 . tgeile, patbierc, mediä-tor (tör-is) m. Ver^ 
mittler, mediä-ti-o (ön-is) f. Vermittlung, medio-cri-s mittelmäßig, 
Xcmin. mediocri-cülu-s, mediocri-ta-s (täti-s) SSJHttetmägigfeit , medio- 
„xümus (— mediocri- mediocr- medioc-smnn-s). — di-muliu-s itt ber 
SOlitte geteilt, palb, ©ubft. -um n. bie Hälfte, dimidio 1. = medio. — 
mcdi-terr-äncu-s mitten int Sattbe liegettb, binnenläubijd); medi-tulliu-m 
S- SB. ial. — men-die-s (Xiffimilatiou ft. medi-die-s) m. Mittag, ©üben, 
meridi-änu-s, meridi-ön-äli-s mittägig, füblicf), meridi-o, -or 1 . palte 
90üttag3fd)laf, meridiä-ti-o (ön-is) f. ;äftittag3fd)laf. 

SB. mau ragen. 

min-or com-minor 1 . rage, brope, mim-tor 1 . brope, minitä- 
bundu-s bropettb, inter-min-o, -or 1 . brope bajtuiicpen, oerbiete bropenb, 

minae f. S }$1. ßitrnen, XropUltg, Minä-tiu-s. min-e-o (-ui) (inclinata 

minent Lucr. 6. 563): e-, im-, pro- nrineo, prae-emineo, super-emineo 
rage perbor, über, ftepc beoor. — men-tu-m n. (£crt>orrageube§) ®ittn, 
93art, ment-o (ön-is) m. Saugfiutt, Mento; mentagra f. Slu§fcplag, 
^lecpten am ®inn, ment-i-g-o (in-is) f. 9iäubc ber Säntnter. — men-ta, 
Xentin. mentü-la f., müto (-ön-is, = ment-on, munt-on) m. ntännlicßes 
Örtieb. — pro-mun-twr-m-m n. ber petoorragenbe Speit eiltet ®ebirge£, 
.'podjgebirge, Vorgebirge, (£ap. 

SB. man, man-d fepmüden. 

mon-ile n. £>al§battb, |>al3!ette; mcl-lu-m n. mil-lu-s m. (= men-lo, 
min-lo) £mnbepal§baub. — mön-eta f. (ttrfpr. fölehtob), SOtünsc, monet- 
äli-s jur SOL gcp., gemünjt, monet-äriu-s m. SOtiinjarbeiter. — mund-u-s 
51bj. fdpntud, jiertiep, ©ubft. ©djutud, SBelt (at§ Inbegriff ber £>rb; 
nttttg, t»gl. xo'a.uo?), mund-änu-s jur SB. gep., SSeltbiirgcr, mund-i-äli-s 
meltlicp, mundi-ti-a, -e-s f. 9tciirtid)tcit, Sftettigteit, mimdo e-mundo 1. 


Digitized by Google 


123 


reinige,? com-mundo reinige burefj mtb burd), mundä-ti-o (ön-is) f. 
Reinigung, mundä-tor (tör-is) ra. Peiniger. 

managha t>iet. 

mtdtu-s (= monogo-s mologo-s molgo-s inulgu-s, baüoit *mulgire 
bermetjren, $art. *mulgi-tu-s *mulg-tu-s, Ogi. fulci-tu-s ful-tu-s) üiel, 
multi-tü-d-o (in-is) f. SJtenge, multi-plex (plic-is) oiclfältig, multiplic-o 
1. ücrüicXf ältige ; pro-mulg-o 1. mad)C ber SJienge befannt, promulgä- 
ti-o (on-is) f. öffentliche 23efamttmachung. 

m 

SB. mar, mal, mar-k, mar-d reiben, aufreiben, erweichen; weich, 
matt, Welf fein, fterben. 

mdl-o (-ui, -i-tu-m) 3. mahle, mol-i-tor (tör-is) m. 9JitiHer, rnoli- 
türa f. ba§ Wahlen, Gemahlene; mol-a f. Stühle, gefdjrottetc$ ftorit, 
mol-äri-s (lapis SJiü^tftcin , dens S3acfen$ahn), mol-lna, mol-e-tr-ina f. 
molend-Inu-m, n. SDtühle, 9Jial)lort, 9Jlül)lcnl)auÖ, mol-ariu-s, molendln- 
ariu-s j. gcl)., mol-llo (lli-s) n. üftithlenfeil; Con-mol-en-da bie $er; 
malmenbe, Moi-o (ön-is); c -mol -u -mentu -m n. (ba$ @rma()lene , Ök; 
monnene), (Erfolg, SSortfjeil. — im-mdl-o 1. beftreue mit 0pfermel)l 
(mola salsa i. e. far tostum et sale sparsam, quod eo molito hostiae 
adspergantur Paul. D. p. 141). — mU-iu-m n. £)ir)C, mili-äriu-s m. 
0rtolan, gettammer (t»on /pirfe fidj nährenb). — mar-tülu-s (*mar-tu-s 
Jammer) m. ^>ämmcrd)cn, mateola (= mar-teö-la), Jammer, Schlegel, 
mall-cu-s (== mard- mald-eu-s) m. Jammer, Klöppel, $)emitt. malle- 
ölu-s m. Sd)öfding (in ^ammergeftalt), malleol-äri-s 3 um Sch- geh-, 
malle-ä-tor (tör-is). m. $amnterarbeiter. — mor-ehi-m (*mör-a Sftörfcr) 
n. SUtörfergericht, beftcljenb au3 jufammengeriebenem Knoblauch, staute, 
@f(ig, 0et u. f. m. — mal-va f. SEJtaloe (weidje Sßflanje), malv-äcen-s 
malbenförmig. — möllis (= mol-u-i-s, mol-vi-s, ogl. ten-u-i-s) weich, 
Weichlich, fdjiaff, gelinbe, 5)emin. molli-cülus, -cellu-s; molli-o 4. mad)c 
weich u. f* tu., e-mollio erweiche, mitbere, prae-mollio mache im SBorauä 
weich, ntilbe, re-mollio mache wieber Weich; moll-e-o 2. moll-e-sc-o 3. 
bin, werbe meid) u. f. W., re-mollesco werbe wieber Weich; molll-mentu-m 
n. Sinberungdinittel, molli-ti-a, -e-s, -tü-d-o (in-is) f. Seichheit u. f. W.; 
moll-ü-g-o (in-is) f. ^flange (Don ber ©attung lappago); moll-usca 
(nux) weiche 9iufi, molluscum (tuber) Slhornfdjwamm; maltas (molles 
Lucil. ap. Non. p. 259.) — mülier (er-is) f. (moll-ior) SBeib, SDemin. 
mulier-cüla, mulie-bri-s (= mulies-bri-s) Weiblid), Weibifd), muliebri- 
ta-s (täti-s) f. SBeiblidjfeit, mulier-ösu-s Weiberfücjjtig, mulierosi-ta-s 
(täti-s) f. SBeiberfud)t, mulier-o 1 . mache weibifd). — blan-du-s (= 
mar-, mal-, mla-, bla-n-) Weid) ntad)eub = fdpncidjelnb, Blanda (j. 
Biasio), Dentin, blandü-lu-s, blandi-cellu-s, blandi-ti-a, -e-sf. fchmeichelits 
bc3 SBefcn, Schmeichelei, bland-i-or 4. fd)meid)lc, e-blandior erfdjnteichle, 
sub-blandior fd)meid)le ob. licblofe eilt Wenig, blandl-tor (tör-is) m. 
Schmeichler, blandl-mentum = blanditia, blandi-ti-m auf fdjmeichelnbc 
SBeife. — mär-e (i-s) n. äfteer (lägt im ©egenfafc ber SSegetation 


/ 


Digitized by Google 


124 


^ftanjcn erfterben imb ®efd)öbfc burften), mar-lnu-s, mari-tftnu-s junt 
Sb^ccre, jur @ee gel). — mar-c-e-o 2. bin toelf, matt, fd)toadj, marc- 
o-sc-o e-marcesco 3. toerbe toelf lt. f. to., Dentin, marcl-du-s toelf u. f. tu., 
2 )emin. marcidü-lu-s, marc-or (ör-is) m. Söelffjcit u. f. ft). — mor-bu-s 
in. (baä Slufreiben) $ranfl)eit, morbl-du-s fraitf ntadjenb, morbi-fer, 
-fi'cu-s ^ranfijett bringenb, morb-ösu-s franfljaft, fiedj, morb-ön-ia f. ^ßefb 
tanb (abire morboniam 51111 t genfer gelten), re-morbescat (Enn. ap. Fest, 
p. 277. 23). — mors (mor-ti-s) f. !£ob, mör-i-or (mor-I-türu-s) 3. 
fterbe, mor-tu-u-s (oon *raor-tu-s) tobt; com-morior fterbe jugteid), de* 
morior fterbe* ab, e-morior fterbe, üerjdftoinbc gattj, im-morior fterbe 
bei, über ettoaä, inter-morior fterbe unoermerft, fpn, ab, prae-morior 
fterbe frütyjeitig; mort-äli-s fterblid), mortali-ta-s (täti-s) f. Sterblidp 
feit, morti-fer-(us) tobbringcitb, morti-fico 1. tobte, mortu-äli-a n. 
üeidjenfleibcr, mortu-äriu-s auf Xobte be^iiglid), mortu-5su-s leidjcnljaft, 
morti-c-inu-s geftorben, Ocrrcdt (üott X()iercn). 

2 B. mar leuchten, glänsett. 

mar-mor (-mör-is; 9tbf. mar-mur) n. Sftarmor, marmor-äriu-s beu 
9tt. betreffenb, ©ubft. SDfarmorarbcitcr, marmor-ösu-s, -eu-s auä 5CR., 
marmorartig, marmor-o 1. marntorirc, marmor5-ti-o (ön-is) f. Sftar; 
morirung. — Mdvors Mars (t-is) (= Mar-mar-t, oäf. Ma-mer-t, 
v ft. in burcf) $iffhnilation) ber im 28affenfd)imid glänjeitbe StriegS; 
gott, Mavort-lu-s, Mart-iu-s (mensis, üftiir^), Mars-pater Mars-piter 
Mas-piter, Marti-äli-s, Marc-iu-s (ft. Martius), Marci-änu-s; Mar-Ica 
(Butter bc3 Siatinuä); Mamur-iu-s (= Marmur-iu-s) (Mainuri Yeturi 
== Marti annue b. i. jäljrüd) toicberfcfjrenber, bent SJiarä gemeinter 
S)tonat, Carrn. Sal.); Mamert-Ini ; Mamer-cu-s , -einu-s; Marsu-s (= 
Mart-iu-s) Marsi bie SOlarfer, Marr-üv-iu-m (== Mart-Mars-), Marr-u- 
c-ini, Mar-iu-s, Mar-o (ön-is) (ogl. Luc-iu-s). — mer-us mer-äceu-s, 
-ösu-s rein, lauter, unftcrmifdjt, merl-ca (vitis) f. eine Üiebforte. 

353. mar, mar-k jutfjeilen. 

mer-e-o (-ui, -I-tu-s) 3. erhalte alä 3(ntf)eil, Ocrbicne, mSr-e-o-r 2. 
ertoerbe mir 9(ntl)cil, com-mereo (or) oerbiene, Ocrfdjulbc, de-mereo 
ocrpftidjte mir, e-mereo ertoerbe im $icnftc, biette au£, pro-mereo 
Oerbiene, ntad)e ntid) oerbient; ( s $art.) meritu-m n. Sßerbtenft, merit- 
öriu-s junt gel)., mer-e-nda f. S3c»perbrob, mere-trix (trlc-is) f. 
$rcubenmäbd)cn, ÜBufjleriit, Dentin, meretric-üla f., meretric-iu-s 
bunter ifdj, meretricor 1. bul/fe. — merx (merc-is) f. merc-i-mön-iu-m 
n. 35Baare (bie Oerbicnenbc), merc-äli-s fäuflidj, mercor 1. treibe Raubet, 
com-mercor faufc jufammen, e-mercor erfaufe, crljatible, prae-mercor 
faiifc oorljer, mereä-tor (tör-is) m. ^anbelämaun, Käufer, inerca-ti-o 
(ön-is), -türa f., -tu-s 4. in. Raubet; Mercat-illa, Mere-ür-iu-s (*Merc-u-s) 
öiott ber ft’aufleutc unb 2 >icbe. — mcrc-es (e-d-is) f. $crbienft, £oljtt, 
Dentin, merced-üla f. geringer 2 ol)u, (Sinfunft; mercen-n-äriu-s (= 


Digitized by Google 


125 


mereed-n-) gcblUtgcn, 3JHctt)ting, mercedituum (mercennarium, quod 
morcede se tueatur Paul. D. p. 124). 

SS. mark, marg berühren, ftreifen; malg tnelfen. 

mulc-o 1 . fd)lage; mul-ta f. Strafe, multo 1 . ftrafe, multa-ti-o 
(ön-is) f. Söeftrafung , rmilta-t-iciu-s, -icu-s jur C^ctbfirafe gehörig. — 
Mulci-ber (ber-is, i, SB. bliar) = ber fdjabenbringenbe geuergott. — 
mulc-c-o (mul-si, -su-s) 2. berühre, ftrcidje, beruhige, com-, de-, per- 
mulceo Id., re-mulceo ftreidjlc üb. ftreidje jurücf, mulce-d-o (in-is) f. 
Staut!;, mulce-tra f. c. ^Sftaitjc (heliotropimn). — mulg-e-o (mul-si, 
-su-m) 2. rnclfc, e-mulgeo metfe fyerauä, im-mulgeo iiiclfc luo Ijincin, 
mulsüra f. ($emoIfenc§, 9D7ild;, mulc-tru-m , muletr-äriu-m, mulg-äria 
(fßl.) n. ä)tclffafj. — marg-o (i'n-is) in. f. (ba3 Slnftreifenbe) 9tanb, 
margm-o 1. faffc ein, com-margino üerfelje mit (^elänbcr, e-margino 
beraube bc§ staube». — mrrgac (furculae quibus acervi frugum finnt 
Paul. D. p. 124) ®etreibegabcl, merg-e-s (i-t-is) f. ®arbc (bie abge^ 
ftreifte, gepflüdte). 

marga ein SSogel. 

mil-uiirS (melg-, milg-uu-s) mil-i-o (ön-is) in. Öeier ob. $alfe, 
milu-lnu-s jum ©. üb. Qct). (fames -Ina ^cijjljungcr); milu-ä-g-o (m-is) 
f. e. gifd;art, 9flcermcil;e. 

mar-mar ©cnutrmel. 

mwnnur (-mür-is) n. (Gemurmel, Saufen, ©eräufd;, murmuro 1 . 
murmle, faufe, raujdje, com-murmuro murmle jufammeit, im-murmuro 
murmle bei ctma», ob-murmuro murmle bagegen, babei, baju, re- 
mnrmuro murmle ob. fpredje bagegen ; murmurä-tor (tör-is) m. SRurmlcr, 
Skurrcr, muimurä-bundu-ß murmelnb, murmurä-ti-o (ön-is) f. == mur- 
mur; murmurillo (*ÜOU murmurü-lu-s, -il-lu-s) 1. = murmuro. 

SB. mal bemegen. 

*-mcllo (== mel-j-o, ügl. fioAav) 3 : pro-mellere (litem promovere 
Paul. D. p. 253) = nad; üorn l;in bcluegeit. — pro-mul-cu-m , rc- 
mul-cu-m n. Sd)lcüütan jum S$orh>ärt3s ober 9lücftoärt§jicl)en be§ 
Sdjiffcä, remulcare (dictum quasi molli et leni tractu ad progressuni 
mulcere Non. p. 41); rc-mel-igincs (et remorae a remorando dictao 
sunt a Plauto in Casina 4. 3. 6; Fest. p. 277. 30; ügl. remelicines 
= remoratrices Gloss. Isid.). 

SB. mal fd)mu^ig fein. 

mäl-u-s Ijäfjlid; , fdjlcdjt, böfe (ügl. hic niger est, hunc tu ltomane 
caveto Hör. Sat. 1 . 4. 85), mälu-m (nl3 Subft.) n. Ucbel, llnglitrf, 
Schaben, mall-ti-a f. Sd;led;tigleit, 58o^eit, maliti-ösu-s bo$l;aft, arg; 
liftig, malitiosi-ta-s (tati-s) f. 33o£l)cit, Slrglift, mäli-gnu-s bösartig, 
bo£f;aft (ügl. benl-gnu-s SB. du fd)euen), maligni-ta-s (täti-s) f. S3oä= 
artigfeit, Soweit, male-ficu-s übel l;anbelnb, rud)lo3, male-dico 3. 
rebe übel, male-facio 3. tlfue 33öfe§. 


126 


molita £>onig. 

mcl (mellis) (= mel-ti-s) n. $ontg, ^Dentin. mel-ciüu-m n. ^onigs 
finb, mell-a, -ina f. $onig=maffer, -traut, inell-äceu-m n. -Jftoft, mell- 
äriu-s jum $. gef)., ©ubft. |>onigbauer, -um n. 93ienenftod, mell-eu-s, 
-i-tu-s f)ontg;artig, =füf3, mell-ösu-s botf mell-in-ia f. ©üjjigfeit, 
mell-l-g-o (fn-is) f. 93ienenf)ar5, inell-o 1 . famntfc mellä-ti-o (ön-is) 
f. $onigfefe, melli-fico 1. madjc «£>.; Mell-a, -öna, -ön-ia f. (Göttin 
be§ £>•> müls-u-s, -eu-s (= melti-u-s) Ijonigfitfj, mit ^p. bcrmifd)t, 
pro-muisi-s (id-is) f. (bon promulsa mcitcr gcbi(bct) = ein mit $onig 
angemadjteä )8orgeridjt, bann: $orgerid)t (überhaupt). 

SS. maVj mü bemegen. 

mov-c-o (möv-i, mö-tu-s) 2. bemege, a-moveo fdjaffe fort, ad- 
moveo bringe ^eran, com-moveo bemege ftarf, errege, de-moveo fcfjaffe 
fort, berbrättgc, di-moveo bemege au§einanber, entferne, e-moveo eni* 
ferne, ob-moveo fdjaffe fjerbci, per-moveo bemege ftarf, rüfjre, pro- 
moveo fdjaffe bormärtä, fort, re-moveo u. sub-moveo fdjaffe bei Seite, 
se-moveo fdjaffe bei ©eite, trenne, trans-moveo fdjaffe fjimiber; mö-bili-s 
bemegtidj, unbeftänbig, mobili-ta-s (täti-s) f. 93emcgfidjfcit u. f. m., 
mobili-to 1 . bringe in SBemegung; mo-men (imn-is), mo-men-tu-m n. 
Söcrccgung, Söenbcpuuft, Einflufj, moment-ösu-s hirabouernb, moment- 
än-eu-s augenbüdlidj; moment-ana f. Heine Sftün^magc; mö-ti-o (ön-is) 
f. Söemcgung, Entfernung, mö-tor (tör-is) m. Söemegcr, mö-tu-s 4. m. 
Söcmegung, Erregung, Slnfftanb ; $ntcnf. mö-to, moti-to 1 ., motä-men 
(mm-is) n., -ti-o (ön-is) f. mieberfjotte £1.; commotiae (lymphae: ad 
lacum C'atiliensem a commotu, quod ibi insula in aqua commovetur 
Yarro L. L. 5. 76). — motä-cilla (SDemin. bon *motä-cüla) f. meifce 
Söadjftefje (quod semper movet caudam Yarro 1. 1. 5. 76). — mTUo 
(Snteuf. = movi-to bgt prüdens = providens) 1. bemege fjiit unb 
mieber, änbere, mcdjffc, com-muto bertaujdje, de-muto beränbere, ber; 
fdjtimmere, im-muto änbere um, per-muto beräitbere gang unb gar, 
iaujdjc ein, mcdjflc, sub-muto bcrtaufdjc fjiit unb mieber, trans-muto 
bermedjfte, bertaufdjc; mutä-bili-s beränbertidj, mutabili-ta-s (täti-s) 
f. Sßeränberüdjfeit, mutä-ti-o (ön-is) f. SScränbcrung, Söedjfcf, mutä-tor 
(tör-is) m. Eetbmedjjfer, inuta-tura f. Ecfbmcdjfef. — mü-tiiu-s (bon 
^mü-tu-s, bgt. mor-tu-u-s) mutu-ärius getieljen, mcdjfetfcitig, mutu-o, 
-or 1. borge, mutuä-ti-o (ön-is) f. baä S3orgen. 

2Ö. mas fräftig fein, fdjmcflcn. 

mas (mär-is) m. (ba§ fräftige) männfidje SScfcit, Sttämtdjcn, mas- 
ciSlu-s männfidj, fräftig, mascul-inu-s mäuntidjeu Eefdjfedjtä, mascul- 
etu-m n. ^Sflanjort bon Ecmädjfen männlichen Eefdjfedjtö, com-masculo 
inadje ntännlidj, e-masculo entmanne, mascul-e-sc-o 3. merbc m. E. — 
mar-i-tu-s 9lbj. cfjcfidj, ©ubft. m. Eatte (Bräutigam, freier) f. Eattin, 
marit-äli-s efjefidj, marlto 1. bcrmätjtc; Mar-cu-s (ft. Mar-i-cu-s), 
Marcel- lu-s, Marcell-Inu-s. — mä-hi-m (=-= mas-lu-m) n. $fpfef, mälu-s 


Digitized by Google 


127 


f. Stpfefbaum. — mus-cu-s m. TOoosS, muscü-du-s, musc-ösu-s ntoofig. 

— mus-tu-s frifct) r jung, ©ubft. mustu-m n. TO oft, raust-eu-s, Soeu-s 
jum TO. geh-, must-ü-lentu-s moftreidj; mus-t-eia f. SBiejel (öon bcr 
©cfjenbigfeit), Mustela, mustel-Inu-s jum SB. gct)., mustel-a-tu-s toicfct = 
farbig. 

5£ß. masg tauben. 

tnerg-o (rner-si, mer-su-s) 3. taudje, de-mergo taud)c i)inab, tocr= 
fcnfe, e-mergo mad)c auftaudjcn, fomme tjerüor, im-mergo taud)c ein, 
sub-mergo taudje unter; 3ntenf. mer-so (mer-to), merg-I-to 1., 
mersi-o (ön-is) f. (Sintaudjung, merg-u-s m. Sauger (Saget), Stieben; 
gefent. 

SB. mi gefeit. 

me.-o 1. (ogL SB. i, e-o) gebe, com-meo gebe ein unb au3, ab 
unb ju, de-meo getje tjerab, im-meo getje tjiuein, per-meo burdjroanbere, 
praeter-meo getje oorbei, re-meo gebe juriid, jiebe tjeim, super-raeo 
gebe barüber, trans-raeo gebe hinüber; meä-tu-B 4. in., -cülu-m n. 
©eben, ©ang, Satjn, mea-tor (tör-is) m. SBanberer, meü-bfli-s gang; 
bar, jugängtidj; com-me-to 1. tomme häufig tuoljin, commetfi-cula 
(virgae, quas tlamines portant, pergentes ad sacrifieiuxn , ut a se 
homines ainoveant Paul. D. p. 64. 17); pro-mi-ti-are oorloiirtiä treiben. 

— mi-g-ro (*mi-g-ru-s) 1. loanbctc, getje tueg, eora-migro jiebe tuoljin, 
de-migro jiebe fort, e-migro jietje auä, im-migro jictje tjinein, prae- 
migro jiefjc üortjer loeg, re-migro jiebe ob. fctjre juriid, se-migio jiebe 
Oon 3emanb toeg, fort, trans-migro jiebe hinüber, überfieble, rnigrä- 
ti-o (ön-is) f. baä SBeg=, StuSjieben. 

SB. mi errichten, bauen. 

me-ta (= mai-ta) f. Slufgeridjtctea, Sdjobcr, tpaufc, ©äute am 
©nbpunft ber SRcnnbatjn, 3Senbe=, ©nb=, 3iel=punft, met-uli-s in eine 
ftutnpfc Spifjo aueslaufcnb, met-Sriu-s jum ©renjftcin geh-; meto-r 
de-meto 1. meffe ab, ftede ab, metä-ti-o (ön-is) f. Stbftedung, meta-tor 
(tör-is) m. Slbftedcr, Cuartiermcifter. — tnet-ior (mensus = nie-n-t- 
tu-s, metl-tu-s) 4. meffe, de-metior meffe ab, crloäge, e-metior meffe 
auä, tege juriid, per-metior meffe au$, burdjJoanbre, re-metior meffe 
toieber, juriid, lege juriid, iuensi-o (ön-is), mensura f. TOeffen, TOaafi, 
Umfang, niensoi (ör-is) m. Stbnteffer, mensor-iu-s jum TO. geh-, mensuro 
1. = metior, mensur-5li-s , mensurä-büis = mensörius. 

SB. mi, mi-s antömpfen. 

mts-er (Sr-a, 8ru-m) etenb, ungtiidtidj, JSent. miserü-lu-s misel- 
lu-s, miser-ia, miseri-tu-d-o (in-is) f. (Stenb, Ungliid, misero-r com- 
iniseror 1., -eo, -eor (i-tu-s) 2. miser-e-sc-o 3. bcmitlcibc, cmpfiube 
TOitteib, miserä-bili-s bemitteibcnSlüiirbig, iniserä-ti-o (ön-is), miseri- 
cord-ia f. TOitteib, S3armberjigfeit, miscri-cor-s (d-is) barndjerjig. — 
maer-e-o (= mais-, mair-e-o) 2. ftage, bettage, betraurc, maer-or 


Digitized by Google 



128 


(ör-is) m. ®lage; maes-lu-s Betrübt, traurig, unt)eilooll, maesti-ti-a f. 
iraurigfeit u. f. tu., maesto, maesti-flco 1 . ntadje betrübt. 

SB. mik fdjimmern. 

mic-o (-ui) 1. fd)immere, funffc, Jude, fdjneüe, micä-ti-o (ön-is) 
f., -tu-s 4. m. fdjiteUe, giufeitbe 93ctuegung; e-mico (-ui, ä-tu-m) 1. 
ftrafyte fyerüor, inter-mico (-ui) ftral)le o. fdjimmerc bajtuijdjcn. — 
di-mic-o 1. (flimmere, bin rafd) =) fäntpfc, dimiea-ti-o (ön-is) i'. ftantpf. 

SS. mik , misJc (= mik-sk) mifd)cn. 

misc-c-o (-ui, mis-tu-m, mix-tu-m) 2. ntifdje, menge, ad-misceo 
mifd)C bei, com-inisceo Ocrmifdje, im-misceo mifdjc ijincin, inter-misceo 
mifdje bajmifdjeu, per-misceo Oermifdje, re-misceo utifdje tuicbcr, misc- 
ellu-s miscell-äucu-s genxifrf)t, ocrmifdjt (n. pl. ©peifengemettgfel, ©Triften 
Ucrmif^tcn Snljaltö), miscell-i-on-es (nad) Paul.D.p. 123)bie fdjtuantcn= 
ber, unentfdjiebener SDieiitung fittb; mis-, mix-ti-o (ön-is), -tura f., tu-s 
4. m. Skifdjung, SScrmifdjuug, mistur-ä-tu-s Ocrmifd)t, mist-, mixt-äriu-s 
m. 9kifd)gefäfj für SBaffcr unb SBein, mist-, mixt-iciu-s gemifdjtcr Slb= 
ftantmuitg, mis-, mix-ti-m öcrmifdjt; prö-misc-uu-s (altt. -misc-u-s) Der: 
ntifdjt, gemein, Slbo. promiscue, promisca-m, promisce gcmcinfdjaftlid), 
ol)uc Ünterfd)ieb. 

SB. migli träufeln. 

mi-n-g-o (minxi, minc-, mic-tu-m), mej-o (= meig-j-o) 3. tjarnc, 
com-mingo, per-mingo bdjnritc, minc-ti-o (ön-is), -türa f. mic-tu-s 4. 
m. ba§ ^tarnen, mict-ili-s bepiffenäluertlj, mietör-iu-s mictu-äli-s auf 
ba§ ^>. tuirleub, SDefib. mict-ürio tuill Ijarncn, sub-mejü-lu-s (uoit *meju-s) 
ber unter fid) ljarnt. 

SB. mit uerteljrcn. 

mit-i-s milb, geliub, fanft, 3 al)m, mit-o-sc-o 3. tuerbc milb u.f.tt)., 
miti-fico 1. mit-ig-o de-mitigo 1. lltadje milb U. f. tu., mitigü-ti-o (ön-is) 
f. Binberung 7 mitiga-tör-iu-s, tivu-s linbcrnb. 

min (9tftturlaut). 

min-ur-i-o (-r-r-io) 4. 3 tuitfd)ere, girre, minurritioncs (appellan- 
tur avium minoriun cantus Paul. D. p. 122. 9); min-i-r-i-o mir-r-i-o 
mur-r-i-o 4. min-t-r-o 1 . pfeife (uon ber 9kau$). — mon-ed-üla (mon- 
er-ula) f. 5>ol)tc. 

SB. mil jufammenlomntcn, fid) nerbinben. 

mil-e-s (l-t-is) m. ©olbat, milit-äri-s folbatifd), friegerifdj, milit-ia 
f. ^riegäbienft, milit-o 1 . ttjue £ricg»bienftc, com-milito ftreite mit, 
com-müit-o (ön-is) m. $ricg§gefäl)rte, Stamcrab, commilit-iu-m n. 
®ricg3gcnoffcnfd)aft, $amcrabfd)aft ; mir-mill-o (ön-is) (= mil-mil-ön, 
3)iffimilation, 11 in $olge gefdjärfter SluSfpradjc) m. Skirmitlo (eine Slrt 
©labiatorcn), mirmillön-iu-s 311 m 9k. gcl). — mille n. (3ufammcn= 
Häufung, 9kettge, bal)cr 9kenge Uon ISinfjeiteu al§ runbe 3 tt $ ==) 


Digitized by Google 


129 


ünufcnb) (fßtur. millia ju febreiben, liiert milia), millesimu-s ber 
taufenbfte (esimus f. St. dva), mill-eni je t. ( milli-äriu-s jum X. getj., 
mül-ies taujenbmaf. 

SB. rau bitibcn, feftigen, fcbliejfen. 

mü~ni-s Berbiublid), gefällig, mu-ni-co (*mu-nl-cu-s) — communico 
( Paul. D. p. 152.), com-mü^ni-s (mitBerbunben) gcmcinfntn, comimmi- 
ta-s (täti-s), -o (ön-is) f. ©emtinfebaft, comimraico, (-r) (*coinmuni- 
cu-s) 1. mad)C gcmeinfebaftlid), tfjcite mit, nehme Jfjeit, communic5-ti-o 
(ön-is) f. gcmcinfame SJtittfjcitung ; in-(im-)müni-s nidjt Berbunben, 
frei Bon Sciftungen, immuni-ta-s (täti-s) f. ffreitjeit B. £.; müni-a 
(örum) n. ififlidjten, ©efebäfte. — müni-cep-s (clp-is) (SB. kap) comm. 
SRunicipalbürger (mit röm. civitas, aber mit eigenen ©efe^en), muni- 
cip-iu-m n. greiftabt, municip-äli-s einer 3. angefjörig, bafjer ftammenb, 
municip-ürtu-s 4. m. (Bürgerrecht in c. 5- — muni-ftcu-s (oerbinblid) 
madjenb) freigebig, too^ttbätig, munific-ent-ia f. greigebigfeit u. f. in., 
munifico 1. befefjenfe. — mün-us (Br-is) n. Verpflichtung, ®ienft, 
Slmt, ©cfdjenf (ngl. Slngebinbe), $emin. munus-cülu-m, munBr-o, or 1. 
befdjenfe, erlocifc, re-muneror 1. Bergefte, remunerä-ti-o (ön-is) f. 
Vergeltung, muner-äriu-s, -ä-tor (tör-is) m. Sdjenfer, ©eher, munerä- 
bundu-s befdjentcnb, muner-äli-s jutn ©efefjenf gelj. — müni-o 4. 
befeftige, fc^ü^c, circum-munio ummauere ringS, eom-munio umgebe 
mit Sdjanjlucrf , ftellc fidjer , e-munio rüfte gehörig au4, per-munio 
befeftige Böflig, prae-munio befeftige Born, baue nor, BertBafjre; (fntenf. 
munl-to 1.; muni-men (nrin-is), -men-tu-m n., -türa f. Vcfeftigungä*, 
Sdmbmittel, muni-ti-o (ön-is) f. Vefeftigung, Verfcbanjung, Straffen* 
arbeit, ®entin. munitiun-cilla, munl-tor (tör-is) m. Vefeftiger, 3n* 
genieur, ältinircr. — moeni-a (attf. moene Sing.) n. pl. Schub--, 
Stabtmauern, ad-moenio 4. baue SDtauern an, ante-moenio oerfebe 
mit 3Ä. — mon-s (mon-ti-s) m. Verg (mons: moenia = Verg: Vurg), 
SJemin. monti-cülu-s, -cel-lu-s, mont-änu-s (mont-ensi-s) gebirgig, 
Subft. ©cbirgäbelnobner, Montänu-s, Montan-lnu-s, -il-la, mont-u-ösu-s 
gebirgig, Subft. n. pl. ©ebirgägegenben; Septi-montium (= septem 
montium, boppetter ©cn. tjSlur., bureb gufammenrüdung eutftanben, 
ju bem locus, dies ju ergänjeit ift, bann irrtbümlidj als Sieutr. Sing, 
gefaxt) UinfrciS ber fieben fpiigel, Siebcnbügelfeft (juStom). — mü-ru-s 
(altl. moeru-s Varro 1. 1. 5. 141) m. SJtauer, mur-äli-s jur 31t. geb-, 
(corona ©brenprei* für bic ©rfteigung ber 9Ji.) , mur-äli-u-m n. c. ißflanjc 
> (muralis herba, parthenium, perdicium), muro 1. Bcrfebe mit SDfauern; 
pö-mocr-iu-m n. ÜJiaucraugcr, 3'niugcr, ©ränje, SJtarf. — mü-tü-lu-s 
m. Sparrcnfopf, (Diclenfopf. — mü-tu-s munbgefebtoffen, ftumm, muti- 
ta-s (täti-s) f. Stummbeit, im-, ob-mut-e-sc-o (-ui) 3. Bcrftumme; musso 
(= mut-to) 1. mussl-to 1. mü-ti-o 4. (fdjliejfe ben 2Jiunb) rebc 
leifc, müde, berfdjiocigc (Bgf. non laudare hominem quemquam nec 
mu facere audet. Luc. ap. Char. p. 219). — mö-fh-s (a mussitando?) 

Vanlcek, etym. Wörterb. der latein. Sprache. 9 


Digilized by Google 



130 


9tbj. ttärrifd), Subft. Slarr, moro-r 1. Ijnnbte ttärrifd), mor-i-o (ön-is) 
m. ßrjnarr, mor-ösu-s närrijd), launenhaft, morosi-ta-s (tüti-s) f. 
närrifdjeS SBefcn U. f. lu.; mo-mur (stultus apud Siculos Paul. D. 
p. 140;. 

SB. imik auätocrfen, fdmäujen. 

( mu-n-g-c ) e-mungo (munxi, munc-tu-m) 3. (mungo: muk = 
pingo: pik) fdjnäuje, munc-ti-o (ön-is) f. baö Sd)u. — müc-u-s m. muc- 
ö-d-o (ln-is) f. Sdjlcim , 9tofo, muc-in-iu-m n. Sdjnupftud) , inuc-or 
(ör-ig) m. Saf)m (am Söeiit, djfig), Stimmet (am Särob), muc-e-o 2. 
-e-sc-o 3. bin, roerbc faljmig, fdjimmetig, mucl-du-s, muc-ösu-s, muc- 
ü-lentu-g faljmtg u. f. lu., mucil-s-g-o (*muci-lu-s) f. fdpmmcliger Saft ; 
Müc-iu-s. — mug-il u. -il-is m. ein Dtcerfijrf), (SdptäUäfifdjV). 

SB. muk rifcen, fielen. 

müc-r-o (ön-is) in. Sdjneibe, Schärfe, Spifcc, mucron-ä-tu-s fpifjig. 

SB. muk brüHcu. 

mwj-i-o (ügl. muk mu-n-g-o) 3. brülle, ad-mugio brülle ju, im- 
mugio briitle in o. bei etluaä, bröfine, ftöfpie, mugi-tu-s 4. m. Säriiflcn, 
mugi-tor (tör-is) m. Säriiller; Mug-i-o (ön-is), Mugill-iinu-s. 

SB. mugh betpören. 

mw/-er (qui talis male ludit Pest. p. 15H. 27) ein falfdjer 
Spieler, mug-in-or 1. tänbete (mugari et quasi tarde conari Paul. 
Diac. p. 147. 1). 

SB. murgh ftarren. 

murc-u-s m. Feigling (ber fid) uerftümmelte, um uom SfriegSbieuft 
frei 511 fein), murci-du-s trag, Murcu-s, Murc-ia, -Ida. 

SB. mus fteljlen. 

mus (mür-is) m. SJlaus, Mus, Xcntin. mus-cülu-s m. 9Räu§djen, 
SDhtffel (naef) ber natürlichen Slepnlidjfeit, baperj Slerü , Straft, muscul- 
ösu-s fleißig, musfulüä, mus-elp-ü-la (f. SB. Jcap) f. SDläufefalle, mus- 
cer-da (f. SB. skar) f. SJiäufefotf). — mus-ca f. fliege (bas unter ben 
3nfeften, maS bie SJlauS unter ben Säugetieren), Mus-ca, ®cmin. 
muscü-la f., musc-äriu-m n. ffliegcntuebel. 

moro SSrombeere. 

n. Särombeere, SJlaulbeere, morü-lu-s buulclfarbig, fdjiuarj. 

mluva Sälei. 

plu-m-b-u-m (= mluvu-m, mlubu-m, plubu-m; ogl. p oor 1 in: 
tem-p-lu-m, ex-em-p-lu-m) n. Sätei, plumb-eu-s bleiern, plumb-iiriu-s 
jum Sä. gcl)., plumb-üBu-8 uoll Sä., plumbo 1. ticrbleie, plumbire, 
plumbä-türa f. SScrbleiung, plmnb-5-g o (m-is) f. 33leiglanj, S3lci= 
tuurj, glol;!raut. 


Digitized by Google 



131 


J. 


jak-ar, -an Seber. 

.fic-ur (jec-or-is, jec-in-ör-is , jöc-m-ör-is) n. lieber, SDemiti. jeeus- 
cülu-m n., jecor-ösu-s, -l-ticu-s , jeciner-ösu-s lebertrant. 

jantar öerfcbmägevtc grau. 

janilr-lc-cs grauen jrocier ©rüber (Dig. 38. 10. 4). 

SB. jam nehmen, galten, jufammen^alten. 

em-o (em-i, em-p-tu-s) 3. neunte, taufe (emere antiqui dicebant 
pro accipere Paul. D. p. 4. 18); grequ. era-p-tl-to 1.; ad-imo ent= 
nefjnte, co-fc'mo taufe auf, dir-imo (= dis-imo) trenne, ftöre, ex-imo 
nehme au3, befreie, inter-, per-imo tobte, beruidjtc, red-imo taufe 
jurücf, lo8, erlaufe, erfefje, erhalte, lucfjrc ab; (perfect, -m-p-si) : 
cömo (— co-imo) orbite, fickte, demo (= de-imo) nehme binroeg, prömo 
(=pro-iino) ex-promoljotc tjcroor, offenbare, fege bar, sumo (= sub-imo) 
net)me Ijtmueg, gcbraurfjc, ab-sumo bcrjcfjre, uerniebte, ad-sumo neunte 
an, f)inp, con-sumo oerjet)re, gebrauche, de-sumo iuäfjle au?, in-sumo 
Oenuenbe, prae-sumo nehme Dorfier, üorau?, fc^e Oorauä, re-sumo 
nelpue o. ertange toicber; grequ. sum-p-ti-to 1. — em-ax (sci-s) em-p- 
türien-s tauftuftig, empt-lcius getauft, empt-lvum (militem mcrcen- 
ariuni Paul. D. p. 77. 5), em-p-t-i-o (ön-is) f. Stauf, em-p-tor (tör-is) 
m. Säufer. — cx-im-iu-s (auSnebmenb =) ausgenommen, auSgcjeicbnet. 

— cx-cm-p-hi-m, exempl-ar (äri-s), -ariu-m n. ©cifpiet, Sorbitb, SJtufter. 

— praemium (= prae-im-iu-m) n. ©ortljeit, SluSjeidjnung, Sohn, 
praemi-5su-s rcid). — prom-p-tu-s 4. m. bü3 Cffenbnrfcin (in promptu 
öffentlich, bor aber Slugen), ©creitloitligfeit, £eicf)tigtcit, (Slbj. offenbar, 
gleich Jur $anb, geneigt, fertig), proraptu-äriu-m n. ©orratbStammer. 

— jen-to (== jam-to) 1. uebnte baS grübftiicf, jentä-cfilu-m n. grub- 
ftiief. — im («= jam Dgl. jacio ob-icio): red-im-i-o 4. unibinbe, um= 
töinbe, rediml-cülu-m n. Sanb, redimiculat (avaXvci 6 {(Sparet Gloss. 
Philox.); hn-i-io-r 1. (halte jufammen, gegen einanber) ahnte nach, 
imitä-ti-o (ön-is) f., -men (min-is); -men-tu-m n. Dtadjabmung, imitä- 
tor (tör-is) m., -trix (trlc-is) f. 9tacf)abmcr, ;in, imita-blli-s naebabnu 
bar; tm-ä-g-o (in-is) f. 91ad)bitbung, Slbbilb, $emin. imagun-cüla f., 
imagin-äli-s bilblitf), imagin-eu-s ju einem ©itbe geh-, imagin-äriu-s 
febeinbar, imagin-o-r 1. ftcHe mir bilblicb (in ber ©bantafie) öor , im- 
aginä-ti-o (ön-is) f. ©inbilbung, ^Jfjautafie. — aetn-ü-lu-s (= aim-u- 
lo) nad) ©teiebbeit ftrcbenb, toetteifernb, ciferfücbtig, aemulor 1. toett; 
eifere u. f. tu., aemulä-ti-o (ön-is) f. -tu-s 4. m. SBetteifcr u. f. to., 
aemula-tor (tör-is) m. 9tad)cifercr; Aemil-in-s. 

SB. jas ficb miiben. 

aer-u-mna (= ais-u-mna) f. SHiibfal, Urübfal, aerumn-ösu-s 
öoll Don 91t., aerumna-bili-s id., al? 3K. anjufeben. 

. 9 * 


Digilized by Google 



132 


SB. ju, jii-g, ju-dh (= ju-b) berbinbeu, mifd^cn. 
jü-s (= jou-s) n. (ba» btnbeitbc) Sicd)t, öefep, ®erid)t; jtis-tu-s 
geredet , redjtmäfng, justi-ti-a f. ©crecptigfeit, Just-inu-s, a, Justin-i- 
änu-8, jüsti-ftco l. panblc rcd)t gegen Semanb, rechtfertige. — jü-dex 
(dlc-is) m. Siidjter (quod jus dicat, accepta potestate Varro 1 . L 6. 7 ), 
judic-o 1. fpreepe reept, eutfepeibe, beurtpeile, ab-judico entziehe burdj 
Urtpciläfprucp, fpreepe ab, ad-judico erfenne (burd) U.) 511, di-judico 
eutfepeibe, prae-judico nrttjeite borper; judi'c-iu-m n. Urtpcil, Ö)eridjt, 
judic-i-ali-a, -äriu-s gcridjtlid), judica-ti-o (ön-is) f. -tu-s 4 . m. ©eur^ 
tpeilung, ftiiepteramt, judicä-trix (tric-is) f. 9 ticpterin, judicä-blQi-s, 
-tlvu-s beurtpeilbar, judicätör-iu-s ruptertiep. — in-jnr-ia f. Unrecht, 
©eleibigung, injuri-u-s, -ösu-s uitgcredjt, injurio-r 1. füge U. 511. — 
jür-o 1. (berbinbe mid) eiblidj) fcptuörc, ab-juro e-juro fcptüöre ab, 
con-juro feptböre mit, berfcptüöre mid), de -j uro de-jero = juro, ex- 
juro befepioöre ftarf; jurä-mentu-m, jus jurandum n. Kib, jurä-tor 
(tör-is) m. Sdpuörcr, ®cfd)tborcncr, jurä-ti-o (ön-is) f. ba$ Scptbören, 
jurat-Ivu-s, öriu-s 511m Sd). gep., ciblicp, in-jur-u-s per-jür-u-s mein* 
eibig, per-jür-iu-m n. SJieincib, pe-jer-o (== per-jöro, -jero) 1. feptböre 
fatfd), bin mcineibig, pejerä-ti-o (ön-is) f. = perjurium. — jur-g-o 
ob-jurgo (= jus-ig-o, 2B. ag) 1. janfe, fd)ette, tbcife jureept, jurg- 
iu-m n. 28 orttt)cd)fel, Streit, jurg-i-ösu-s, jurga-tör-iu-s jänfifep. — jus 
(jü-r-is)n. (— 9 Jiifd)uug)©rüpe, Suppe, Dentin, jus-cülu-in, -cel-lu-m, 
jur-tt-lentu-s mit ©r. berfepen. — jüg-u-m n. (Söinbcnbeö) 3 o<P> 
Kipfel, jug-u-s berbuttben, jug-ösu-s gebirgig, jug-äli-s 511111 3 °<P 
get)., jug-d-mentu-m n. gufammenfügung, Cnerbalfen, Scptbcttc. — 
jü-mentu-m n. $ugbicp, Siaftbicp. — blg-a, trig-a, quadng-a (= bi- 
jug-a n. f. m.) f. #tbcigefpann n. f. tb v sS-jug-i-s fccp 3 fpännig Subft. 
-es (i-um ) m. SccpSgefpann. — jüg-er-u-m (St. jug-es-o) (®en. jugSr-i, 
is) n. Wuchert, borgen £aube§, jugerä-ti-o (ön-is) f. Kiutpcilung ber 
Sieder nad) jug., juger-ä-ti-m jud)erttucifc. — jüg-is (berbuttben) bc^ 
ftänbig, forttbä prent», jugi'-ta-s (täti-s) f. ©eftänbigfeit, Dauer; juxta 
(= jug-is-ta, Sllpcrf. 51t jug-is) jux-ti-m (— jug-is-ti-m) $lbb. bid)t 
baneben, neben, ebenfo, ©räp. neben, näd)ft, unmittelbar itad). — Dentin. 
jugü-lu-m n. Scplüffelbein ( 0 d)ulter unb ©ruft bcrbinbeitb) baper: 
£>öplung an ber fö'cple, ®eple, jugülo 1. tbiirge, ntorbc, jugulä-ti-o (ön-is) 
f. ©rtbürgung ; Jugula f. bas Driongcftirtt. — jugo con-jug-o 1. jod)C 
jufammen, berbinbe, de-jugo trenne (bom 3>od)), sub-jugo unter jod)c, 
trans-jugo iibcrfd)rcite, jugä-ti-o (ön-is) f. baä Slnbinbcn (ber Sieben 
an öuerlatten), conjugä-ti-o (ön-is ) f. ©erbinbuug, Konjugation (verba 
conjugata ftammbcrtuanbt). — ju-n-g-o (junxi, junc-tu-s) 3. berbinbe, 
ab-jungo trenne, ad-jungo füge an, con-jungo berbinbe, di-jungo töfe, 
in-jungo inter-jungo füge au, biirbc auf, se-jungo trenne, unterfcpcibe, 
sub-jungo unterlege, untermerfe; junc-ti-o (ön-is) -tür-a f. -tu-s 4 . m. 
©erbinbuug, junc-ti-m bcrbunbcit, junct-lvu-s $ur ©. geeignet. — 
ju-n-c-u-s m. ©infen (jum $led)tcit gebraust), junc-eu-s, -inu-s au$ ©., 

’t • 


Digitized by Google 


133 


junc-ösu-s üott 33., junc-etu-m n. 33infenplah, e-junc-e-sc-o 3. fc^ie^c 
binfenartig auf. — cwnctu-s (= co-junc-tu-s), mcift 1J31. cuncti, alle 
in§gefammt (cuncti significat quidem omnes, sed conjuncti et con- 
gregati Paul. D. p. 50. 15). — con-ju-n-x con-jux (-jüg-is) ehelich Der* 
bnnben, ®atte, Gattin, con-jug-a f. ©attin, con-jug-iu-m n. eheliche 
SScrbinbung, ßt)e, Jugat-inu-s (Ehegott. — ju-h-c-o (älter jou-b-e-o, 
ft. ju-dh, bgl. 3B. mäh rub-e-o) (jus-si, jus-su-s) 2. mache berbiublid) 
ctma3 511 ttjun (fßaff. bin gebunben ctma3 ju tl)uu) = heifee, befehle, 
( s $art.) jussu-m n. jussu-s 4. m. ©cfyeifj, iöefctjt, fidö-juss-i-o (ön-is) f. 
33iirgfd;aft. 


R. 

2Ö. ra überlegen, bebenfen, berechnen. 

rä-tu-s beregnet, befd)loffeu, enbgültig beftimmt, gültig, in-ntu-s 
ungültig, erfolglos. — rä-ti-o (ön-is) f. ©eredpumg, Ucberlegung, 
s 4$lan, Öernunftgrunb, Vernunft, Sütafjregel, Verfahren, Dentin, ratiun- 
cüla, ration-ali-s, -a-bili-s jur Rechnung gehörig, bernunftgemöft, 
bernünftig, ration-5riu-m n. Stcgiftcr, ratio-cln-iu-m (bgl. tiro-cinium 
3ß. tar) n. S3ercd)nung, ratiocino-r 1. berechne, ratiocina-tor (tör-is) 
m. 33eredpter, ratiocina-ti-o (ön-is) f. = ratiocinium. — rc-o-r 2. 
urtl)cile, meine, glaube. — re-s (re-i) f. ®erirf)t§fnd)c, 9ted)t*l)anbel, 
(Eitb^med, Urfacfje, ®runb, 333cfen, $>iug, Sad)c, iljat, |>anblung, 
$)cmin. re-cüla; rc-u-s in einen s Jlecf)täl)anbcl bertuitfelt, gerichtlich ans 
gcflagt, rechtlich berbunben (reos appello quorum res est Cic. de or. 
2 . 79. 121), re-ä-tu-s 4. m. Slnflagejuftanb, 33ejchulbigung. 

2Ö. ra, rak, lak tönen, fprechen. 

in-ri-o 4. Inurrc (an), inri-tu-s 4. m. ba§ knurren. — la-tr-o 
(bont St. la-tro 0 . -tra) 1. belle, freite, ad-latro ob-latro belle an, 
circum-latro umbelle, e-latro bette herauf, laträ-tor (tör-is) m. 33etler, 
Schreier, üiabulift, lat.rä-tu-s 4. m. ba§ 33eHcn, laträ-bfli-s beUcitb. — 
lä-menta n. pl. 3Bcf)flagen, lamentor ( 0 ) 1. tuehflnge, jammere, de- 
laraentor befrage, lamentS-bili-s fläglid), beflagenStoertf), lamentä-ti-o 
(ön-is) f. ba3 28cl)f lagen, jammern; lessu-s 4. (?) SSel)llagc, lobten* 
flage (lessum quasi lugubrem ejulationem, ut vox ipsa significat). — 
löc-, loc-us-ta (bgl. ang-us-tu-s) f. (bie töuenbe) ^peufdjrede, Locusta. 
— löqu-o-r (locü-tu-s) 3. fprcd)c, ad-loquor rebe au, col-loquor nnter= 
rebe mich, e-loquor fagc au§, rebe, inter-loquor rebe bajnnjdjeit, ob- 
loquor rebe barciu, miberjpredje, prae-loquor rebe borljer, mache eine 
SSorrcbe 0. (Einleitung, pro-loquor fage herauf, re-loquor (dicuntur 
eloqui ac reloqui in fanis Sabinis, e cella dei qui eloquuntur Varro 
1. 1. 6. 7. 66); ffrequ. loqu-i-tor 1.; loquax (äci-s) f. rebfelig, Dentin, 
loquäc-ulu-s, loquaci-ta-s (täti-s) f. (&efdjmäpigleit, loqu-ela f. baä 
SReben, 3$ort, Spradje, loquel-äri-s jur 9?. geh-, loquent-ia f. SRebcs 



Digitized by Google 


134 


fertigfeit, o-loquentia (e-loqu-iu-m) n. SScrebfamfeit, locü-ti-o (ön-is) 
f., -tu-s 4. m. Sieben, Lebensart, Stuffprache, locu-tor (tör-is) m. 
Sprecher, Schtuäfccr, locütill-eu-s, -eju-s = loquax; Ajus Locü-tiu-s. 

raka Xraube, 93eere. 

räc-emu-s m. Traube, racem-äriu-s jur %t. geh-, racemor 1. f)attc 
■Jlachtefc, racemä-tu-s mit 93ceren Uctfchcit, racem-ösu-s beerenreief). 

SB. rag, lag fammeln. 

leg-o (leg-i, lec-tu-m) 3. fantmte, fudje auf, tuäf)te, tefc, ad-lego 
tuät)te bagu, col-ligo fammtc, re-colligo fantmle tuicber, de-, e-ligo 
tuähte auf, inter-lego tefe bagtuifdjcn, ab, breche ab, per-lego lefc 
burd), prae-lego tefe uor, auf, se-ligo lefc abfoitbernb auf, tuähte auf, 
sub-lego tefe unten auf, nehme heimlich, tuäljle au ^entanb§ Stelle; 
(^Serf. - lexi :) dl-ligo liebe, jdjä^c, intel-lego fcf)c ein, neg-lego (ft. nec-) 
uernadjtäffige, fdjäpe gering; $requ. lec-ti-to 1., 2)efib. leetürio 4. 
miß lefett; lec-ti-o (ön-is) f. Sammeln, SBäfyten, Sefett, lec-tor (tör-is) 
m. Befer, leg-i-bili-s lesbar, leg-ü-lu-s m. Sammler. — leg-i-o (ön-is) f. 
(Sammlung, Stufhebuug, aufgehobene Sttannfcfjaft) Begiott, legion-äriu-s 
gur S. gel). ; ab-leg-mm-a (partes extorum, quae diis immolantur Paul. 
D. p. 21. 7). — ( s $art.) lU-lig-c/v-s aufmerffatn, forgfättig, diligent-ia f. 
Stufmerffamfeit u. f. tu., neg-legen-s uuad)tfam, nadjläffig, neglegent-ia 
f. Uuadjtfamfcit n. f. tu.; e-lcg-an-$ getuät)lt, gefchntaduotl, elegant-ia f. 
gefchmaduoüe SBat)t, Einheit. — re-Ug-i-o (ön-is) f. (sunt dicti re- 
ligiosi ex relegendo, ut elegantes ex eligendo, itemque ex diligendo 
diligentes, ex intellegendo intellegentes Cic. nat. deor. 2. 28. 72), 
®ottef Verehrung, - fnrrfjt, = bienft, rettgiöfe Sd)cu, $eiuiffcnhaftigfcit, 
^eiügfcit, religi-ösu-s (ft. religion-osu-s) gottcffürdjtig, getuiffenhaft, 
heilig, ftreng, religiösi-ta-s (täti-s) f. ©ottef furcht u. f. tu. — ( con -) 
colrleg-a (ügl. con-vic-iu-m SB. väk) m. Slmtfgeitoffc, colleg-iu-m n. 
(5lmtf) ©enoffenfdjaft, collegi-äli-s collegialifd). — teg-ü-men (mm-is), 
-men-tu-m, leg-äriu-m n. (Varr. r. r. 1. 32) |)ülfenfrucht. — supcl-lex 
(supellectili-s) (St. super-lec-ti-li) (9Jomitt. supellectili-s Salvian. 
gubern. dei 3. 2) f. ®eräth, ^aufrath- — lig-nu-m (leg: lig-nu-m = 
tek: tig-nu-m SB. tak) n. (urfpr. Sammelholg, Steifig), ^> 0 X 5 , lign-eu-s 
hölgern, hotjartig, lign-ösu-s tplgig, lign-äriu-s m. $otgarbeiter, Xifdßer, 
ligno-r 1 . X)ote £>olg, lignä-ti-o (ön-is) f. baf ^potgfällen, lignä-tor 
(tör-is) m. |>o!gfpalter, ^oXghoXer. 

SB. rag, ra-n-g Kaffen, beri SJlunb auffperren. 

rä-ru-s (— rag-ru-s) (aufeinauberftaffenb 0 . =ftet)cnb) Xoder, gcr* 
ftreut, fetten, rari-ta-s (täti-s) f., tü-d-o (Xn-is) f. Soderheit u. f. tu., 
rare-fäeio 3. mache toder, rare-sco 3. tuerbc toder, di-raro 1. mache 
einzeln nttb bünn. — n-ma (= rig-ma) f. Spalte, SRi^e, 9tifj, Dentin, 
rimü-la, rimor (- 0 ) 1 . ^erfpatte, tuiihte.auf, forfdje auf, rimä-tor 
(tör-is) ra. $orfd)er, rimä-bundu-s forfdjenb, rim-ösu-s Uott SHi^eit, bitbt. 


Digitized by Google 


135 


ripig, nicfjt berfd)ft>iegen. — ri-n-g-o-r (ric-tu-s) sub-ringor 3. fpcrre 
beit Ü0tunb auf, ftctfd^e bie 3ät)nc, große, ric-tu-s 4. m. ber aufgejperrte 
SJhmb, gäfjncnbe 9iad)en; rixa (= ric-ta) f. (Sflunbaufreiben) §aber, 
3nnt, Streit, rix-ösu-s jäufifd), rixor (o) 1 . $aufe, ftrcitc. 

SS. ragh, lagli eiten, fpringett. 

lev-i-s (=leg-v-i-s) teid)t, betjenb, leicbtfinnig, unbeftänbig, gering; 
fitgig, Dentin, levi-culu-s, levi-ta-s (täti-s) f. Seidjtigfcit u. f. tu.; 18v-o 
1. erteid)tere, ntitbere, fdjmätere, befreie, ad-levo erleichtere, ergebe, 
o-levo bebe empor, erleichtere, berfteinere, re-levo erbebe toieber, er; 
leichtere, sub-levo rid)tc auf, erleichtere, unterftüpe; levä-men (mtn-is), 
-men-tu-m n. G£rtcid)tcrung'9mittet, Sabfat, levä-ti-o (öu-is) f. (£ r; 
teid)terung, SSermiitbcrung, levä-tor (tör-is) m. (Srleichterer ; Lev-äua 
(SSefcbüpcrin ber neiigebonten Äinber, bic burd) SCufbebung bon ber Cfrbe 
bont SSater auertaunt tourben) ; lovenna (Laberius hominem levennatn 
pro levi dixit Gell. 16. 7. ll); levi-dens-i-s leicht gearbeitet, bitnn 
getbirft, levi-pe-s (ped-is) leichtfüßig. 

SS. rad fd)aben, frapen, reiben, nagen. 

räd-o (ra-si, rä-su-s) 3. fdhabe, frape, reibe, glätte, ftreife, circum- 
rado fcbabc ringsum, de-rado fd)abe o. fcharre ab, e-rado reibe o. frape 
au£, inter-rado fchabc t)ie unb ba, bcfdjucibc, prae-rado feheere borit o. 
horper ab, sub-rado betrage unten o. bon unten; grequ. räsito (= rad- 
ti-to) 1.; räd-ü-la f. Sdjabs, ^rapeifen; rallu-m (=rad-lu-m) n. ^flug; 
fdjarr; rä-menta n. pl. (a, ae f.) Splitter, Späne, Stbfaß; ras-tru-m 
(= rad-tru-m) n. ^adc, $arft, Dentin, rastel-lu-s (ab rasu rastelli 
dicti Yarro 1. 1. 5. 31. 38) m.; räs-i-o (ön-is) rasüra f. räsu-s 4. m. 
Sdjabcn, Grapen, rasü-men (mrn-is) n. 5tbge)’cbabtc3 (*rasare), rasores 
(fidicines dicti, quia videntur chordas ictu rädere Paul. D. p. 275. 2), 
räsili-s geglättet, jum (Stätten geeignet. — röd-o (rö-si , rö-su-s) 3. nage, 
reibe ab, berfteinere, ab-rodo 1. ipige ab, circum-rodo, cor-rodo, ob- 
rodo benage, de-rosu-s benagt, e-rodo nage beraub, beije au£, per-rodo 
nage burd), prae-rodo benage born, gcritage, rös-i-o (ön-is) f. Klagen, 
greffeit, Steifen; ros-tru-m (= rod-tru-m ) n. Sfagtoerfjeug = Sdjitaujc, 
Büffet, Schnabel, Sd)iff3fd)nabct (pl. rostra, bie mit beit Scpiffä; 
fd)itäbelu ber bon beit Slntiaten 416 a. u. c. erbeuteten Sdjiffe ge* 
fd)ntüdte Sfiebnerbitpue unb ber biefetbe umgebenbe s )ßlap am Formn 
Komanum), ®emin. rostel-lu-m n., (*rostrare) rosträ-tu-s gefd)näbett, 
born gefrümmt, rostran-s bie Spipe eiufd)tagenb, einbringenb. 

SS. radh, ladli bertaffen. 

lät-e-o (— lad-t-e-o; -ui) 2. bin bcrborgeit, Sntcnf. lati-to 1. 
patte mid) berborgeu, lat-e-sc-o, de-, ob-lit-e-sco (ui) 3. berberge mich, 
latitä-bundu-s berftedt, latitä-ti-o (ön-is) f. ba3 SScrftcdtfein, lat-i- 
bulu-m n., late-bra f. $erfted, Scptupflbinfel, latebr-ösu-s berftedt, 
geheim. 


Digitized by Google 


136 


SB. riulh, ardh trennen, fonbern. 

oref-o (In-is) m. Steife, Orbnnng, fitaffc, ordin-nli-s jur St. get)., 
ordin-äriu-8 jur 3t. get)., orbenttitf), regelntäftig; ordin-o 1. reifte, orbne, 
ordinä-ti-o (ön-is) f. 9tnorbnung, Stegelung, 2lmt§beftctlung, ordinä-tor 
(tör-is) m., -trix(trlc-is) f. Drbncr, dn, ordinä-ti-m in gehöriger Steife. 
— ord-i-o-r ex-ordior (orsu-s = ord-tu-s) 4. reil)e an, fptitne an, be- 
ginne, red-ordior töje o. trenne loicber auf, ord-ia, prira-ordia Sßt., ex- 
ord-iu-m n. Anfang, Säcginn, Utfprung, primord-iu-s urfprüuglicft. 

3B. ran tönen. 

rän-a f. Srofdj (= Schreier), $emin. ranü-la, ran-un-cülu-s. 

SS. rap, rup raffen, rauben, reiften, bredjen- 

räp-i-o (-ui, -tu-s) 3. raffe, reifte (fort), ergreife, raube; (-rip-ui, 
rep-tu-s): ab-ripio reifte fort, ar-ripio ergreife, cor-ripio ergreife, über- 
fade, table ftart, de-ripio reifte nieber, loö, di-ripio ocrftcerc, e-ripio 
reifte tjerauS-, entreifte, befreie, prae-ripio entreifte, fomnte juoor, pro- 
ripio reifte ftcrüor, sur-ripio entwenbe; rap-ax (sci-s) raubfüdjtig, 
reiftenb, rapäci-ta-s (täti-s) f. Staubjudjt, Siäuberei, rapl-du-s rciftenb, 
rapidi-ta-s (täti-s) f. reiftenbe ©cftnciligfeit , rap-ina f. Staub, Stäuberei, 
SSeute, rap-o (ön-is), -tor (tör-is), rapinä-tor (tör-is) (*rapina-re) m. 
Stäuber, ßntfüftrcr, rap-tu-s 4. m. Staub, Sntfüftrung, raptör-iu-s 
jutn (fort^ietjen bient ieft, rap-ti-m getoaltfam, eitenbs; T!<im-ne-s (= Itap- 
ne-s, bgt. StB. svap som-nu-s) = bie rciftenb fcftnetlen (ogt. Tities, 
Luceres SB. ti, ruh). — ru-m-p-o (rüp-i, -tu-s) 3. bredje, jerbreefte, jer= 
reifte, »erteftc, ab-rumpo reifte ab, toö, cor-rumpo bernieftte, oerberbe, 
di-rumpo reifte o. töfe auf, e-rumpo bredje o. ftürjc fterbor, inter-rinnpo 
bredje ab, unterbreche, intro-rumpo bredje o. bringe hinein, ir-rumpo 
id., ob-rumpo bredje, reifte, per-rumpo bredje ftüiburcft, oernidjte, prae- 
rumpo bredje o. reifte Oorn ab, pro-rumpo roerfe o. ftiirje tjeroor; rup- 
ti-b (ön-is) f. 3? rr ciftung, SBertcjjung, rfl-mentn-m (abruptio Paul. D. 
271. 7), rnp-tor (tör-is ) m. SBerteftcr, ßerftörer. — rup-e-s (i-s) f. Stiff, 
^etfenfpifte, Seid (ritp-a App. 6. 12. p. 72. Hildebr.), rup-ina f. 
Scteffuft, rup-ex (le-is), rup-fc-o (ön-is) m. ediger, rotjer SDtenfdj, 
lötpet, fttoft, rupi-capra f. Sfctejjiegc, ©teinbotf; Rüp-fl-iu-s. — läp-i-s 
(Id-isj m. (gebrodjener, gefdjnittener, betjanener) Stein, 5em. lapil-lu-s, 
lapitlü-lu-3, lapid-äriu-s juitt ©t. geh-, ou4 ®t., lapkben-B aus 8t., 
lapid-ö«u-g fteinig, fteinftart, lapido 1. fteittige, bebeefe mit 8t. (lapi- 
dat e4 regnet 8t.), di-lapido werfe toie ©teilte weg, ber Werfe, lapida- 
ti-o (ön-is) f. ©teinwerfeu, ©teinregen, ]apidS-tpr (töc-is) ju, Stepiger, 
lapid-e-sc-o lajull-i-sc-o 3. Werbe p 8tciu, lap-i-o 4. berfieincre, hörte, 
lap-i-cid-a f. Stcintjaiicr, ©teinmeft, lapicid-inae f. Steinbrüche ; 
Iiap-tjcid-iu-s, , 

l*fi.T jl.ill/hriVs VI. 0 .1 i.!U,Ji!i;i ,lbolr>'.U ■ > i;|i : i;' 

.d:d®y rap, lab waufeit, gleiten, nicberftongctt. 

taft-o 1. Wanfe, fchwanfe, laba-sc-o 3. werbe fcftWanfenb, labo- 


Digitized by Google 



137 


facio 3. -facto 1. bringe jum Sd)toanfeu, erfrf)iittcrc ; läb-o-r (lap-su-s) 
3. gleite, ad-labor gleite l)eran, col-labor falle jufammen, de-labor 
falle Ijcrab, gerattje, di-labor verfalle, verfalle, e-lalwr gleite beraub, 
entfomme, il-labor falle barauf, inter-labor fade o. gleite bajhiifcbcn, 
prae-labor eile Ooran, praeter-labor fcfjliipfc o. fliefje oorbei, pro-labor 
gleite o. fade oorlocirtä, oerfade, re-labor gleite o. fade juriiet, snb- 
labor gleite o. fdjleidjc nnbermcrtt tjeran, gleite nach unten, finte, ücr= 
fade, subter-labor gleite o. ftfjlitpfe unten, unter, entfdjtüpfe; grequ. 
lap-so 1.; lap-su-s 4. m. fallen, fdjnedc ©etoegung; läb-e-s (i-s) f. 
ff ad, Sturj, Untergang, lab-idu-s, -Ui-s, u-ndu-s hinfällig , fjinftürjcnb, 
Labi-enu-s. — lu-m-b-u-s m. Senbe, 8cljnmtl)cile, Semitt. lumbu-lu-s, 
lumbel-lu-s, de-lumbo 1. läfjme an ben fienben, fdpoädje, lumb-5-g-o (In-is) 
f. Senbenlcihmung, lumb-5re (äri-s) n. Senbenfdjurj, de-liunbi-s lenben = 
lafpn, gelähmt; / Hmb-r-icu-s m. ßingetoeibetrurm , fRcgentourm, lumbric- 
ösu-s ood üon 6. 

rapa 9iiibe. 

räpu-m n. rapa f. SHi'tbc, Sentin. rapü-lu-m, rap-lna f. id., rap- 
is-tru-m n. toilbe 9liibe, rap-äc-ia (orum) n. fRiibenftengcl, rap-lc-iu-s 
ju bcu 91. get). 

SB. ri, li, li-fc; ri-k fließen, neben, ftreidjen, auSgiejjen. 

ri-m-s m. ©erinnc, ©ad), SBaffergrabcn, Semin. rivü-lu-s m., 
riv-äli-s jutn ©. o. SB. gel)., (Subft.) ber ju einem SBaffcrgrabcn SDlib 
berechtigte, Ganalnadjbar, f bilbtid):) 9icbcnbul)ler, riväli-ta-s ( tati-s) 
f. 9tebcnbuf)lerfd)aft, rivo de-rivo 1. leite (ab), cor-rivo leite jufammen, 
e-rivo leite heraus, rlv-ör-a n. ©1. ©äd)c, SlbjugSgräben. — ri-p-u 
Ufer, $em. ripü-la, rip-äriu-s am U. befitiblid). — li: li-ii-o fli-vi, 
Gompüf. le-vi, 11-tu-s) 3. U-n-i-o 4. nepc, beftreidjc, ebettfo: al-lino, 
circum-linio, -lino, col-lino, de-lino, il-lino, ob-lino, per-lino, -linio, 
prae-lino beftreidje Oorn, sub-lino, -linio, ftreicfje unten l)in, unten, 
ein toenig, betrüge (fdjmicre an), super-lino ftrcidje bariiber, barauf; 
11-tu-s lhu-tu-8 4. m., 11-tura f., linl-men (min-is), -nientu-m n. ©e= 
ftreidjen, Sdpniere; Li-ri-s m., Li-t-er-nu-s (— Surnpfflufj, j. Garigli- 
ano), Llternu-m (stagnosum), Literna (palns), Li-sta (SuperlatiO= 
enbung) bie am Sumpf gelegene. — U-t-us (or-is) (ogl. pec-t-us) n Ufer, 
S'iiftc, litor-äli-8, -Sriu-s, -eu-s jum 11. gel)., litor-ösu-s uferrcid). — 
li-l-er-a f. (ber aufgeftridjene) ©ud)ftabe, ©1. Schrift, ©rief, jd)riftlidje 
Scntmäler, Literatur, nuffenfdjaftlichc ©ilbung, litera-türa f. ©udj= 
ftabenfdjrift, Spradpoiffenfdjaft, Philologie, Uterä-tu-s mit ©udp'taben 
ocrfeljen, toiffenfdjaftlidE) gebilbet, literS-tor (tör-is) m. ßlcmcntarlchrer, 
§aibtoiffcr, Spradjgclcljrtcr, liter-i-o (ön-is) m. Spradpneifter, liter- 
ösn-s gelehrt, liter-Sriu-s jum Sefen o. Schreiben geh-, ob-litero 1. 
überftreiche, löfche aus, bringe in ©ergeffenheit. — li-rmt-s m. Schlamm, 
lim-Sriü-8 Sdjlamtn abfefjcnb, lim-ösu-s fchlammig, limo 1. befpri^c 
mit Schlamm, ffotfj, ob-limo überfchlämme, oerpraffe. — Umax (äci-s) 


Digilized by Google 



138 


f. (m.) SBegeftnetfe. — le-n-tu-s fiebrig, jät), tangfant, Dentin, lentii-lu-s, 
Lentulu-s, lenti-ti-a, -tü-d-o (in-is) f. lent-or (ör-is) in. .ßäfflgfeit ll.f. 10.; 
lenti-scu-s f., u-’m n. SDlaftigbaum. — le-ti^m n. (gcrflicflen, Auftöfung) 
Xob: leto 1. tobte, Ocriticf)te, let-äli-s letä-btli-s töbtid); ämu-UtVrm 
n. (Ogt. 2B. am, Sfr. ama ®ranft)cit, Selben, Xob u. f. io.) == Xob 
bc3 Unt)eit3, atfo : fi)mpatt)ctifd)c» Stufjmittct gegen Sranffjcit, An- 
fettungen u. j. io. — dc-Ie-o (de-le-vi, -lö-tu-s) 2. oernidfle, ^erftöre, 
dele-t-lcin-s auägcricbcn, dele-t-ili-s loa§ auMiftt, dele-ti-o (ön-is) f. 
Aernidfluitg, dele-trix (tric-is) f. SÖcruidjterin. — lib: lib-o de-libo 1. 
nepc, giefjc au§, fpenbe, opfere, fc^öpfe ob, neunte toeg, fofte, prae-libo 
fofte üort)er, pro-libo opfere, libä-men (mm-is) n. Opfcrgufl, Opfer, 
libä-men-tu-m n. id., ‘jfSrobcftüd, s 4$robe, libä-ti-o (ön-is) f. £ranfopfer, 
28eit)efpenbc, libä-tor (tör-is) in. Opfcrcr; Ub-u-m , -u-s, n. m. 
Studien, Fabelt (befonberä at§ Opfer für bie Götter), lib-ariu-s m. 
fttidjenbäder; Lib-er, -er-a; de-lib-u-o (-ui, -ü-tu-s) 3. nepc, beftreidje. 
— ri-k: ltqure-o (liqu-i, lic-ui) 2. fließe, bin flüffig, ftar, bcutUdj, 
liqu-e -sc-o (lic-ui) 3. locrbe flüffig, ftar, locid), fdflaff, con-, de-ltqu-esc-o 
gerade in Siufl, fange an 511 ft melden, liquo de-liquo 1. lique-fäcio 
3. mate flüffig, fdjmelje, Höre, e-liquo 1. läutere au», prö-lfc-e-o 
(ui) 2. fliefle fyeroor; pro-liquä-tu-s flicfjenb, flüffig gemadfl, liquä-bili-s 
ft melkbar, liquä-ti-o (ön-is) f. ba» Stmeljcn, liqu-or (ör-is) m. ^tüffigs 
feit, liqu-ariu-s jur Ft* get)., liquä-men (mln-is), -men-tu-m n. 5örüf)e, 
liquä-töriu-m n. Setgefäfl, 2>urd)fd)tag, liqui-du-s flieflenb, ftar, rein, 
liquido 1. mate rein, beftimmt, juOertäffig. — lix (lic-is) f. (etiam cinis 
dicitur vel kurnor cineri mixtus) == fjlüffigfeit ber Afd>e, Sauge, 
(bann allgemein) Afdje, e-lix-u-s geioäffert, eingeioeidfl, mürbe gematt, 
bann: in SBaffer gefott (Non. p. 44: lixam namque aquara vetercs 
voeaverunt, unde elixum dicimus aqua coctura), lix-Ivu-s, lix-iv-iu-s 
au^getangt; con-l%c-iae (-liquiae) f. de-lic-ia (-liquia) f. e-lic-es (um) 
m., e-liqu-iu-m n. Abflufl, SBafferrinne, 2>atrinne, Abzugsgräben. 

2S. rik, Uk, luk fit erftreden, barreiten, übertaffen, taffen. 

ric-a f., Dentin, ricü-la, rlc-, rec-ln-iu-m n. loeiter Ucberiourf, 
Frauenmantel. — amb-rtc-es (regulac quao transversac asseribus et 
tegulis interponuntur Fest. p. 16) = nad) bcibeit Seiten fit ftredenbe 
Srctttcn, bie unter je jioei 2>ad) sieget gefegt loerben. — por-rtc-i-o 
(-rec-i, rec-tu-m f. pra-ti) 3. bringe ein Opfer bar, por-nc-iae f. Opfer; 
ftüde eineä pol-lüc-c-o (-luxi, luc-tu-m) 2. = porricio, ( s $art.) 

polluc-tu-m n. Opferfd)mau§, polluc-türa f. föfttitcä 9CRat)t , polluc-i- 
büi-s tjerrlit, prächtig. — luxu-s (= luc-tu-s) 4. m. Aufloaitb, 33er; 
fdjiücnbung, luxür-ia f. Ucppigfcit, St'öctgerei, luxuri-ösu-s üppig, 
fd)luctgerift, luxurio-r (luxor) 1. fdjloctgc. — al-lex (lic-is) m. 
grofje Fufl^etjc. — pol-lcx (lic-is) m. SDaumeit (at£ barrcid)enber 
Finger), pollic-äri-s 311m 5). get)., Pollex. — pöl-Uoe-or (lic-i-tu-s) 2. 
reidje bar, biete, öcrfpredjc, F^equ. pollict-tor 1., pollicitä-tor (tör-is) m. 


Digitized by Google 


139 


-trix (trlc-is) f. Verbrecher, ;in. — Uc-c-or (lic-I-tu-s) 2. biete atä 
Säufer, grequcnt. licf-tor 1., licitä-ti-o (ön-is) f. Sluf gebot, Verweigerung, 
in-licitator (emptor Paul. D. p. 113, 14), Uc-c-o (-ui, I-tu-s) 2. ftefje 
jutn Verlauf, bin feil, toertE) ; lim (= lic-ta) lix-i-o (ön-is) m. SOJarfe- 
tenber, Sßl. Bagertrofj. — Tic-c-t (lic-uit, i-tu-m est) 2. es ift überlaffen, 
ftel)t frei, licent-ia f. greitjeit, llngebunbenljcit, SBillfür, licenti-ösu-a 
loiUfürlich, auSgelaffen. — ile-lic-arc barbringen, roibmen. — li-n- 
quo (liqu-i, lic-tu-m) 3. laffe fahren, laffc jurücf , tjintcrlaffe, de-liuquo 
bergetje mid), re-linquo öerlajfc, de-re-linquo bentad)läffige; re-liquu-s 
(-llc-u-s, lic-uu-s) jurücfgelaffen, übrig, riiefftänbig, reliqu-iae f. lieber; 
refte, SReft, reliquor 1. bin im Stücfftanbe, fdjulbig, reliquä-ti-o (ön-is) 
f. 9ieft, IRürfftanb. 

SB. rigli, ligli leefen. 

li-n-g-o 3. lig-ürio 4. leefe (bin letferijaft, tiiftern), de-lingo leefe 
ab, e-lingo leefe aus, liguri-ti-o (ön-is) f. Becferfjaftigteit, liguri- 
tor (tör-is) m. Secfcrmaul, sub-ling-i-o (-ön-is) m. Unterbelcder ber 
Scfjüffeln. 

SB. rip, Up furnieren, flehen. 

lippa-s (ft. lip-u-s) triefäugig, fd)lcd)t feljenb, Xcmin. lippü-lu-s, 
lipp-i-o 4. bin tr., lippi-tü-d-o (m-is) f. Xricfäugigteit, Slugencnt; 
jünbung. 

SB. ru tönen. 

rü-m-or (-ör-is) m. (bgl. clä-m-or) ©eräufcf), ®eriid)t, tßemin. 
l-umus-ciSlu-s m. unbebeutcnbcS Serebe, ©cfd))üäfc, rüm-l-flco 1. rühme 
öffentlich, ruml-gSro 1. rümi-to 1. madje öffentlich befannt, adrumavit 
(rumorem fecit, sive commurmuratus est I’auL Diae. p. 9. 14). — 
rau-cu-s h c 'i er < frcifchcub, rauci-ta-s (täti-s), rauc-S-d-o (In-is) f. Reifer; 
feit, rauc-i-o 4. bin h?ifer, ir-rauc-e-o 2. loerbe Eieiier , Raucfi-lu-s; 
räv-i-s f. = raueitas, ravi-o 4. rebe mich h e M cr / räv-u-s = raucus; 
Rävilla (Cassius Longinus). 

SB. ruk, luk leuchten. 

luc-s (lüc-is, alttat. louc-) f. Sid)t, luc-c-o (luxi) 2. leuchte, di- 
luceo bin beutlich, e-luceo leuchte Ijcrbor, inter-luoeo leuchte bajtvifdjcn, 
re-lueeo leuchte jurücf, sub-luceo leuchte unten h c *bor, trans-luceo 
leuchte hinüber, bin burchfichtig, luc-e-sc-it di-lucescit 3. eä tagt, il- 
lucesco fange 511 leuchten an, re-lucesco ergläitjc loicbcr; lüc-crna f. 
Beuchte, Sampc, 2)cmin. lucernu-la; lucem-äria f. Serjcitfraut ; lud-du-s 
lichtbotl, heH, flar, lucido, di-lucido 1. erfläre, lueidä-ti-o (ön-is) f. 
Slufftäruug; lüci-fSr (-a, -um) tid)tbringenb, Subft. 9Jtorgenftcrn, VenuS; 
lüc-in-iu-m n. 3ol)anni4nmrm<hen (cicindela); lüc-ü-lentu-s lichtbotl, 
ausgezeichnet, luculent-ia f. ©lanz, luculenti-ta-s (täti-s) f. Vortrefflich; 
feit; di-ldc-ü-lu-m u. SRorgeitbämmerung, dilücülat ei tagt. — lüc-u-s 
(altl. louco-s) m. (Stuäblicf, Sichtung; bemnach : lucus a lucendo) $aiu, 


Digitized by Google 



140 


SBalb, ®cmiit. lucä-lu-s, lflc-ar (äri-s) n. 3orftfteuer, (jum Unterhalt 
ber Sdjaufpielcr), ob-lucuviasse (dicebant antiqui mente errasse, 
quasi in luco deorum alieui occurrisse Paul. Diac. p. 187. 11; alfo : 
ob lucum viare), inter-lüco, sub-lüco 1. ftufje, lichte auä. — lü-men 
(-min-is) (ft. luc-) n. Sidjt, e-lümm-o, il-lumino 1. erleuchte, lünnn-ar 
(-äri-s) n. ffenfter, gcnftcrlaben, lümm-ösu-s lidjtuofl, ausigcjeidjnet. — 
lii-tia OToitb, Xemin. lunä-la, lön-6ri-s jum 3R. getjörig, tnonbförmig, 
lunä-tt-cu-s monbfiicfttig, lunä-tu-s Ijalbntonbförmig, fid}dfürtnig, inter- 
lün-iu-m n. Dteumonb, plSnl-lüniu-m n. 3 c 't bc3 IBoflmonbcS, Luna, 
Lünu-s m. HJlonbgott. — lüc-u-bru-m (vocatum, quod lueeat. in um- 
bra (?). Est enim modicus ignis, qui solet ex tenui stuppa ceraque 
formari Isid. or. 20. 10. 8), lucubro e-lucubro 1. arbeite bei 9tad)t 
(b. i. bei £ic£)t), mit Slnftrengung, lucubrä-ti-o (-ön-is) f. 9ladjtarbeit, 
lncubratoriu-s jur 91. bicnlid). — il-lustri-s (ft. in-luc-s-tri-s) licfjtDoIl, 
gläujcnb, fjcrrlid), berühmt, prae-lustri-s fcfjr anfefjnlid), Ijod), sub- 
lustri-s etttmö f)cß, liefet, circum-lustro umleudjte, col-lustro beleuchte, 
illustro 1. erließe, erläutere, itmdjc licfjtuotl u. f. tu. — luscin-ia 
f. (-iu-s m.) (*luc-sc-u-m, *lusc-u-m Sömmerung, alfo = lusci-cln-ia 
bie in ber ®. fingenbe) 9tad)tigaß, Scntin. lusciniö-la. — lus-cu-s 
(ft. luc-sc-u-s) lusc-lnu-s, lusci-ösu-s blöbfidjtig , einäugig, lusci-ti-o 
(-ön-is)nf. Slugeniibel, e-lusco 1. madfe einäugig, Lusc-lnu-s. — Lüe- 
iu-s, L c-Il-iu-s, Lüe-ullu-s, Luc-Ina, Lüc-er-es, Lucer-ens-e-s, Lüc-ü- 
m-on-es (bie leudftenben), Lüca (j. Lucca), Luc-an-ia. 

SB. rnk, runk raufen, graben. 

runc-o 1. gäte, rupfe glatt, e-runco gätc auS, di-runciant (de- 
runcinant, depurgant Paul. D. p. 69. 16), runcä-ti-o (-ön-is) f. baS 
(bäten, runcä-tor (-tör-is) m. Sluägäter; runc-in-a f. fpobet, Rune-Ina 
(bie bem SDläljcn üorfteljenbe länblidjc ©ottjjeit), runcino 1. poblc ab. 

— u>- (ad-) rug-ia f. cor- (con-) riig-u-s m. tcdjnifdje Benennung ber 
©ängc unb Stoßen in ©olbbergtuerfen. 

SB. ruk, rüg rülpfen, brüflen, fid) breepen. 

e-rtig-erc (ö IßräjenöerWeiterung , Ugl. dlc-o, dac-o) 3. (semel 
factum significat, quod eructare saepius. 111 ud enim perfectae for- 
mae est, hoc frequentativae Paul. Diac. p. 83. 1); ruc-to 1. ftofsc 
auf, rülpfe, e-ructo riilpfe o. fpeic au4, ruetä-bundu-s riilpfenb, ruetä- 
ti-o (-ön-is ) f. ruetä-men ( -mln-is) n. ruc-tu-s (tü-s) 4. m. ba4 fRftlpfeu. 

— rug-i-o 4. brüße, rüg! tu-s (tü-s) 4. m. Grüßen, ©runden, Siturren. 

— rüm-o (ft. rug-m-o), riim-hi-o 1. micbertäue, toieberljole, rü- 
mlnä-ti-o (-ön-is) f. SBieberfäuen, SBicberpolung, ruminä-tor (tör-is), 
-äli-s tuieberfäuenb. 

SB. rüg, lug belämmert fein. 

lüg-c-o ( luxi, luc-tu-m) 2. traurc, e-lugeo. betraure, pro-lugeo 
traure über bie getuöfjnlidtc 3*it, lug-S-bri-s Trauer bringenb, traurig, 


Digilized by Google 



141 


hic-tu-s (-tü-s) 4. m. (Sibf. lflg-iu-m n.) Trauer, luctu-ösu-B = lugubris. 

— lu-e-s (i-s) f. (ft. lugv-6-s, Ugl. frugv-or fru-or) litt gt lief , Slerberben, 
Seuche. 

SB. rnd brüllen, heulen. 

rtul-o (rüd-o) (ivi, ltu-ra) 3. brülle, rüd-or (-ör-is) in. '-Brüllen, 
rüd-i-t,u-s (tQ-s) 4. m. f)öen, Schreien beä Sfefe. 

SB. rndh rotl) feilt. 

rüb-e-r (ra, ru-in) rÜb-eu-s rübl-du-s rubl-cundu-s roll); rilb-e-o (ui) 
2. bin rotl), sub-rubeo bin etluaärotf), rfibß-facio 3. rötlje, röb-e-sc-o, e-, 
ir-rubesco (ui) 3. luerbe rotl) ; riib-S-d-o (-in-is) f. rüb-or ( ör-is ) in. Stolpe ; 
rübell-us, -iänu-s rötptid); rübell-i-o (-ön-is) m. rötl)lid)cr ffifd) ; rüb-in f. 
gärberrötpc, Shopp; rüb-u-s m. '-Brombeere (in Stcjug auf bie ^nrbe 
mehrerer ifru (platten), rub-eta n. pl. ©rombeergebüfdj; rnbrica f. 
IRötpel (meton.: Titel eine« ©efcfccä, SRubrif, rocil bie @efct)titcl rotl) 
gefdjrieben mürben), rubricö-tu-s gerötpet, rubric-ösu-s uoll rotljcr ISrbe. 

— röb-u-s (attl.) rotl); röb-i-g-o (rub-i-g-o) (®en. -in-is) f. 'Ji oft, rottjer 
Slnfap om 5LU ctall , SJiober, 'JJtepltpan, '-Braitb, roblgln-ösu-s roftig, 
Röbig-u-s Robig-u-s Röbig-o (in-is) ©ottpeit, bie man um Slbiuettbung 
beä Sltepltpanc» anrief. — rüf-u-s rüfü-lu-s rotl), rothaarig, Rüfu-s, 
Rnf-lnu-s, Ruf-i-o (ön-is), rüf-e-sc-o 3. luerbe rotl), rotplicf); russu-s 
(ft. rad-tn-s) rotl), russü-lu-s russ-eu-s rötl)lid) , russö-tu-s rotpgefleibet; 
rü-lilu-s (ft. rud-tilu-s) rotplid), gelbrotl), golbgelb, rütilo 1. bin, mache 
rötplid) u. f. lu., rutil-e-sc-o 3. luerbe rötplicp; Rut-lliu-s (Paul. D. 
265. 8). — raud-us roud-us röd-us röd-us (br-is) n. rotpc« Stiicf irgenb 
einer SJtaffe, Stiicfc roljeit Srjc4 (olim aora raudera dicebantur V'al. 
Max. 5. 6. 3), Temiu. raudus-cülu-m (rod- rud-). 

SB. radh tuochfen. 

rüd-i-s (naturluüd)fig) uiigcbilbet, rot), rudi-ta-s (tati-s) f. 5Rot)l)eit, 
rttdi-mentu-m n. ber erfte Slnfaitg ob. Unterricht ob. SSerfucf) ; e-rudi-o 
4. jiepe auä ber Stoppelt Ijeruor, untermeife, unterrichte, erudi-ti-o 
(-ön-is) f. Unterricht, Stiftung, ©elehrf amfeit, erudl-tor (tör-is) m., 
-trix (tric-is) f. Sehmer, = in. — rüd-i-s f. Stab (aft geiuachfeuer), 
Seile, Quirl, geeptftab, Siappier, ®em. rüdi-cüla f. 

SB. rndh tjinbern , uerfperren. 

rud-e-n-s (t-is) m. Sdjiffäfeil, Hau. 

red-, re, re ißräpof. (ögl. offetifd): ra tuicbcr). . 

d erhielt fich in flaffifdjcr 3eit uor einem Stocal (red-arguo, red-eo, 
red-igo, red-integro, red-oleo, red-undo), Uor h fred-hibeo, red-hostio) 
unb in red-do; jouft mirb e§ uor Sonfonnntcn regelmäßig au4geftoßcit 
(jebod) rgd-i-vivu-s tuicbcr aufgefrijdjt). — 93ebcutung: jurücf (re- 
mitto, re-traho), tuieber (red-do), tuiber, entgegen (re-clamo, re-pugno), 


/ 


Digitized by Google 



142 


S33icbcrberftcflung (re-stituo, re-ficio). — rc-tro (re -}- Muffig, -tSro^ 
rüdtuärtä, hinter, hinten, gurüd, retrö-versu-s (retro-vorsu-s retrorsu-s) 
riidtuärtä getuanbt, riicfiuärt^, umgetetjrt. 

L. 

333. la treiben. 

lä-mina (-mna) f. (bünngetriebeneS) Vlatt, Vlccb, Gcbcibe, Vrett, 
furnier, 5)emin. lämel-la, lamellü-la f. 9DßetalIblätt<ben, di-lammo 5 er- 
fpaltc. — lamme (ft. lam-nae) f. Dfjilcippcfyen (Gloss. Philox. loßot). 

333. lak biegen, beugen; üertiefeu. 

läc-cr-tu-s , -ta m. f. bie biegfante betjenbe ©ibedpe (t>gl. lacerta 
agilis). — läc-cr-tu-s m. Vorbcrbug, Oberarm, Vorbcrfdjcitfel, lacert- 
ösu-s mit ftarfent V. ob. 0. — li-mu-s (ft. lic-mu-s) fd)ief, fdjräg, 
fdjielettb, limü-lu-s ein tueitig fdjielenb; Uc-inu-s aufwärts gefrümmt, 
Liclnu-s, Licm-iu-s, rS-licinu-s riidluärtä gefrümmt. — sub-Uc-a f. 
(unten tierfdjräntter) 33at!en, s $fabt, Oucrbolfen, Sub-lic-iu-s pons 
$fal)lbri'tde über beit £iber. — dc-lic-ia f. (fd)räg Ocrfdjränfter) $ad)s 
halfen. — ob -riquu-s (oh -Yicu-s) feitluärtä, fd)icf, fdjrägc, obliquo 1. richte 
ob. frümme feitttmrtö u. f. m., obliqui-ta-s (täti-s) f. fd)icfe Sftidjtung, 
Krümmung; linqu-ier (obliquari, Attius, Kibb. trag. p. 284). — 
li-men (-min-is) n. Cuerbolg an ber $bü rc , ©djtDeüe, ©ingang, limin- 
äri-8 gur Gehn). gehörig, post-limm-iu-m n. 9iiicffet;r hinter feine Gcbmelle, 
Stüdfebr^recbt, e-limm-o 1. über bie Gcbtuefle, au» bem $aufe ents 
fernen; sub-lime in bie £>öbe (alt sublimen b. i. sub Ihnen), sub- 
limi-s bod), erhaben, sublimi-ta-s (täti-s) f. ^>öt)C, C5rt)abcnf)cit, sublimo 
1. erbebe. — li-m-e-s (l-t-is) m. Ouertucg, SRoin, ©ränge, limit-o 1. 
gräitge ab, fe^c feft, col-limito grängc an, limitä-ti-o (-ön-is) f. 3lb* 
gräitguitg, ^eftfe^ung. — lüc-u-n-s (ti-s) f. lucun-eiSlu-s m. eine 31rt 
Vadtucrf, ogl. lixülae f. gebadettc Ginget (üou ber ücrjdjräuften Sonn). 
— luxus (ft. luc-tu-s) oerreitft, luxo 1. üerrenfe, luxä-türa f., luxu-s 
(ü-s) 4. m. 33errenfung. — lä-ma (ft. lac-ma f. Gutnpf, ^fü^e. — 
läc-u-s (ü-s) 4. m. bedenartige Vertiefung, Veden, Seid), Gcc, $>ent. 
lacus-cülu-s, Sub-laqu-eu-m; läcü-na f. Vertiefung, ©rabcit, $lbgug, 
bohle Gtefte, finde, lacüno 1. bertiefc, täfle, lacun-5su-s notier Vers 
tiefungen u. f. io.; läcün-ar, laqu-e-ar (ari-s) n. getäfelte $>ede, 
^Slafonb. — la-n-c-s (lanc-is) f. Gebote, Gd)tiffcl, SDent. lanc-ü-la, 
lanci-cüla. 

333. lagh liegen, legen. 

lec-tu-s m. fiager, Vctt, ®cntiu. lectu-lu-s, lect-ica f. Gättfte, 
2>ent. lectlcü-la, lectlc-äriu-s m. Gänftcnträgcr. — lex (lög-is) f. (ro 
xelHEvov) ©cfebborfdjlag, ©efeb, Vorfcbrift, lög-äli-s ba3 © betreffenb, 
gefebücb/ l«g-i-timu-s gefeblid), rcdjtntäfiig, leg-ül-eju-s m. ©efe^främer, 
ex-lex (-leg-is) auberbalb be§ ©efebeg ftebeub, gefcbloS, il-lex (in-) 


Digitized by Google 


143 


ungefejjlicb; privi-leg-ki-m n. (f. pra ) ©eich gegen eine einjelnc 'ßcrion 
(vetant leges sacratae, vetant XII tabulae leges privis bominibus 
irrogari, id est enim privilegium Cic. dom. 17. 43), in ber ftaiferjeit 
ein ju ©unften einjclner erlaffencS ©efe^, SSorrcc^t. — leg-o 1. (ttiue 
auf gcfcblicbem SCBcge) fdjicfc als ©cfanbten ab, lt>ät)lc jutn Segaten, 
fcf}c als ®ermäd)tni| feft, ab-lego 1. fenbe fort, entferne, ad-lego fenbe 
wohin, bringe Uor, de-lego fenbe ab, fefireibe ju, prae-lego oermadje 
üorauS, re-lego fcfjirfe fort, üerWeife ; Oßnrt.) legä-tu-s ©efanbter, Segat 
(Unterbcfeljtsfjaber), legä-ti-o (-ön-is) f. Öefanbtfdjaft, Scgatenftellc, 
logs-tor (-tör-is) m. (Schlaffer, legat äriu-s burd) ein tßcrmädjtnib an- 
gcorbitet, tcffamcittarifcb beftimmt. 

SB. lang, lag fdflaff fein, jaubern. 

langu-e-o 2. bin fdjtaff, matt, langu-e-se-o (-ui), e-, ob-, re-langu- 
esco 3. Werbe fdjlaff, matt, langue-facio 3. mad)e trag, befänftige, 
langui-du-8 fcfjlaff , matt, laugu-or (-ör-is) m. 0d)lafft)cit, SOlattigleit, 
langu-on (ön-is) (pedibus infirmus). — indulgeo (indu-lag-eo?) (indul-si, 
tu-m) 2. (eridjlnffe) gebe mid) bin, gebe nach, geftatte, indalgent-ia f. 
91acbfid)t, Bärtlidjfeit, indul-tu-m n., tu-s 4. m. S3cWiHigung. — luxus 
(ft. lac-tu-s) locfer, weit, laxi-ta-s (täti-s) f. Schlaffheit, StuSbcbunng, 
laxo 1. madje fcblaff, erleidjtcre, erweitere, re-laxo mache wicber weit, 
loS, erleichtere, crljote, laxä-mentu-m u. laxä-ti-o (ön-is) f. ©rleidjterung, 
©rweiterung; pro-lixu-8 auSgebcl)nt, weitläufig, ljingcbenb, prolixi- 
ta-s (täti-s) f. StuSbcbnung, pro-lixo 1. bebne aus ; lixä-bundus (iter 
libere ac prolixe faciens Paul. D. p. 116). — Jac-lc-s (ti-um) f. ®iinu= 
bärme, öingeweibe. — long-u-s lang, langwierig, Xentin. longil-lu-s, 
Longula, Long-in-u-s, longi-tü-d-o (in-is) f. Sänge; prae-longo Der; 
längere; long-üriu-s m. lauge Stange, longuri-o fim-is) m. langer 
ÜRenfd), ÜBobnenftangc; long-in-quu-s (ft. long-im-cu-s) (im Socatiüform 
= weit ber) weit, laug, langwierig, longuinqut-ta-s (täti-s) f. SBeile, 
Sänge, Sangwierigfeit, Ionginquo 1. entferne. 

SB. lad Inffen. 

las-surB (ft. lad-tu-s) lafj, miibe, lassi-tü-d-o (in-is) f. SDliibigleit, 
lasso de-lasso 1. ermiibe, lass-e-sc-o, e-lassesco 3. werbe mübe, crjd)laffe; 
sub-les-tu-s fdjwad). 


SB. lap, lamp leuchten, glänjen. 

lä-tcrna (ft. lamp-, lap-terna — Inujmfo?) f. Sampc, Saterne, 
latern-äriu-s m. Saternenträger; Lampridiu-s. — limp-i-dus (ft. lernp-) 
bell, flar , limpidi-ta-s (täti-s), -tü-d-o (in-is) f. (petligleit, Silartjcit, 
limpido 1. mache IjcH, flar; lymph-a (ft. lump-a) f. lymph-or (ör-is) 
m. flareö SBaffer, lymphä-ticu-s wahnfinnig, lympho 1. mache mal)n= 
finnig. — lep-t-du-s (»gl. luc-u-lentu-s) fein, jierlid), wifjig , Lepidu-s, 


s- 


Digitized by Google 



144 


ISp-os (ör-is) m. ^ciit^eit, SiebeuSnnirbigfcit, feiner 28ip. — lep-us 
(Sr-is) m. .£>ajc (ber lichte, graue?) 3)cmin. lepus-cülu-s, lepor-äriu-m 
n. £>afeugel)cge, lepor-inu-s o. #. ftammenb. 

23. lap, lab leden, fd;türfen. 

lab-ru-m, läb-iu-m n., läb-ra f. Sippe, Scfjc, j£)emin. label-lu-m, 
labr-ätu-s, -ösu-s, läb-e-o (-ön-iß) mit grofjen 2. bcrfcfyen; Läbeo, Lab- 
er-iu-s. — lam-iu-m (= lab-miu-m) n. Xaubltcffcl (jltr Familie ber 
Labiatae gehörig). — la-m-b-o (-i, l-tu-m) 3. lede, bclcdc, circum- 
lambo lede ringsum, de-lambo Iccfe ab, prae-lambo betede Dörfer, 
praeter-lambo leefe ob. berühre Oorbeigeljenb, lamb-er-o 1 . §erlede; 
Lamb-ru-s (j. Lambro). 

lala baS Saßen. 

lallu-m, -s (n. m.) baS Saßen, Xräßcru, lallo 1. lalle, träßere. 

23. las roünfdjen, begehren. 

las-civurs (auS *las-cu-s, bgl. festu-s festivu-s) mutfpuißig, auS- 
gelaffen, lasciv-ia, lascivi-ta-s (täti-s) f. SJhttfpoiße, 2luSgelaffent)eit, 
lasciv-i-o 4. bin nt., a., lascivl-bundu-s boß SD?., 21. — Lär-es (alt 
Las-es) m. s $t. bic Sarett, Sd}upgötter, Sßofynung, .fmuS (lar urfpr. 
fjeimatlidje SBofynftätte als 0rt beS 23el)agenS, VegefyrenS, ber Suft), 
Lär-a, Lär-unda (ßJtuttcr ber Saren), Lar-ua, -va (an bic Verehrung 
ber Saren als ©eifter ber Verstorbenen anfnüpfenb), Lär-ent-ia (Acca 
L.) (mic IRomutuS mtb SRemuS bic Lares praestites bcS als Familie 
gebauten rönt. Volles ftnb); Lar-inu-m; larva f. Ötefpcnft, SDtaSfe, 
larv-äli-s gefpenfterartig , larvo 1 . beljege, bejaubere. 

23. li glätten. 

ll-ma f. freite, limo, e-limo 1. glätte, feile, lima-tü-lu-s ctluaS gc= 
feilt. — po-li-o de-polio 4. glätte, feile, polire (ab), bereite 51 t, poli-tor 
(tör-is) «m. (glätter, poll-ti-o (ön-is) f. (Glätten, ßubcrciteu, poli-türa 
f. ©lättung, Verfeinerung ; inter-pö-lo 1. (?) gcftaltc anberS, richte 
gu, oerberbe, t>erfälfd)e. — U-nu-m n. Sein, $lad)S, lin-eu-s leinen, 
linä-mentu-m n. Seinen jeug, ßljarpie, lin-5riu-s m. Sciutucber; Im-t- 
eu-m linte-ä-men (mi'n-is) n. leinenes Xud) , Seintoanb, lint-eu-s leinen, 
linte-o (ön-is) = linarius; Lint-er-nu-m ; U-n-ca f. leinener fabelt, 
Sdjnur, 9?id)tfd)nur, Sinie, ©runbrifj, 2)ent. lineö-la, linco 1. rid)te 
nad) ber gcraben Sinie, de-lineo 1 . fteße int 2lbrif$ bar, ftijjire, lineä- 
mentu-m n. Sittic, Strid), *ßl. ©efid)tS§üge, Untriffe, line-äri-s ^ur S. 
gehörig, lineä-ti-o (ön-is) f. Sinienjug. — le-vi-s (= lai-vi-s) glatt, 
tool)tgcfügt, lövi-ta-s (täti-s) f. lev-or (ör-is) m. ©tätte, 2 lbgcfd)liffeu; 
tjeit, lev-o 1 . glätte, feile, al-levo glätte an, col-levo glätte ab, lev-ig-o 
1 . ntadjc glatt, gerreibe, levigä-ti-o (-ön-is) f. (Glättung. — le-ni-s glatt, 
getinbe, milb, lenio 4. linbere, ntilberc, de-lenio befdpmdjtige, leni- 
men (mln-is), -mentu-m n. SinberuugSmittel; leni-ta-s (täti-s), tu-d-o 
(in-is), -ti-e-s (ei) f. ÜDlilbc, Sanftmut f). 


Digitized by Google 


— 145 — 

2B. lig, liig fnüpfen, binben. 

lig-o 1. binbe, ad-, de-1. binbe an, circum-1. untbinbe, col-1. binbe 
jujaminen, il-1. binbe ait, berpflidjte, ob-1. id., prae-1. binbe born an, re-1. 
binbe juriief, feft , sub-l. unterbinbe; ligä-men (mra-is), -mentu-ra n., 
-türa f. S 3 aub, $8inbe; Lfg-äriu-s. — lig-us-tru-m n. «Hartriegel, Stain= 
weibe (511 f^tedjttuerf gebraucht ). — alga (= al-llg-a) f. (ba£ umfd)Iingenbe) 
©cegraä, alg-ösu-s reidj an ©. — lic-tor (tör-is) ra. £ictor (Wiener, 
Stntfjcubünbet tragenb, au£ benen $8ei(c fjerborftedten), lietör-iu-s jurn 
£. gefp — U-mu-s m. (Gürtet. — luc-ta f. (cig. Sßcrfdjtingung), luctä- 
men (mra-is) n., -ti-o (-ön-is) f., luc-tu-s 4 . m. Gingen, Stingfampf, 
luctor 1. ringe, fäntpfe, al-luctor, de-luctor fämpfc an, col-luctor 
ringe mit Fentaitb, e-luctor minbe Io§, erringe, ob-luctor lärnpfe an, 
re-luctor fämpfe bagegen, Wibcrftrebc; luctä-tor (tör-is) ra. Stingcr. 

lisa 93 cct. 

Ura f. 93 ect, Sldcrbcct, Furche, liro 1. furdje ein, egge ein, lirä- 
ti-m fnrd^cntoeifc; dc-llro 1. weidje bon ber Furdje, bom geraben Söege 
ab (nil ut deliret amussis Auson. 16 . 11), bitbt.: bin irre, berrütft, 
rafe, deliru-s irre it. f. W., delir-iu-ra n. Söafynfinn. 

SB. lu, lav gewinnen, erbeuten. 

I/u-a f. (Göttin, wetdjer bie erbeuteten SBagen geweift mürben, 
aud) Lua Saturni). — lü-cru-m n. ÖieWinu, SSortljcü, lucro-r 1. lucrl- 
facio 3 . gewinne, lucrat-ivu-s mit bcrbuitbcn, lucr-ösu-s gewinn 
reid;; Lucr-e-t-iu-s, -ia(?). — Läv-er-na f. ((Göttin beä @rmerb§, ber 
$)iebc unb S 3 etriiger), Lavern-iu-m ; lavern-i-ön-es 2 )icbe (Paul. Diac. 
p. 117 . 16 ). — lu-tr-o (ön-is) (latro woljt £elptmort mit ampüatiber 
(Snbuitg) m. ©ötbting, Freibeuter, Stäuber, 2 )emin. latrun-cülu-s latro- 
ciniu-m n. (bgt. tiro-ciniu-m SB. tar) $rieg 3 bicuft um ©olb, Stäuberei, 
latroem-or 1. biene für ©olb, treibe Stäubcrci, latrocina-ti-o (ön-is) f. 
©trafjenraub , latrocin-äli-s räuberife^, latranculä-tor (tör-is) m. 
Sriminatridjter. 

SB. hi, lav fpiiten, wafd)cn, reinigen, büfäcn. 

lu-o 3 . (lu-i, lü-tu-s, lu-i-tu-s; attt. luv-o 3 ) wafdje (ab), büfce 
(ab), bc$af)tc, ab-luo wafdje ab, ad-luo befpüte, circum-luo umfpüie, 
col-luo fpiitc auä, di-luo mafd)e au§, entträfte, e-luo wafdjc ab, au 3 , 
per-luo fpiite ab, pol-luo befubte, beriete, praeter- luo befpüte borbei= 
fitefjenb, pro-luo finite Weg, sub-luo befpiite unten; solvo (— se-lu-o) 
(solv-i solU-tu-s) 3 . töfe, ab-solvo fpredje Io§, clis-solvo töfc auf, bejahte, 
per-solvo bejahe, trage ab, re-solvo löfe auf, entwirre. — lü-tor (tör-is) 
m. SBäfdjer, SBatfer, e-lü-tr-io 4 . wafd)e au$, läutere. — lu-tu-m n. 
®otf), ©d)tamm, Sl)on, luto 1. de-luto 1. lutölo 1. bcfdpnufce mit 
®otf), £efym (bgt. pol-lu-o), lutä-mentu-m n. £et)ntWcrf, lut-äriu-s jum 
©djtantm gehörig, bom ©d). tebenb, Lütätiu-s, lut-e-sc-o 3 . Werbe 

YaulCck, ctyrn. Würterb. der lutem. Sprache. 10 


Digitized by Google 


146 


fotfyig, lut-eu-s, -ösu-s, lut-u-lentu-s fotl)ig, fdjmu^ig, col-lütülo 1. 
befublc. — lu-tra f. gifd)otter. — lus-tru-tn (ügl. mon-s-tru-m'i n. Spfüfje, 
©djlupftuinfel. — lü-s-tru-m n. SReinigungSs, ©üljmopfer, ßeitraum, 
lustro 1. reinige burdj ein Sühnopfer, befelje, per-lustro befere genau, 
burd)jief)e, lusträ-ti-o (ön-is) f. Reinigung, Sühnung, 93efef)en, lustr- 
äli-s, -üu-s §ur SR., S. gehörig, lusträ-men (mm-is) n. SReiltigung§= 
mittel. — de-lü-bru-m n. ©ntfü^nung^ort , Scmpel. — pol-lü-bru-m n. 
SBafdjbecfcn. — ad-lüv-ie-s (ei), -io (iön-is) f. (ügl. plu plu-v-ia) 21n= 
Spülen, S)lnfd)tt>emmung (äfjnlidj: con-, di-, e-, in-, inter-, pro-, sub- 
lüvie-s), dl-luv-iu-m n. Ueberfdpuemmung ; maUüv-iu-m (= man- 
luviu-m) n. SSrtfdjbecfen ; mal-, pel-lüv-iac (= ped-luviae) f. SBafc^tuaffer 
(bie £>änbe, güfje j U mafdjen). — lav-o 1. (läv-i, lau-tus, lö-tus), grequ. 
lavi-to 1. tuafd^e, benc&c, circum-lavo umfpüle, e-lavo ü>afd)e auä, 
rein; lavü-ti-o (ön-is) f. SBafcfjcn, 33abe-ge)d^irr, =ort, lavä-cru-m u. 
SBab, lavand-r-ia n. Spi. 2öäfd)c; lav-er (er-is) n. Sßafferpflanje, SJJerf; 
aequi-lav-iu-m (significat ex toto dimidium, dictum a lavatione lanae, 
quae d>citur aequilavio redire, cum dimidium decidit sordibus Paul. 
D. p. 24. 8); Läv-In-iu-m Q. Prattica) = bie reine ©tabt; lau-tu-s 
(S^art. non lävo, neben lö-tu-s) urfpr. gemafdjen, bafjer: prächtig, fjerrs 
lid), lauti-ti-a f. Sprayt, Lautu -lae. — la-bru-m (ft. lava-bru-m) n. 
S3edcn, SSannc, Scmin. label-lu-m. — lä-tr-tna (ft. lävä-tr-ma) f. 53ab, 
Slbtritt, ßloace, SBorbell; e-lua-cru-s jum 91u3fpülcn bienenb. — lö- 
mentu-m n. SSafdjmittct, (£fd}cl, lö-ti-o (ön-is), lö-türa f. ba§ SBafcfycn, 
lö-tor (tör-is) m. Söabcr, 3Bäfd^er ; lö-tiu-m n. Urin. — läb-c-s (b ft. v) 
f. gl ed, ©dpnu$=, ©djanb-flcd, Dentin, labe-cüla. 

2ß. lubh begehren. 

lubet (älter, bann:) lib-et col-lubet 2. e§ beliebt, per-lubet c§ 
gefällt fefjr, ad-lubesco 3. fange an gefällig 51t fein, (Gefallen 511 ftnbcn; 
Lib-o (ön-is); Spart, lib-en-s gern, mittig, mit SSergnitgen, libent-ia f. 
gröl)lid)feit, Libent-Ina (©öttin ber finnlid)cn Suft), Lib-i-tina; prö- 
lüb-iu-m n. Suft, Söelieben; lib-i-d-o (m-is) f. Suft, Söegierbe, Seiben= 
fdjaft, Slöottuft, libidin-ösu-s leibenfdjaftlid), auÄfdjmeifeub, libidin-or 1. 
treibe Unjudjt. — llb-e-r (er-a, eru-m; alt loebesum ft. liberum Paul. 
Diac. p. 121 ) ungebunben, frei, Spi. liberi ß'inber be§ ^)aufc« (bie 
greieit), libero 1. befreie, liberä-ti-o (ön-is) f. Befreiung, liberä-tor 
(tör-is) m. Söcfreicr, liber-ta-s (täti-s) f. (alt loebertas Paul. D. p. 121) 
Ungebunbenljeit, greitjeit, Liberta-s; liber-tu-s, libert-in-u-s freigclaffen, 
libertini-ta-s (täti-s) f. ©tanb be3 grcigelaffcncn; libcr-äli-s ber grei= 
fjeit angemefjen, cbel, freigebig, liberali-ta-s (täti-s) f. bie eine» greis 
gcboritcn miirbige Senfart, cble Qiefinnung, greigebigfeit. 

laiva linf. 

laevu-s linf, linfifd), unbequem, laevä (b. i. manu, parte) jur 
Sinfen; Laevu-s, Laev-iu-s, -In-u-s, Laeca (= Laev-Ica, t»gl. Nas-Ica) 
== Scaevola. 


Digitized by Google 


147 


V. 

303. va, av wehen. 

ve-rd-u-s (erweiterte ^ßnrticipinlf ortn) m. SQBinb, ®emin. ventü-lu-s, 
vent-ösa-s Winbig, ventosi-ta-s (täti-s) f. Blähung; ventilo 1. fächle, 
fd)Winge, tuorfle, e-veutilo fd)Wiitge IjerauS, ventila-bru-m n. SBurf- 
f «häufet, ventilä-tor (tör-is) m. iBorfler, £afd)eti]piekr, ventilä-ti-o 
(ön-is) f. ba3 Süften; e-velatiun (eventilatum, unde velabra, quibus 
frumenta ventilantur Paul. D. p. 77. 15). — van-nu-s (ft. vat-nu-s) 
f. Dentin. vallu-s @etrcibe=, 3rutter=fd)Winge, vanno, e-vanno 3. Worfle. 
— ä-er (aer-is) m. Suft (af-tig, ä-ijg ; bod) ju Sicero’ö 3eit bereits 
böllig im Satcin eingebürgert; ögl. Cic. Acad. 1. 7. 26: atfr, utimur 
enim pro Latino; nat. d. 2. 36. 91: af:r, Graecum illud quidem, sed 
perceptum jam tarnen usu a nostris: tritum est enim pro Latino). — 
äv-i-s f. Sogcl, Dcmin. avi-cüla, avi-äriu-m n. Sogethauä, avi-tiu-m 
n. Sogclgefdjtccht, Avi-ö-la. — au-cep-s (cüp-is)m. (= avi -f- SB. kap) 
SogeP-fänger, - ftctler, =l)änblcr, aucup-o, -or 1. mache auf S. gagb, 
hafdje, aucup-iu-m n., aucupä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. Sogeifang, aucu- 
p5töriu-s junt S. bieneub. — au-gur (gür-is) comm.(ö Iter : auger, augeratus 
Prise. 1. p. 554) Stugur (heilige Sögel junt SBeiffagen tjaltenb unb fie 
beobadftcnb), ^cidjcnbeuter, augür-o, -or 1. beobachte SBalprjeichen, 
Weiffage, ex-auguro neunte einen geweiften Drt mieber jum gewöhn: 
liehen (Gebrauche, entheilige, in-auguro weiffage, Weihe einen Drt (unter 
Seforgung ber 21ugurieu) ein, Weihe, auguraculum (appellabant antiqui, 
quam nos arcem dicimus, quod ibi augures publice auspicarentur 
Paul. D. p. 18. 14), augur-äli-s, -iu-s bie 21. betreffenb, augurä-ti-o 
(ön-is) f. SBeiffagung nach Beobachtung h- Sögel, augurä-tu-s 4. SBiirbe 
beä 21., augur-iu-m n. = auguratio, SBeiffagung, 2lhnung; Augur- 
Inu-s. — au-spec-s (splc-is) (avi -f- SB. spak) Sogclfchauer (ber nach 
Beobachtung ber SBciffagebögcl ju einer wichtigeren Unternehmung 
rät!)), auspic-o, -or 1. h n I te Sogelfchau, beginne feierlid), ex-auspico 
entnehme eine Sorbebcutung Woher, auspicäto (Abi. absol.) nach an - 
gcftcUtcr Sogetfd)au, unter guter Sorbebcutung, ausplc-iu-m n. -ätu-s 
4. m. Sogclfdjau, SBahrjeichen. — au-tümo 1. (Oon *au-tumu-s = 
hariolu-s, Ogt. aes-tumo) fpredje auö, behaupte. — uv-u-m (neutr. 2Ibj. 
uom ©t. avi = ov-iu-m) n. @i, ovä-tu-s eiförmig, mit eiförmigen 
Sünctchcn, ovi-co 1. quirle mit e. (Sie ab. 

SB. v», vi flechten; va-bh fpinnen; vi-Jc, vi-bh binben. 

vi-e-o (e-tu-m) 2. flechte, biitbe, vie-tor (tör-is) m. Böttcher, vie- 
trix (tric-is) f. Äranjbinberin, vit-Öi-s geflochten (ißl. -ia ftörbe). — 
vitü-l-g-o (In-is) f. Sied) t eit, $autau3fd)lag. — vit-ec-s (tc-is) m. ®eufdj= 
bäum. — vi-men (min-is), vl-mentu-m n. fflcdjtloerl, 9ici3, vlmm-5li-s 
jum 51- gehörig, vimin-eu-s au3 2rl., Vimin-eus (Bein, beä Jupiter, 
Varro 1. 1. 5. 8. 16), vimiu-etu-m n. SBeibcngebiifd). — vi-ti-s f. 

10 * 


Digilized by Google 



148 


SBein^ftod, =ranfe, =r ebe, $ 5 em. viti-cüla, vit-eu-s 5. SB. gehörig; 
viti-äriu-m n. ^ftanafdjutc für SBeinftöde. — vi-nu-ni n. SBcin, vin-äcea 
f., -aceu-m, -s, SBeinbeer^tjütfc, dem, vin-äli-s, -äriu-s, vin-eu-s, vine- 
äli-s, -äriu-s, äticu-s 511m SB. gehörig, vin-etu-m n. SBeinpflanjung, 
vin-ösu-s uott SB., oiet SB. trinfettb, entfjattenb, vinö-leniu-s tueinbe; 
raujdjt, vinolent-ia f. SBeiitrau jd), vim-tor (tör-is) m. SBitljcr; vin- 
dem-ia (— vin-de-em-ia, SB. jam) f. SBciuabitafpne, SBcintcfc, $>emin. 
vindemiö-la, vindemio 1. l)Cittc SBeiulcje, vindemiä-tor (tör-is) m. 
SBinjcr, vindemi-äli-s, -äriu-s 5111* SB. gehörig. — vin-nu-s geiuuitbene, 
gefriiufcttc Sode, vinnü-lu-s lueidjtidj, tiebtidj. — vit-ta (= vik-ta) f. 
93 inbc , vitt-ä-tu-s mit c. S 3 . umtmutbeit. — vib-urnu-m 11. <Sd)tingbaum, 
9 JM)tbecrbaum. — väf-e-r (ra, rum) Süinfe fpiuuenb, fdjlan, vafrt-tia 
f. 0d)taut)eit, vafrä-mentu-m 11 . fdjtauer 0treid>. — vi-n-c-i-o (vinxi, 
vinc-tu-s) 4. biitbe, circum-vincio binbe ringsum, de-vincio binbe feft, 
oerpffidjtc, re-vincio binbe feft, vinc-eu-s 511m S 3 inbcit bientid), vinc-ti-o 
(ön-is) f., -tu-s 4. m., -tura f. S 3 inbcit, ißerbaub, vinc-ü-lu-m 11 . 93 anb, 
Reffet; vinc-a, pervinc-a f. SBärtourj, ©inngrün, immergrün. — vn- 
tiu-m n. (ba§ SSerftodjtenfcin), ©dpitb, $ef)tcr (ügt. flat», vi-na ©dpitb), 
viti-ösu-s fctjterfjaft, vitiosi-tas (täti-s) f. $et)tcrt)aftigfcit, vitio 1 . ntadjc 
fcfjtcrbnft, öetberbe, vitiä-bilis oerberbtid), vttiä-ti-o (ön-is) f. ©d)än* 
bung, SSerte^ung, vttiä-tor (tör-is) m. ©djäitbcr, SScrte^cr ; viti-lena 
f. ©djaubfupptcriu; m-tü-pero (viti-pero) 1 . inadjc 511111 $ct)tcr, tabte, 
viluperä-ti-o (ön-is) f. £abet, vi'tuperä-tor (törris) m. Xabter, vitu- 
perä-btlis tabetu»iucrtt). 

va ^ronöminatftamm (ügt. na). 

9 ?om. Slcc. s .J>t. vos itjr, eud>, @en. vos-tri ves-tri, vostrüm vestrüin, 
$)at. 9 tbt. vö-bls; vos-lcr ves-ter euer, vestr-a-s (uti-s) uoit eurer Station, 
vesträ-ti-m auf eure SBcife; vo-pte (pro vos ipsi Cat. ap. Fest. p. 379 ). 

SB. vak tönen: fprecfjcn, loimmcru, briitteu. 

voc-s (vöc-is) f. Saut, ©tinnnc, Stuäjprud), $emiu. vöc-u-la, voculä- 
ti-o (ön-is) f. Betonung, Vöc-ön-iu-s; Vac-cu-s, Vacc-iu-s(V). — voc-o 
1 . rufe, benenne, forbere auf, ä-voco rufe ab, fort, ad-voco rufe fjerbei, 
511 4?ilfe, con-voco rufe 5ufammen, de-voco rufe fyerab, toeg, e-voco 
rufe fjerau§, Ijcrüor, auf, in-voco rufe herein, an, 5U £itfe, pro-voco 

— evoco forbere Ijcrauä, rege auf, re-voco rufe juriief , se-voco rufe 
fort, ab, t)attc fern; voeä-bülu-m n. ^Benennung, iftamc, voc-äli-s töueub, 
©ubft. f. ©elbfttauter, SBocat, voeäli-ta-s (täti-s) f. SBot)tf(ang, voeä- 
ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. 9 tuf, SSorlabiing , voeä-tor (tör-is) m. 9 tufer, 
vöcl-to 1 . pflege ju nennen, rufe taut, voci-feror, -fieo 1 . rufe taut. 

— prac.c-o (ön-is) m. (= prae-vöc-ön) $tu#rufcr, ^)erotb, praecön-iu-m 
n. S 3 efauntmadjung, Sobe£ert)ebung, praeconi-äli-s tuertf) gepriefen 5U 
luerben, praecön-or 1. rufe au§, rütpne, Praecon-inu-s; praec-ia m. 
Stuärufer (ber bie .^anbtoerfer jum feiern üoit ber Strbeit aufforberte) 


Digitized by Google 


149 


(amf) praeclainitatores). — con-vtc-iii-m (SB. vck: con-vec-iu-m , pgl. SB. 
leg: con-lög-iu-m) n. ©rieben öcr 'Stimme burd) cinanbcr, Sdjmäbuitg, 
convicio-r 1. fd)mäl)C, tiiftcre, conviciä-tor (tör-is) in. Säftercr. — in- 
vit-o (in-vöc-, in-vlc-i-to, -vic-to) 1. labe ein, invitä-mentu-m n., -ti-o 
(ön-is) f., -tu-s 4. in. GSinlabung, invitä-tor (tör-is) in. (£inlabcr. — 
väg-i-o 4. (g ft. c) tüimmcre, vagi-tu-s 4. vag-or (ör-is) m. ÖJetpimmer, 
vägül-ätio (significat quaestionem. cum convicio Fest. p. 375. 12). — 
väp-ülo (p ft. k) 1 . (urfpr. fc^reie =) merbe geprügelt, burd)gel)ed)elt. — 
vac-ca f. $ul) (alä brüßenbe), 2)entin. vaccü-la, vacc-Inu-s jur gel)., 
Shtf) = ; vaccin~iu-m n. Sftaufdjbccre (pgl. beutfef) : ^u^blume, ;mai$cn). 

SB. Yak leer fein, mangeln; trennen. 

väe-o 1. bin leer, frei, l)errenlo§, super-vaco bin überflüffig, 
vaeä-ti-o (ön-is) f. ba3 ^reifein, väc-uu-s vac-ivu-s leer, frei, lebig, 
vacuö-lacio 3. mad)e leer, vace-fio merbe leer, vacui-, -vacivi-ta-s (tati-s) 
f. Seerc, Srcifcin, vacuo 1. leere, e-vacuo leere au§, entfräftc; Vä<?- 
üna f. (Göttin ber liiublidjeu 9)iufje. — vä-nu-s (ft. vac-nu-s) leer, nid)tig, 
eitel, vani-tu-s (tati-s), -tö-d-o (in-is), -ie-s (ei) f. Scertyeit u. f. m., 
van-o-sc-o 3. merbe leer u. f. m., e-van-esco (ui) fdjminbc l)in, Pcrgcl)e, 
vano 1. fiiljrc eitle kleben, e-väni-du-s fd)minbeub. — vas-tu-s (ft. vac- 
s-tu-s, Pgl. raistu-s mic-s-tu-s) leer, müft, übe, iibcrmcifjig grob, vasto 
1. ntadjc leer n. f. \v. f de-, per-vasto Permiifte, e-vasto Permiifte pon 
®runb au§, vasti-ta-s (tati-s), -tü-d-o (m-is) f. ilecre u. f. m., vastü-ti-o 
(ön-is) f. SSertuüftung, vastä-tor (tör-is) m. SSermiifter, f$em. vastatr-ix 
(ic-is), vast-e-sc-o 3. merbe leer u. f. tu., vasti-ficu-s müfte mad)enb. — 
väg-lna f. Sdjeibe (bie (Sdppertfdjeibe al3 ©djeibemanb jmifd^eit ber 
Sd)neibc beä ©dpoerte» unb bem Beibe be» Xrägerä), Dentin, vaginü-la, 
ö-vagino 1. jielje auS ber ©djeibe. 

SB. Yak, ule motten, lieben. 

hbvi-tu-s (ft. in-vic-i-tus, in-vic-tus) miber SBidett, ungern. — 
uxor (— uc-tor) (tör-is) f. (bie liebenbe) (Gattin (pgl. 0fr. stri $ran), 
Dentin, uxor-cüla, uxor-iu-s jur &. gel)., ber anijattgenb. 

SB. vag, vale fdjmeifeit, fdjmanfen. 

väg-u-s fdppanfeub, fliid)tig, undjerfdppcifcnb, vago-r 1. fdjmeife 
unil)er, e-vagor fd)mcife au§, meg, Perbreite rnidj, per-vagor burd); 
jdppeife, burdjjielje, super- vagor fdppeife au§, breite mid) über; 
mäbig au§; vagä-bundu-s uml)cr)d)meifenb; supervaganea (dicebatur 
ab auguribus avis, quae ex summo cacuniine vocem emisisset, dicta 
ita, quia super ornnia vagatur aut canit Fest. p. 304. 305) — 
vacill-o 1. (*vacü-lu-s vacil-lu-s) manfe, fdppaitfe, vacillä-ti-o (ön-is) f. 
SBanfen, SBadelit. — väc-erra f. (trummer) ^faf)l, Xölpel, Yacerra, 
vacerr-ösu-s tölpelhaft. — mc-ia f. SBide (bie fdpuanfenbe, haltlos? 
hängettbe), vici-äli-a n. ^31. <£>almc ber SBide. 




Digitized by Google 


150 


5®. vag, ug, mg (ßufaut), rege, mad), wacfer fein; warfen machen, 
mehren. 

veg-e-o 2. vege-to 1. errege, belebe, vegctu-s rührig, lebhaft, Yeget- 
iu-s, vegeta-bIli-8 belebenb, vegetä-men (mm-is) n. belebenbe Straft, 
vegetü-ti-o (ön-is) f. ©efcbung; vig-c-o 2. rege mid), bin fräftig, bfiifje, 
vig-e-sco 3. Werbe fräftig u. f. W., vig-or (ör-is) m. Sfegfnmfeit, Sraft, 
vigor-a-tu-s fräftig, lebhaft. — vtg-il (Il-is) Wad), munter, vigil-äx (äci-s) 
wacf)foin, vigil-ia f. (iu-m n.) 9iad)twad)c, SBacpe, SEBacfjfamfcit, vigili- 
äriu-m n. SBadjtbauä, vigil-o 1. wad)e, ad-, in-vigilo Wadjc bei etwas, 
e-vigilo erwache, fjatte roadjcnb aus, per-vigilo wacbc bie 9tacf)t t)in= 
burdj, vigilanbia f. 2Bad)fnmfeit. — ü-va (ft. ug-va) f. Traube. — nug-c-o 
(auxi, auc-tu-s) 2. ntadje wadjfcn, mcljre, förbere, ex-augoo Bermeljrc 
ftorf , aug-e-sco 3. beginne ju warfen, augl-flco 1. meljrc, auc-to 1. 
ftrebe ju mcfjren; aug-mcn (mm-is), -mentu-m n. 2Bad)Stt)um, aug- 
mento 1. üermctjre; auct-äriu-m n. ©eignbc; auc-ti-o (ön-is) f. S3er= 
nfefgung be3 ^Aufgebotes, öerfteigerung, auctiön-or 1. fjalte c. S8.; 
auc-tor (tür-is) m. görberer, Urjjeber, ©ewäfjrSmann, Sdjriftftcüer, 
gern, auctr-ix (ic-is), auctör-o 1. madje jur ©eWäljr, Bcrbiitgc, ex- 
auctoro 1. oerabfdjicbe, caffiere, auetorä- mentu-m n. Scrbingung, 
9Jtietf)gelb, anctör-i-ta-s (täti-s) f. ©Utigfcit, Ütnfefjcn, 9Jiad)t, S8cbcu= 
tung. — auc-tumnu-s m. (SBermefjrcr), .fpcrbft, auctumn-äli-s, -u-s 
f)erbftficf), auctumni-ta-s (täti-s) f. Jperbft = Seit, = frud)t. — aug-us-tu-s 
fjelj r, f)od), ergaben, augusto 1. Bcrfjerrfidje, weifje, Augustu-s, Augusta, 
August-Inu-s, Og-nl-n-iu-s. — auxiliu-m (*aug-to, aug-ttt-lo, aug- 
sü-lo, aug-si-l-io) n. ('3 uMjac ^ 8 ) £>«ffe, .pilfsmittet, Streitfräftc, auxili- 
äri-s, -äriu-s fjiffrcid), auxilio-r 1. t)etfc, auxiliä-tor (tör-is) ra. Reifer, 
Sem. auxilia-trix (trlc-is); Auxlmu-m Ausimu-m (aug unb Supcrl. 
cnbung -timo = bie gcmcfjrtefte «Stabt, b. f). ©rojjftabt) (auSbrüdlid) 
bie größte Stabt Bon ißiceuum) j. Osimo. 

SB. vag brecfjen. 

va-n-g-a f. eine 9trt fpade ob. ftnrft. — vö-mcr (mör-is) m. (ft. 
vog-mer) Stufbrcdjer, «Pflugfdjar. 

SB. vagli be= Wegen, fahren, fiifjren. 

veh-o (vexi, vec-tu-s) 3. fnfjrc, fiifjrc, bringe, jielje, 5-veho fütjrc 
Weg, ad-vöho (altl. ar-) füljre fjcrjit, circum-vehor fnfjre fjerutn, con- 
veho bringe jufammen, do-veho fütjre tjerab , fjinweg, e-veho füfjrc 
fjerauS, empor, in-veho fiifjre ein, per-vcho füljre fjittburd), prae-vehor 
fafjre Bor, Boran, ftrömc Borbei, praeter-vehor fatjre Borüber, pro-veho 
fafjre, bringe u. f. w. Bor wärt s, fjebe empor, re-veho fafjre ob. bringe 
jurüd, sub-veho fiifjre ftromanfWärtS , ju, super-vehor faljre barüber, 
Borbei, trans-, tra-yeho fixere fjinüber; Srequ. 3 nt. vec-to 1. (ad-, con-, 
sub-, trans-vecto), vecti-to 1. — veh-e-s unb veh-i-s (i-s) f. befabene 
Sufjrc, Suber, Veh-il-iu-s; vSh-I-cülu-m n. SufjrWerl, Sttfjrjcug, vebicul- 
äri-s, -äriu-s jum Suljrwefcn gehörig; vectä-büi-s tragbar; veetä-bälu-m, 


Digitized by Google 



151 


-cülu-m n. 2Bagen; vect 5 -ti-o (ön-is) f., vec-türa f. Xragen, gatjren, 
Seiten, vec-tor (tör-is) m. Xräqer, giiljrer, Saurer, Leiter, vector- 
iu-s junt Sohren bicnlidj (-m navigiuxn £ran3portfd)iff), vectur-Rriu-s 
m. gußrmann; Vectiu-s. — vect-Vg-al (äli-s) n. Abgaben an beit Staat, 
• vectigäli-s ju beit 91. gef)., <äiti fünfte bringenb. — vcc-ti-s (ti-s) m. 
fjtcbcl, £ebcbaum, vectieularia (vita dicitur eorum, qui vectibus parietes 
alienos perfodiunt furandi causa Fest.p. 378). — vc-rcdn-s m. (veho reda 

Fest. p. 372) Eourierßferb, vöred-Rriu-s m.Souricr. veru-s (ft. vec-tu-s) 

in: con-vexus gewölbt, ringö fid) »ertiefenb, de-vexus DorwärtS gefenft, 
abfdjüfftg, e-vexus it ad) oben abgernnbet, sub-vexus ftßräg fid) ertjebenb. 

— ve-lu-m (ft. veg-s-lu-m) n. (baä ba? ©d)iff forttragenbe) Segel, 
©orfjang, ®ede, 2ud), $emin. vexil-kt-m n. gaßne, vexill-ariu-s 
gäßnrid), velo 1. bcrßülle, ad-velo umtjütlc, de-velo, re-velo cnttjütlc; 
vela-bru-m, -men (min-is), -mentu-m n. Xccfe, fpüHe, öeluanb, Vela- 
bru-m, vel-äriu-m n. Sdjußbcde; veli-fieor 1. fegte, toirfe eifrig, veli- 
fica-ti-o (ön-is) f. ba» Segeln; vetilcs (St. vel-I-t) m. ©läuflcr, gäger 
(gcloiffcrmafien „Segler'' bon iljrcn fdjnetlcn Eingriffen (velites dicuntur 
expediti milites quasi volantes Paul. Diac. p. 28), velit-iiri-s ju ben 
©cliten gehörig, velitor 1. pliiitflc, janfe mit 28orten; vcl-o.v (öci-s) 
(mit botlen Segeln) rafd), fdjncH, voloci-ta-s (tRti-s) f. 9fnfd)l)cit u. f. m. 

— vex-o (ft. vec-to) 1. grequ., (beim galjren fdjiitteln) erfdjüttcrn, 
bebrängcit, vexR-ti-o (ön-is) f., -men (mln-is) n. (Srfdjüttcrnng, 9J2iß= 
Ijanblnng, vexR-tor (tör-is) m. Kläger, Sein, vexatr-ix (ic-is). — 
vehe-men-s (t-is) nngeftüm, l)eftig, vehement-ia f. .fteftigfeit, 2eibcn= 
fdfaft, vehement-e-sc-o 3. tu erbe heftig. — via (— veh-ia, ve-ia) and) 
9lom. vea f. (veia apud Oscos dicebatur platistruin Paul. D. p. 368) 
2Beg, Steife, ©erfahren, 9lrt uttb EBeife, vi-Rli-s, -äriu-s jum 28. qe= 
I)örig, via-tlcu-s id., Subft. -m SKcifegctb, vio 1. gebe, reife, de-vio 
geljc botn 2Begc ab, ob-vio begegne, vis-tor (tör-is) m. SRcifcnber, 28an= 
berer, Sem. viatr-ix (ic-is), viator-iu-s jur Steife gehörig, vio-cüru-s 

m. 28eganffel)cr, 2Begbnuer; -viu-n: R-viu-s, dö-viu-s oom 28. feitroärtä, 
in-viu-s untnegfam, ob-vin-s entgegen, begegitenb, ob-via-m (ald 2lbb.) 
entgegen, per-viu-s toegfam, prae-yiu-s borangeßenb; -viu-m: bl-viu-m 

n. ijoppelroeg, tri-viu-s auf $reimegen befiitblid), bereßrt, ©citnort ber 
©ottßciten, bie an Sdjeibewegen SapeDcn hatten, lacus Triviae (SDianenfee 
bei Aricia, nun Lago di Neini), tri- viu-m n. ®reitucg, (übertr.) 
öffentliche Straße, tri-vi-Rli-s (auf öff. Str. befinblidj) allgemein pgäng= 
lief), gemein, quädrl-viu-m n. Drt, tuo bier 28. pfammenftoßen, Slreuj; 
tueg ; Veji (= Veli-ii), Vejen-s (tis), Yojent-o (ön-is), Vej-Rn-iu-s. — 
vi li-s (== veh-Ili-s, ve-ili-s Uon *veha gußre, atfo: lua« man fußrem 
tocife, mageuüotl pfüßrt?) Wohlfeil, wertßloä, gemein, vill-ta-s (tati-s) 
f. 28of)lfeitt)eit u. f. It)., vil-e-sc-o e-vilesco (-ui) 3. tuerbe gering, 
tucrtßloä, vlll-pendo 3. adjte gering, vili-to 1. erniebrige. — bäj-ü-lu-s 
(? bgl. ger-u-lu-s ; vagh-, vah-, vaj-) m. Iragcr, Saftträger, bajulo 
1. trage auf ben Sdjultern, bajulatör-iu-s jum Gingen eingerichtet. 


Digiiized by Google 



152 


vat-as 

vet-us (Sr-is ; 9iont. veter) alt, bejahrt, $)em. vetus-citlu-s, veter- 
änu-s alt, vetera-sc-o 3. (ä-vi), in-veterasco, in-vetero 1. merbe alt, 
veterä-tor (tör-is) m. e. Stltgeübter, burd)triebener Sttcnfcf), Schelm, 
veterator-iu-s burdjtriebcn, fd)tau, vcter-etu-m n. S3rad)fclb; veter- 
Inus jum Saftjieljen gehörig (©ubfi. veter-ina ßugbielj), veterin-äriu-s 
m. X^icrarjt; veter-nü-s att, ©ubft. (Srfdjtaffung, vetern-6su-s traftloS, 
tctfyargifd). — vctus-tu-s (bon *vet-us 3at)r, ö 9^ robus-tus, venus-tu-s) 
lange ,ßeit befteljenb, att, vetus-ta-s (täti-s) f. Sllter, Stttertfjum, lange 
$)auer, vetust-e-sc-o 3. merbe att, Vetur-iu-s; vet-ü-lu-s älttidj, Yetul- 
ön-ia. — vit-u-lu-s (^äljrttng) m. ®alb, junges, vitul-inu-s Dom $., 
vitnlo-r 1. begehe ein greubenfeft, Dentin, vitellu-s, vitcll-lna f. $atb= 
fleifd); Vitell-ius, ia. — Itäl-ia (bgt. oSfifdj: Viteliu) f. = baS rittber= 
reiche Sanb. 

SB. vadh flogen, plagen. 

öd-i (alteS $räf. öd-i-o; 0 = va bgt. SB. var 2. = or-n-o) 3. tjaffe 
(= reppuli, bgt. odi profanum vulgus et arceo llor. Carm. 3. 1. 1), 
öd-t-biH-s ^nffcnSmertt), öd-iu-m n. £af}, odi-5su-s beriet, mibrig, 
ösor (= od-tor) m. Raffer; ex-ösu-s, per-ösu-s tjaffenb, geljafjt. 

SB. vadli ein s $fanb eintöfen. 

vä-s (väd-is) m. 93ürge, vad-i-mönm-m n. 33iirgfd)aft, yad-or 1. 
forbere $8.; prae-s (praed-is, ft. prae-vid-) m. 93iirge ( s $lur. prae-vid-es 
Lex Thoria, C. I. 200. 46). 

SB. yan begetjren, Ijotb fein, eljrcn. 

ven-ia f. (erfülltes SSegeljren) ®efätligteit, ®nabc, SSer^citjung, 
veni-äli-s, -äbili-s ber^eifylid); Ven-ilia, -elia ((Göttin bcS SScrlangcnS, 
ber Hoffnung). — vin-dcx (dic-is) comm. (S3cgel)rfpred)er, bgt. jö-dex 
Ütcd)tSfpred)cr) S3eanfprudjcr, S3ürge, Stetter, 9täd)er, vindic-o 1. neunte 
in SKnfprud), rette, rädje, vindic-iae, -äti-o (-ön-is) f. baS ^nanfprud)* 
nehmen u. f. m. ; vvndic-ta f. ©tab, mit metdjem ber frcijulaffenbe ©Habe 
berührt mürbe (sineque censu neque vindicta nec testamento über 
factus est Cic. top. 2. 10); iöefdjüfcnng, ©träfe, dtadje. — Ven-us 
(er-is) bie 2lnmutf)ige, £)olbe, Venus-ia; venus-ta-s (täti-s) f. Sieb= 
reij, Stnmutl), venus-tu-s rei^enb, ticbtid), venusto 1. madjc tieblid), 
de-venusto berunftatte. — vener-or 1. bete an, bereite, ftelje, venerä- 
ti-o (ön-is) f. SScreljrung, venerä-büi-s bereljrungSmürbig, ctjrfiirddS: 
bod, venerä-bundu-s cljrfiirdjtSboll. 

SB. vap flattern. 

vap-o (vapp-o) (ön-is) (animal est volans, quod vulgo animas 
vocant Prob. 2. 1. 22). — vespa (vap-s-a) (?) f. SBeSpe, Vespa. 

SB. vam erbredjen, fpeieit. 

vom-o (-ui, itu-s) 3. erbreche, fpeie, con-vomo befpeie böHig, 
e-vomo fpcie ob. fdjütte auS, pro-vomo fpeie Ijerbor, re-vomo fpcie 


Digitized by Google 


153 


mteber au§; vom-i-to 1.; vom-i-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. @r= 

Bremen, ©peien, vomi-tor (tör-is) m. ber fid) erbricht, vomitör-iu-s 
jum @. gehörig, voml-ffcu-s (£. erjeugenb. — vom-i-ca f. SStutgefdjmür, 
SScute, vomic-ösu-s t>oß SStut. — formlca (= vam-ra Ocbijdj, burct) 
9#etatt). vanna, varmi-ka) f. Slmcife (einen fdjarfen 9aft au§fprifjeitb), 
Dentin. formlcü-la, formic-ösus Doller St., formico 1. fribbte nmci|en= 
artig, Jude, formica-ti-o (ön-is) f. t)eftige3 3 llc ^ cn ber ^>aut, formicä- 
bfli-s itad) Stmcijenart fribbetnb, formic-Inu-s id. 

SB. var, val mähten, motten, glauben; val-ap (f. SB. äp, SBeiter; 
bitbung). 

völ-o miß, beftimme, behaupte, per-volo miß gern, miinfdje fetjr, 
vol-ön-es m. bie ^reitoifligen, vol-u-nt-üriu-s freimißig, volun-ta-s 
(täti-s) f. SBoßeit, SBiße, Ölefinnung; mälo (ft. mäge-volo) miß lieber; 
nölo (ft. ne volo) miß itid)t, nolun-ta-s (täti-s) f. baä 5föid)tmoßen. — 
-vis: quam-vis mie bu mißft, fo fet)r and), quantus-vis jo üiel bu mißft, 
itoct) fo grojj, qni-vi$ jeber beliebige, jeher; Vol-u-mnu-s, Vol-u-mna 
(bie SBotjtmoßcnbcn, ©djufcgottljeiten ber ^eugeboruen), Volumn-iu-s, 
Volumn-ia. — vel (= vel-i-s, vel-s ügt. fer-s) mißft bu = ober, 
vel — vel mißft bu — mißft bu — entmeber — ober, vel-ut ober mie, 
gteidpoie; -ve (abgeftumpft au3 vis bu mißft — ) ober, ve — ve ent; 
meber — ober, ne-vc ne-u ober nidjt, unb nidjt, sei-ve (attt.) si-ve se-u 
ober menit, sive — sive fei e§ — fei c£, (ce-ve f. SB. ka, ce) cc-u 
(bicjeS menn bu mißft =) ebenfo beliebig, ebenfo mie, gteid) mie. — 
mel-ior, -ius ((£ontp.) (m ft. v;*urfpr.: metjr ermiinfetp) beffer, mel-to-m 
(meliorem dicebant Paul. D. p. 122. 3), meliör-o 1. Oerbeffere, me- 
liorä-ti-o (ön-is) f. SSerbeffcrung. — völ-üp-c, volup (Slbü.) = beu 
SBunfcf) ertaugeub, nad) SBainfd), bergnitglid), betjagtid), Volup-ia f. 
SBouucgöttin, volup-ta-s (täti-s) f. S3erguiigen, Öuft, volupt-äriu-s 
§um SS. get}., moßüftig, volupt-u-ösu-s ooßer SS., moitneboß, volupt- 
l-ficu-s SS. ntadjeitb. 

SB. var fpreetjen. 

ver-bu-m (ügt. mor-bu-s, tri-bu-s) n. SSort, f}St. SBortc, Meinung, 
Stuäbrud (graiuntat. ba§ SSerbunt), verb-öli-s au§ SB. beftetjenb, jum 
SSerbum get)., verb-ösu-s mortreid), mcittäufig, verbosi-ta-s (täti-s) f. 
SBortfiiße, (Sefprädfjigfeit; ad-verb-iu-m n. Stböerb, Sicbcumort, prae- 
verbiu-m n. SSormort, tßräpofitiou, prö-verbiu-m n. ©pridpoort, pro- 
verbi-äli-s fpridpoörtüdp 

SB. var manu fein, maßen. 

Vol-c-änu-s m. geuergott (bgt. ©fr. var-k'a-s ÖJtanj, ffreuergtanj). 

SB. var l^ mafjrcn, mehren, ftarf fein; 2) (pißen, beden, mötben; 

3) minbeit, bretjen, mätjen. 

1) ver-c-or (l-tu-s) re-vereor 2. mat)rc midfj, tpitc mid), fdjeue, 
oercfirc (mit ©djeu), sub-vereor beforge ob. fürchte ein menig, vere- 




Digitized by Google 


154 


cundu-s fdjeu, fd)ütf)tern, fdjaintjaft, fittfam, verecund-ia f. Sdfeu u. f. w., 
verecundo-r 1. Ijnbc Sdjett. — ver-u-s bcmäljrt, begrünbet, wirflid) 
waljr, veri-ta-8 (täti-s) f. ©alfrljcit, ver-ax (aci-s) waljrrcbcttb, vero 
1. rebc raoljr, verä-trix (tric-is) f. ©alfrfageriu, verä-tru-m n. 'JiieS; 
luurj (©aljrfycit bewirfcub, weil Ulicäwurj ba4 öeljirn reinigen uitb 
ben '-Berftanb fd)ärfcn foUtc). — väl-c-o (-ui, I-tu-m) 2. bin fräftig, 
Ijabe Weitung, befinbe mid) wof)l, in-valeo, prae-valeo Oermag ob. gelte 
fcljr oicl, val-e-sc-o con-vaiesco (-ui) 3. beginne ju genefen, ju erftarfen, 
c-valesco erftarfe, (IJkrf.) oermag, prae-valesco toerbe fe^r ftnrf , Yal- 
en-s, valent-ia f. Straft, ©tärfe, Valent-ia (älterer 9tamc 9?om3; and): 
Valenza, Vibo Yalentia, Valence), Valent-iu-s, -Inu-s, Väl-er-iu-s, 
Valeri-Snu-s, vale-tü-d-o (i'n-is) f. öefunbljeit, Scfiitbeit (überhaupt), 
valetudin-öriu-B fränfetnb, Subft. -m Stranfeiujimmer, 4)au3, vali-du-s 
ftarf, fräftig; 2(bü. valide, vaJde ftarf, Ijeftig, fel)r. — val-lu-s m. i)3fat)l, 
Sdtanjbfafjl, vallu-m n. lßfaf)l, ©all, SBerjcfjaitjung mit ifktlifaben, 
SdpöWetjr, vall-uri-s jum ©. gehörig, vallo 1. umwalle, berfdjanje, 
fdjüjjc, circum-vallo con-vallo umgebe mit einem ©all, e-vallo werfe 
tjerauä, vallü-ti-o (ön-is) f. fdjüfjcnbe Umgebung, inter-vallu-m n. 
3wijd)cnraunt, 2tbftanb, ßwif^enjeit; vallessit (vaUescit Cod.) (peri- 
erit, dictum a vallo militari, quod fit circa eilst ra, quod qui ejiciuntur 
pro perdjtis habentur l’aul. Diac. p. 377. 8). — ur-b-s (ügl. mor- 
bu-s, tri-bu-s, ver-bu-m) (Wett, nr-bi-s) f. Stabt (infofern fie mit einer 
Ringmauer umgeben ift, fomit and) gebedt, fd)ü|}t, Ogi. Cic. de rep. 
1. 2G. 41: hi coetus igitur sedein primiuu certo loco domicilioruin 
cauua constituerunt, quam cum locis manuque saepsissent, ejus 
modi conjunctionem tcctorum oppidum vel urbem appellaverunt), 
urb-anu-s ftäbtifd), fein, gebilbet, urbani-ta-s (täti-s) f. Stabtlebcn, 
feines ©cnclpueu, urbl-cu-s urbic-äriu-s jitr St. gel)., urbi-eäp-u-s m. 
Stäbteeroberer, sub-urb-iu-m n. SBorftabt, quadr-urbem (= zirQu- 
no\iv, Atbenas Accius appellavit, quod scilicet ex MI urbibus in 
imam domicilia contulerunt, Braurone, Elensine, Piraeo, Sunio Fest, 
p. 258. 10); ürb-inu-m; urb-u-m, urr-u-m n. Krümmung bc3 Ijäftugeä, 
urbo urvo 1. umpflügeit (um ben Umfang e. ju griinbenbeu Stabt ju 
beftimmen, imburvoin (fictum ab urvo, quod ita flexum ut redeat 
sursum vorsns, nt in aratro quod est urvom Varro L. L. 5. 127); 
Norba (= nova urbs? Weissenborn ad Liv. 2. 34), Norb-5nu-s. 

2) vcl-l-us (ft. vel-n-ns, Öen. vell-er-is) n. Scfjnaffell , SÖIteS (völ- 
ü-men, -nun-is n. id.) ; vil-lu-s m. Rottet, vill-ösu-s jottig. — 

lä-na (ft. val-na, vla-na) f. ©olle , 25emin. länü-la, lan-äri-s, -atu-s, 
-ösu-s wollig, lan-äriu-s jur ©. geljörig, Subft. ©ollarbciter, Lan- 
ariu-s, lanerum (vestimenti genus ex lana sucida confectum Paul. 
Diac. p. 118. 11), lan-eu-s, lan-es-tri-s (ogl. terrestris ©. lars) Wollen, 
lan-Iciu-3 wollig, Subft. -m ©olle, SoHoiet), lan-a-g-o (In-is) f. ©olle, 
©oHige®, erfter Sartflaum, lanugin-eu-s, -ösu-s wollartig, lan-oculus 
(qui lana togit oculi vitiiun Paul. D. p. 118. 9); Län-uv-iu-m. — 


Digitized by Google 



155 


vol-v-a (vulv-a) f. Quitte, Sifjaut, (Gebärmutter, $emiit. volvü-la. — 
or-n-o ad-orno, ex-orno, sub-orno 1. (bgl. Sfr. var-nas S^^bc = 
&edenbe§) riifte au§, berfetye, fdjmüde, ornä-men (rain-is), -mentu-m 
(os-men Yarro 1. 1. 6. 76) n. Sluärüftung, 9tüfinng, 3 CU 6/ Sdjmud, 
ornä-ti-o (ön-is) f. Stuäfdpnütfung, ornä-tor (tör-is) m. 2tueftatter, 
2lu3fd)mitder, Sein, ornatr-ix (ic-is), ornat u-lu-s nett gefdpniidt. — 
vir-iac f. $t. eine Slrt 2lrmfdjmud, Dentin, viriö-la, viri-ä-tu-s mit e. 
2t. oerfeften. 

3) ver-mi-s m. 23urm, 35em. vermi-cülu-s, venniculo-r 1. bin 
luurmftidjig, vermiculä-td-o (ön-is) f. 2Burmftid) in ^ftanjen, vermicul- 
ösu-s Dott 2Bürmer; venmn-a (ft. verm-min-a) n. ^1. £eibfd)mer$cn 
(in Sotge non SBürmern), vermm-o 1. tjabc Stürmer, judenbe Sdpncrjcn, 
vennin-ösu-s = vermiculosus. — vi-vcr-ra (Sntenf. non va-var-ja) 
f. Srettdjen. — val-le-s, val-li-s (= val-vi-s) f. $f)cit(nnnbuug), 
valles-tri-s im Xfyal befiubtid), VSl-lnu-s lacus, Yel-ia(V) Yall-ön-ia 
(Göttin ber Xtpiter (August, c. d. 4. 8). — val-va f. ^lügcltfyiire, val- 
vä-tu-s mit ^t. oerfetjen, valvö-lae (ü-lae) f. Xoppctflappcn, Sdjotcn 
ber £ütfenfrüd)tc. — ad-fd-o-r l.(minbe mid) ob. fdpiticge mid; fdpueidp’tnb 
an) fdpneidjte, adulä-ti-o (ön-is) f. Sdjmcidjctei, adulä-tor (tör-is) in. 
Sdjmcidjtcr, Sein. -trix (trlc-is), adulü-bili-s fd)meid)lerifdj. — lö-m-m 
(ft. vla-ro, vlo-ro) n. Ütiemen, fßeitfefte, lorä-mentu-m n. 9ticmcn$cug, 
lor-äriu-s m. 9tiemcr, lor-eu-s au3 9t.; lör-ica f. teberncr ^San^cr, 
Sdptfjmeftr, $cmin. loricu-la, lorico 1. bepanscre, di-lorico 1. reifte 
ba3 Sltcib auSeinanber, loricä-ti-o (ön-is) f. iöepanjerung. — vol-v-o 
(■ -v ücrfür^tc 9tcbuplic v volv-i, volü-tu-s) 3. foätje, breftc; S^cqu. 
^ittenf. volü-to con-volnto 1.; ad- volvo Uuitje Ijinju, circum-volvo 
mätje fycrnm, con- volvo rotte gnfammen, uimoidtc, de- volvo roätje 
tjerab, e-volvo mät^e fterbor, enttoiefle, in-volvo rotte auf, bebede, ob- 
volvo iuidte ein, berptte, per- volvo iuät$e fterum, beftpftige mieft feftr, 
pro-volvo matje bormört», re-volvo ttmtje jurüd, rotte auf, sub- volvo 
uiätje fyiuauf, ftiunu, super-volvo loätjc bariiber; volü-bili-s rottcub, 
eitenb, volubili-ta-s (täti-s) f. freifenbe 23enicgung, Scpelligfcit, 23er: 
änbcrtidjfcit; volü-mcn (nnn-is) n. 2i?inbung, 9totte, Scpiftrotte, 
•Sdjrift, volumin-ösu-s bolt 21?.; volutä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. ba» 
©idjioätjen, geiftige Unrufye, volutü-bundu-s fid) tjcruimoätjenb, volutä- 
bru-m n. SJtoraft, Sdpoeinefdpbemmc; Volüt-Ina (bie bem 2?ätgen ber 
(Gctrcibcäpcu borfteftenbe (Göttin August c. d. 4. 8). — volürta f. 
Säulenfdjnede; volü-cra f. 23idetraupe (con-, in-volvulus). — in-volü- 
cru-m n. Quitte, $5cde, involucre (i-s) n. Scrbictte. 

vara SSaffcr. 

ür-ina f. $arn, urlno-r 1. taud)e unter ba3 2£affer, urinä-tor 
(tör-is) in. Saucftcr, urin-üli-s 511m £. get). — ur-ena f. e. 2Irt SHufdjel. — 
ur-c-cu-s in. 2Bafferfrug, SDeinin. urceö-lu-s, urceol-üri-s herba (GIa3; 
traut (parietaria officinalis). — Yär-ia (Vico-Varo). 


156 


varala (©an£fr.) 

olor (5r-is) (a = o, atfo orol, olor?) m. ©djtoan, olor-inu-s junt 
6d)tu. gehörig. 

SB. vark, valk, vlak, läk jerbrcdjen, acrreiffen, fchneiben, furchen, 
fchteppen, jie^cit, todeit. 

ulc-us (er-is) n. (aufbrcdjenbeä) Ökfdpuür, $luätt)nd)3, ulcer-o 
cxulcero 1 . mache fdpnärcnb, erbittere, ulcerä-ti-o (ön-is) f. ba3 
©dpuciren, ulcer-ösu-s ootl $cfd)U)üre, auf ge jdpo ölten; ulccr-äria (herba) * 
5tnborn. — volg-iöhi-s (?) m. tänbüdfjeö SBerfjeug jurn fßfamven ber 
S3eete. — lüpu-s (== yarka-s valka-s vlaka-s vluko-s, p ft. k burd) 
©imoirfung be3 eingebiifjten antaut. v, ogt. vespera) m. SBotf, lup- 
äriu-s m. SBotfäjägcr, lup-ä-tu-s mit SBotf^jähnen ücrfcheu, lup-inu-s 
jum SB. gehörig, lupinu-s m. (-um, n.) S33oif^bot)itc / geigbohne, Dentin, 
lupil-lus, lupin-Sceu-s, -5riu-s $ur SB. get). ; lüp-a f. SBötfin, 53ul)(eriit; 
lupo-r 1 . t)ure, lup-üna f. tiebcrtid)cä SBeib, lupän-ar (äri-s), lup-äriu-m 
n. S3orbett; Lupu-s, Lup-erc-a, Luperc-al (ali-s) n.; Lup-äriae. — 
lüc-e-r (Sra, öru-m) jerriffen, jerfteifcht, lacero, de-, di- lacero 1 . 
jerreifce, jerfteifdje, lacerä-bili-s jerrei&licf), jerft., lacerä-ti-o (ön-is) f. 
3 erftetfd)ung. — la-n-c-ea f. (bic tocrtouitbcnbe) ßaitje, tDemin. lanceö- 
la, lanceo 1 . fdjnnngc bie S., lance-äriu-s m. £an 5 enträger. — la- 
n-i-o (ft. lac-n-i-o) 1 . di-lanio 1 . la-n-c-i-n-o 1 . = lacero, lan-iu-s, 
lani-o (ön-is) m. Srtcifchcr, lani-äriu-m, -ölu-m n., -ena f. 3 deifcf)banl, 
laniä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. — laceratio. — lac-in-ia f. (abge* 
fd)uittcnc£) ©tiicf Beug, Xudj, Sappen, BibVel, lacini-ösu-s ftiirfelig. 
Dotier Bipfel/ laciniä-ti-m (Stbo.) in f teilten ©tiiden. — läc-cr-na (ügt. 
cav-er-na) f. inantetartiger Uebcrtuurf, Dentin, lacernü-la. — läqu-eu-s 
m. ©trid, ffaltftrid, ©d)linge, laqueo 1 . oerftride, e-lacpteo töfe au§ 
beit Stauben, entfeffete, laquea-tor (tör-is) m. llmftrider. — -läc-i-o 3. 
tode (-lexi, lec-tu-s): al-, il-, pel-licio tode an, e-licio (lic-ui, lic-i-tu-s) 
lode heraus, pro-licio (lixi) tode tjemor, rci^c an; Sntcnf.: -lec-to 
1 .: al-lecto tode mit allem ©ifer, de-lecto nerteite, ergöpe, e-lecto tode 
auä, ob-lecto ergo^e, unterhalte, pro-lecto tode tjernor, nertode; E-lic- 
iu-s (Jupiter) non bem man bie Beiden notn $intinet erbat; läc-esso 
(ivi, Itu-s) 3. fuchc 51 t toden, reise, forberc herauf ; -lec-c-bra: c-lec- 
ebra f. ©nttoderin, in-lecebra f. Stntodung, per-lecebrae f. ^t. id.; 
-lex: in-(il-)lex (ltc-is) antodenb, ©ubft. Verführer, =in, illtc-iu-m n. 
Sodmittct, per-(pel-)lox (lic-is) f. SSuljterin, fö'cbämeib; de-Uc-ia f. 
©innenreis, Suft, Dentin, deliciö-lae, delic-ä-tu-s reijenb, bem ©innen: 
reij ergeben, nerjärtett, delici-ösu-s meid)tid); lax betrug (Paul. Diac. 
p. 116. 25). 

SB. varg brehen; brängen, fdpuetten, ftropen. 

verg-o 3. luenbe, neige, e-vergo lehre tjernor, in-vergo neige fpu, 
gie^c barauf (in ber Dpfcrfpradje); Verg-ln-iu-s, Verg-ll-iu-s , Yerg-ae, 
Verg-ellu-s (?). — rüg-a (= vrug-a) f. Stundet, ^ultc, lluga, rugo 


Digitized by Google 


157 


ir-rago 1. runjfe, coi--rugo mache tjöffig runjelig, e-rngo befreie bon 
SR., rugä-ti-o (ön-is) f. ba# SRunjelu, rug-ösu-s, rug-In-ösu-s runjelig. 
— valg-us berjerrt, frummbeinig, Valg-iu-s. — urg-c-o urgu-e-o 
(ur-si) 2. brängc, bebränge, betreibe eifrig, ex-urgeo, per-urgeo bränge 
fepr, sub-urgeo treibe nape pin; Urg-ül-än-ia. — vulg -u-s n. (== 
©ebränge) SDlcnge, £>aufe, Soll, vulg-ari-s jur SD?, gef)., allgemein, 
gemein, vulgari-ta-s (tati-s) f. == vulgus, vulgi-vag-u-s untrer: 
fepmcifenb, vulgo dl- vulgo e- vulgo in- vulgo pro-vulgo 1. bringe unter 
ba# Soff, ber öffentliche, nerbreite, per- vulgo id., gebe miep preiö , burcp= 
faufe. — larg-u-s (= varg-u-s ?) päufig, reidjticf), freigebig, Largu-s, 
larg-i-or 4. gebe reidjlid), bcrleipe, di-largior berfdjenfe, ffrequ. largi- 
to-r 1.; largi-ta-s (tati-s), -ti-o (ön-is), tü-d-o (in-is) f. reichliche# 
©eben, lavgi-tor (tör-is) m. ©penber. — virg-a f. (fdjlocUenberj ßiucig, 
SRei#, SRutpe, ©erte, ®cmin. virgö-la, virg-a-tu-s, -eu-s au# SR. bc; 
fteheub, geftreift, virg-etu-m virgul-tu-m n. (SRutl)cn) ©cbüfd), virgi- 
dem-ia (f. vin-demia SB. vi) f. SRutpenlcfe, virg-ösu-s boll 3lb. — Verg- 
il-iae (IlXetaöts, bic etwa im SDtai fieptbar tuerbeub bic SRücflepr be# 
Sommer#, bc# ©chtocllcn#, bejeidjneten). — virg-o (in-is) f. bie 
(fchtncflenbe) Jungfrau, $cm. virgun-cula, virgin-ali-s, -eu-s jung= 
fraulich, virgin-üriu-s jur 3- flcl)., virgin-i-ta-s (täti-s) f. 3ungfräulidj= 
feit, de-virgino entjungfere, virgin-or 1. tpuc jungfräulich. 

SB. vart toenben, lehren. 

vert-o (vert-i, ver-su-s) 3. tuenbe, !cf)rc, ä-verto tuenbe ab, ad- 
verto tnenbe hi«/ anim-adverto ridjte ben ©eift, tnerfe auf, bemerfe, 
tabfe, apnbe, ante-verto fommc jubor, cireum-verto brepe herum, con- 
verlo toeubc um, hi«, bertuanble, de-verto (or) tuenbe miep ab, lehre 
ein, di-verto fdjeibe, e-verto ftiirjc um, jerftöre, inter-verto rid)tc 
anber#tbopin, untcrfd)tagc, in-verto tuenbe o. lehre um, bcrlepre, ber- 
änbere, ob-verto tuenbe entgegen, per-verto lepre ganj um, ftiirje um, 
berniepte, prae-verto (or) jiepe bor, tommc juoor, ntadjc mich «« cltua#, 
pro-verto lepre borloärt#, re-vertor lepre juriief, sub-verto = per- 
verto, trans-verto tuenbe pin, nb. — 3rcqu. verso (= vert-to) 1. 
brepe ftart, biel, betreibe, beunruhige, verso-r 1. beiuege miep oft 
irgeitbmo, palte miep auf, ad-versor leiftc SBibcrftanb, con-versor ber* 
tepre, de-versor = devertor (de-versi-to), inter-versor tuenbe miep 
piu unb per, ob-versor jepmebe bor, jeige rnid), re-versor leprc um. — 
vert-ex (ic-is) m. SBirbel, Sdjeitei, ©ipfcl, Scntitt. vertic-il-lu-s m. 
SBirbel an ber ©pinbel, vertie-ösu-s boll SB., $eni. vertic-ü-la. — 
verl-e-bra (bru-m), vert-I-bulu-m n. ©cleitl, vertebrä-tu-s gclenlartig, 
gelcnlig. — vert-i-g-o (in-is) f. Srepett, ©cploinbcl. — versus (= vert- 
tu-s) 4. m. gurdje (boin Umroenben bc# Sßfluge#), SRcipe, geile, ®er#, 
'Dentin, versi-cölu-s ; vers-ura f. Sßflugtucnbe, ©euguttg, Slnlcipe (ent= 
lepnt ber SJebeutung be# SBecpfeln#); vers-ör-ia f. Umfepr; versii-tu-s 
gemanbt, fcplau, versut-ia f. ©emanbtpeit u. f. tu.; versa-bili-s, -tili-s 


Digilized by Google 



158 


betocglidj, versä-ti-o (ön-is) f. ®rcljen, Slbmcdjfelung, vcrsfli-s brefp 
bar, versi-pelli-s bic ©cftalt Beränbcrnb, berfdimifjt; di-versu-s 
(üott di-verto) ooit ciitanber mcggettmnbt, entgegengefcfjt, Uereinjclt, 
üerfcf)ieben, diversi-ta-s (täti-s) f. ©egenfafc, S3crfd)iebenl|eit; di- 
vort-iu-m n. Gd)eibc=puntt, = meg, ©pefdjcibung. — Stbö. fflräp. versus 
(versum) tjingemanbt, t)inroärtö , gegen — f)in, und) — ju; -vorsu-m: 
aliorsum (= alio-vorsum) na cf) einer anbern 9{icf)tung, anber3mol)in, 
de-orsum (= de-vorsum) abmärt», unten, dextrorsum (= dextro- 
vorsum) itacf) rcdjtä l)tit, horsum (= ho-i-vorsum) Ijicijer, introrsum 
(= intro-vorsum) einroärtiS, intuenbig, longitrorsus (sic dicitur, sicut 
dextrorsus, sinistrorsus Paul. D. p. 180. 7), prorsum (= pro- vorsum) 
uub prorsus (Sieben), prosus, bgl. rusus prosus Enn. ap. Non. p. 
165. 11) öormärtd, gerabeemegS, ganj unb gar, prorsus Slbj. üor fid) 
l)inge!cl)rt, gerabe, (mit ber Stcbenf. prosus) proiaijd) («= gerabc au3= 
gefjenb, bgl. prorsa oratio, quam non iuflexit cantilena Donat. ad 
Ter. Eun. 2. 3. 14), [pro-vorsa prorsa prösa] prösä-icu-s, pros-äriu-s 
in uitgebunbencr Siebe, profaifd), quorsum (== quo vorsum) mo()iit= 
märt3, luotjin , rursum (attt. rusum, = re-vorsum) rütfmärtä, juriief, 
luieber, seorsum (= se- vorsum) abgefonbert, anber3, sinistrorsum (= sini- 
stro-vorsu-m) nad) liitfd f)in gewanbt, sursum (altl. susum, f. upa) nad) 
oben, obermärtä. — Vert-i-cord-ia (Seiitame ber Sßenuä = §erjend; 
tuenberin); Ante-vorta, Post-vorta (ft. -vort-ta) bic bormärtä, riid= 
märt» gemanbte, infofern fic ftiitber öormärtä gemaubt (Stopf j o. riief- 
märts gemaubt (güfje) jur SBelt tommen läßt; Vort-u-mnu-s Vert- 
u-mnu-s (ber fid) toanbelnbe ©ott, fid) offeubarcub im SBanbel beä 
fßftanjenlebenä ber ^afjreajeiten); Sippe!!. vertumnus m. ftunftreiter 
(ber fid) üon einem fßferbe junt anbern menbet). 

SB. vardli, vradh mad)fcit. 

barb-a (vardha, barda, barfa) f. S3art, Barba, ®cmin. barbü-la, 
barb-a-tu-s bärtig, ®etnin. barbatü-lu-s mit jierlidjcm 93. berfepett, 
barb-e-sco 3. barb-i-o 4. befommc beit 93., im-barbescere (barbatum 
fieri Paul. D. p. 109. 9), barb-i-tiu-m n. 93artmud)3, im-berb-i-s (u-s) 
unbärtig. — verb-enae f. {(eilige 3' ÖC U1 C < verben-ä-tu-s mit 1). 3- ber= 
(elfen; verben-äca f. ©ifentraut (verbena offieinalis); verb-asat-m n. 
SBoDtraut, fiiinig»terje. — verb-er (er-is) n. (bgl. ub-er SB. aidh ) 
(urfpr. SBacljfenbc«) präget, Gdjläge, Speitfdje, ©eifjelung, verber-o 1. 
prügle, fdjlage, con-verbero Ijauc jufammen, de-verbero prügle burdj, 
di-vorbero jcrfdjlage, e-verbero fd)lage o. pcitfdje fjeraud, jerfdflage, 
ob-verbero prügle burd), re-verbero )d)(agc juriid, trans-verbero ftedje 

o. botjrc burd) ; verberä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. ba3 prügeln, 
Gdjlagett, verberä-bllis, verber-eu-s ber Gdjtäge miirbig, verberä- 
bundu-s priigelnb, verber-o (ön-is) m. ber Sd)(. berbient, Gelinge!, 
verberitare (Cato 'frequentativo ab eo , qtiod est verbero , dixit Fest. 

p. 379). — räd-ic-s (ic-is) f. (ft. vrad-) SBurjel (urfpr. mot)l SReid), 


Digilized by Google 



159 


Demitt. radlc-ü-la, radlc-o, -or 1 . -osco 3. fd)tage SH?., e-radico cnt= 
Wurjte, ridjtc ju ©runbe, radic-I-tus Hon bcr SH?. an3, ooit @runb aus, 
üötlig (f. tas), radic-ösu-s rcicf) an SH?. — rä-nm-s (ft. vrad-mu-s) m. 
ßwcig, Slft, $emin. ramiS-lu-s, ram-äli-a n. SJ?t. ßweigwerf, SRcifig, 
ram-ösu-s, eu-s Oieläftig; ränm-la f. Silane. — räd-iu-s in. Stab, 
SDiefiftnb, ©pcidjc, (iibertr.) Strahl, $emin. radiö-lu-s, radio 1 . bcr^ 
felje mit ©peidjeit, ftval)lc, ir-radio beftraple, prae-radio ftrahle tjcr; 
tior, iiberftraljle, radia-ti-o (ön-is) f. bal ©tragen, radi-ösu-s ftrafjlen; 
rcirf). — rosa (== rod-ia) ( bgt. Claus-us nuS Claud-iu-s) f. SRofe, SBemin. 
rosü-la, ros-äceu-s, ariu-s, -ätu-s aus SR. bereitet, ros-ßtu-m n. SRofeio 
l)ectc, ros-eus rofen=farbig, =rotl), rofig, ros-ü-lentu-s boH SR. 

SS?, vurp fiel) bewegen, fdjwanfcn. 

verp-a f. baS ntännl. ©lieb, verpu-s ber Söefdpiittenc. — rep-en-s 
(S|Sart.)’plö(jlicf), unöermutljet, repent-e (aus beni Spart. gcbilbeteS 
locat. Slbocrb) id., repent-inu-s = repens. 

SH?. Yars, ( v)ars befprengeu. 

verr-e-s (i-s, ft. vers-e-s) m. Gber, verr-inu-s pm ß. gehörig, 
Verre-s, Yerr-iu-s Placcus. — är-ie-s (iet-is) m. SHJibber, SUtauer= 
brcct)er, arnac (caput, agni caput Paul. D. 20. 25), ariet-äriu-s, -Inu-s 
pm SB. gef)., toibberortig, ariet-o 1 . wie ein SB. ftojfcnb einbringen, 
anftoficn; arviga SBibbcr 511 m Opfern (aries quod eum dicebant äorjv 
veteres, uostri arviga, hinc arvignus Varro L. L. 5. 98). — ros 
(rör-is) m. SXljau, 9io&, rör-o 1. ad-roro 1. tfjaue, träufle, nefce, rorS- 
ti-o (ön-is) f. Jfjaucn, tröpfeln, ror-i-du-s, ror-ü-lentu-s, ros-cl-du-s 
betraut, ros marinus SRcertpau, SRoSmarin. 

SB. val gelfen, fid) bewegen. 

vol-o 1 . bewege mief) fcfincH, eile, laufe, fliege, 5 -volo fliege fort, 
ad-volo fliege tjerbei, ante-volo fliege ooran, oorauS, circum-volo 
umfliege, con-volo fliege jufantmen, do-volo fliege perab, e-volo fliege 
l)crauS, ftfirje (eroor, inter-volo fliege bajwifdfen f)in, in-volo fliege 
Ijincin, ftärje loS, per-volo burcfjflicge, burd)eile, prae-volo fliege öorau, 
praeter-volo fliege 0 . eile öorbei, pro-volo fliege 0 . ftiirje ticroor, re- 
volo fliege priief, sub-volo (f. ©t. upa) fliege empor, super- volo 
fliege bariiber, trans-volo fliege Ijinübcr , burdjeite; (frequent, voli-to 
(circum-, ob-); vola-tt-cu-s, ti-li-s pm Siegen befäl)igt, flüchtig, 
fdjncH, volä-türa f., -tu-s 4. m. baS Stiegen; r ol-ü-ccr (cri-s, cre) ge= 
fliigelt. — vul-tur (tür-is) m., vul-tur-iu-s m. ©eier ( 00 m fdjnetlen 
$al)infd|ie&en); Voltur-nu-s Dom fdpellen ©trömen (j. Volturno), 
Voltur-nu-m (j. Castel Volturno), Voltur-c-iu-s. 

SB. valp (?) 

vulp-e-s (volp-) (®en. -i-s) f. Sud)ä, ®cm. vulpe-cüla, vulp-Tnu-s 
Oom Sud)ä, vulpin-or 1 . bin fud;efd)lau, vulpi-o (ön-is) m. ©djlaufopf. 


Digilized by Google 



160 


SS. vas Reiben, umhüllen. 

ves-ti-s f. föleib, ©etunub, vestl-mentu-m n., vestl-tu-s 4. m., 
id., vesti-o 4. Reibe, bebede, circum-vestio bcHcibe ringsum, con-vestio 
beRcibc, de-vostio entRcibe, in-vestio beReibe ; vesti-tor (tör-is) @d)neibcr, 
SScReiber, vesti-äriu-s 5 U ben gel). (Subft. -s) SHeibertjänbter , -m 
ftleiberfifte, ©arberobe, vesti-ficu-s, -a ©djiteiber, sin', vesti-plicu-s, 
-a glätter, sin, vesti-splc-a f. Sleiberauffeherin; vespices (= ves-p-ic, 
Dgl. vol-up SS. var) (frutecta densa diota a similitudine vestis Fest, 
p. 369). — vas (väs-is, 9tbf. väsu-m, -i) n. ©efaff, ©efdjirr, ©crcitf) 
(nimmt mittlere Stellung jroifchen ffleiben unb SBohnen ein, f. bie folg. 
SS., Dgl. ©andfr. väsanam fficibung, SSoljmmg, ©efüfj), $5emin. vas- 
cülu-m, yas-cel-lu-m , väs-uriu-m n. buS für gegebene ©elb, Slrdjiü, 
vascül-äriu-s m. ©efciffarbcitcr, ©olbfdpitieb, con-vaso 1. pade ©crdtfp 
fchaften jufammen. — ves-per (per-is, -i) in., -a f. Slbeitb (jeit) (■= 
vas-kara-s, im Sat. p ft. k), vesper-a-scit (ad-, in-) cS foirb Sl., 
vesper-us, -tlnu-s abcnblitf), vesper-na (apud Plautum cena intelligitur 
Fest. p. 368); vesper-ü-g-o (in-is) m. Slbenbftern, Slcbertnauä, vcspcr- 
til-i-o (ön-is) (ft. vesper-tin-i-on) m. fylebermauä. — vcs-pa, vcspill-o 
(ön-is) m. (= ves-p-il-l-on, 3)emin. Don vespa) Seidfienbeforger (bie 
bie gemafdjcuc unb gcfalbte fieidje mit bcr Sog a anjogen) (vespae et 
vespillones dicimtur qui funerandis corporibus officium gerunt, non a 
minutis illis volucribus, sed quia vespertino tempore eos efferunt, qui 
funebri pompa duci propter inopiam nequeunt Fest p. 368); vespill- 
ön-es unb vispell-i-ön-es in tuifoiger 9lrt aud) fotdje, tueldje Scidjeit aitSs 
gruben unb beraubten (vispiliätor zv^ßix>(>v-/ps Gloss. Philoxen. p. 195). 

SS. vas toefen, moljiten. 

ver-na (ft. ves-na) comm. ber im $aufe geborne ©Habe, .flaust 
fRaoe, Snläubcr, ®emin. vemü-la, vemä-eülu-s ju ben £au4fRaDcn 
gehörig, iuldnbifd), vern-lli-s fRobifd), fricdjcitb, vemili-ta-s (täti-s) 
f. flriedjcrci. — cür-ia (= co-vis-ia co-is-ia co-ir-ia coir-ia) f. (ba» 
SufammentDoljnen, bie ßufammcniDohncnben) Gurie, ©i^ungägebäube 
be4 röm. ©enatS, bcr ©enat felbft, curi-äli-s, -ätu-s jur 5. gehörig, 
bem faifcrl. .fiofe angehörig, curia- ti-rn curicnmcife, curi-o (ön-is) m. 
IjSriefter einer (£., curion-iu-s ben Eurio betrcffeitb, ex-curio 1 . aus 
ber Gurie, beut ©enatc ftofjcn. — ve-na (ft. ves-na) f. (glcidjfaiu: 
SSefen) Slber, $emitt. venü-la, venä-t-Üi-s au§ e. 21. cntfpringcnb, 
ven-ösu-s aberreidp — [vas-na SSefen, SSertlj, Kaufpreis] vc-nu-s 4. m. 
ob. venu-m n. Verlauf (nur ®at. venui, Slcc. venu-m): venum-do 
(dedi, dätu-s) 1. ven-do (didi, ditu-s) 3. berfaufc, vendi-tor (tör-is) m. 
3cm. -trix (trlc-is) S3crfäufcr, sin, vendi-ti-o (ön-is) f. Scrfauf, vend-Y- 
bili-s, -türiu-s Dcrfäuftidj, 3requ. vendYto 1. biete feil, auö, preife 
an, venditä-ti-o (ön-is) f. Slitäpofnuucn, ©rofjtljun; ven-eo gehe jum 
Skrfauf, luerbc Derfauft; ven-ali-s ücrtöuflich, feil, venali-ta-s (täti-s) 
f. SSerfäuftidjfeit, venal-lc-iu-s 311111 SS. gehörig, ©ubft. ©Rabenl)änblcr. 


Digilized by Google 



101 


SS. vas, us, aus, teudjten, brennen. 

ver (ft. ves-er, ver-er) @eu. ver-is n. $riif)tiug, ver-nu-s vern- 
äli-s jum gehörig; vemi-sera (messalia augiiria Fest. p. 379). — 
hornu-s (— ho-vernu-s ?) fyeurig, verno 1. blitze, prae-vernat e3 
wirb zeitig Sriiljling. — aur-ör-a f. Morgenrötljc (ft. aus-ös-a), Aus-, 
Aur-eliu-s, -elia, Aureli-änu-s (Aureliam familiam exSabinis oriundam 
a Sole dictam putant, quod ei publice a populo Romano datus sit 
locus, in quo sacra facerent Soli, qui ex lioc Aureli dicebantur Paul. 
D. ]>. 23), Aus-ön-es, AusÖn-ia, Aur-uij-ci, *Os-cülu-m (Osculana 
pugna), As-cülu-m (j[. Ascoli). — aur-u-m (fflbiit. ausu-m, $ 8 olf»fpr. 
öru-m) n. ©olb, aur-äriu-s ba» ©. betreffend, auro de-auro 1. üer= 
golbc, aur-ata (ör-) f. Glotbforetle, aurät-i'li-s gotbfarbig, aurä-tor 
(tör-is) m. 93ergolber, aura-türaf. Sßergotbung, aur-eu-s gotben, Xemtn. 
aureö-lu-s fdjön gotben, aure-ä-tu-s mit ®olbfd)ntud oerfetjen, aur-e-sco 
3. Werbe gotbfarbeit, aur-ösu-s, aur-u-lentu-s golbartig, aur-ü-g-o (in-is) 
f. ©clbfud)t; Oräta (Aurata) Söein. ber gens Sergia. — Yes-ta f. (Göttin 
be» Jpecrbe»), Vest-äli-s. — ür-o (= iis-o) (us-si, us-tu-s) 3. brenne, 
ad uro brenne an, fenge, amb-uro fenge ringsum, de-uro brenne ab, 
ex-uro brenne an», trodne au3, oerßeere, in-uro brenne ein, an, per- 
uro üerbrenne, bcrjetjre, prae-uro brenne born an. — ur-e-d-o (in-is), 
ur-l-g-o (foi-is)f. ©rennen, Üßrnnft, ^nden. — ur-t-lca f. örennneffet. — 
ur-na f. (©efiifr au» gebrannter @rbe) Urne, ®rug, iHfdjenfrug, 2oo3= 
topf, Xem. urnü-la, ura-äli-s eine U. cutljattcnb. — us-ti-o (ön-is) 
ust-r-ina f. baä trennen; us-ta f. gebrannter ßiituobcr, Ust-lc-a, ust- 
iciu-s burd) 33rcuneit gemouuen, ustilä-g-o(in-is) f. (chamaeleon, carduus 
silvaticus); us-tor (tör-is) m. Seidjcnüerbrcnner, ustr-ic-üla f. ^>aar= 
fräu»terin, ustöl-o 1. brenne an, fenge. — H-ür-o (ft. [a]b-üro): bus- 
tu-m n. ber 51 t s 2 tjd)e gebrannte ©djeiterfjaufen, ©rabfpiget, ($rab, 
bust-ar (locus ubi concremantur mortuorum corpora Charis, l.p. 25), 
busti-cetu-m 11. ($rabftätte (ügt. bu-cetu-m 2Ö. gu, 0. 53 u.); 
com-büro (bus-si, -tu-s) 3. brenne jufamnten, combus-ti-o (ön-is), 
-türa f. SSerbrennung. — aus-tcr (tri) m. (ber biirre, trodeu nmd)enbcj 
Siibmiub, austr-äli-s, Inu-s 511m 0. gehörig. — är-c-o (= aus-, äs-eo) 
2. bin biirre, trodeu, ar-esco 3. Werbe b., tr., ex-aresco, per-aresco 
werbe gau 5 trodeu, in-aresco oertrodne, sub-aresoo werbe etwa# 
trodeu, äre- (ar-) tacio 3. mad)C b., tr., ärl-du-s (ardu-s) biirre, trodeu, 
aridi-ta-s (täti-s), äri-tü-d-o (in-is) t‘. Xiirre, Xrodeupeit ; är-ea f. 
(urfpr. trodeu gelegter freier s ^tap) Stfauptaty, ®ruub unb $3obett, £>of; 
raum, Xemte, ®cnt. areö-la, aro-äli-s jur X. gehörig; as-su-s (— ar- 
tu-s, ar-su-s) trodeu, gebörrt, gcröftet. — ar-d-e-o (ar-si, su-s) 2. brenne, 
güifje, ard-e-sc-o (ar-si) ex-, in-ardesco 3. entbrenne, crgliifjc, ard-or 
(ör-is) m. s -8ranb, GsHutt), arde-l-i-o (ön-is) m. gefcfyäftiger Müßiggänger. 

2B. vas tobten. 

rc-nenu-m (ft. ves-) Öfift, 3aubertvanf, veneno 1. uergiftc, 

Vau lock, etym. \Vortcrb. der lateiu. Sprache. 


Digitized by Google 


102 


färbe, venen-ösu-s boll ©ift, veuen-äriu-s junt ©. gehörig, Subft. 
©iftmifdjer, vene-ftcu-s giftmijdjcrifd), vene-fic-iu-m n. ©iftmifd)erei, 
Baubcrci. 

SB. Yi fycrborbredjcn (?). 

vi-Öla f. SSeildjcn, Violett, viol-eu-s, äc-eu-s biotettfarben, viol- 
äriu-m n. SSeitdjenfelb , viol-äriu-s m. SSiolettfärber. 

SB. vi treiben, jagen. 

ven-o r (vai-t-, ve-t-n-or) 1. jage, venü-bülu-m n. ^^Qbjpie^, venii- 
ti-o (ön-is), -turaf., -tu-8 4.m. vena-tor (tör-is) m., -trix (trle-is) 

f. 3>öger, sin, venat-öriu-s, icu-s, iciu-s jnr $agb flet^örig , venat-ivu-s 
bcrfänglid); Vene-fru-m (= Vena-bru-m, j. Venafro, = ^agbrebiev). 

SB. vik fommen, eintreten. 

vic-n-s in. Stabtbiertcl, ©affe, 3)orf, Dentin, vicü-lu-s, vic-änu-s 
int SDorfe tuolpienb, vic-ä-ti-m gaffentueife, Trl-vicu-s, -m (j. Trevico). 
— rlc-lmi-s, vicin-äli-s, äriu-s benachbart, Snbft. 9iad)bar, vicino-r 1. 
bin benadjbart, vicin-ia, -t-ta-s (täti-s) f. 9tad)barfd)aft. — vil-la (ft. 
vicii-la, vic-la), f. £anbljanä, 9)2eierl)of, vill-äri-s, -ü-tK-cu-s junt £. 
gehörig, villl-cu-s länblicf), Subft. bemalter, villico 1 . bin $8.; 
VLll-ius. 

SB. vik lucdjfetn, tocidjcn. 

vtc-is (em, e) f. SBcdjfel, Slbiucchfelung, Stelle, ©efcf)äft, in- 
vicem, vic-ä-ti-m tbedjfeltbcife, gegeitfeitig (ad vicem glcid)), vic-äriu-s 
ftcllbcrtrctcnb, Snbft. Stellbcrtreter, vicari-änu-s junt St. gehörig; 
vie-is-si-m , viciss-ä-ti-m tbicbcrum (= vices-ti-m SOiifibilbung bom 5tom. 
s 4$l.), viciss-i-tü-d-o (m-is) f. SBcdjfel. — vit-o (ft. vic-i-to) de-vito, 
e-vito 1. tueid)e au§, nteibc, bernteibe, vitä-ti-o (ön-is) f. SScrmeibeit, 
vita-bllli-s benneiblid), vita-bundu-s bernteibenb. 

SB. vik fäntpfen, fdjlagen. 

ri-n-c-o (vic-i, vic-ta-s) 3. fiege, befiege, con-vinco übertueife, 
tuiberlcge, de-vinco iibertoinbe bullig, e-vinco id., erlange fiegenb, fepc 
burd), per-vinco id., re-vinco befiege tuieber, tuiberlcge; vic-tor (tör-is) 
m., -trix (tric-is) f. Sieger, sin, vietör-ia f. Sieg, Victor-ia, -iu-s, 
Vic-a Pota (Beiname ber Victoria), Vl-tu-la (©öttin be§ $riuntpl)c3), 
vict.ori-ösu-8 fiegreid), victori-äli-s 511m S. gehörig, victoriätu-s m. mit 
bem !öilbniffe ber 2$. gcfdpnücftc Silbermünäe, vinc-i-bili-s lcid)t 51t 
befiegett; vinc-ia-m (dicebant continentem Fest. p. 379). — vic-ttma 
f. Sd)lad)topfcr, Opfer, victimo 1. opfere, victim-äriu-s 511m Opfers 
tljier gehörig, Snbft. Opferbiener, victimä-tor (tör-is) m. Dpferfd)läd)ter. 

SB. vid felpt. 

rul-e.-o (vid-i, vl-sn-s) 2. fel)C, nclptte tbafyr, videor 2. crfc^cine, 
in-video fetje fdjcel, bencibc, per-video betradjte, fe^c ein, prae-video 
fet)e borfjer, pro-video felje borljer, forge, beforge, re-video fet)e tuieber; 


\ 


Digitized by Google 


1(53 


rlsi-o (ön-is) (= vid-ti-on) f. vi-su-s (ft. vid-tu-s) 4 . m. Scben , Stn-- 
bticf, @rfd)einung, visu-äli-s burd) StnjdjQucit gewonnen; vide-licet 
leidjt crficptüd), offenbar; e-vulen-s (tis) fjevuorfdjcinenb, augenfd)cinlid), 
evident-ia f. Kare Xarftetlung ; in-vid-ia f. 9tcib, Wijjgunft, invidi- 
ösu-s neibifd), benciben?ioertf|, oerf)ajjt, invld-u-s neibifd) ; pro-vident-ia 
f. '-Borfetjung, ißorforge, provid-u-s borfidjtig, borforgenb, prüden-s 
(= pro-videns pro-vdens) Oorl)erfet)cnb, einfidjtäbotl, fing, prudent-ia 
f. 93 orljcrtuiffett , fienntnijj, Slngtjcit, Prudent-iu-s. — di-vid-o (vls-i, 
vi-su-s) 3 . (— finbe nuäctnnnbcr, unterfdjeibe) tfjcite (ein), fdjeibe, 
divid-ia f. Trennung, Bwictradjt, divid-uu-s tljcilbar, geteilt, divid-i- 
cula (antiqui dicebant, quae nunc sunt castella, ex quibus a rivo 
communi aquam quisque in suum fundum ducit Paul. Diac. 70. 12), 
divisi-o (ft. divid-ti-o) (ön-is) f. (£int()Citung, divisüra f. Bestreitung, 
divis-or (ör-is) m. C£intt)cilcr. — vi-tru-m (ft. vid-tru-m) n. ©taä, 
vitr-äriu-s m. ©tasbtäfer, vitr-eu-s gtäjern, burd)fid)tig, vitre-5-mm-a 
n. ^(. ©la3geid)irre, vitri-äria f. ©laisfraut (parietaria). — viso fmotjt 
= vi-vid-s-o) (vis-i, vi-su-s) 3. befere, bcfucTc, con-viso bcjcTauc alt- 
feitig, in-viso feijc oft, befud)c, fere f)ineiit, pro-viso fere uortuärts o. 
nacT etwas r* n » se-viso fere pirücf o. nad), beficTtige, bcfucTe toieber; 
Svequ. vls-i-to 1., visitä-ti-o (ön-is) f. Stnbticf, tBefudj. 

SB. vidh teer fein, mangeln. 

vt d-uu-s berwitwet, teer, beraubt, Subft. SBitwcr, (-ua) SEÜitwe, 
viduo 1. ntacTe teer, beraube, vidui-ta-s (tät.i-s) f., vidü-v-iu-m n., 
vidu-5-tu-s 4. m. SBitWcnftanb. 

SB. vidh fcTtagen. 

vib-ex (ic-is) (== veidh-, veif-, veib-ic-) f. (Strieme (bon ben 
Rieben). 

SB. vip fcTtbingcn, gittern. 

vib-ro 1. fdjwinge, ft^Ieuberc , Strttv. bin in jittentber '-Bewegung, 
fdjimmerc, con-vibro tommc in j. Sö-, e-vibro bewege fdjwingcnb, re- 
vibro taffe wicbcr erfdieinen, erfdjeine Wicber, vibrä-meu (min-is) n., 
-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. fcTwiitgcnbc ^Bewegung, vibrä-blli-s fdjwing= 
bar, fcTimmernb ; vibrissae (pili in naribus hominum, dict.i quod bis 
evulsis caput vibratur Pest. p. 370), vibrissare (est vocem in can- 
tando crispare Titin. ap. Fest. p. 370). 

vira Wann, §etb. 

vir (vlr-i) m. Warnt, vlr-a f. SBcib (Pest. p. 261. 17), vir-ä-g-o 
(tn-is) f. mäunticTe Jungfrau, £>elbin, vir-e-sco 3. erftarte, e-viro 1. 
entmanne, entträfte, vir-ili-s männlid), mannraft, vinll-ta-s (tät.i-s) f. 
Wünnlidjfeit, Wannt)aftigfeit, vir-i-ti-m 9Jiaitn für Wann, eiitjeln, vlr- 
ösu-s mann4fiid)tig, vir-i-ösu-s ftart, träftig. — vir-tu-s (tüt-is) f. 
Wannreit, ‘Jiidjtigteit, tJugenb, Sapferfcit. 

n* 


Digitized by Google 



104 


visa «Saft, ®ift. 

vir-u-s n. Sd)leim, giftige glüffigfeit, mibriger ÖJerncfy, vir-ösu-s, 
vir-u-lentus boß Sdjleint u. f. m. — vis-cu-m (-s) n. SJtiftel, $8ogel= 
leint, visc-ä-tu-s mit 18. beftridjen, visc-i-du-s, -ösu-s fiebrig, jälje. — 
visc-er-a n. $1. bie meinen Xljcile bc§ ®örper§, ftleifd) unter ber £>aut, 
(Siitgemeibe, viscer-eu-s au3 $leifd) befteljenb, viscerä-ti-o (ön-is) f. 
öffeutl. 5leifd)bertl)eilung, viscellä-tu-s mit ftijdjs o. SBögeleingetoeibett 
gefüllt, Viscell-inu-s; e-viscer-o 1 . beraube ber ßnngemeibe, jcrflcifd^e, 
in-viscero füge in bie ßiitgemcibe hinein. 

vc- aufjer, au§. 

ve-cor-s (cord-is) bcrftanbe§lo», mafjnfinnig, vecord-ia f. 53er= 
ftanbe^lofigfeit, SSalpifinn ; ve-gremdi-s nid)t eben grofj; ve-pallidu-s 
feljr blaff; ve-sänu-s unfinnig, rafenb, verfan- ia f. SRaferei, vesani-o 4. 
bin rafenb; ve-sti-bulu-m (f. SS. sta ), ve-stig-iu-m (f. SS. stigh ). 

vai Sntcrjection. 

vae mel) (Slu»brud be§ Unmidcnä, SdpncrseS, ber 3)rofptng). 

SS. vragh tte&en. 

rig-o ir-rigo 1. nepe, betuäfferc, rigä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. 
m. S3emäfferit, rigä-tor (-tör-is) m. löemäfferer, rig-uu-s betuäffernb, 
bemäffert. 

SS. vran, varn bermunbeit. 

vuln-us (er-is) n. SSunbe, vulner-o 1. bermuube, con-vulnero 
bermuube ftarf, vulnerä-ti-o (ön-is) f. SSermunbung, vulner-äriu-s jur 
SS. gehörig, Subft. SSunbar$t, vulnerä-bili-s bermunbeub, vulni-ficu-s 
(ft. vulneri-ficus) id. 


s. 


sa fatt, fattfam. 

sä-t-is (= sat-ius, bgl. mag-is = mag-ius) berfürjt sat genug, 
geniigettb (satin = satis-ne); sät-i-o 1 . fättige, ex-satio fättige böllig, 
sati-a-s (äti-s), satie-ta-s (täti-s) f. ^)inlänglid)leit, Sättigung, Ueber= 
brufj; sä-tur (tür-a, u-m) fatt, gefättigt, boflauf berfefjen, saturo 1., ex- 
saturo = satio, exsatio, satur-i-ta-s (täti-s), saturä-ti-o (ön-is) f., -men 
(min-is) n. Sättigung, Dentin, satullu-s, satullo 1 . — sätura f. 
(erg. lanx) eigentlich eine mit bcrfd)iebeneu ^riidjtcu bodgefüllte Sdpile, 
grudßfdjale, bann: ®emifd)te3, Slderlei. — sätur-eja f. Saturci (jonft 
cunila) (mürbe ben Speifen al§ ®emürj jugefept). 

sa Ißronontinalftamm (nrfpr. allgemein rcflejib). 
su-n-s (altl. so-vo-s = sa-va-s; altl. sa-s, sa, sa-m, sa-psa = 
i-psa Uteflcjnb für ade Ißerfoncn:) eigen, fein, iljr; sui, sibi, se 
(bgl. Ißron.ftamm na, «a)j SM-e-o(ntad)e mir eigen) bin getuofpit, pflege, 
sue-sc-o (-vi , -tu-s) as-suesco cou-suesco in-suesco 3. gemöfpte, de-suesco 


Digilized by Google 


165 


enttoöljne, sue-, con-sue-tu-d-o (m-is)f. ($emof)n!jeit, consue-ti-o (ön-is) 
f. gufamrnengcmöfynung 51t verliebtem Umgänge; man-suesco (= manui 
suesco gemöfptc nttd) an bie |>anb) 3. merbc jaljm, ’jßart. mansue-tu-s 
gejä^mt, za!)tn, ntUb, mansuetü-d-o (m-is) f. 3 a f) in ^eit r Sanftmut!). 
— sl, sei (= sva-i, Socatio in rctat. SBcbeutung) mcnit, Wofern, si- 
cubi, si-cunde (f. fßron.ftamm ha), si-n (= si-ne) memt aber, ni-si (f. Partie. 
««); si-c (a!tt. si-ce, bentonftr. SSebeututtg) fo, fo fcfjr, si-ci-ne fo? 
a!fo? si-vc (f. 3B. var) ; si-rem-ps(e) (l)g!. eique omnium rerum si- 
remps lex esto Tab. Bant. lin. 10) = si -f- rem (SIccuf. ber 
§ie!)ung) + p + se, a!fo: fo ber Sad)c itacf) ebenfo, gcrabe ebenfo; 
se-d (se-t) urfpr. se-dum ügt. haud-dum, ne-dum u. f. m. (in rcffejr. 
33ebcutmtg) Gonj. aber, fottbern, <ßräp. (a!t!.) ofpte, fonber (sed fraude 
Inscr., se fraude XII tab. Oie. leg. 2. 24); st-nc (= ba nicf)t, fo nid)t 
= gefdjiebcn, gefonbert öott, b. i.) o!)ite, ne-si (pro sine positum est 
in lege dedieationis arae Dianae Aventinensis Fest. p. 165. 26). — 
sc-mi-ta (von *se-mu-s = seorsus, separatus) f. 9tebenmcg, ffuftmeg, 
semit-äli-s 31t bett 9t. gef)., semit-äriu-s auf b. 9t. befinbüd). — sö-lu-s 
(für fidj) == allein, einzig (2!bü. solum allein), solo, de-solo 1. utad)C 
einfam, cutüöÜcre, söli-vägu-s einzeln umf)erfd)meifeub, soli-t-äriu-s 
einjetn, abgefonbert, soli-ta-s (täti-s) f. Sltteinfein, soli-tü-d-o (m-is) 
f. (Einfamfeit, SSerfaffenljeit. — sd-dä-li-s (— sva-dha-li-s, 28. dha t!)uit, 
Vgl. Sanäfr. sva-dhä (Ecmoljnljcit) comm. $efäl)rte, (Eenoffe (sodali-a f.), 
sodali-ta-s (täti-s) f. (Eenoffenfdjaft, sodal-ic-iu-s famerabfdjaftlid) ; 
södes (in ber 2lnrebe: Xrauter, Sieber, vgl. ij&etog). — sol-e-o (1 ft. 
d, vgl. sed sol-iu-m, od ol-or) (soli-tu-s) 2. pflege, bin gemo!)ttt, as- 
solct e§ pflegt bei ctma§ 51t gefdjefjen, in-sole-sc-o 3. merbe f)odj; 
müttjig, ftol§ , ffrequ. soli-to 1. — so-ccr (eri, alt!. 9tont. soceru-s) m. 
Scfjmiegeroater (= sva-kura-s eigener perr), socru-s 4. f. Sdjmieger; 
mutter. — soror (ör-is) f. (= sva-s-tar, sva-s-sar, sva-sar, so-sor) f. 
Srfjmcfter, jDentin. soror-cüla, sorör'-iu-s fdpoefterüd); söbrinu-s , a 
(= soror-bri-no sor-bri-no sö-bri-no, Suff, bri ftatt bro) Sdjmeftcr= 
ünb, @tefd)mifterfinb, con-sobrinu-s , a id. 

28. sa, sa-g , sa-p fäeit. 

sc-r-o (se-sa-o) (se-vi, sä-tu-s) 3. fäe, pflanze, circum-sero befäe 
ringsum, consero befäe, bepflanze, in-sero pffanje 0. präge eilt, inter- 
sero fäe bazmifdjen, ob-sero = consero, pro-sero bringe fäenb !)crüor, 
erzeuge, re-sero befäe mieber, sub-sero fäe 0. pflangc itadj, bajn. — sä-ti-o 
(ön-is) f. ba3 Säen, ^ßf!., sä-tor (tör-is) m. Säer, ^3f!., satör-iu-s jum 
S., ^ßf!. gehörig, sät-ivu-s ma3 gefät, gepf!. mirb, in-sl-ti-o (ön-is) f. 
-tu-s 4. m. (Einpfropfung, in-si-tor (tör-is) m. ^Sfropfcr, in-sit-lciu-s, 
-ivu-s eingepfropft, uned)t, pro-sa-tr-ix f. (Erzeugerin (Gloss. Isid.). — 
sc-mcn (m!n-is), semm-iu-m n. Samen, semin-o 1. fäe, dis-semino 
breite aus, in-semino fäe 0. pflanje ein, prae-semino fäe oorf)er, pro- 
semino fäe aus, !)iu, pf!an§c fort, • re-semino fäe 0. erzeuge mieber; 


Digilized by Google 


166 


semin-äli-s jurn ©. gehörig, semin-äriu-s id., ©ubft. -mPaunt;, Pflan^ 
fältle, seminä-tor (tör-is) m. — sator, semin-ösu-s famenreid). — 
sac-culu-m n. (©aat, Gefdjledjt), Generation, Sftenfchenalter, $ml)£ ; 
ljunbert, saecul-äri-s jur ©. gel). (eccl. $citlid), tueltlid), l)cibnif<h). — 
(Sa-e-tur-nu-s) Sä-tur-nu-s, (= Sa-tor-no, ber ©äer) (agrorum cultor 
habetur, nominatus a satu, tenensque falcem effingitur, quae est 
insigne agricolae Festus s. v. p. 325), Saturn-ia, inu-s; Soja 
(= Ses-ia) Sessia (Tertull. spect. 8) f. Göttin be» ©äen», Sej-änu-s; 
Con-si-v-a, -ia (Pefäertn, SSciname ber Ops), -iu-s 33. beä ^anu^; 
Sem-o (ön-is) m. ©aatgottljcit. — scg-c-s (et-is) f. Saat, segöt-äli-s 
jnr ©. gel)., Seget-ia = Seja, Seges-ta (= Seget-ta) f. (Castel a 
Mare di Golfo). — prö-säp-ia f. ©tamm, Gefd)led)t, Slbftammung. 

SB. sa l>ei( fein*, ©t. sa-va. 

sä-nu-s l)eil, luol)!, gefunb, sano con-sano 1. san-e-sc-o 3. tuerbe 
Ijcil, re-sanesco (ui) tuerbe tuicber Ijeit, con-san-e-sc-o (ui) 3. ^eilc 
jufammen, per-sano l)cile OöHig, prae-sano l)cilc oor ber 3cit, re-sano 
f)cilc toicbcr, ^cite; sanä-tor (tör-is) m. Reiter, sanä-ti-o (ön-is) f. «Leitung, 
sana-bili-s heilbar, sanat-lvu-s jur .'p. bienenb, sani-ta-s (täti-s) ’f. 
Gefunbljeit, 93ef ottnen^eit ; in-sanu-s Vafenb, in-san-ia f. Jtaferci, 
insani-o 4. rafc. — sos-pe-s (— sovos-pet fyeilerlangenb ; 3>nfd)r. 
seis-pe-s) ^eil, unuerfel)rt, sospit-a (3itfd)r. sispita) f. Retterin (Juno 
Sospita, fonft dea Salus), sospito 1. rette, sospitä-tor (tör-is) m. 
Jtetter, sospita-s (täti-s) f. §eil, 3Bol)l, sospit-äli-s hcilfam; so-briu-s 
(f. SB. abh). 

SB. sak folgen; ehren (sa-n-k). 

sequ-or (secü-tu-s) 3. folge (nad)), begleite, as-sequor erreiche, 
begreife, ex-sequor folge nad), oodäiel)e, in-sequor ocvfolge, fahre fort, 
ob-sequor tuiUfafjte, per-sequor folge, Ocrfolge, pro-sequor begleite, 
oerfolge, faljre fort, rc-sequor folge rebenb, anttuorte, sub-sequor 
folge gleich barauf, rid)te mid) nad) etiuaä; grequ. sec-to-r 1. folge 
immer, überall, eifere nad), ad-sector gehe unabläffig nad), con-sector 
oerfolgc eifrig, in-sector üerfolge eifrig, greife an, Ocrfpottc; sequ-ax 
(aci-s) lcid)t folgenb, nachgiebig, sequaci-ta-s (täti-s) f. ^olgfantfcit, 
sequ-ela f. $olge, Grfolg, secü-tor, seetä-tor (tör-is) m. ^Begleiter, Sin; 
fänger, secut-ör-iu-s nad)folgcnb, secüt-ül-eja (mulier) überall (beit 
Scannern) nad)laufenb. — scc-ta f. f^olge, Grunbfähc, Partei, ©eite. 
— (a,ä-)as-sec-la (asseeiüa) m. Slnl)ängcr, Parteigänger. — scqu-cs-tcr 
(ogl. ped-es-ter, equ-es-ter) (-tra , -tru-m ober -tri-s, -tre) Ocrmittelnb, 
©ubft. (-tri, tri-s) in. SJütteläperfon, sequestru-m (re-) n. Stiebcrlegung 
einer ftreitigen ©ad)C bei einer britten Perfon, sequestro 1. lege n. f. tu. 
nieber, foitberc ab. — ex-, (ob-) sequ-iae f. .’peranäbcgleitnng cineä 
lobten, fieidjembegängnifj, ^ng. — pedi-sequu-s an f bentgufce folgenb, 
(mciftat»0nbft.) Wiener, Begleiter (-sequa$icner=in, Begleiterin). — scul- 
na (— seculna) m. (unlgär) Permittler, ©djiebäntamt, ©d)ieb£rid)ter. — 


Digitized by Google 


167 


sec-undtt-s ber folgenbe, itäcfjfte , jtpeite, secund-äni ©olbaten ber 
2. Segioit, secund-äriu-s jur 2. Erbnung gehörig, secundo 1. bc; 
giinftige, ob-secundo tpiUfafjre, gebe itad). — sec-us (Gontpar., pgl. paullo 
secus) 91bP. nadjfolgenb, anbcrä, sec-ius (neuer Gontpar., bie Sänge 
unorganifd)) anberS, nidjt ntinber, uidjtä beftotoeniger. — soc-iu-s (-ia) 
©efäljrbc, 4n, ©unbcSgenoffe, socio 1. ad-socio, con-socio ücrbtitbe, 
dis-socio trenne, sociä-blli-s öereinbor, soci-äli-s gefetlig, junt ©unbeäg. 
gef)., sociali-ta-s (täti-s) f. ©enoffenfdjaft, socie-ta-s (täti-s) f. ©enoffen; 
fdjaft, ©efcllfdjoft. — säc-e-r (ra, ru-in) (gceljrt) geheiligt, tjeitig, gc= 
mcif)t, (im fcfjlimmen ©inne: c. ©otttjeit jur ©ernid)tung gctoeifit) Per; 
fludjt, gottlos, sacel-lu-m (Semin. 0. sacru-in) n. .pcitigttjum, Stapelte, 
sacro 1. lueiljc, ((eilige, con-secro crllöre ()eilig, ex-secro-r Perloünfdje, 
ob-secro befcfpoöre, flefyc inftänbigft, re-secro befdjloore toicberfjolentlid), 
cntfiiljne; saerä-mentu-m n. Gib, $icufteib (jurib.: bie an einem 1). 
Crtc jum ©roccfi bepenirte, in fpäterer Beit Perbürgte ©traffumme, 
Sgroccff; eccles. religiöfcä ©efjcimnijj, baä bei ber Xaufe abgelegte 33e- 
fenntnife), sacr-äriu-m n. §eiligenfd)ranf, £>ei(igt()um, saerä-ti-o (ön-is) 
f. 2öeil)ung, 2Bibmung, sacri-cöla comni. Epferbicner, Ißriefter, sacri- 
ma (appellabant musturn quod Libero sacrifieabant pro vineis et vasis 
et ipso vino conservaudis, sicut praemetiuin de spicis Paul. D. 319. 2); 
saccr-dö-s (ti-s) (f. 2B. da geben) coium. (ffem. -döt-a Or. inscr. 2184) 
©riefter, =in, Sacerdo-s, $emin. sacerdöt-ü-la, sacerdot-iu-m ©riefter= 
ttjum, -ttJÜrbe , sacerdot-äli-s prieftcrlid) ; sacri-fico 1. opfere, sacri- 
flc-iu-m n. Epfer ; sacri-lög-u-s (©etpeiljteä (icrauelefenb ) tempel-- 
räuberifdj, Permeat, sacrileg-iu-m u. Xcmpclraub, fReligionäfdjänbung. 
— sanc-i-o (sanxi, sanc-tu-s, -l-tus) 4. fefje feft (burdj retigiöfe 2Beil)e), 
befräftige, Pcrorbne, Perpönc; (©art. als 2lbj.) sanc-tu-s unoerlefelidj, 
((eilig, fittlid) rein, Sanc-tu-s, Sanc-u-s (Sangu-s); Sanqu-äli-s porta 
(appellatur proxima aedi Sanci Paul. 1). 345. 2), S. avis ber bem S. 
((eilige ©ogel (©eiitbrcdjcr); sanctl-mönia f. ^eiligteit, ©ittcnrcinljeit, 
sanctünoni-äli-s jur gct)., ((eilig, religiös, sanc-ti-o (ön-is) f. um 
oertefjlidje ©eftimmung be§ ©efefces, sancti-ta-s (täti-s) f. llnberle^ 
lidjteit, bann = sanetimonia, sancti-tü-d-o (m-is) f. £>eiligleit, sanc- 
tor (tör-is) m. ©crorbuer, sanctu-äriu-m n. ((eiliger Ert, ©cfjeinifabinet 
eines ßürften. 

25. sak, sag, (svak svag =) suk, süy, sap fließen (fließen 
madjen), fangen, fdjntfrfen, inerten. 

sa-n-t/u-i-s (sangu-en n.) (®en. sangu-in-is) m. ©lut, Dentin, 
sangui-cülu-s m. ©lutumrft, sanguin-3riu-s jum ©. gel)., blutbiirftig, 
sanguin-eu-s blutig, blutrotl), sanguin-o 1. bin bl. bl., sanguina-ti-o 
(ön-is) f. baS ©luten, sanguin-ö-lentu-s bluterfiillt, blutgierig, 
sauguiu-ösu-s oollbliitig. — sue-u-s m. Soft, sucl-du-s faftig, frifet), 
sucido 1. madje f., fr., süc-o (ön-is) m. Sauger, sue-ösu-s, suc-ü-lentus 
faftreid), sucosi-ta-s (täti-s) f. Saftfiitlc, in-suco 1. fcudjtc an. — 


Digitized by Google 



168 


süc-inu-m n. '-8 ent [teilt (mt<5 Saumtjnrj entfteljenb), sucin-u-s, -en-s 
aus S., uucin-äceu-s bernfteinfarbig. — süg-o (suxi, suc-tu-s) 3. fauge, 
ox-sug-o (e-o 2.) fange aus, suc-tu-s 4. m. Saugen; sangui-süga f. 
Stutfauger, ©tuteget. — sü-men (mm-is) (= sug-men) n. ©ruft bcö 
fäugenben 3Beibd)en3, Saugtuarje, Saueuter, [fcttftiid, sumin-stu-s 
mit mitdjBotten Saitgtoarjen uerfefjen. — sug-Wo 1. (uott e. Sßomeit 
*sug-illu-s b(utriinftig) braun unb blau [djtagen , Berieten, befefjimpfett, 
sugillä-ti-o (ön-is) f. blauer 5(ed, Sefdjimpfuitg. — sap-a f. ©totpi-- 
faft. — säp-o (ön-is) m. Seife, sapon-5-tu-s eingefeift- — sap-inu-s f. 
eine 9(rt$idjte o. Sanne. — seb-u-m n. Unfdjtitt, Sntg, seb-ösu-s tatgig, 
seb-äli-s auä seb-Sceu-s m. Xatgtidjt, sebo 1. bereite auä %. — 
säp-i-o [i-vi] 3. fdpnctfe, merfe, bin cinfidjtig, con-sipio itetjmc bie 
(bebauten jufantmen, bin rcdjt bei Sinnen, de-sipio bin o. tjanbte uns 
finnig, re-sipio fdjmede nad) etioaä, sub-sipio fdpnede etttiaS, sap-or 
(ör-is) m. ©efdjmad, sapor-5-tu-s fd)tnacff)aft' gctuadit, sapor-ösu-s 
fd)madf)aft; (©art. als ?tbj.) sapi-cn-s einfidjtönott, ttng, tueifc (©egenf. 
in-sipiens), sapient-ia f. (Stnfidjt, Slugtjeit, SBeiSljcit (@gf. in-sipientia), 
sapl-du-s fdjmadfjaft, tucifc (©gf. in-slpidu-s), saperda (saperdae 
quasi sapientes vel eligentes Pest. p. 325. 10). — 

2Ö. sak fagen, jeigen (atttat.) 

scc-tu-s 4. m. Siebe (sectus aperire Marc. Cap. 1. 10), secuta 
est (locuta est), in-sec-ti-ön-es (narrationes), in-secendo (dicendo), in- 
sece in-seque ((frnper.) crjäfjtc »ucitcr (Enn.), insexit (dixit), insequis 
(narr an, refers et interdum pergis). 

2B. sak, ska, ski (ska-n, skan-d, ski-d) fefjrteiben, graben, fjauen, 
fpalten, fdjeiben, entfdjeibcit. 

sec (=sac): sec-o (-ui, -tu-s) 1. fdineibc (ab), jerfdpteibe, circum- 
seco fcfjneibc ringsum, befdjncibc, con-seco fdjneibc äufainnteu, de-seco 
fdineibc ab, dis-seco jerfcfjncibe, ex-seco fdjncibc auS, in-seco fdpieibe 
ein, inter-seco trenne, per-seco jerfdjneibe Böttig, ab, auS, prae-seco 
fd)ncibe Born ab, pro-seco id., fdpteibe tncg, auf, Bcrfd)tteibe, re-seco 
fdjncibe «lieber, (öS, sub-seco fdineibc unten ab; sec-5le (i-s) n. @e- 
treibeart (SRoggen?), secä-mentu-m n. SdjnifjlBerf, sect-äriu-s Ber= 
fdinittcn, caftrirt, sect-ili-s gefdpiitten, fdjneibbar, sec-ti-o (ön-is) f. 
Sdjncibcn, 3ertf)citung, Stnjtaufen (ber bem Staate anfjeimgefaHenen 
unb ©ctjufä bcs ©Meberucrfaufä parcettirtcn ©üter), sec-tor (tör-is) m. 
Sdjttciber, Stuffftufcr, sec-türa t. Sdptcibctt, Sdjnitt. — scc-üri-s f. Seit, 
9(jt; scc-üla f. Sid)et; ser-ra (== sec-ra) f. Säge, Xentin. serrü-la, 
serro 1. fage, serrä-blli-s fägbar, serrä-ti-m, -töriu-s, -tu-s fägeförmig, 
gejaeft; serr-ä-g-o (In-is) f. Sägefpänc; seg-mm (mln-is), -mentu-m 
n. Sdjnitt, Ütbfdjnitt, Stüddjen, ©otbbefap, segraent-ä-tu-s borbirt, 
befd)tageu, re-segmina n. ©t. Sdjnipdien; re-sex (sec-is) befdjnittenc 
junge Siebe; feni-sec-a , -sector, -sex (sSc-is) m. .ficumadjer, feni- 
slc-ia f., -iu-m n. $euf)aufcn; in-stc-ia f. (iu-m, n.) e. ?trt SBiirftc, 


Digitized by Google 



169 


®emin. insicio-lu-m; scc-e-sjn-ta (j. SB. spi) f. fcfeneibeub fcharfcS 
SBerfjeug: SJteffcr, Cpfernteffer; sec-imi-m (libum est quod secespita 
secatur Paul. Diac. p. 349. 3); sub-sfc-Ivu-s unten abgefefwitten, ob: 
fallcnb , erübrigt. — sic-a f. 35otd) (an* einer idjniücfjcrcn Sicbenfonn 
sie), 3>emin. sicä-la, sic-äriu-s 2Rcucf|clmörber ; sic-tli-s f. Sichel, 
$)emin. sicili-cöla, sicili-o 4. meitje mit ber ©icf)et ltad), sicill-menta 
n. SJ1. mit b. ©. SfachgemähteS, sicili-cu-m n. S3rud)tljeil : '/ 4g oom 
Rufe, o. 3°d), uom 9(3, Bon ber ©tunbe. — saxum (— sac-tu-m) n. 
(9Ibgc()oueue3, SlbgeriffeneS) Relsqtiicf, =blocf, großer ©tein, Dentin, 
saxö-lu-m, sax-5-tIli-s bei ben Reifen befinblid), sax-Stu-m n. fclfiger 
Ort, sax-eu-s felfig, fteinern, saxi-frSg-u-s ©teilte scrmnlmenb, (-a 
herba Steinbrecher), sax-ösu-s felfig, fteinig, 'saxösi-ta-s (saxi-ta-s) 
(-täti-s) f. ©teinhärte. — sexu-s (— sec- tu -s) 4. m. ®cfd)lecht (Gloss. 
Philox.: sexus appia yvvcaxiiov), sexu-Sli-s gefd)(ed)tlid). — ska, 
ska-n, skan-d: squädu-s m., -thm f. (ogl. xij-x-og ©d)lunb) .ftaififd). — 
can-älis comm,- (©cgrabencS) Gaual, ©djadjt, ©rube, SRinne, SDcmin. 
canali-cölu-s (a), canali-colae (homines forenses pauperes dicti, quod 
circa canales fori consisterent Paul. D. p. 45. 18); cun-i-cühi-s 
m. ©tollen, SJtine, Kaninchen (als grabenbeS Jh' f Bb cunicul-ösus 
minenreich, cunicul-ilriu-s , -5-tor (tör-is) m. SJfiiteur, cunicul-n-ti-m 
mitten;, röhrenartig. — scand-ü-la f. (©efpaltencS) ©chinbel, Tachlattc, 
seandul-5riu-s m. 2ad)beder. — ski, skid: sci-o 4. (jdjeibe) fenne, 
Weife, Ucrftefec, cou-scio bin mir bewnfet, ne-scio weife nicht; sei-sco 3. 
erfahre, befd)(iefec, a-seisco nehme an, auf, con-scisco füge 311, desci- 
sco fdjeibe 0. trenne midi (0-?, falle ab, prae-seisco erfahre 0. er= 
forfche oorfjcr, re-scisco erfahre; sci-bili-s wifebar, erfennbar, scient-ia 
f. Scnntnife, SBiffen, SBiffenfcfeaft, scienti-sli-s miffenfdiaftlicti , scl-Hcet 
(= scire licet; ober sei, licet) oerfteht fid), offenbar, natürlid), sciu-s 
wiffenb, funbig, Tcmin. sciö-lu-s £albtoiffcr, ®gf. in-Bciu-s, in-sci-ti-a 
f. Unwiffenfeeit, Unfenntnife; (SSart.) sn-tu-s (001t scisco) erfahren, 
funbig, Subft. scl-tu-m (plebi-scltu-m) n. Vefd)(ufe (SBolfSb.); scisc-i-to-r 
sci-to-r 1. forfdjc nad), sciscitä-tor (tör-is) m. 92ad)f orfdier , sei-, sciscl- 
tä-ti-o (ön-is) f. Siadiforidjung, scita-menta 11. fßl. au3gefucf)tc 2ecfer= 
biffen, Reinheiten. — sci-n-d-o (scld-i, scis-su-s) 3. jcrfpalte, jerrcifee, 
ab-scindo reifee ab, cireum-scindo reifee ringsum ab, con-scindo, de- 
scindo jerreifec, jerfpalte, di-scindo id., ex-scindo reifee auS, jerftöre, 
inter-scindo trenne, unterbreche, per-scindo jerreifec, prae-scindo jer- 
reifee 0. jertfjeile oorher, pro-scindo reifee (Born) auf, brache, burdp 
furche, rc-scindo äerreifee Wicber, reifee ab, loS, Oernichte; di-scld-iu-m n. 
Trennung, 3wiefpalt, ex-cid-iu-m n. 3erftörung, Vernichtung; scissüra 
(= scid-tura) f. 3 a 'thei(ung, ©paltung, scissili-s jertfeeilbar, 3er; 
riffen, scissor (ör-is) m. Sorfdjneiber. — cucd-o (= skaid-o) (ce-cld-i, 
cae-su-s) 3. fpalte, 3crl)auc, hauenicbcr; (Gompofita -rido, cld-i, clsu-s) 
abs-cido h nue / fd)ncibe ab, ac-cldo h Q Ue an, zerrütte , de-cldo 
(f. unten), dis-cldo 3crhauc, ex-cldo haue au», in-cido haue ein, unter; 


Digitized by Google 



170 


brccfye, inter-cido scrfdpteibe, oc-cido fd)lage nieber, tobte, prae-cido 
t)aue Dorn ab, faffe fur§, rc-cido fyauc ab, Per fdjncibc , suc-cido paue 
unten ab, trans-cido burd)f)aue, §erb)aue , prügle burd) ; occisitantur = 
occiduntur (C. Gracch. ap. Fest. p. 201); cacd-c-s (i-s) f. 9heberf|auen, 
©enteret, caed-uu-s jum £>auen geneigt (caedua silva Unterljolj) ; 
Caed-ic-iu-8 ; caesi-m t)icbtucifc , caesi-o (ön-is) f. Bebauen, caes-or 
(ör-is) in. Raiter, eaesüra f. Raiten, CSinfcfjnitt, däfur (aud) incisio); 
clsoriu-m n. Sdjncibeinftrumcnt. — cac-s])c-s (spi-t-is) (f. SB. s pi) m. 
fdjarf gcfdjnitteneä drbftiid, fRajenftüd, fftafen, caespit-lc-iu-s au» fRafett 
gentad)t, caespit-ä-tor (tör-is) m. Sinjenldufer (S3encnitung bcä an 
SBaffergallen leibenbeit ^3fcrbe3). — cae-mentu-m (— caed-i-mentu-m) 
n. SSrucfyftein, Sprengftcin, eaement -Ic-iu-s au3 Br. beftefyenb, caement- 
äriu-s m. Stcinbrcdjcr. — cae-lu-m (ft. caed-lu-m) n. dirabftidjcl, 
SReifjcl (t)ulg. Bat. cll-i-o, ön-is m.), caelo 1. graöire, cifelire, caelä- 
men (mm-is) n. fyalberfjobcne, cifelirte Slrbeit, caelä-tor (tör-is) m. 
difeleur, caela-türa f. difelir=, ($rabirfunft. — dc-cld-o (cid-i, ci-su-s) 
3. serfdjneibc, cntfdjcibc, ntad)C bcutlid) (fycll); ba5u: caesiu-s (= caed- 
tiu-s) tjclldugig, Caes-iu-s, Caes-enniu-s, Caes-etiu-s, Caes-o (Kaes-o) 
(ön-is), Caesön-iu-s, Caeson-Inu-s, Caesul-la (= Caeson-la, ögl. 
lenullu-s au£ lenon-lus), Caesul-enu-s; Caenlna (= Caes-n-In-a?); 
Caes-ar (är-is) (ober mit caesar-ie-s gnfammenljdngenb?). 

i 

SB. sak mefjren, brängcn. 

saep-irO (-si, -tu-s) 4. um^aune, berloaljre, befere, circum-saepio 
umjäune ring£, con-saepio id., dis-saepio fdjeibc ab (burd) Untjäunen), 
intcr-saepio üergdune, üerfperre, ob-saepio id., prae-saepio ocrgdunc 
oorn, ücrfdjlicfsc; saep-e-s (i-s) f. 3aun, (Mjege, d)emin. saepi-cüla, 
sacpl-men, -menta-m n., saep-ti-o (ön-is) f. = saepes; prae-saep e 
(i-s), -iu-m n., -es (is), ia f. Okljegc, Stall, .£>ürbc. — sacpc oft, 
l)dufig, nncbcrfyolentlid), 3)cmtn. saepius-cüle, saepi-s Slbj. oftmalig 
(-ior, -issimu-s). 

sakarn (== sa mit -{- ak gefjcn) mit. 

cum ($nfd)r. aud) com) (Slbmerfung be» sa-) mit, fammt, nebft 
(in ßufantmenf. com-, con- (gebclpit Oor f unb s), co-: com-buro, 
con-duco, co-arguo). — cömc-s (i-t-is) comm. (Stamm *co-mo, SBcitcr= 
bilbuitg comi-t) ^Begleiter , (Senoffe, in-comitem (sine comite Paul. D. 
p. 107. 20), comito-r 1. begleite, comit-ä-tu-s 4. m. Begleitung, 
folge; comit-iu-m n. Samntclplap, Boll30erfamntlung, comiti-äli-s 
ju ben dom. gcl)., comiti-ä-tus 4. m. SSerfammlung beä BolfeSgu beudom.; 
in-comitiare (significat tale convicium facere, pro quo necesso sit in 
comitium, hoc est in conventum, venire; Plaut. Cure. 3. 1. 30: quaeso 
ne me incomities. Paul. 1). p. 107. 5). — com-minus in ber fftdlje, 
gerabe SBeg§ (t>gl. e-mmus St. aka). — con-trä ($lbl. 5ent., Süffig 
-tara) Slbo. ^rdp., gegenüber, gegen, contr-äriu-s gegcniiberdiegenb, 


Digilized by Google 


171 


*fteljenb, entgegcnflcfcfet, contrö-versu-s gegeneinanbcr gemenbet, contro- 
vers-ia f. (entgcgcngcfc^tc Siic^tuitg bcr Parteien) Streitigleit, Streitfrage. 

SB. sag betfen, heften; malirnefjmen. 

säg-u-m n. (altl. -s, m.) SKantel, ftricgsmantel, S!emiit. sagö- 
lu-in, sag-ä-tu-s, sagül-ä-tu-s mit bem SDtantcI befleibet. — sac-cu-s 

m. (bcr bedeute ) Sact, Dcmiii. saccü-lu-s, eacc-sriu-s m. Sacfträger, 
sacc-eu-8 au3 Satfleinmanb, saccell-S-ti-o (ön-isj f. Stuflegen eilte* 
Särfd>cn4 (trodencr Umfdjlag), sacci-bucci-s pauäbärfig, Baeco 1. jeitje 
burd) ein Säddjen, filtrirc, saccfil-äriu-s m. ©elbfädler, Xafdicnbicb. 
— 80 c-ctt -8 m. (bcr ben gufj beefenbe) Sdpil), gufjbeflcibung ber 
Gomöbeit (baficr meton. Gomöbie), Scmin. soccü-lu-s m. ©antoffel, 
socc-5-tu-s pantoffeltragcnb. — säg-itta (urfpr. sag-i-ta) f. (ber Ijaftcnbe) 
©feil, $emin. sagittü-la, sagitt-Sriu-a jum ©feil gct}., Subft. ©feil; 
fd)ü(}e, sagitto 1. fdpefjc Pfeile. — segesirt (seg-i-tri) n. ('Jibf. -ia f.) 
Derfe (öon Strof), SKattc, XtjierfcUeu K — sig-nu-m n. (ba3 ^aftenbe) 
3eic^en, ©lerfmal, gclbjeidjcn, Signal, siguo 1. bejeiefpte, fieglc, ad-signo 
jcidpie an, weife an, lege bei, übergebe, circum-signo jcidpie ringsum, 
con-signo unterjeidpte, de-signo bejeiefpte, orbne an, ex-signo jcidpie 
auf, öer^eicfjnc, ob-signo ficgle, ücrfiegle, per-signo = ex-signo, prae- 
signo bejeiefpte Oorfjer, re-signo cntficgle, rocife an, sub-signo Der: 
jeidpte unten, oerbürge; signä-efilu-m n. 3*-‘icf)en , Siegel, sigua-tor 
(tör-is) m. befiegelnbcr 3euge, signatör-iu-s jum Siegeln gehörig; 
Sign-ia (j. Segni); signi-fer (fer-a, -um) jeidjentragenb: Stcrnbilber 
enttjaltenb, galjncnträger; signl-flco 1. bejeicfjne, geige an, signiiieü- 
ti-o (ön-is) f. (-tu-s 4. m.) ©ejeidjnung, ©ebeutung; Xentiti. sig-illa 

n. ©1. (feiten u-m Sing.) ©ilber, Siegel, ©etfdjaft, sigill-aria n. ©1. 
©ilberfeft, ©ötterbilber, sigill-5-tu-s mit Öilbcrdieu oerfef)en ; sig-la n. ©I. 
Slbbreointurcn, Stb für g u n g g e i d) c n ; seg-ullum n. (tedpt. SluSbrud in b. 
©crgntannäipradjc) äußeres Slcmtjeidjctt bes ©orfjanbcnfeinS einer ©olb; 
mine; in-signi-s mit ftennjeidjen uerfeljen, aucigejeidpiet, Subft. -e (i-s) 
u. 3nfignien, Gljrcnjcid)en, insigni-o 4. bejeidtne, jeidpte au6; prac- 
signi-s au$gejeid)nct üor anbern. — seg-ni-s (am Orte Ijaftenb) fäumig, 
träge, mut^loS, segm-ti-a, e-s, ta-s (täti-s) f. Saumfeligfeit u. f. to., 
segn-e-sc-o 3. toerbe langfamer. — säg-i-o 4. tteljme n>at)r, prae-sagio 
nehme Oorauä waljr, Ijabc eine ©orempfiubintg, alpte, weiffnge (sagire 
sentire acute est — is, qui ante sagit, quam oblata res est, dicitur 
praesagire Cic. div. 1. 31. 65), säg-ax (aci-s) jd)arfempfinbenb, fdjarf- 
fittnig, sag5ci-ta-s (täti-s) f. @d)arffinn; säg-n-s watjrfngenb, Subft. 
-a f. Zauberin, fluge grau. 

SB. sag fättigen. 

sag-ina f. gütterung, ©läftung, SJtaft, sagino 1. füttere, mäfte, 
saginn-ti-o (öu-is) f. = sagina, sagin-ariu-m n. ©taftftafl. 

SB. sad gehen. 

sed-ü-lu-s (eigentlich: jum tpitu unb Jpcrgcljen geneigt; pgl. bibiüu-s, 


V" 


Digitized by Google 



172 


trSmulus; bocf) 6 bcfrembtid)) entfig, gefcljäftig, seduli-ta-s (täti-s) f. 
Gmfigtcit, öefdjäftigfcit. — [1 ft. d Dgl. sad fijjcn sol-iu-mj: söl-ca f. 
©of)lc, ©aiibalc, sole-n-tu-s mit @d)nürfof)Ien bcfleibct; solu-m n. 
Voben, ©rutib, sol-Sriu-m n. ©runbjinä; cx-sul (ber Don feinem ®runb) 
Vertriebene, Verbannte, exsül-o 1. lebe nt 3 Verbannter, exsulä-ti-o 
(ön-is) f., -tu-s 4. m., ex-sll-iu-m n. Verbannung; exilica (causa quao 
adversus exsulem agitur Paul. D. p. 81. 5). 

SB. sad fifcen. 

sed-c-o (s5d-i, ses-su-m) 2. fifce, as-sideo fipe bei, circum-sedeo, 
-sideo fifjc Ijerum, de-sideo fifcc niebcr, ba, Dermeile, dis-sideo bin ge= 
trennt, uneinig, in-sideo fifjc auf etmaä, l)abc inne, ob-sideo fjattc bc= 
fc^t, belagere, per-sideo bleibe fifccu, pos-sideo (f. pra ) befijjc, prae- 
sideo fifje Dorn, oor, fdjüfje, ro-sideo bleibe juriicf , bin muffig, super- 
sedeo fifje über, auf, Dor, untcrlaffe. — scd-e-s (i-s) t‘. ©ijj, ®emin. 
sede-(s6di-)cüla f. ©effeldjcn, sedi-culu-m (scdile Paul. D. p. 33(1. 6), 
sSdül-äri-a n. VI- Volftcr jum Streit. — sd-la (ft. sed-la) f. ©tuljl, 
©cffel, ®emiit. sellü-la, sell-Sria f. ©cffelfaat, sell-5ri-s, sellull-äriu-s 
jum @. gctjörig, sell-5riu-s ©cffler (tuncque ])rimum ignota antea 
vocabula reperta sunt sellarionun et spintriarum ex foeditate loci 
ac multiplici patientia Tac. A. 6. 1. 2), sub-sell-iu-m n. Vanf, 9!id)ter= 
ftufjl, — sol-iu-m (ft. sod-iu-m) n. ©effcl, ©if), Xpron, sd-i-quastm-m 
(= sed-i-quad-tru-m b. i. sella quadrata) l)ol)er ©if), ©effel. — sessi-o 
(ön-is, ft. sed-ti-on) f. ©ifjeu, Sip, Siputtp, ®cm. sessiun-cßla f. 
Heine ©ifping, firünjd)cn, sess-ili-s jum ©ipctt geeignet, feft auffifjenb, 
sess-l-bülu-m n. = sella, sess-or (ör-is) in. ©ipcr, Qnfaffe, se.ss-öriu-m 
n. ®i|}, 2Bol)llfip; assidelae (mensae voeantur, ad quas sedentes 
tlamines sacra faciunt (Paul. I). p. 19. 12); sub-sess-a f. $intcrl)alt. 
— scd-u-m n. .fmuiStourj (meift platt auf ber ©rbc toadjfenb). — 
dc-sc-s (sld-is) inüffig (fifjcnb), desld-ia 1'. SRüffiggang, desidiä-bulu-m 
n. Doll 2R., SR. crjeugeub; in-sid-iae f. Sägern im ,'pintcrfjaltc, .f)inter= 
palt, insidio-r 1. fteüe itad), insidiü-tor (tör-is) m., -trix (trlc-is) f. 
ÜJZadjftcUer, -in, insidi-ösu-s pinterliftig ; ob-se-s (altl. op-ses) (®en. 
-sid-is) comm. Odeiffel , Vürgc, obsid-iu-m n., ob-sid-i-o (ön-is) f. 
Vcfefcung, Vlofabe; prar-sn-s (sid-is) (oor etma3 fipenb) comm. Ve= 
fdjü^cr, Vorftetjer, sin, praesld-iu-m n. ©djupf mittel), Vefafjutig, 
Säger, praesid-S-tu-s 4. m. ©tattljaltcramt, praesid-Sli-s (i-ali-s) ftatt= 
Ijalterifd), praesidi-Sriu-s jum ©djufj bienenb, ftattfjnlterifd) ; prae-sttl 
(sul-is) (1 ft. d Dgl. sad gcljcn: ex-sul) m. Vorgcfcfjtcr, praesul-ä-tu-s 
m. Slmt e. V.; re-se-s (sld-is) = deses, re-sld-uu-s iibrigbleibcnb, rü(f= 
ftänbig; prö-sed-a f. (bie Dor bcnt VorbeU fipcnbe) öffentl. 2)irnc; 
sub-std-iu-m SRiidljalt, IReferoc, §ülfe, subsidi-äriu-s jurSteferDc gehörig, 
jnr 9lu4t)ülfe bienenb. — sW-o (sld-i) 3. fefje mid), taffe midi niebcr; 
(Gompof. sedi, -sessu-m): as-sido fifje bei, circum-sido fcfje mid) um 
ettonä feft, con-sido fcpe mid) tiicber, lagere mid), de-sido feilte mid) 


Digitized by Google 



niebcr, in-sido fepe midj auf ctmaS feft, ob-sido bcfcfcc, belagere, per-sido 
fefce mid), (affe mid) niebcr, pos-sido ne()inc in 33cfip, bemächtige mid) (f. oben 
possideo), re-sido = persido, sub-sido fepe ob. taffe mid) itieber, fenfe niid), 
fiufc, taffe nad). — sed-o 1 . (mad)e fid) fefcen) ftittc, beruhige, sedä-men 
(mrn-is) n. SerutjiguugSmittct, sedä-ti-o (ön-is) f. Seruljigung, sedä-tor 
(tör-is) m. Ü8crut)igcr. — re-söd-a f. fRcfeba (bie ®ranff)cit ftittenb). 

♦ 

SB. sau gcmäf)rcn ; mürbigen. 

stn-o (si-vi, si-tu-s) 3. gcmctfjre, taffe, tege niebcr, de-sino taffe 
ab, ^örc auf; $art. si-tu-s gelegen, f)ingetegt, beftattet, si-tu-s 4. m. 
Sage; pö-no (= po-sino) (po-sui, -situ-s) 3. taffe niebcr, fepe nieber, 
t)iu, tege t)iu, ante-pono fepe ob. 5 iet)c bor, ap-pono ftette t)in, gebe 
bei, circum-pono ftette ring» untrer, com-pono ftette ob. füge jufammen, 
contra-pono fefje entgegen, de-pono tege ab, dis-pono ftette auf, ex-pono 
ftette aus, btofe, fe&e auSeinanber, im-pono fefce an, tege auf, inter- 
pono fe§c bajmtfehen, op-pono ftette entgegen, gebe preis, post-pono 
fefce nach, prae-pono fcfce ob. gietje bor, pro-pono fepe ob. neunte bor, 
re-pono tege jurüd, meg, ab, se-pono tege bei Seite, trenne, sup-pono 
fefce unter, untcrfd)iebc, fefje ats gemig borauS, super-pono fcfce ob. ftette 
barauf, auf, trans-pono fepc hinüber, t)in, berfefce; pro-situs (pro- 
positus Paul. D. p. 220); po-si-ti-o (ön-is) f. baS Scpen, baS be= 
ja^enbe ©eben, (grarnm.) ©nbung, (metr.) üfticberfcfytag im Xacte, 
s $ofitiou, posit-lvu-s gefept, gegeben, posi-tor (tör-is) m. (Erbauer, 
posi-türa f., -tu-s 4. m. Stellung, Sage; impömenta (quasi imponi- 
menta, quae post cenam mensis iinponebant Paul. Diac. p. 108. 18). 
— po-s-ti-s m. (heftiger =) s ,ßfoftc, $t)üre. — si-ti-s f. (Slbtaffen ber 
Kräfte, $crfd)mad)tcu V) Xurft, siti-o 4. biirfte, siti-tor (tör-is) m.- ber 
^ürftenbe, siti-cul-ösu-s burftig, bertrodnet. — sin-u-s 4. m. (bgt. Sfr. 
sänu ©rt)ebung, ©ipfel, Oberfläche) 53aufd), Satte, SBufen, Stteerbufen, 
S3ud)t; sinu-o 1. mad)C baufd)ig, frümtne, in-sinuo ftede (in ben 53ufen) 
tjinein, bringe ein, fcfjmeidjte ntid; ein, sinu-ösu-s baufd)ig, boCt 4?rnnt; 
mungen, meitfdpocifig; slnu-m n., $inu-s 4. in. mcitbaudjigcS, tt)önerneS 
©cfä|. — smis-ter (tra, tru-m) (©ompar., eigeuttid): miirbigcr; sinis: 
sinius = magis: magius) liitfS, tinf ifrf) ; in ber 9tctigionSfprad)c bei 
ben Römern: gtüdtid) (bei ber Beobachtung ber ©ötter 5 cid)en mar bie 
öfttidje Seite jur Sinfen), bei ben ©rieten: ungtiidtid) (bie oftt. Seite 
mar jur SRedjteu, bgt. bie Stelle bei St. savja), sinister-i-ta-s (tät.i-s) 
f. liufifdjeS S9enet)men, sinistrorsum (f. SB. vart). — sen-ec-s (sen-is) 
att, ©reis (eigentt. geehrt), 3)cm. senic-ü-lu-s, senic-a f. bie Sitte, 
senec-i-o (ön-is) in. ©reis, bann aud) Strcu^murj (yrgomt'a, >/gty£gwv), 
senec-tu-s Slbj.att, Subft. senee-ta, -tü-s (tüt-is) f. t)ot)cS Witter, ©reifen; 
alter, sen-ili-s greifentjaft, sen-iu-m n. SttterSfdpoäche, ©utfräftung, 
sen-eo 2. bin att, sen-e-sco, con-, in-seneseo (ui) 3. merbc att, hinfällig; 
Sen-ec-a; sen-ä-tor (tör-is) m. Senator, senatör-iu-s beut S. angel)., 
eines S. mürbig, senüt.u-s 4. m. Senat, Statt) ber Sitten. 


1 74 


SB. Hant roaljrnelpncn (nrfpr. eine SRidjtung nehmen). 

sent-i-o (sen-si, -su-s) 4. fiitjle, neljmc mafjr, benfc, Qnrfioat. sent- 
i-sc-o 3., con-sentio bin einig, dis-sentio bin uneinig, per-sentio cinpfiitbc 
burd) u. burd), prae-sentio alpte öorauä; as-sentio-r (^ntenf. assentor 
1.) ftimme bei, jollc SBcifatt. — semu-s (— sent-tu-s) 4. m. ©efiitß, 
©inn, ©cbattfe, Segriff, Xcntin. sensi-culu-s Heiner Sc©, sens-Ili-s, 
sens-i-bYli-s, sensu-5li-s finttlid), sens-i-m nur faum mcrf(id), aßmäijlid); 
sent-eni-ia f. ©inn, ©efinnung, ©ebanfe, Xenffprud), Xcniiu. sententiß- 
la, sententi-ösu-s üott ©ebanten, finnreid); consentia (saera, quae ex 
multorum consensu sunt statuta Paul. D. p. 05. 1 1); Sent-In-us (@otb 
Ijeit, lueldje bic ©iitue ber Siengcbornen Ipitcte Varr. ap. Aug. e. d. 7. 2). 

mptan fieben. 

septem ficben, Septem-ber (mensis) ber 7. SJiouat (uont 9Rärj 
an gerechnet, ugl. Decem-ber SB. ddk), septem-plex (plle-is) fiebenfältig, 
septen-äriu-s 7 entpattenb, sept-eni je fiebcit, sept-ies ficbenmal, sep- 
tlrau-s ber fiebettte, Septim-iu-s, septuii-ginta 70 u. f. 10 . 

sa, sa-ma mit, eben, gteid); au3 gteid) ber '-Begriff ber gleichen 
Steile über Cpätften. 

(sa-teru-lo sa-tello satelti-t) sntdlc-a (T-t-is) eomm. (= qui nna 
est) Xrabant, .'pctferstjelfer, satellit-iu-m n. ©ebeefung. — srm-prr 
(bgt. parum-per u. f. tu.) immer (eigentlich : burd) bn4 ©anje), 
semp-i-teruu-s (f. SB. i). — «imul (== *semu-lo) juglcid), pfammeu, 
simul-o, a<l-s. 1. modjc ütpttidj, fd)ii(je uor, dis-simulo bcrl)cim= 
liehe , in-siinulo befdpitbige, Hage an, simulfi-ti-o (ön-is) f. ©or= 
manb, ^»enctjelei, simulri-tor (tör-is) m. ütadjntpncr, .frcndjlcr, simulfi- 
cru-m n. ©ilbnijj, Stbbilb, simulä-men (mln-is), -mentu-m n. 'JJndjntpmuig, 
Xäufdpmg, simul-ta-s (tüti-s) f. ffcinbfdjaft gegen einen ©tcidjfteljcnben, 
YJntift; simil-i« (simul: simili-s = facul-ta-s: facili-s) ätjnticf), 
simiii-tü-d-o (l'u-isj, -ta-s (täti-s) f. 9lc()itlid)!eit, simT-tu (altt.) -pigteid) 
(Boca! simi -f- tu, »gl. hesi, hes-temu-s). — semel einmal (altl. snmolis, 
barauö ber bcrfiirjte 92om. ©ing. 'Jicutr. semol); sim-plu-s simpl-äri-s, 
-äriu-s (f. S B.par), sim-plex (f. 'Hä. park ). — «in-güli (— sem-, sen-culi, 
Xemin., Bgt. homun-culu-s; g ft. c, »gt. quadrin-genti u. f. tu.) je einer, 
singttl-äri-s ( ariu-s) einzeln fgramm.: jur ©in^atjl gehörig), einzig in 
feiner 2Irt, ausgejeidmet, singulari-ta-s (täti-s) f. bnä ßinjetnfein. — 
« in-ctn-iu-m n. ©injclgefang. — sim-ia(y) f. Slffc (atä nadjatpneuber), 
Xemin. simio-lu-s; san -na (=sam-na?) f. fpottenbe ©rimaffc, sann-i-o 
(ön-is) m. ©rimaffenfdjneiber, sub-sanno 1. nerfjöfjnc mit fpottenben 
©rimaff en. — seim-(sem-, se-) sömis indecl. tjatb : semi-animi-s (u-s) 
halb entfcelt, semi-deu-s Halbgott u. f. tu., sem-esu-s Ijalbücrjctjrt lt. f. lu. ; 
se-libra ein tjatbcä 'Bfutib ; san-bclla (= semi-libella) .) Streu jer; 
* estertiu-s (= sem-is-tertiu-s ft. semi-as ein £mtb=a§, bann allgemeiner 
ein halb = brittfjalb Xfjeilc cntfjaltenb) m. ©efterj (== 2^ 9(§, 
■| Xenar); sesqui (ft. semi-as-que onbcrtfjalb 9 © ) auberttjatb X^cit, 


Digitized by Google 



17 '> 


sesqui-alter anberttjatb, sesqui-pes m. nnbertbatb sesc-uucia 

(f. St. aina); sin-cip-ut (It-is) n. bcr tjatbe Stopf, Storberfopf (j. oc- 
ciput SB. kap). 

SB. sar gefeit, büpfeit; ftrömen; sar-p friccfjcn. 

sal-tu-s 4. m. tpafj, 3d)(ud)t, SBalbtrift, saltu-ösu-s luatbreid), 
aaltu-äriu-s m. SBatbfjütcr. — sul-cus in. 3urd)C, sulco 1. furdjc, per- 
sulco bunf)f urd)C , sulcä-men (min-is) n. = sulcus, sulcä-tor (tör-is) 
m. 3utd)cr, Pflüger; Sulc-a; Olc-iniu-m (Dulcigno). — ron-stü-o (-ui, 
-tu-s) 3. (= convenio) fudje SHntl), berattje, bejdjtiefje, fjrcqu. con- 
sul-to 1.; con-sul (sitl-is) m. (£oujut, consul-äri-s confularifrf), Subft. 
getbefener Sonfut, consul-ä-tu-s 4. m. (loitjulnt; con-snl-iu-m n. Statt), 
9iatt)fd)tui), ßinfiebt, Stattjsocrjammtung, consilio-r 1. pflege Statt), 
consili-äriu-s beratfjenb, Subft. Statljgeber, consiliä-tor (tör-is) in. id., 
consili-ösu-s einfi<f)tÖDott ; solino (idem Verrius ait. esse consuto Fest, 
p. 351. 14). — prae-ser-ti-m (Subft. *prae-ser-ti-s baä SöorrcitjcnV) 
oorjttgticf), befonberä. — ser-u-s (= langfant getjeub) jpät, Slbb. sero, 
serö-tmu-s (bgt. diü-tinu-s) fpät reifenb. — säl-i-o (-ii, -ui) 4. fpriuge, 
tjiipfe, befpringe (bott ben 2t)iereit), as-silio fpriuge tjinju, de-silio 
fpriuge tjerab , dis-silio jerfpringe, ex-silio fpriuge (jeroor, in-silio 
fpriuge tjiuciu, prae-silio, pro-silio = exsilio, re-silio fpriuge juriid, 
sub-silio fpriuge empor, iu bie $bf)e, tran-silio fpriuge tjiuijber, über; 
fdjreite; tran-sili-s hinüber jprütgcnb; Sal-ii m. bie SEanjenben , Springen- 
bcu (Salii a salitando, quod facere in Comitio in sacris quotannis et 
solent et debent, Varro L. L. 5. 15. 25), sali-a-tu-s SBiirbe c. falifctjen 
ißriefter»; sal-tu-s 4. m. sali-ti-o (ön is) f. bn? Springen, Sprung; 
salisatores (vocati sunt, quia dum eis membrorum quaecumque partes 
salierint, aliquid sibi exinde prosperum seu triste signifieari prae- 
dicunt Isid. or. 8. 9. 20); säl-ax (uci-s) fpriugeub, geil, geil niadjctib, 
salaci-tas (täti-s) f. ©eittjeit. — sal-e-bra f. ljotpcrigcr SBcg, Stautjeit, 
salebr-ösu-s (-Stu-s) tjotperig, raut) , salebr-l-ta-s (täti-s) f. Unebenheit. 

— 3requ. sal-to (sali-to, salti-to) 1. l)iipfc, taujc, ad-sulto fpriuge 
tjeran, empor, de-salto führe tanjenb auf, dis-snlto jerfpringe, ex- 
sulto fpriuge auf, in bie $i5t)e, tumnitc mid), bin auSgetaffcn, frotj- 
lotfc, in-sulto fpriuge an, auf ctluaö, oerfpotte, i>er-sulto fpriuge ob. 
ftreife t)in unb bcr, burdjftreife, prae-sulto fpriuge bor, sub-sulto = 
subsilio, tran-sulto = transilio; saltä-buudu-s tanjenb, saltä-ti-o (ön-is) 
f., -tu-s 4. in. tXanjen, lauj, saltä-tor (tör-is) in., -trix (tric-is) f. 
tldnjcr, =in, tBemin. saltatrie-fi-la, saltätor-iu-s tanjenb, jum %. ge= 
t)örig; prae-sul (sfil-is) Stortänjer (aud) prae-sul-tor) Storftclfer. — 
seru-m (aud) soru) n. loäfferiger 3nt)att, ÜDtotfen. — säl-u-m n. offene 
See, SDtecr, sal-or (ör-is) m. meergrüne Sarbe; Sal-Bc-ia (SDtcergöttin). 

— in-sül-a f. (SBaffcrtanb) Qnfet, insul-änu-s m. (sufetbemobner, in- 
sul-äri-s bie 3. betreffenb, insul-ösu-s bott bon 3- — säl-ix (ic-is) f. 
SBeibe, salic-tn-m n. SBeibenpflanjung, salict-äriu-s ju ben SB. gct)., 


Digitized by Google 



17C> 


nalig-neu-s, -nu-s aite Sö.ljolj, sali-unca f. milbe Söcibe (valeriana 
celtica), aalic-astru-m n. in SS.gcbüfdjen madpeitbc SBeinrebe. — sal-ar 
(är-is) m. fjoreüc. — (Sr-is) n. ^3acf)tOCtbc. — säl (säl-is) m. (sale, n.) 

(©aljmaffer) ©alj (übcrtr. 28i$), sal-äriu-s jum ©. gct)., ©nbft. -um 
n. ©algfotb, ©olb, Honorar, sal-inu-a $um ©. gef)., ©nbft. -inae 
(fodinae) f. ©afjmcrfc, -Inu-m n. ©afsfafj, salln-ä-tor (tör-ia) m. ©afjs 
l)änb(ev, Salinätor, aul-i-o (l-tu-s, 9tbf. sal-o, sall-o 3) 4. fafjc ein, 
sal-au-s gefallen, faltig, mifcig, öegenf. in-sul-su-s, Dentin, salsius- 
cülu-s, prae-sul-su-s fefjr gefafjen, salsä-men (min-is) u. (salgäma n.) 
s 4$f. (Singe jafjene^, 9)tarinirtc3, salsüra f., salsä-mentu-m n. ©afjfafe, 
$i|'d)fafe, ©afsfifd), sals-e-d-o (in-is) f. ©afjgefdjmacf, salsi-tü-d-o (in-is), 
-ta-s (täti-a), sals-ü-g-o (in-ia) f. fafjigc 23cfdjaffenljcit ; salmäcldu-s 
fänerfid), faltig faner. — ser-p-o (-si, -tu-m) 3. friedje, jd)feicfyc, dis- 
serpo breite mid) fdjfcidjcnb au3, in-serpo friccfje ob. fcf)feid)c über ettua», 
pro-serpo triedje beroor, Oor märte; ^art. ate ©nbft. serpen-s f. (bestia), 
feftner m. (draco) $ricd)tf)icr, ©djlaitge, S)emitt. serp-üla, serpent-äria 
f. (herba) ©d)fangenfrant, serpent-inu-s 51 t ben ©d). gef)., fd)fangens 
artig. — scrp-ullu-m, -illu-m n. Duenbel. — Pro-serp-ina (alt. Öen. 
Prosepnais) (äd)t (atein. ober = IhQ6tcpövi]‘?). — rep-o (-si, -t,u-m) 3. 
(= srep-o SSftetatfyefte, st' im kulante nicf)t gebattet) = serpo, ad- 
repo friedje Ijcran, cor-repo friedje jufammen, de-repo fricdjc fycrab, 
ir-repo fd)feid)C mid; ein, ob-repo fd)leid)e f)inan, itberrafdjc, per-repo 
friedje hinein, pro-repo friedje Ijeruor, fort, sur-repo friedje barnnter, 
bcfaUe; rept-ili-s fricdjenb; $requ. rep-to 1., rept5-bundu-s friedjenb, 
fdjfcidjenb, reptä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. ba£ Slriedjen. 

28 . sar IjeiCen, fdjii^jen; sar-va fjeif, ganj. 

sar-c-i-o (sar-si, sar-tu-s) 4. fteüe mieber tjer , fliefe (aarcire est, 
integrum facere Paul. D. p. 323. 5), ex-sarcio, re-aarcio fteüe mieber 
Ijer , erje^e, aarte (pro integre: sane sart.eque, libri aug. ap. Char. 
195. 196); sarcl-men (mm-is) n. 9tatf), sar-tor (tör-ia) m., -trix(trlc-is) 
f. Glider, = in, sar-tura f. ba» 2 htebeffern. — sarc-in-a f. ba§ gn= 
jammcngc)d)nnrtc Sitnbet, 23nrbc, £aft, Öepätf, 2 )cmin. sarcinü-la f. 
öepäd, sarcin-öli-s, -iu-iu-s 51111 t ö. gef)., sarcin-ii-tu-s, -ösu-s ooü bei 
padt, con-sarcino 1 . mad)e ob. flide jufammen. — sart-ä-y-o (in-is) 
f. Slnd)cngefd)irr, Pfanne. ~ ser-vo 1 . bemafyrc, rette, ad-servo fjafte 
feft, bcmad)e, con-servo bcmat)re, ob-servo bcobad)te, bead)te, ad^tc 
Ijodj , re-servo bematjrc anf, betjatte ^uriicf , servä-tor (tör-ia) m.,' -trix 
(trlc-is) f: (Srtjatter, sin, fetter, sin, aervä-ti-o (ön-ia) f. (Srtjattnng, 
servä-bfli-s rettbar, anfbemat)rbar. — sal-vu-s bcmaljrt, nnberfe^rt, salvo 
1. errette, salvä-tor (tör-ia)- m. (Srretter (eecles. (Srtöfer), salvä-ti-o 
(ön-ia) f. Rettung, aalv-e-o 2. bin mot)I (salve fei gegrüßt). — 
salv-ia f. ©albei (in S3e§ng anf ifjre (jcifenbe Straft). — sälu-s (salüt-is 
= aarvat) f. ^cil, 28ot)l, salut-äri-s tjeilfam, aalut-o 1 . münfdje 28ol)l, 
grii^e, con-saluto begrübe gegenjeitig, ob-salutare (offerre se salutandi 


Digitized by Google 





177 


gratia dicebant. antiqui. ut consalntare persalutare Fest. p. 193. 32), 
per-saluto begrüße ber SReifje naeß, re-saluto grüße Wicbcr; salnta-ti-o 
(ön-is) f. Scgrüßung, salutö-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. ©egrüßer, 
sin, salutatör-iu-s jur Aufwartung gehörig ; salü-bris (SRbf. 9Zom. -ber) 
(= salut -(- SB. bh(tr) SBoßt briitgeub, ßeiljam, salubri-ta-s (tati-s) 
f. 4>eitfam!eit. — sal-te-m (ft. sal - ti - rrl) fidjertid), »oenigftenä. — sül-or 
(— salv-) 1. con-solor (mad)c f)cil) tröftc, befcßwidjtige, solö-c-iu-m n. 
ttroft, Sinbcrung, solä-men (mln-is), -mentu-m n. id., solä-tor (tör-is) 

m. iröftcr. — sol-lu-s alttat. ganj = ßeit (Fest p. 298. 26) (= ©fr. 
sar-va, tot. sal-vu-s), ©upert. soll-is-timu-s (sollistimum tripudium 
= ganj ooüftänbige'S SBaßrjeicßen, b. ß. oßnc allen 5eßl, ein glüd= 
ticßcä; cum offa cecidit ex ore pulli, tum auspicanti tripudium 
sollistimum nuntiatur Cic. divin. 2. 34. 72); sollum (Osco totum 
et 8olidura signiticat Fest. p. 293); soll-emni-s (f. ©t. abhi ); soll- 
cr-8 (ti-s) ganj fünftlicß, funftreieß, finnreieß, sollert-ia f. fimiftfertig; 
feit, Grßnbungäfraft; soUi-cUu-s (f. SB. ki erregen) ganj erregt, 
nnrußig, sollicito 1. errege, beunrußige, soUici-tü-d-o (In-is) f. Öc= 
nüitßäunrußc, sollicitä-ti-o (ön-is) f. Äufreijen, sollicitö-tor (tör-is) m. 
Aufwiegler; solli-euria (in omni re curiosa Festp. 298); solli-ferreum 

n. (ganj auö Gifcn befteßenbeä) ©eftßoß. — söl-i-<lu-s ganj, bießt, feft, 
gebiegen, solidi-ta-s (töti-s) f. Stitßtßeit, geftigfeit, solido 1. tnndjc 
ganj u. f. w., con-solido bringe feft jufammen, solid-e-sco 3. werbe 
ganj u. f. W., solidö-men (mln-is), -mentu-m n., -ti-o (ön-is) f. ©e= 
feftigung; sol-ox (öci-s) (lana crassa et pecus, quod passim pascitur, 
lana contectum Fest p. 301) = bießte SBotlc, bitßtWofligeS ©icß. — 
sil-cs (Ic-is) m. (£,) (ber fefte) liefet ftein, St’alfftcin, ßatf, silic-üriu-s 
m. SScgepftaftercr. 

SB. Rar feßarren. 

sar-i-o (-ui) 4. jäte, sarl-ti-o (ön-is), -türa f. AudjSten, sarl-tor 
(tör-is) m. Stuäjäter, saritor-iu-s jum 91. gcß.; sar-ctihi-m n. £mdc (jum 
Searbcitcn be» ©obenä), sarcölo 1. beßadc, sarculö-ti-o (ön-is) f. baS 
©eßaden. 

SB. sarbli fcßlitrfcn. 

sorb-eo (-ui, -tu-s) 2. sorb-illo (©t.*sorbl-lo) 1. feßtürfe, ab-sorbeo 
ßßtiirfc ab, uerjeßre, ex-sorbeo fdjliirfe, teere aus, ob-sorbeo feßtiirfe 
ein, per-sorbeo id., re-sorbeo üerfeßtude tuieber, fdjtiirfc ein, sorb-i-ti-o 
(ön-is) f. ©eßtürfen, Xranf, ©riiße, ®emin. sorbitiun-cüla, sorb-ili-s 
feßtiirfbar, sorbilo (Abu.) tropfen weife; sorbillötor (degnlator Gloss. 
Isid.). 

SB. sav eßren. 

sev-er-u-s (©t. sev-ös, Ugt. deo-örus ouS decor) ernft, ftreng, 
Severu-s, severi-ta-s (täti-s), -tu-d-o (in-is) f. Gruft, Strenge, ad-severo 
1 . rebe ob. beßaupte ntit Grnft, bctßcurc, per-severo 1 . uerßarrc; 


Vanicck, etym. "Wttrterb. der latein. Sprache. 


12 


178 


ser-vu-s (= sevr-iu-s) erttft, serie-ta-s (tati-s)f.G£rnftf)aftigfeit. — (*säb-u-s 
tucifc, geehrt) Sab-mu-s, Sab-Ini, Sabel-li, Sam-n-iu-ra (== Sab-in- 
iu-m), Samn-ites; (3)entiit. sibu-la, sibulla) Sibulla, Sibylla = bie 
SBcifc, SBciffagcrin, Sibyll-inu-s gur ©. gct)., fibpüinifd). 

scwja, slcavja jutotber, bertefjrt. 

saevu-s berfeljrt, fjcftig, luilb, rafeitb, saevi-ti-a (tüd-o, ta-s) f. 
•^eftigfeit u. f. tt)., saevi-o 4. rafc, loiitfye, tobe, de-saevio tobe t^eftig. — 
scaevu-s berfeprt, ungcfdjidt, lin!§ ; ungiinftig (scaevus = saevus, Dgl. 
quae cuncta scaevus iste Romulus, quasi ab externis rapta tenet, Don 
ber ©raufantfeit unb SBiöfür be» Sulla, Sali. hist, fragm. 1. 4. Kritz), 
Ronae scaevae causa (ea dicta ab scaeva i e. sinistra, quod quae 
sinistra sunt, bona auspicia existimantur Yarro 1. 1. 7. 5. 99), scaeva 
m. linfpänbig, Scaeva, Scaevö-la, scaevi-ta-s (täti-s) f. Vcrfeprtpeit, 
XXngefdjicf tid)f eit , ob-scaevo 1. bringe böfe $lnseid)en. 

SB. si biitben; (sju) su itöfyen. 

sä-ma f. (?) (ba# beit Ucbergaitg bon einer glatte jur anbern ber; 
mittelnbe ard)iteftonifd)e ©lieb) ®arniefj, Stinnlcifteu. — su-o (su-i, 
sü-tu-s) 3. näpe (ba§ uralte Söort für überarbeit), as-suo flide an, 
dis-suo trenne auf, in-suo ncitjc ein, ob-suo näl)e au, jufammett, ber; 
ftopfe, prae-suo näl)c bont an = bebedc born, sub-suo benähe ob. 
befere unten, trans-suo fted)e burd); sü-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. 
©cpufter, ;iit, sü-tura f. 9taf)t, sutör-ius, iciu-s 511m ©dj. gef)., sutr- 
inu-s id., ©ubft. -Ina f. ©d)uf)inadjcr;iberfftatt, ;f)anbtüerf, süt-ili-s 51t; 
fanunengeuäfyt, söt-öla f. (ßufamntennöfjcn) liftiger ©treicfj. — sü biUa 
f. Pfrieme, 3lt)le, de-subulo 1. bofyrc tief ein. 

SB. sip fjofyf fein, pfeifen. 

si-m-p-ü-lu-ni n. ©d)öpffoffef, simpulä-tor (tör-is) m. ©oft bei ber 
SJiafyljcit, simpulatrix (mulier rebus divinis dedita Paul. Diac. p. 337. 
10), simp-uviu-m n. Dpfergcfd)irr. — süb-tlu-s pfeifcnb, gifdjenb, ©ubft. 
sibilu-s ra., sibilo (sifilo Non. p. 551. 2) 1. pfeife, §ifd)C, ex-sibilo §ifd)e 
perau*, perbor, au§, in-sibilo gifcpe piitcin, paitdje jifcpenb ein, sibilä- 
ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. ba§ pfeifen, $ifd)en, sibilä-tor (tör-is) m. 
ßifdper. — subiU-o (ön-is) m. glötenfpieler. 

* 

SB. sil fdpoeigeit. 

sil-co (ui) 2. fcptbcigc, bin ftiCt, silent-iu-ra n. ©djtbeigen, ©tifie, 
silienti-äriu-s m. Vertrauter, ©epcimratp, sil-e-sco con-silesco (ui) 3. 
toerbe ftitt, berftumme. 

SB. sil, sjal fputfen. 

sal-lva f. ©pcidjcf, salivo 1. fpeie an§, saliva-ti-o (ön-is) f. 
©peicpelflufj, salivä-tu-m n. c. ben ©p. crscugcnbe SRebicin, saliv-ösu-s, 
ariu-s boü ©pcicpel, ©djlciin. 


Digilized by Google 


179 


SB. su jeugen; su-b brünftig fein, ranjen. 

su-s (92otn. su-i-s, (Men. su-er-is) comm. Schwein, Sau (qua 
pecude uihil genuit natura fecundius Cic. nat. d. 2. C4), Dentin, 
sfi-culu-s, -a, su-äriu-s ju bcu Sd). gclp, Subft. Sdjweintjirt, 3d)Weine; 
tjänbler, sitbulcu-s (nadj b. Sinologie oon bubulcus, ogl. üitroltxo^j m. 
Sd)Weinl)irt, su-cra f. ©djweinefleifd), su-sle n. ©djweinftall, su-inu-s, 
suil-lu-s Oon Sd). ftammenb; xu-b-o 1. bin brünftig, ranje, subä-ti-o 
(ön-is) f. '-Brunft, Stanjcn. — nüru-s (ogl. Sfr. su-nu-s Soljn; alfo 
== suuu-sa, snu-sa, snu-su-s, Ogl. fdjioarjtoälber: Söhnerin) f. Schnur, 
Sd)Wiegertodjtcr. — silva? (= sillüa; ogl. lubet libet) f. (Mebiifd), 
Slnpflanjung, gorft, SBalb, Xemin. silvil-la, Silv-änu-s SBalbgott, Silv- 
iu-s, Silv-Ini, silvS-tlcu-s beu SB. betr., ruilbloadjfenb , silv-es-tri-s (ogl. 
terr-es-tri-s) Walbig, mit SBalb bewadjfen, silvl-cola comm. SBalbbe; 
wofjncr, silv-ösu-s walbreidj. 

SB. su bewegen, fd)cudjcti. 

sü-cüia f. fpafpel, SBinbe. — sü-bi-du-s aufgeregt, in-subidu-s 
albern. 

SB. sus trodnen. 

sic-cu-s (= sus-cu-s?), sicc-än-eu-s trorfen, feft, sicco 1. trodue, 
sicc-e-sco 3. werbe troden, as-sicco, ex-sicco trodne auS, siccä-ti-o 
(ön-is) f. baS Irodnen, siccä-bfli-s, -tivu-s, -töriu-s troden mndjenb, sicc- 
änu-s im Xr. wad)fcnb, sicc-äriu-s jum Xr. gct)., siccl-ta-s (täti-s) f. 
Xrodcnljcit, geftigfeit. 

SB. ska, ska-d, ska-p; sku, (s)ku-dh bedeu. 

cac-cu-s (= sca-i-cu-s, cai-cu-s) (oerbedt =) bltnb, caeci-ta-s 
(täti-s), -tü-d-o (in-is) f. ©linbljcit, caeco 1. madje blinb, bletibc, ex- 
caeco, ob-caeco id., Oerbunfle, fdjwäd)e; caec-iliu f. S3linbfd)lcicf)c; Caec- 
Iliu-s, Caec-Ina, Caecü-lu-s, caecüti-o 4. bin blinb; cocle-s (l-t-is) eiit= 
äugig (oom Xenominatioum sco-cu-ln-s? ogl. Redi-culu-s), Codes. — 
cä-sa (= scad-ta) f. glitte, Xemin. casü-la, casellü-la, cas-äria (quae 
custodit casam Paul. Diae. p. 48. 5), cas-äriu-s m. §iittcnbcWol)ner, 
Cas-inu-m (j. Monte Cassino), Cas-il-lnu-m (j. Nuova Capora). — 
cas-tru-m (= scad-tru-m) n. Sd)uf)Wcl)r, gefte, Xemin. castel-lu-m n. 
ßaftell, gort, castell-änu-s bas 6. betreffenb, daftetlbewofiner, castell- 
ä-ti-m caftellweife, t)31ur. castra n. Bager, Castra, castr-ensi-s in, auS, 
Dom B., Castr-Ic-iu-s, Castr-ön-iu-s ; pro-cestria (dicuntur quo proce- 
ditur in muro. Aelius procestria aediticia dixit esse castra extra por- 
tam, Artorius procestria, quae sunt ante castra Fest. p. 225. 12), 
procestria aediticia = borftäbtifdje (Mcbäube. — cas-si-s (= skad-ti-s) 
tpi. -es (i-um) m. Siefj , gögergarn, Xemin. cassi-cillu-s; Cass-iu-s(?) 
— cas-si-s (= skad-ti-d) (Men. cassld-is (91bf. 9tom. cassid-a) f. £>elm 
(auä SWetallbled), Dgl. galea SB. kal tje^len); cass-ita f. $aubenlerdje. 

12 * 


Digitized by Google 



180 


— squä-ma (= skad-, squad-ma) f. ©d)uppe, Dentin. squamü-la, 
squamä-ti-m fc^uppcnf örmin / squam-ä-tu-s, -eu-s, -ösu-s fdjuppig, de- 
squamo 1. jdjuppc ob. — [ska-p ska-m-p sknap skrap krapj crcp-cr 
(ßra, cm-ra) bämmerig, bunfel, crepus-culu-m n. ^Dämmerung (dicitur 
crepusculura a crepero. Id vocabulum sumpserunt a Sabinis, unde 
veniunt Crqmsci nominati Amiterno qui eo tempore erant nati, ut 
Lucii j>rima luce. In Iteatino crepusculura significat dubium, ab eo 
res dictae dubiae creperae Varro 1. L 6. 2. 52). — ob-scü-ru-s bunfel, 
finfter, unflar, unocrftänblid), obscuri-ta-s (täti-s) f. Xunfelfycit, Um 
t»erftänbtid)feit, obscöro 1. obscure-facio 3. Ocrbuitfle, obscura-ti-o 
(ön-is) f. Söerbunfelung. — scü-tu-m n. £ang)d)ilb, ©d)ilb, (bretterner, 
mit ßeber übergogett, ügl. clupeus 2B. kal), ®emin. scutü-lu-m n. fl. 
©cf)., ©djultcrblntt, scut-äriu-s m. ©djilbniacfycr, scut-5-tu-s mit e. 
langen ©d). benrnffuct, scut-Ica f. ^ßcitfdjeurienteu, scut-äle (äli-s) n. 
©cpicuberrienten. — scut-a , scutü-la, scutel-la, scut-ra f. 3da]*d)e, ©dpiffel 
ober ©cfjalc; scutllum (tenuem et inacrum et in qno tantura exilis 
pellicula cernitur Fest. p. 329. 16). — cu-ti-s (= scu-ti-s) f. ^pülle, 
.£>nut, 3)emin. cuti-cüla, inter-cu-s (-cutis) (aqua), subter-cüt-äneu-s 
unter ber .£). befinblid) (morbus, umor) 2Baf| erpicht , inter-cuti-tu-s 
(vehementer cutitus, id est valde stupratus Faul. I). p. 113. 13), 
recutl-tu-s befcfjnitten ; cü-cullu-s (Dentin.) ra. .fhille, $appc. — pi-sci-s 
(= api praep. -f- sku, api-scu, pi-sc[u]-i?) ra. $ifd), 2)emin. pisci- 
cülu-s, pisoor 1. fifdje, ex-piscor fifdje au§, forfdjc au§, pisc-äriu-s 
511 ben $. gefy., ©ubft. ^ifdjer, piseä-ti-o (ön-is), -türa f., -tu-s 4. m. 
baä gifdjeu, piseä-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. $ifd)er, 'in, piscator- 
iu-s ben $. betreffenb, pisc-eu-s auä 3- beftefjenb, pisc-ösu-s, pisc-ü- 
lentu-s fifd;rcirf;, pisc-ina f. $ifd)teid), 2Bcif)er, Dentin, piscin- 

ula, illa, piscin-äriu-s , -ensi-s gum ^ifd)teid) gcl). — cus-to-s (töd-is) 
(= cud-to-d) comm. 2Bäcl)ter , =in, custod-ia, -ölaf. Söadje, $8en>ad)ung, 
.f)aft, custodi-o 4. behjncfje, fjiite. — cüd-o (ön-is) m. .£)elnt auä gellen. 

2B. skak rühren, quirlen. 

coc-clu-m (genus edulii ex melle et papavere factum Paul. Diac. 
p. 39. 8); coc-le-ar (äri-s), -äriu-m n. Löffel (coch-). 

2B. skat fprtngett. 

scät-c-o 2. scatüri-o 4. springe fyerbor, grüble, ttmnmle, scate-bra 
f. ba£ .fteroorjprubelu, Scatebra, scatur-ex (-ig-is) m. Quell, Söorn, 
scaturi-g-o (ln-is) f. Queßmaffer, scaturigin-ösu-s boll 001t Quell tuaffer. 

28. skad effeu. 

ce-na (— sced-, ced-na) (altl. caes-na-s) f. 9D f ial)lgcit / 2)cmin. 
cenil-la, ceno 1. l)altc 2kal)lgeit, *5^0* cenl-to 1., cenä-ciflu-m n. 
©peijegintmer, cena-tlcu-m n. 9Kal)lgcitgcIb, cena-ti-o (ön-is) f. (©pcifung) 
©pcifegimmer, Dentin, cenätiun-cula, cena-tör-iu-s gur 99?. gef)., ©ubft. 
iu-m = cenaculum, n. s $l. ©pcifeflciber, cenatürio 4. miß fpeifen. 


Digitized by Google 


181 


SB. skad fcfjabcn, uerlefoeti. 

cälämita-s (täti-s) f. (1 ft. d, urfpr. cadamitas Mar. Vict. p. 2456, 
Isid. or. 20. 3) ©djabcn (Jpagetfdjtag, iOfifjiuad^ u. f. tu.), Säerbcrben, 
UZieberlage, calamit-ösu-s rcid) att ©djabcn u. }. tu., untjcitooll, bcm 
©traben unterworfen. — in-cölümi-s unocrlc|jt, incoluini-ta-s (täti-s) 
f. Unuerlcf)tl)cit. — cal-v-or 3. fdjeibige, täufdje; tuerbc gefd).; cälu- 
mn-ia f. ©djöbigung, SBerleumbung, 9ted)t$ocrbrct)uug, calumnio-r 1. 
fd)äbige u. f. tu., calurani-ösu-s rciufeUoll. 

SB. sknnd fidj betuegen; skud ooripriugen, auffc^ie^en. 

scatul-o (-i, -su-m — scand-tu-m) 3. fteige (empor), a(d)-scendo 
fteige empor, con-scendo befteige, de-seendo fteige (jerab, e-scendo fteige 
tjerauS, in-seendo fteige fpnein, befteige, super -seando, tran-scendo 
iiberfteige, übcrfdjrcitc; scand-itl-äea (genus lierbae frugibus inimicae 
Pest. p. 330. 10). — scäla (= scand-ela) f. ©profic, Beiter, Ireppc, 
scal-äri-a n. Sät- Srcppe, seal-äri-s jur £., 1. gel)., scal-arii m. Sät. 
Jreppettmad)cr. — caud-a (piilgör eöd-a) f. (= Säorfprung, ©dpuctnj, 
Sdpueif, $emin. cödl-cöla; caudecae (caudeae) (cistellae ex junco, a 
siinilitudine equinae caudae factae Paul. D. p. 46. 11). — cüd-cx 
(caud-ex) (@cn. le-is) m. (auffdjicfjenber) ©aumftamm, ber in einzelne 
(mit 9Bad)5 überäogette) läfeldjen gcfdjiiittene $oljftamm, ©djreibtafel, 
Sdjrift, Säcr,;eid)ntfi, S3ucf| , SDctnin. codicil-ltt-s m. ©djeitljotj, 2djreib= 
tafcl, £>anbfd)reibcn, teftamcntarifdjc ©erorbnung, ©upplit, eodicill-5ri-s 
uom önnbfd). abhängig, beftimmt; cod-ela f. eilt mit ffttnucnlrant bc= 
fester Crt; caudic-äli-s ben .fjjoljftamm betreffenb, caudic-äriu-s, -eu-s 
au3 .|pol$ftämmen beftetjettb, ex-caudie-o 1. jäte auj; Caud-iu-in (S. 
Maria di Goti). 

SB. sknnd, Jcand glätten, brcttitcit. 

cand-e-o (-ui) 2. glänjc, bin l)ell ob. tucifj , gliilje, cand-e-sc-o, 
ex-caudesco, in-candesco crglünjc, ergtiitje, rc-caudesco tuerbc tuicbcr 
lueifj, (jeift, ergtiitjc, cande-facio 3. mndjc tucifj, erglüljctt, candico 
(pon *candi-cu-s) 1. fpielc ittä glänjenb SBeifjc, candent-ia f. tucifjcr 
©lanj, cand-or (ör-is) m. id., bienbenbed SBcifi, Slteintjcit, Sianterfcit ; 
candt-du-s njeifi glänjcnb, f)cll, rein, lauter, $emitt. candidü-lu-s, 
candido 1. mndjc gteinjeub tucifj; (Säart.) candidä-tu-s tucifj gemadjt, 
(ber weifjgcfteibctc ober mit tucijjer £oga atigctljane) SlmtSbetucrbcr, 
(lanbibat, candidat-öriu-s ben Slmtäb. betreffenb. — cand-ela f. S3elcudj= 
Jung, SBadjä = ober 'Xnlglidjt, eandelö-(ber, bru-s m.), -bru-m n. (f. 
SB. bhar) (Bidjtträgcr =) Bcucfjtcr; ci-chul-cla f. leudjtcnbeö 3,ol)anni§- 
tuiirmdjen. — cend-o: ac-, in-cend-o (cend-i, cen-su-s = cend-tu-s) 3. 
jünbe an, entjiinbe, suc-cendo jüttbe oon unten an; incend-iu-m n. 
©raub, geuerübrunft, incendi-äli-s, äriu-s jur 3. gcl)., incendi-ösu-s 
brcitttenb, in-censi-o (ön-is) f. ©raub, incens-or (ör-is) m. Slnjüttbcr, 
ineensu-m (Säart.) n. SBcitjraud). 


Digitized by Google 



182 


SB. skand fid) gefällig macpen, anbicten. 

spond-e-o (spo-pond-i, sjjou-su-s = spond-tu-s) 2. gelobe, Oer= 
fpreepe, de-sjxmdeo öerfpredje förmlich, öerlobc, re-spondeo antworte, 
Srequ. 6[>oiiso 1. bedobe ; sponsi-o (ön-is) f., sponsu-s 4. m. S9iirg= 
jtpaft, ©elöbnifj, gegenfeitige Slerpflitptung, spons-or (ör-is) m. Söiirge, 
(eccl. Ißatpe), spons-üli-s, -üh-c-iu-s $ur Verlobung gehörig, tpond- 
äliu-m ob. -auliu-m n. ein Cpferlicb jur fflbfe; consposos (antiqui 
dicebant fide mutua colli gatos Paul. 1). 41. 14), con-sponsor (cou- 
jurator 59. 7). 

SB. skap graben, lappen, fepaben, frapen. 

ca-m-p-u-s m. Cf bene, fyläcbe, Selb, campus Martius (BÜinröfelb), 
Xcmin. campicellu-s, camp-ensi-s jum ©larsfclb gehörig, eamp-es-t-er 
(tri-s, tre) felbartig, ba* SJJarSfelb betreffenb; Canip-än-ia (— Selb;, 
Sltadplanb), Cap-ua Selbftabt, Cap-öna porla (nnep Capua füprenb, 
j. Porta di S. Sebastiane). — cäp-u-s, cäp-o (ön-is) m. ,\tn pauti, itapp; 
papu. — scöp-ac f. $1. Cbejtoeig, Seifer, Siefen, Xentin. scopü-la, 
scop-äriu-s S(u$feprer. — sräb-o (scäb-i) 3. fropc, febabe; scäb-er (ru, 
ru-m) raup, jepäbig, fräpig, räubig, scabr-e-o 2. bin fd)äbig u. j. to., 
scabri-ti-a, scabrö-d-o (in-is), scäb-ie-s (ei) f. Sdjäbigfeit u. f. nt., 
Uemin. scabio-la, seabi-ösu-s, scabl-du-s = scaber, scabitü-d-o (In-is) 
f. 3udeit. — scöb-i-s (scob-s, scrob-i-s) f. ni. Seilftaub, Sagejpäne, 
.fpammcricplag, scob-lna f. Seile, de-scobino 1. feile ab. 

SB. skap ftiipen. 

scäp-ü-Iae f. fßl. Schulterblatt, SRiidcn, inter-scXpIl-iu-m n. 9? amu 
jroifepen ben Scpultern, inter-seäpülu-s jroifepen ben S(p. befinblid), 
Scapula. — scam-nu-m (= scap-nu-m) n. Stpemel, ©auf, (Srbbatif, 
Xernin. (altlat. scap-illu-m) scab-illu-m, scab-ellu-m. — sedp-u-s m. 
Stengel, Stiel, Scpaft, Stamm, Scap-t-ia. — scip-i-o (ön-is) m. Stab 
ber Skamten uitb Slornepmeren, Sclpio. — scop-i-o (ön-is) m. Stiel ber 
SBcinbeeren. 

SB. skar: a) fepneiben, abfcpueiben, uerlepen — skur, skru; skir, 
skri; skal; skar-p (kras-p, sar-p); skar-d. 

scor-tu-m u. ScH, Seber (b. i. abgefepnitteneä, abgejogene«, ab- 
gefefjunbenes 3 C1I 8)» £mrc (übertragen oom ^ergeben ber $aut, «gl. 
beutfd) munbartlirp für eine lieberlicpe SBeibäperfon „ein lurber", „ein 
löbcr"), Xem. scortil-lu-m, scortes (pelles testium arietinorum a 
pellibus dicti Paul. D. p. 331. 2), scort-eu-s auf- 2., 5- bereitet, scorto-r 
1. pure (scortari est saepius meretriculam ducere Varro 1. 1. 7. 5. 
96), scortä-tor (tör-is) m. .fmrer. — cor-iu-m n. .(baut, Seil, 2eber, Söalg, 
de-corio, ex-corio 1. paute ab, beraube ber .'paut, eori-üceu-s au4 S- 
bereitet, cori-5riu-s jum Seil u. }. m. gep., Siibft. ©erber, cori-a g-o 
(In-is) f. .tiautfranfpeit beä 5Rinböiep‘?, coriagin-ösu-s an ber fbautfr. 
Icibenb. — scaur-u-s oerftümmclt, ein Dlcufd) beffen Snocpcn bcrftümmelt 


Digitized by Google 



183 


ober fdjabf)aft ftnb (ogl. hune varum distortis cruribus, illum balbutit 
scaurum pravis fultum male talis Hör. Sat. 1. 3. 47), Scauru-s. — ■ 
scur-ra m. (3)icnfd) mit fcfjncibenbcm, ftidjclnbcm SBifc) Söißbolb, hoffen; 
reifer, scurro-r 1. bin ein ^3offenreifecr , scurr-ili-s poffenfjaft, scurrili- 
ta-s (täti-s) f. Poffeitreißcrei. — cür-i*s (fabiit.) Sanjc. — cur-tu-s 
oerfiümmelt, fttnpp, curto, decurto 1. berftummelc, fiirje, Curt-iu-s, 
Curt-il-iu-s. — cur-cül-i-o (ön-is) f. Kornrourm (bic Jfjaline jdjneibetib, 
jerfreffenb). — cos-su-s (= cor-tu-s, cor-su-s) m. fjoljtuurm, Cossu-s, 
Coss-u-tiu-8. — scrau-tu-m n. ffrcllcifen, Sebertajdjc; scrö-tu-m n. fjoben; 
fad; serü-t-iUu-s m. SDtagenfäddjen. — serü-ta n. fßl. ^erbrochenes, 
fc^ab^afteS ©erfttl), Sröbeltoaare, serü-to-r (ftöbere im ©eriimpet =) 
fonberc, erforfdje, per-scrutor burdjforfdje, untcrfudje, scrutü-ti-o (ön-is) 
f. baS IDurdlfudjcn, serutä-tor (tör-is) . m. Xurdjfudjer, serut-in-iu-m 
n. $urd)fudjung. — cär-e-o (-ui, -i-türu-s) 2. (bin abgcfdjnittcn, ent; 
bliißt) entbehre, earent-ia f. baS Sreifein; cas-sm-s (— ear-tu-s, car- 
su-s?) (abgefdjnitten, entblößt) = leer, eitel, casso 1. madjc 511 nidjte, 
ungültig. — cär-o 3. fdjeere, färnmc, frentple, ear-i-tör-es (lanarii, qui 
lanam canmt, carpunt, dividunt Gloss. Papiae), car-men (nün-is) n. 
Krempel, carmln-o 1. = caro, carminä-ti-o (ön-is) f. baS Krempeln, 
carmina-tor (tör-is) m. Kremplet; cär-ex (fc-is) f. fHictlfgraS jum Xud) 
fdjeeren; cär-tn-o 1. (bilbtid): fdjecre) bcrfleincrc mit SSorten, fdjmäljc, 
table. — scri-p-ülu-m serü-p-vdu-m , scri-p-tulu-111 n. (©efdjnittcneS) 
fleinfter 93rud)tl)cil eines IRaummaaßcS , ©eioidjtS ob. einer ÜRiin je. — 
serü-p-u-s m. (fdjneibenber) fpißtger Stein, jjemin. scrupö-lu-s m. 
Steindjen, fleinfter Xfjcil, Scrupet, SBebcnflidjfeit, scrup-ösu-s, scrupul- 
ösu-s fpißig, fdjroff, raut), fcrupuliiS, forgfnltig, scrupulosi-ta-s (täti-s) 
f. ©enauigfeit. — cir-ru-s (= cir-tu-s, cir-su-s) m. ©üfdjct, Slbge; 
fdjnitteneS, cirr-5-tu-s büfdjetig, cirr-I-tu-s jum 33. gcl). — in-cd-c n. 
(eingefdjnittencr) ©raben, SBaffcrgrabeu, Söaffercimer, in-cilo 1. fdicltc, 
fdjmäfje. — qiii-squil-iae (dici putantur quidquid ex arboribus miuulis 
sui'culorum foliorumve cadit Fest. p. 257) f. abgeftreifte, abgeriffene 
SSlättdjen, Seiferdjen, fjacfjeln, 2lbfalt, Kleinigfeiteu. — tal-ea (= 
skal-ea) f. SeßreiS, Pfropfreis, inter-taliare cinfd)ueiben (rustica voce 
dicitur dividere vel excidere ramum Varro r. r. l); taUa (= skal-ja) 
f. Sdptißel = ßtuiebclljiilfe. — scal-p-o (-si, -tu-s) 3. fdfneibc, frafje, 
rijjc ein, circum-scalpo fdjncibe u. j. )o. ringsum ob; scalp-ru-m n., 
scalp-e-r m. Sdjneibewerf jeug , Sdjnifjmeffer, ©artenmeffer, SReißcl, 
5)emin. scalpel-lu-m n. djirurgifdfeS SDtcffer, Sanjette, Scalpcll, scalpr- 
ä-tu-s mit feßarfer Sdpicibe oerfcf)en, scalp-türaf. Sdjneiben in Stein, 
scalptur-ä-tu-m n. Sdjnißtocrf. — talp-a (— scalp-a, stalp-a) f. 9Jiau(; 
tourf, talp-inu-s mautiourfartig. — schppu-s, stloppu-s (ft. scolpu-s, 
sclöpu-s) m. Klatfd), Dfjrfcige. — setd-p-o (-si, -tu-s) 3. fdjncibe, 
fdjnifce, meißle, ex-sculpo fdjneibc u. f. Io. auS, in-sculpo fdjncibe u. f. to. 
ein, präge ein; sculp-tor (tör-is) m. Sdjtiifjcr, Pilbljaucr, sculp-tüm 
f. Sdjneiben in Ipolj, Stein, ÜJictall, Sculptur, sculpt-Tli-s genauen, 


Digitized by Google 



184 


gefdjnifct, sculp-ön-eae f. eine 51rt &oläfcf)uf)e, sculpone-ä-tu-s mit holjs 
jdpifjcn befleibet. — car-p-o (-ai, -tu-s) 3. fdjncibe ob. reifte ob. ppde 
ab, fdjeere, tfjeile, aerreifte, reifte an ntid), con-cerpo ^erreifte, fcftcltc, 
de-cerpo pflüde ab, neunte meg, dis-cerpo jerpfliitfc, table bitter, cx- 
cerpo fonbere auä, prae-cerpo*pfliide üorfter, oor ber $eit, Oerminbcre; 
carp-tor (tör-is) m. Tupfer, earp-türa f. Stupfen, carp-ti-m feftnittmeife, 
tfycilrocife, abrifttoeife, de-eer-men (mln-is) (= de-cerp-i-men) n. 2 tb= 
fcfynitt, 5(bbrud), SluSftmrf. — cris-p-us frauä, meflenjörmig, Crispu-s, 
Orisp-Inu-s, -ina, 3)emin. crispü-lu-s, crispo, crisplco (©t. * criap- 
ico) 1 . (räufle, fdpoinge, con-crispo träufle jufantmen. — sarp-o (-tu-m) 
3. fdpteibe, pu^e, sar-men (min-is), -mentu-m n. fReifig, sarment-ösu-s 
ootl 3t., sarment-iciu-s 51 t 3t. gef). — sirp-c n. ftintenber 3lfant, Xcufete; 
bred, baooit lac sirpi-cu-m, getuölpilid) laserpitium = lac serpitium, 
oerftümmelt loser (®en. laser-is) n. — scirp-u-s , sirp-a-s m. SÖinjen, 
scirp-eu-s, acirpi-cülu-s (sirp-, sarp-) au§ 33 infeit, sirp-ea f. au§ JBinfen 
geflochtener ftorb, Söagcnforb, scirpü-la vitis eine SBeingattung, acirpo 
1. flechte au3 93infen. — corb-i-s (b ft. p) comm. 3tutf)cnforb, Dentin, 
corb-ü-la, Corbül-o (ön-is), corbl-ta f. (erg. navis) Xran§portfd)iff, 
C£ort>ctte (<öon corbis äJtaftforb). — car-d-uu-8 in. Giftet, $lrtijd)odc, 
cardu-etu-m n. $lrtijd)odenpflan 5 ung, cardu-eli-s f. Xiftelfiuf , ©tiegfif). 

b) (fcftncibcu =) fdjeiben, auäjdjciben, foitbent — sine, skn, 
(skar-t =) stark. 

mus-ccr-da, su-ccr-da f. äJtüufefotl), ©dpoeiuefotl); scrc-a n. $(. 
31usumrf üoit ©peicftel, scre-äre, ex-screare auätuerfen, fid) räuspern; 
scra-p-tae f. ( s l$art. ffem., Sluämurf) oermorfene rauenjimmer (seraptae 
dicebantur nugatoriae ac despiciendae midieres, nt ait Verrius, ab 
iis quae scrca iidem appellabant, id est, quae quis exacrearo solct, 
quatenus id faciendo ac purgaret Fest. p. 333). — ccr-n-o, dis-cerno 
(cre-vi, cre-tu-m) 3. fdjeibe, fonbere, fidjte, untcrjdjcibc, de-ccrno ent; 
fdjeibe, ex-cerno fonbere au3, ab, in-eerno fiebc ein, se-ccrno fdjeibc 
au», unterfdjeibc, sub-cerno burcfyficbc, burd)fd)üttlc, super-cerno ficbe 
barauf. — cer-tu-s cntfdpcben, gciuift, ccrto 1. ftrebe nad) öntfefteibung, 
ftreite, lämpfc, con-certo ftreitc jufammen, wetteifere, de-certo tämpfe 
bi» jur Gntfdjcibung; certä-men (mln-ia) n. cntfdjeibenber Stampf, 
©treit, SBcttftrcit, certä-ti-o ( 011 -is) f. id., certä-tor (tör-is) m. Söett- 
f (impf er, certä-tu-s 4. ra. SBettfampf, certä-ti-m um bie Söette, 
certiör-o (= certiorera facio) 1 . üergctuiffcrc. — cre-türa f. ©preu; 
ex-cre-mentu-m n. 3fu§gcfonberte3, Abgang; % se-cre-tu-s abgefonbert, 
secre-ti-o (ön-is) f. 31bfonberung, secret-ariu-m n. abgefonberter Crt, 
geheimer £>rt, ©ifjung^ort. — sin-cer-u-s (sin == sa-ma gauj) = rein, 
lauter, aufrichtig, sinceri-ta-s (täti-s) f. 3ted)tfd)affcnljcit. — crl-bru-m 
©ieb, 2 )emin. cribel-lu-m, cribro, cribello 1 . fiebe burdj, cribr-äriu-s 
jum ©. gefj. — dis-on-men fmin-is) n. Gmtfd)cibung§punft, lluterfd)ieb, 
(Gefahr, discrimin-o 1 . foubere, discrimin-äli-s jur ©ouberuug bieulid), 
discriminä-tor (tör-is) in., -trix (tiie-is) f. Unterfc^eiber, sin. — scrl- 


v 


Digitized by Google 


185 


n-iu-m n. ©d)rein, ©djranf, Sifte, Safteten (= abgefonberter, ab= 
gcfpcrrtei SRaum jiun Slufbetoahreu), Demin. scriniö-lu-m, scrini&riu-s 
in. Sluffeper bcö ser. — squarr-ösu-s (= skart- skars- skarr-) tuab fief), 
tDcil grinbig unb holperig, iefjuppt. — stcrc-us (ör-is)n.(ogf. exerementu-m) 
■Stift, tSünger, ftoth (ferri Slbfatl, Schlurfen), stereör-o 1. biinge, miftc 
aub, stercorä-ti-o (ön-is) f. Xüiigen, stercor-ösu-s ooll SDtift u. }. io., 
stercor-ariu-s juitt SDtift u. f. io. gef)., stercor-eu-s fotI)ig, sterc-eja f. 
&otl)ioeib, Sterc-flliu-s ©ottpeit beb Xüngcub, sterciÜ-in-iu-m (sterquil-, 
stercil-) n. SDtiftgrube. 

SS?, skar, sknr-d, skra-d zuden, fdjloingen; skal aubglciten. 

cor-us-cu-s jucfcitb, blipenb, fdjtunnfenb, corusco 1. jurfc, fdpoanfe, 
blige, frfjloente, coruscö-raen (mln-is) n., -ti-o (ön-is) f. ©chimmcrn, 
S8li(j. — card-o (-ln-is) in. ©chtoungpunft, SSenbepunft, .fpauptpuntt, 
Upürangct, ®emin. cardin-S-lu-s in., cardin-äli-s ben ©cf), u. j. lo. be= 
treffenb (gramm. numerus = ©runb=, fpaupb, l£nibitmljof)l), enrdin-eu-s 
non ber Hl)-» eardin fi-tu-s Ocrzapft, Card-ia, Car-na f. ©üttiu ber 
Sfjiirangclit unb beb gamilienlcbeitb. — gläd-iu-s (gl- ft. cl-, ogl. klu 
gloria) m. (alt -um n.) Schwert, SEemiit. gladiö-lu-s m., gladi-äriu-s 
5 «m ©cf), gef)., gladiä-tor (tör-is) m. ffcc^tcr, ©labiator, gladiator-iu-s 
ben @1. betreffenb, (2ubft. -um n. Ollabiotorenjotb, erg. praemium), 
gladia-türa f. ffllabiatorenfantp), di-gladior 1. fcd)te. — cris-ta 
(= scrid-ta) f. Stimm (am Stopfe beb .'püfjnemcljcb), Jicfinrnupe, 
Crista, SEemin. cristü-la f., crist-5-tu-s mit e. ÄT., £>. uerfefjen. — cor 
(cord-is) n. $crj, ©eift, (Sin fiept, $cntin. cor-cülu-m n., cord-5-tu-s mit 
.^crj unb ©eift begabt, cord-i-cl-tus Pont Sperren aub, burd) eigenfte 
Statur, cor-döl-iu-m (= xandi-akyi« ) n. Iperzfcib; con-cor-s (cord-is) 
(Sltcbenf. 91om. concord-i-s) cineb .ipcrjeub u. Sinneb = einträchtig, 
con-cord-ia (l-ta-s) f. ßiutradjt, Concordia, Coneordiu-s, concord-o 1. 
bin in ©., ftimmc überein, concordiä-ti-o (ön-is) f. £>crfteUung ber 
Eintracht, coneordi-öli-s jur E. gef).; dis-cor-s jtuieträdjtig, discord-ia 
(I-ta-s) f. ■Sluictradjt, discordi-äli-s 3wictrad)t erregenb, discordi-ösu-s 
öoQ 3toietracpt, discord-o 1. bin in 3 1U - i miseri-cor-s barmherzig, 
miseri-cord-ia f. S8armf)erjigfcit ; sö-cor-s (ft. se-) ftumpf finnig, jdjfaff, 
ad)tfob, socord-ia f. ©tumpffinn u. f. 10 .; re-cord-or 1. beide juriief, 
bin eingeben!, recordä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. (SRiirf-) Erinnerung, 
recordä-bfli-s eriuncrifd), recordat-ivu-s zur 9t. gef). ; prae-cord-ia 
n. Spi. 3*uerd)fctl, Eingctueibe, .füerz. — sccl-us (er-is) n. (bnb Slub= 
gleiten =) ffreuef, S8erbrcd)cn, Softer, sceler-ösu-s, seeles-tu-s frcölcrifd), 
gottlob, sceler-o 1. cntlueipc burd) greöet, beflerfe, S)>nrt. burd) 3r. 
entlüeil)t, bann = scclerösus, scel-i-o (öu-is) m. ucrrud)ter SDtcnfdj. 

SS. skark oerfchräiden. 

carc-er (er-is) m. ©d)rau!c, Slcrter, carccr-ali-s , -Sriu-s ben $. 
betreffenb, Subft. -äriu-s ftertermeifter, carcer-eu-s ferferpoft, carcer-o 
1. (eccl.) ferfere ein. — cruc-s (erüc-is) (= oerfd)räu!t) f. Slteuz, 


Digitized by Google 



186 


9J?arter, crucium (quod cruciat. Unde Lucilius vinum insuave craciura 
dixit Paul. I). p. 53. 4), crucio 1. freudige, martere, dis-erucio, ex- 
crucio, per-crucio zermartere, martere fel^r , crucia-blli-s marteröoll, 
cruciä-men (mln-is), -mentu-m n., -tu-s 4. m. -bili-ta-s (täti-s) f. 
harter, cruciä-bundu-s marternb, cruci-äriu-s ntarterüoll, Subft. ber 
©efreuzigte, cruciä-ti-o (ön-is) f. Kreuzigung, cruciä-tor (tör-is) m. 
Reiniger. 

SB. skarbh, skrap tönen. 

crep-o (-ui, 1-tu-m) 1. flappere, fitarrc, fniftcre, Sntenf. crepf-to 
1., con-crepo fnarrc ftarf, dis-crepo mifrtöite, bin üerjdjicben, in-crepo 
fnarre, fdjelte, per-crepo ertöne fefjr, re-crepo f)atle miber; crep-i-tu-s 
4. m. ba3 Klappern u. f. tu., crepitä-culu-m n. ( j)emin. -cillu-m), crep- 
u-nd-ian. s $l. Klapper, crep-ü-lu-s raufcfyettb; belli-crepam (saltationem 
dicebant, quando cum armis saltabant Paul. D. p. 35. 3), crepiculum 
(ornamentum capitis, idem enim in capiti.s motu crepitum facit Paul. 
Diac. p. 52. 19); dc-erepitu-s (beut ©eräufcf) abgeftorben) abgelebt. — 
crab-r-o (ön-is) m. ^mrniffe (vespa crabro). 

SB. skal, »kla brennen, flammen. 

cal-eo (-ui, 1-töru-s) 2. bin mar nt u. f. m., glüfje, cal-e-sc-o, 
con-, re-calesco 3. merbe marnt u. f. tu., erglühe, calc-facio 3., -fac-to 

1. ntacf)c marm u. f. m.; cäti-du-s marrn, fycift, fyipig, Calid-iu-s r i-änu-s, 
cäl-or (ör-is) m. SBärnte, $i$e, ÖHutl); calor-ä-tu-s fpijig, feurig; cal-du-s 
= calidus, leiben jdjaftlid), Cald-us, iu-s, calda f. marnteä SBaffer, 
©ctränf, cald-or (ör-is) m. = ealor, cald-äriu-s zur SB., gef). (-äria 
cella SBnrntczelle, olla SBdrmtopf, -äriu-mn. SBarmbab), caldä-mentu-m 
n. marmer Umfd)lag, ex-caldol. mafd)e marnt. — clä-ru-s (ngl. pü-ru-s) 
flar, l)cll , bcutlid), berühmt, clari-ta-s (täti-s), -tü-d-o (In-is) f. Klar; 
l)cit, £>cUc, ©rlaudjtljcit, clür-or (ör-is) m. Ijeller ©lanz, |)eiligfeit, 
claro, de-claro 1. madjc flar, erfläre, lege bar, ex-claro crfjellc, clar-e-o 

2. clar-e-sc-o (ui) 3. bin, merbe flar u. f. m., in-claresco merbe l)cll, 
berühmt, clari-ffco 1 . ncrfldre, mad)e bcrülpnt, clar-ig-o 1 . forberc 
förmliche ©enugtfpiung, clarigä-ti-o (ön-is) f. 21u3fitl)rung ber ©ettug; 
tljuungäforberung (burdj bie gctialen). 

SB. skal rauf) fein. 

squäl-e-o (ui) 2. bin rauf), ftarr, ungepflegt, fdjmtt^ig, squal-or 
(ör-is) m. 9tauf)igfeit, Unrcinlid)feit, €>cf)mu$, squal-e-s (is), i-ta-s( täti-s), 
-tü-d-o (m-is) f. ©d)mu$, squal-u-s, -Idu-s rattl), ftarrenb u. f. m., 
squalidi-ta-s (täti-s) f. Uttorbnung, f^ab)rläffigfeit. 

skikara zaljnt. 

cicur (ür-is) Z fl i) m , cicur-o 1. jäl^nte, Cicur-iu-s. 

SB. skit, skint, knit funfein, glänzen. 

scint-illat ^unfe, 2>entht. scintillü-la , scintillo 1. futtfle, flimmere, 
scintillä-ti-o (ön-is) f. ba§ ^unfein, flimmern; spinturnix (nic-is) f. 


X 


Digitized by Google 


187 


(= scint-) eilt SSogcl (tion feinem ©efieber), Dentin. spinturnlc-iu-m 
n. ein Meiner Uttglüd3uogcl. — mt-c-o (— knit-eo) 2. glänjc, e-uiteo 
glänjc f)eröor, inter-niteo id., prae-niteo glättjc uor, nite-tucio 3. ntad)e 
glänjettb, nit-e-sc-o (ui) 3. mcrbe gl., e-nitesco fange an Ijcroor jtiglänjen ; 
nitl-du-s glättjenb, feilt, jierlicf), nitido 1. ntad)e glänjenb u. f. tu., nitidi- 
ta-s (täti-s) f. ÖHattj, Sd)önf)eit, nit-or (ör-is) m. GManj, $icrlid)feit, 
£ebl)aftigfeit bcr 2)arfteflung. 

SB. skip fpalten. 

cippu-s (= sceipu-s, cipu-s) m. (Steinfplittcr, Sdjiefcr) £cid)cn= 
ffeitt, $ränjfäulc; C'ippu-s Cipu-s, Cip-iu-s. • 

SB. sku, skav flauen, fid) hüten. 

cäv-e-o (eav-i, cau-tu-s) 2. hüte ntid), fel)e ntid) oor, tttcibc, $art* 
cautu-s gcfidjert, (fid) fid)crttb =) bcljutfam, dis-eaveo l)iitc ntid) burd) 
(Entfernung, prae-caveo ücrl)üte, fel)C ntid) toor; cau-ti-o (ön-is), -ela f. 
3$orfid)t, Sid)crftellung, (Sautiott, cau-tor (tör-is) ra. ber fid) fidjcr ftellt, 
©ettmlpdeifter, cau-ti-m üorficf)tig. — cüra (— cov-ira, co-ira, coera) 
f. (Sorge, Sorgfalt, S3cforgttifj, curo, ac-curo 1. forge, beforgc, wer; 
malte, con-curo beforgc mit, per-curo heile wollig, pro-curo beforgc, 
üerrid)te, oertualte, re-curo ftede mieber l)er, bearbeite forgfältig, (coira- 
verunt Or. inscr. 566. 570); ^regtt. curi-to 1.; cura-ti-o (ön-is) 
(-tura) f. S3eforguttg, pflege, Teilung, curä-tor (tör-is) m. S3eforger, 
Sluffel)cr, SSormunb, curätor-iu-s jur S3eauffid)tigiittg gel)., curä-blli-s 
mertf) ber Sorgen, ©eforgnifc erregettb, cur-i-o (ön-is) wor Kummer 
nbgeje^rt, cur-iu-s futttnterüoll, curi-ösu-s forgfältig, tuifjbegierig, tten= 
gierig, Dentin, curiosü-lu-s, curiösi-ta-s (täti-s) f. SBifjbegierbe, 9teus 
gierbe, in-cür-ia f. Sorglofigfcit; se-cürtt-s forglo$, rul)ig, gefahrlos, 
securi-ta-s (täti-s) f. Sorglofigfcit u. f. m. — causa (caussa) (= eav- 
os-ta cau-s-ta cau-s-sa) f. bie mit 0bf)ut wcrfeljette, behütete o. wer; 
tfjeibigte Sache, nameittlid) oor ®eridjt, ffted)t3fall, Sachlage, Dentin, 
causü-la, caus-äli-s bie Urfad)e entl)altenb , causä-ti-o (ön-is) f. @nt= 
fcfptlbigung, SSormanb, caus-äriu-s (auä ®raitfheit3urfad)cit) bieitft= 
unfähig, causät-ivu-s bie fRed)t§fad)c feftftetlenb, bieSlnflage beftimmenb, 
.causi-dicu-s m. Sadjmafter; causo-r 1 . bringe Girüttbe üor, (ad-)ac- 
cüso, in-cuso flage an, (accusat-ivu-s eine Slnflage bemirfenb, gramntat. 
Slccufatiu), ex-eüso cntfdjulbigc, re-cuso meifc jurüd, ab, oermeigere, 
tl)uc (Sinfpradje. 

SB. sku neden. 

cav-illa f. (u-m n.) Rederei, Stichelei, SBortflaubcrei, $emitt. 
cavillü-la, cavillo-r 1. ftid)lc, gietje tabefnb burd), cavillä-ti-o (ön-is) f. 
= cavilla, in-cavillatio (per despectum derisio Paul. D. p. 107), 
cavillä-tor (tör-is) in. Stiller, SBortflaubcr, cavill-ösu-s geneigt p 
Sticheleien. 


Digitized by Google 


188 


SB. skrabh graben, eingraben, eintraften. 

scröf-a f. (bie grabenbe) ©au, SBhitterfcbtocin, scrof-lnu-g jur ©. 
geb-, scrofi-pascu-s m. ©nu$üd)ter; scrofü-lac f. ©crofeln, ^alöbriifeit. 
— scröb-i-s (scrob-s) m. f. ©rubc, Dentin. scrobi-cülu-s. — serib-o 
(scrip-si, -tu-s) 3. (grabe mit fcbarfem Öriffel ein) fc^reibe , a-scribo 
fcbrcibe bnju, jätjte bei, eircum-scribo umfdjreibc, con-scribo (djrcibc 
jufammen, ucrfaffe, bebe aus, de-scribo betreibe, ttjeite ein, ex-scribo 
fcfjrcibc o. jeidpte ab, auf, in-scribo jebreibe ein, bejeidpte, inter-seribo 
fcbrcibe bajmifeben, per-scribo fdjreibc uoflftänbig, nicber, post-scribo 
fcfjrcibc tiacb ctiua«, fege febreibenb nach, prae-scribo fdjreibe bor, pro- 
scribo öeröffenttiebe, confiScire, re-scribo ftbreibc juriid, bagegen, sub- 
scribo untcrfdjreibe, super-se.ribo fcbrcibe bariiber, tran-scribo febreibe 

ab, um, Ucrjcbc; con-seribillo (*scribil-iu-s) 1. friste jufammen; 
grequent. scrip-ti-to 1.; scrib-a m. ©ebreiber, ©cfrctar, scrib-s-tu-s, 
scrip-tu-s 4. m. ©ebreiberamt, Scrib-ön-iu-s , scrip-tor (tör-is) m. 
Sdjreibcr, ©cbriftftcller, scrip-türa, ti-o (ön-is) f. ©djreibeu, febriftt. 
Darftellung, ©dprift, Scbrijtroerf, Dentin. scriptiun-cöla, scriptör-iu-s 
jum ©d). geb-, scriptu-äriu-s m. ©ammlcr beS SSeibcgclbeS, scriptürio 
4. tjaüe ©dfreibeluft. — gleb-a (= screb-a, creb-a, greb-a) f. gc= 
grabcucä ©tiief CErbe , ©d;oUe, Dentin. glebü-la, glcb-äli-s, äriu-s jur 
3d). geb-, glebä-ti-m fcbollenartig, glob-ösu-s Dofl Sd)., globä-ti-o (ön-is) 
f. Sletfcrabgabe, ©runbfteuer. 

SB. sklu, sklu-d febtiefjen, binbern. 

duv-i-s (= sklau-i-s) f. ©djtüffcl, Dentin, clavi-cöla, clavic-äriu-s 

m. ©ebtoffer, clavieul-Sriu-s m. ©cblicfjer, clavi-ger (gSri) ben ©d)(. 
fübretib; con-däv-c (i-s) n. (Skr jdjlufj) $immer, SBetjättnift. — dau-d-o 
(clau-si, clau-su-3 - clau-d-tu-s) 3. fdjlicjfc, Clausu-s, (lotltpof. -düd-o 
(-clü-si, clü-su-s): circum-cludo fd)(icf}e ringsum ein, con-cludo fdjlicfje 
ein, üodcitbe, folgere, dia-cludo trenne, ex-cludo fdjliefje auS, in-cludo 
fdjlicfje ein, tjemme, iuter-eludo, oc-cludo, prac-cludo Ucrfdjliefie, re-cludo 
fdjtiefjc auf, bede auf, se-cludo fdjtiefec o. fonberc ab; claus-tru-m 
(= claud-tru-in) (clostrum) n. Skrfcblufj, ©d)lofi, Stieget, S9otlmerf, 
claustr-äli-s juttt Scbl. get)., claustr-äriu-s Scbloft unb Stieget betreffenb, 
claustri-tümus (ögl. aedi-tumus) in. 8d)ti)fjl)üter, claus-üra, clüs-ura 
f. 33crfd)lttfj, (Saftet! , gort, clausü-la (Dentin. Oott*clausa, Ogi. repulsa) 
f. ©djlubtbeildjcn, ©d)lub : tl)eit, «formet, clüsor (ör-is) m. Sdjliejjcr, 
clüs-äri-s, -ariu-s jum ©«bluffe bietictib, clüs-Ui-s ficb leidjt fcbliejfenb; 
Clus-iu-m ( j. Chiusi), Clttsiö-lu-m, Clus-iu-s. — (clüd-, clöd-us) : claud-u-s 
(im ©eben bebinbert) taf)nt, bintenb, claud-eo 2., -o 3., claudic-o 1. 
(©t. *claudlco) 1. = bin (., I)., fdgoanfe, claudi-ta-s (täti-s), clau- 
dieä-ti-o (-ön-is), claud-I-g-o (inis) f. baä §infcn, Babmfcitt; Claud- 
ius, -ia, -i-ä-nus, Clöd-iu-s, -ia. 

SB. skju, skjii-t, sku-t fdpuattfen, fcb'üttcrn. 

clv-e-o 2. tuadeltt, ftbnmnjtoebetn, fcbtocnjcln. — quät-i-o (quas-su-s 


Digitized by Google 



189 


= quat-tu-s) 3. fdjiittle, erschüttere, ftoße, (Gompoj. -cus-si. cus-su-s): 
cou-cutio erschüttere, jerrüttc, de-eutio jd)üttle fjerab, dis-cutio jer; 
Schlage , jerftreue, ftöre, ex-cutio Schüttle o. h>erfe au#, »erjage, in-tülio 
ftofee ein, flöße ein, per-cutio burd)bol)re, fcßlage, prae-cutio Schüttle o. 
Sdjroinge »oraus, re-, re-per-eutio fcfjlage o. pralle jurücf, suc-eutio 
Schüttle auf, crjdpittere; quate-fäcio mache tuanfeub ; 3nten8. quasso 
(casso) 1., quassä-büi-s erfdpittcrlirf), quassü-bundu-s fdjüttclnb, quassä- 
ti-o (ön-is)f., quaasu-8 4. m.baä Schütteln, quassö-tOra f. ©rfd)ütterung, 
93erlc|jung, quassätt-pennae fcberfdjuttcllib (quossatipeunos anntes, 
remipedes Varro ap. Non. p. 460. 8). 

SS. sta ftef)en, feft ftefjcn, ftarren; Stellen, Stiften: slu, slä, stu, 
sla-l ', sta-p, sta-bh, sta-r, siar-p , sta-l. 

slä: stä-tu-s feftgeftedt, stät-lvu-s feftfteljcnb, stät-öriu-s jum 
Stehen gehörig, fteßenb; stä-ti-m feftfteljcnb, auf ber Stelle, fogleid); 
slä-l'tli-s feftfteljenb, feft, stabili-ta-s (täti-s) f. Seftiglcit, feftc Dauer, 
stabili-o 4. ftellc feft, bejeftige, stabill-men (mln-is), -nientu-m n. 
©efeftigungämittel, stabill-tor (tör-is) m. ©efefriger, Wtabili-o (ön-is); 
stä-ti-o (ön-is) f. StiUftetjen , Stanbort, 'Soften, station-äli-s ftillfteljenb, 
station-iiriu-s jum 'Soften gel)., Subft. 'Softmcifter; slä-ior (tör-is) m. 
ftefjenbcr Diener, Stä-tor (tör-is) (Jupiter) Seftfteder, (Erhalter, ©riinber ; 
in-stitor (tör-is) m. Dröblcr, Slrämer; StÄ-ta (Mater) feftftctlenbc 
(SKutter), StSt-ina (dea) feftftedenbe (©öttin), Stät-ör-iu-s, Stat-Il-iu-s, 
St&t-änus, Stätul-inu-s bie ba# Stehen ber Sfinber beförbernbe @ott= 
heit (Varro ap. Non. 532. 24), Stä-ti-änu-s. — stä-tu-s 4. m. 3uftanb, 
Stanb, ©eftefjen; slä-ht-o (-tu-i, -tü-tu-s) 3. ftede feft, l)in, fefje feft, 
ad-stituo Stelle hin , con-stituo ftede auf, »eranftatte, de-stituo ftede 
£)in, »erlaffe, in-stituo ftede auf, beginne, unterrichte, prae-stituo fcfje 
»orljcr feft, pro-stituo Stelle hin, gebe preis, re-stituo ftede tuieber hin, 
her, erfeße, sub-stituo feße an bie Stede, con-stitutus (hominum a 
consistentium multitudine appellatur Paul. D. p. 42. 5); slä-tu-a f. 
Stanbfüule, Stilb jaule, Statue, statu-äriu-s jur ©. geh-, Subft. Stilb; 
gießer; stä-tü-men (mln-is) n. Stille, 'Sf a ^r Sdjiff#gerippe, statumin-o 
1. ftiiße; stä-tü-li-o (ön-is) f. ^inftedung, (Errichtung. — stä-bülu-m 
n. Staubort, Stad, ©aftßof, ©orbed, stabul-äriu-s sunt St. u. f. to. 
geh-, Subft. m. Stadfnedjt, SBirtf), stabulo-r 1. habe Slufentßalt, sta- 
bulä-ti-o (ön-is) f. 2lufentt)alt für# Sich; pro-sttbulu-m n. (Ding 
jum öffentlichen 2lu#ftcl)en) gemeine Dirne; ve-stibulu-m n. ($lu#= 
cinanbertritt) ©orfjof, 3»9 Q ng, ©orljade. — ob-ste-tr-ix (ic-is) f. 
Hebamme, obstetric-iu-s jur |>. geh-, obstetrlc-o 1 leifte Sebammctp 
bienfte. — si-st-o (sti-t-i = sti : st(a)-i, »gl. spo-pond-i, sta-tu-m) 3. 
ftede, as-sisto ftede mich, circum-sisto umftche, con-sisto ftede mid), 
befteße, de-sisto fteße ab, ex-sisto entfteße, in-sisto trete hin, bebränge, 
inter-sisto ftellc mid) bajtoifchcn, h«lte inne, ob-sisto ftede mich cnt= 
gegen, per-sisto »erharre, re-sisto fteße ftid, loiberftche, sub-sisto fteße 


Digitized by Google 



190 


ft iß, fjattc Staub, super-sisto fteße o. trete Ü6cr , auf ettoaS. — anti- 
ste-s (stl-t-is) comm. ©orftetjer, =in, Dbcrpriefter, sin, Sem. anti-stl-t-a, 
anti-stl-t-iu-m n. ©orftetjeramt, Dberpriefteramt, Anti-st-iu-s , -ia; in- 
stt-t-a f. Saum, ©efaß, ©inbe; inter-sti-ti-o (ön-is) f. ©erjögerung ; 
-sd-tiu-m: inter-stl-tiu-m n. 3tnifcf|enrauTn , ju-stl-tiu-m (= juris 
stitium) n. Stißftanb ber ©cridjte, ©eridjtäferien, sol-stl-tiu-m n. 3eit 
be£ frfjcitibarcn Sonuenftißftanbcä, ber längftc Xag; prae-ste-s (stl-t-is) 
comm. ©orftetjer, 4n; super-sle-s (stl-t-is) natjeftetjenb, gegenwärtig, 
3cuge, iibertebenb; super-sti-ti-o (ön-is) f. (Stetjenbteiben über ettoa» 
Unerwartete^) ©etroffenjein, Ülberglaube, super-stitiösu-s (= super- 
stition-osu-s) abcrglcrubifcf). — dc-sti-na f. Stü^e (feftfteßenb), destlno 

l. fteße enbgüttig feft, bcfdjlicße feft, prae-destino beftimme Borger, 
destinä-ti-o (ön-is) f. tfeftfcfcung, ©efdjtuß, (©art.) destinä-tu-m feft= 
gefe^teä 3' e l> ob-stino 1. beharre, (©art.) obstlnä-tu-s feft entjdjtoffen, 
tjartnädig; prae-stino 1. fteße Borger feft (ben Kaufpreis), Bers 
tjanbte, laufe. 

stä: sto, stäre (stS-t-i = ste-sta-i, Bgl. stl-t-i, stä-tu-m) 1. ftetje; 
ab-sto ftetje ab, ante-, anti-sto übertreffe, circum-sto umftefje, con-sto 
beftelje, ftetje feft, fofte, di-sto ftetje auäeinanbcr, bin getrennt, bers 
fdjieben, ex-sto ftetje IjerBor, bin oorfjanben, in-sto bin nafje, Berfotge, 
ob-sto ftetje entgegen, im SSege, per-sto ftetje feft, beftelje, baute, prae- 
sto ftetje Boran, übertreffe (praestat eä ift Borjügtidjer), ftetje ein, teifte 
©ewätjr, teifte, pro-sto ftetje öffentlich au§, bin feit, re-sto bin übrig, 
tuiberftetje, sub-sto bin barunter, babei, barin, Ijalte Stanb, super-sto 
ftetje oben; in-stant-ia f. Muäbauer, ob-stant-ia f., ob-stä-culu-m n. 
§inbcrniß; Con-sta-n-s, Constant-ia, -Ina, -Inu-s, -iu-s. — stä-tu-s 4. 

m. (attl. == stä-tu-s), Stä-t-iu-s, stä-iüra f. Statur, ©röße, förpertietje 
Sänge; stä-ti-m (altt.) ftetjeub, regelmäßig; Stä-jenu-s. — stä-men 
(min-is) n. Stufjug (beä ©eWebcä), (fabelt, stamin-ä-tu-s, -eu-s au4 
Sftbcu beftetjeub, sub-stämen (min-is) n. CSinfdjlag am ©eluebe. — sfiva 
(= sta-iva) f. ©ftugfterje. 

stu (stau) aufridjteu: stu-l-tu-s (Bgt. Str. sthü-la-s groß, bumm, 
ptump) bumm, albern, stultl-ti-a f. $ummtjcit; sto-U-du-s, stolidi-ta-s 
(täti-s) id.; stö-l-o (ön-is) m. Slebenfproß, Stolo. — -stau-ro: in-stau-ro 
re-stau-ro 1. (Bgt. Str. sthä-v-a-ra-s ftarf, feft) fteße mieber tjer, 
erneuere, in-, re-staurä-tor (tör-is) m. SBicbcrfjerfteflcr, Srncuercr; 
tau-ru-s (eigentt. Stbj. ftarf , ©roßoielj) m. Stier, ®emin. taurä-lu-s, 
taur-ou-s, -Inu-s Born St., junt St. gef). ; Tor-än-iu-s. 

sta-lc (flauen): stag-nu-m n. Staugtuaffer, ftetjenbeä ©ewäffer, 
©fiiße, Sumpf, stagno 1. bilbe ftctjenbeS ©., ftetje o. fefjc unter SEBaffer, 
re-stagno, super-stagno trete auö, überfumpfe, stagn-cnsi-s ju ©füßen 
u. f. tu. gefj., stagn-äli-s im ftetjenben SEäoffer tebenb, stagn-lnu-s 
ftefjenbem SBaffer ätjntid), stagn-ösu-s Boß ©f. u. f. »o. — stan-nu-m 


Digitized by Google 



191 


(= stag-nu-m) n. 2Rifcf)ung auö Silber unb lölei, 2Bcr(blei (3>nf?), 
stann-eu-s au3 stannum befteljenb, jinncrn. 

sta-p, sfi-p, stu-p (fcftfteHen): stips (stlp-is) f. (flcine 9Rünje in 
SDlaffe aufgehäuft) Söcitrag , öiabc, sfipendiu-m (= stip-i-peud-iu-m) 
n. Beitrags jaf)lung, SIbgabe, Sribut, Solb, firiegäbicnft, Tienft, 
stipendio-r 1. biene im Solb, stipendi-äriu-s, jinäbar, um Solb bicncnb. 
— stip-ü-la f. Strohhalm, Stroh; stipülu-s feft, stipölo-r 1. madjc 
feft (ab), «erjprcche feft, förmlich, a-stipulor trete unbebingt bei, stipu- 
iä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. in. miinblicheä IBerfprcdjen ju einer SJeiftung, 
®emin. stipulatiun-cula, stipuls-tor (tör-is) m. bcr fich e. m. iß. geben 
läfjt. — sfi-p-e-s (I-t-is) m. Stamm, IfSfahl, Stod; slip-a f. ffcftigungS; 
mittet, Stopfroer!, stipo 1. mache feft, bidjt, ftopfe, umgebe bidjt, 
circum-stipo umgebe ringsum, con-stipo brättge bicht jufatnmen, stipü- 
ti-o (ön-is) f. bie umriugenbe SDlcnge, Begleitung, stipä-tor (tör-is) 
m. Begleiter, s ßlur. Ölefolge (stipatores, qui circumdant corpora rogum 
Fest. p. 314). — stüp-e-o (-ui) 2. bin erftarrt, betäubt u. f.ro., a-stupeo 
ftaune bei etroaä, con-stupeo erftaune, stup-e-sc-o, ob-stupesco (-ui) 3. 
roerbe ftufjig, stupe-facio, ob-stupe-facio 3. mache betäubt u. f. ro.; 
stüpl-du-s erftarrt, betäubt, gefühllos, bumm, stu-pldi-ta-s (tftti-s) f. 
stüp-or (ör-is) m. Berbu^theit, Dummheit, stupldo 1. mache oerbuht. — 
stüp-a , stuppa f. SSJerg, roher ffladji (stipa, qua amphorae tinnari 
solent cum exstruuntur Fest., p. 351). 

sta-bh, sti-bh (feftftehen machen, ftiij}en): StSb-iae (fefter IfJlah), 
Stab-Sr-iu-s; (*stiba, ügl. fab. teb-a Jpiigcl): Tib-ur, Tif-er-nu-m (ffeftung, 
iöergfeftc) (j. Tivoli, Cittü de Castello), Tibur-tu-s, Tib-Bri-s, Tif-er-nu-s 
(= SBergftroni) (j. Tevere, Teverone), Tib-Sr-iu-s, Tib-ullu-s(=« Tiberu- 
lu-s). — tib-ia (= staib-ia) f. Schienbein, Schienfuodjen (alö aufredjt 
ftehenb), pfeife (gcrabc auögehenb, beinern), tibi-5riu-s m. flöten: 
hänbler, tibi-cen (cln-is) m., tibi-ciu-a f. Jlötenjpieler, = in (= tibii- 
cen, cin-a), tibi-cln-iu-in n. fflötcnfpiel. — lüb-a (u ftatt o, o — 
urfpr. a) f. Sichre, trompete, tubl-cen (cln-is) m. Trompeter ; tüb-u-s 
m. Siöhre, 2em. tubü-lu-s, tubulä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. röhren: 
förmige tpöljlung. — tuf-a f. eine 2lrt £>etmbüfd)el (fr an,;, toupot). — 
töf-u-s m. Xufftein (au8 feftgcluorbcnen bulfanifchcn Sd)laden be= 
ftehenb), tof-äc-eu-s, -ic-iu-s tuffteinartig, tof-inu-s au3 2. 

sta-r, star-p (ftarren): ster-ili-s (ftarrcub) unfruchtbar, sterili-ta-s 
(tsti-s) f. Unfruchtbarfeit, steril-e-sc-o 3. roerbe unfruchtbar, ster-i-cilla 
f. Särmutter einer Sau, bie noch nidjt geworfen h fl t. — stir-ia 
(— steir-ia) f. 2ropfen, ©iöjapfen (Xropfcti = feft jufammenhangenber 
äöaffcrjapfen), stiri-ä-cu-s gefroren, stiri-cld-iu-m n. .fjerabfallen ber 
2ropfcn, Schneefloden ; stilla (= stir-la) f. 2ropfcn, stillo 1. tropfte, 
träufle, de-stillo träufle herab, ex-stillo triefe heraus, in-stillo träufle 
ein, flöfje ein, re-stillo träufle jurücf; still-ä-ti-m tropfenroeife, stillat- 


Digitized by Google 



102 


Iciu-s, -Ivu-s tropfenb, stilli-cid-iu-m f. stiricidium. — tor-p-e-o 2. 
ftarre, bin gelähmt, torp-e-sc-o, ob-torpesco (-ui) 3. erftarre, torpe-d-o 
(in-is) f., torp-or (ör-is) m. (Erftarrung, torpör-o 1. ntadje erftarren, 
torpl-du-s erftarrt. 

sta-l: prac-stöl-or 1. ftepc bereit, tbarte (praestolari dicitur is, 
qui ante stando ibi, quo venturum excipere vult, moratur Paul. D. 
p. 223), praestolä-ti-o (ön-is) f. baä SBarten. 

SB. stag berühren. 

ta-n-g-o (tß-tlg-i, tac-tu-s) 3. berühre, (CEomp. -tlg-i) at-tingo, 
con-tingo berühre; tac-tu-s 4. ra., tac-ti-o (ön-is) f. 93erii4)ren , &e* 
fütyläpnn, ©efüfp, tact-ili-s beriiijrbar, tac-ti-m, taxim berüfprungäs 
lbeife, unbemerft, täg-ax (äci-s) biebifd); con-tactu-s 4. m., con-täg-e-s 
(i-s), -i-o (ön-is) f., -iu-m n. S3erüf)rmtg, 2(nftcdung, S3epedung, con- 
tä-men (mra-is) = contagium, at-, con-tämln-o 1. berühre, bepede, 
ftetfeon, taminare (= tag-min-are) (violare, hinc contaminare dictum 
Fest. p. 363); ftrequ. ioxo (= tag-to, tag-so) 1. berühre pari, fcpäfce 

ab. ftidpe, tajire, taxä-ti-o (ön-is) f. ©djäfcuttg, Xajnren, taxä-tor (tör-is) 

m. ©djntäfjer, 6tidper. — in-teg-e-r (ra, ru-m) unberührt, unberlefct, 
ganj, frifd) , rein, rcdjtfdjaffen, unbefangen, $>cinin. integel-lu-s, inte- 
gri-ta-s (täti-s) f. unbertefcter ßuftanb u. f. lu., integro 1. erneuere, 
beginne, red -integro erneuere luicbcr, ertjote, erfrifd)e, integrä-ti-o 
(ön-is) f. (Erneuerung, integr-a-sc-o 3. erneuere ntid); at-tegrare (est 
vinuin in sacrificiiH augere. Integrare enim et attegrare minus factum 
est in statum redigere Paul. D. p. 12. 3). 

SB. stag beden. 

steg-a (fpötl. i-steg-a) f. 33erbed; prae~stig-iae f. $(. (SScrbedung) 
S3(cnbU)erf, ©aufetei, 9tänle, praestigi-ösu-s boü 93Ienbtt)erf, prae- 
stigio-r 1. gaufle bor, praestigiä-tor (tör-is) ra., -trix (trlc-is) f. 
©aufter, sin. — teg-o (texi, tec-tu-s) 3. bede, circum-tego bede 
ringsum, con-tego bebede, berlbaprc, de-tego entfyüüe, berratfye, ln- 
tego bebede, ob-tego bebede, berberge, per-tego bebede gang, prae-tego 
bebede bortt, pro-tego bebede born, befdjüfce, re-tego bede auf, ents 
bede, super-tego bebede oberhalb, überbede ; teg-c-s (e-t-is) f. teg-lle n. 
3)cde, Sütatte, SDemin. teget-i-cü-la, lu-m, teg-i-men, teg-ü-men (min-is), 
-men-tu-m n. 2)ede, £>iiüe; tcgu-la f. ^acpjieget, tegul-äriu-s m. 3iegel= 
ftreidjer; ieg-ü-lu-m, tegil-lu-m n. SDede, ®ad); tec-ti-o (ön-is) f. 
S3ebedung, tec-tor (tör-is) m. SBaubbeder, @tudaturarbeiter, tec- 
tör-ius jum S3ebedcn g et)., <5ubft. teetör-iu-m n. SBanbbefteibung, 
©tudatur, S)emin. teetoriö-lu-m n. Heine ©tudaturarbeit; tec-tu-m n. 
$E)ad), Dbbad), ®emin. tectü-lu-m; tec-türa f. Uebertündjung. — 
tog-a f. Xoga ($riebcnsfteib be6 römifdjen 93urgcr3), SDemin. togü-la, 
tog-ä-tu-s mit ber £oga befteibet, 2)emin. togat-ülu-s. — tüg-ür-iu-m 

n. glitte, ©dpippen, 3)emiu. tuguriö-lu-m, tuguri-un-cülu-m. 


- • 

'v 


Digitized by Google 


loa 


9B. stap inijihanbetn, fdjänben. 

stüp-ru-m n. Sdjattbe, ©cfjänbung, ^mrcrei, stupro, con-stupro 
1. l'djänbe, stuprä-tor (tör-is) m. ©djiirtber, stupr-ösu-s unjücfjtig, 
hurerifdj. 

SB. star ft reuen, breiten, ftrecfen : stra, sira-g; stla, stla-k; 
stru, stru-g; sfar-p. 

star, stra, stra-g: ster-n-o (strä-vi, strä-tu-s) 3. breite (auä), bebecfe, 
ftrecfe hin, eon-sterno beftreuc, bebecfe, con-sternäre ex-sternare fdjmettere 
nieber, bringe in ©nlfegen, Stufrut)r, in-stemo überbecfe, per-sterno 
pflaftere o. ebne ganj, prae-sterno ftreue öor, mache jurccht, pro-stemo 
ftrecfe hin, nieber, beritichte, sub-sterno ftreue o. breite unter, super- 
stemo ftreue o. breite bariibcr, stem-ax (äci-s) ju ©oben rocrfcnb; 
(©art. 'Baff.) sträta (via) f. ©trabe , strätu-m n. ®ecfe, Säger, ©tragen: 
pflafter; strä-tura f. baä ©flaftern, strä-tu-s 4. m. baä $inftreuen, 
5)ecfe, strä-tor (tör-is) m. Stcitfnedjt; strä-men (min-is), -mentu-m n. 
©treu, ©troh, SDecfe, stramin-eu-s , strament-lciu-s ftrofjeru, strament- 
äriu-s jum ©t. geh-; lecti-stern-hi-m n. ©öttermahljeit (öffentl. Opfer, 
Wobei bie SSitbniffe ber ©öttcr auf ©olffern ruhten). — stella (ft. 
ster-ü-la) f. ©tern (bie am |>immetäjelt auSgcftreutcn), $emin. stelltt-la 
©ternchen (== asteriscus, als ©chriftjeichen), stello 1. bin mit ©terneu 
bcfejft, befefce m. ©t., stelli-fer, -ger (Sr-a, um) ©terne tragenb; 
steü-i-o (öu-is) m. ©terneibed)fc. — stör-ca f. $ecfe, fDlatte; tor-ail 
(äli-s) n. Xecfc über b. ©olftcr o. b. Sett; tor-u-s m. ^pfiitjt , SBulft, 
SDtudfel, ®cmin. torö-lu-s, tor-ösu-s muätulöä, fleifchig. — stre-nu-u-s 
(gcftredt, ftraff) hurtig, betriebfam, strenui-ta-s (tati-s) f. £mrtigfcit, 
strenuo 1. bin hurtig, b.; stre-na f. äBahrjeichen, 9teujahr3gcfd)enf (?). — 
strä-g-c-s (i-s) f. ÜJiicbcrftrecfen , lieber tage; sträg-ü-lu-s jum -Stu^breiten 
bientid), Stbj. -a (vestis) ©olfter, Sßfii^t, S)edc, strägttlu-m n. id. — 
stla, stla-k: lä-tu-s (ft. stlä-tu-s) gebreitet, breit, Weit, lati-tü-d-o (in-is) 
f. Stuäbehnuiig, ©reite, lät-e-sc-o 3. Werbe breit; stlä-ta f. e. 3lrt Sdjiff 
(a latitudine sic appellatum, genus navigii latum magis quam altum 
Fest. p. 312. 313), stlat-äriu-s jum ©djiff geh- — löc-u-s (altl. 
stlocu-s) m. (eigcntt. ©tvedc, £anb=ftrecfe, = ftrich) Ort, ©lab, ©teile, 
Sage, ©elegenheit, ®cmin. locü-lu-s m. ©laichen, ©lur. ©eljältnih, 
tBem. locel-lu-s m. ©chubfach int ©chciltnifr, loco 1. fteHe, lege, fe|e, 
uermiethe, ab-loco öermtctf)e, ber pachte, col-loco fteüe auf, orbtie, e-loco, 
ob-loco — abloco; loc-äli-s jum Orte geh-, locali-ta-s (täti-s) f. Dert= 
(id)feit, loc-äriu-s jur ©ermietf)ung geh-, -äriu-m n. 9Jtietf)3 jinlt, ©taub; 
gelb, locat-lciu-s nermiethet, locä-tor (tör-is) m. ©ermiether, locä-ti-o 
(ön-is) f. bas» ©teilen u. f. tu.; locälä-mentu-m n. Sachwert, ©ehäufe, 
locul-ä-tu-s mit Suchern uerfehett, locul-ösu-s soll S-l HUco (= in 
loco) auf ber ©teile, fogleich; locu-ple-s (plet-is) (cig. reich an@runb= 
ftiicfen) begütert, reich, reidthaltig, uotlgültig, locuplst-o 1. bereichere, 
locupletä-ti-o (ön-is) f. ©ereicherung, ©ereitherer. — stru, stru-g: 

Vauicck, etjrm. 'Worterb. der latum. Sprache. 


Digitized by Google 



104 


strü-mai. ©efdjtmilft, angefdjmotlcne $rüfen, ({patt, scrophulae), strum-ca 
(herba) $rüfenfraut, strum-ösn-s mit Srüfcn behaftet. — slru~o 
(struxi, struc-tu-s) 3. |'d)id)tc auf, erriete, bereite, ftifte an, a-struo 
baue fjinp, circum-struo umbaue ringa, con-struo füge jufammen, 
erbaue, de-struo reiße uieber, ucriiidßc, ex-struo erriete, in-struo 
orbne, Derjcfje, unterrichte, ob-struo baue entgegen, bcrjdjließc, prae- 
struo baue uor, üerbaue, sub-struo baue unten, pflaftere, super-struo 
baue barauf, bariiber; stru-e-s (= strug-e-s) (@cn. -is), stru-ix (Ic-is) 
f. struc-tu-s 4. m. §aufe, struct-ili-s jufammengefugt, struc-ti-o (ön-is) 
-tura f. 3>tfammcnfügung, Srbauung, '-Bauart, struc-tor (tör-is) in. 
SJlauter, Dimmermann, Shtricßtcr, ‘Jajeibccfcr; in-strü-mentu-m (strü- 
mentu-m) n. SDtittet jur ©inridjtung, ©erätf), SBerfjeug, $ülf3mittel. 
— industria (= indu-stru-ia f. ana) f. SBctricbfamfcit, Xßiitigfcit, 
industri-u-s, ösu-s betriebfam, tfjätig. — frü-t-ex (=stru-ti-, stru-t-ic)‘? 
(®eit. friltlc-is) in. Strand), Staube, Stamm, frutic-o 1. treibe 3 'neige, 
fdjtagc au§, fruticä-ti-o (ön-is) f. ba§ £>crborfproffcn, frutic-esco 3. 
= frutieo, frutic-Stu-m n. ©ebüfd)(aulage), frutec-tu-m n. = frutex, 
frutic-ösu-s, frutect-ösu-s gcbiifdjrcid). — star-p: Mirp-s (is) ('Jfom. 
and) stirp-e-s, i-s) f. (ber ba§ Slusbeßnett bemirfenbe) SBurjelftod, 
Sßurjcl, Stamm, Sproß, ©cjdjlcdjt, Urfprung, stirpl-tus (f. -tas) mit 
Stamm unb SBurjel, mit Stumpf unb Stiel, gäitjlid), ex-stirpo reiße 
mit Stumpf unb Stiel au3, rotte au >3, stirp-e-se-o 3. luerbc ftämmig. 

SB. stig ftedfen. 

sü-hi-s (== stig-lu-s) ra. Stift, ©riffel, )d)riftlid)c Slbfaffuitg, 
Sdjreibmcije, Stil, Stil-o (ön-is). — sti-midu-s (= stig-) m. Stadjcl, 
stimulo 1. ex-, in-stimulo ftad)le, rege an, auf, stimulS-ti-o (ön-is) 
f. Slnrcijung, Sporn, stimuls-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. Slu= 
reijer, =in, stimul-eu-s mit Stadjel berfeßen, stimul-ösu-s ooll Slm 
reijnng, Stimul-a (bie jur Xßätigfeit o. SBolluft antreibenbe, reijenbe 
©öttin). — in-sflg-o 1. reije, ßeße auf, instigü-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. 
Slnreijuitg, instigä-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. — stimula-tor, 
-trix.— stingii-o (-stinxi, -stinc-tu-s) 3, di-stinguo foubere (burd)'4?unctc) 
ab, aus, untcrfcßcibc, feßmiide, ex-stinguo, inter-stinguo löfeße au8, oev; 
tilge, re-stinguo löfdje au3, bämpfe; in-stinc-tu-s angcreijt, inter-stinctu-s 
abgctßeilt, bunt, toomit befeßt; distinc-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. ni. Unter; 
fdjcibung, U titerfdjieb, Sluäjeicßnung, distinc-tor (tör-is) m. Unterfdjeibcr. 

SB. stigli feßreiten. 

fa-stig-iu-m (SB. bhnrs ftarren — fnrs?) n. Öicbclfpiße, 
©icbel, . l pöl>c , Spiße, ©ipfel, fastig-o 1. fpiße ju, fastigä-ti-o (ön-is) 
f. baä Bnfpißeu. — vc-sfig-iu-m (Slu4getreteue3, fielje ve-) n. gußtritt, 
Spur, vestigo, in-vestigo 1. fpürc auf, fud)e itad) , per-vestigo jpürc 
o. forfdjc bureß, vestigü-ti-o (ön-is) f. baSStuffpiiren, vestigä-tor (tör-is) 
in. Sluffpiirer. 


Digitized by Google 



195 


SB. stud ftofccn. 

tu-n-d-o (tü-tüd-i, tun-su-s tü-su-s) 3. ftope, fcfjfage, ftantpfc, 
f$requ. tud-i-to 1.; con-tundo jermatme, ex-tundo fd)tage fjerauä, 
nötige ab, ob-tundo fdjtage gegen etioaS, ftnntpfc ab, beläftige, per- 
tundo burd)bo!)re, re-tundo ftuntpfe ab, fyalte juritd; tüd-e-s (is, 
lt-is) f. ©d)!äget, Jammer, $emin. tud-t-cula, tudiculo 1. riifjrc um, 
tudiätöres (%alxonmoi Gloss. Lat. Gr.); Tüd-er (Sr-is) n. (j. Todi), 
Tud-ic-iu-s, Tudlt-änu-s ; detudes (esse detunsos, deminutos Paul. 
Diac. p. 73. 11); dea Pertunda (©öttin beä S3cifdj!afe§). 

SB. strag, stra-n-g f)inftreifen, fd)a*ben; burdjjiefyen, jmöngen. 

strig-a f. fttciljc, ©djtoaben, $urd)e, stngo 1 . fjatte beim pflügen 
inne, rafte, fd)toinbe !)in, strigä-tu-s (ager) ber bie Surren in ber 
Sänge l)at (öon Süiittag nad) SGlitternad^t) , strig-ösu-s mager, bünn ; 
strtg-ili-s f. ©djabeifen, ©triegel > Dentin, strigil-e-cüla; strig-mentu-m 
n. S!bge?rapte§, Unrat!); strix (strig-is), stri-a (— strigu-a, striv-a V) 
f. 9tiefe, ©treif, Slu3!)öf)!ung, strio 1. tierfetje mit Steifen u. f. tu., 
striä-töra f. ©treifenform, 2!u§f)ö!)!ung. — stritt-o, strit-o (= stric-to) 
1. ge!)e langfam einher, trottle. — teig-o (ft. sterg-o) (ter-si, tor-su-s) 
3. reibe, ftreife, toifd)C, trodne (ab), abs-terg-e-o, de-tergeo, ex-tergeo 
id., per-tergeo berühre !cid)t; ter-su-s (= torg-tu-s) 4. m. ba§ S!bs 
luifdjen. — stri-n-g-o (strinxi, stric-tu-s) 3. jietje ftraff an, jufamnten, 
5ie!)C blanf, ftreife (fd)ecrc, fd)iteibe ab), Perlene; a-stringo tniipfe feft, 
oerpflidjtc, con-stringo binbe jufammen, befdjränfe, de-stringo ftreife 
ab, jielje btanf, di-stringo befdjäftigc öerfd)ieben, in-stringo binbe, reije, 
ob-stringo binbe ju, Ocrpf!id)te, per-stringo ftreife, tabte, prae-stringo 
binbe 31t, tjemme, berühre, b!cnbc, re-stringo binbe o. !)a!te jurüd; 
stric-t.i-m enge, fnapp, obenhin; stric-ti-o (ön-is) f. S!n3ie!)iing#mitte!, 
strict-lvu-s abgeftreift, stric-to r (tör-is) m. Stbpftiider, stric-türa f. 
3ufammeuprcffung, (Sifcnmaffc, ©tabeifen; string-or (ör-is) m. ba§ 
3ufammeu3ie!)en; strictivillae (stritti-, Varro L. L. 7. 4. 93. stritta- 
billae)f.|)aarau§rei^criunen(©d)impfname ber S3u!)!crinnen). — slrang- 
ülo 1 . (©t. *strang-u-lo) toiirge, ertoitrge, erftide, strangulä-ti-o (ön-is) 
f., -tu-s 4. m. ba§ (Jnoürgen, strangulä-tor (tör-is) m., -trix (trlc-is) 
f. (Sriuiirger, sin, strangulä-bili-s crloürgbar. 

SB. stradh tönen. 

strld-e-o 2. slrid-o 3. (strid-i) §ifd)e, fttirfd)e, fitarre, pfeife, faufc, 
strid-or (ör-is) m. baä 39"djen n. f. io., strid-ü-lu-s äifdjenb u. f. io.; 
trisso (= strid-to) 1. jioitfdjere. 

SB. stri ftreiten (©tamm stri -f ti). 

U-s (li-ti-s) (attt. stli-s, stli-ti-s) f. ©treit, ©treitfadje, $ro3efj, 
lit-ig-o 1. (= litem ago) ftreite, de-litigo ftreitc ntid) ab, litigü-ti-o 
(ön-is) f., -tu-s 4. m., litig-iu-m n. ©treitcu, ©treit, fjkojcfi, litigä-tor 

13 * 


Digitized by Google 


— 10G — 

(tör-is) m. ber ©treitcnbe, litigi-ösu-s ftreitjüd)tig, ftvcitig. — rilt- 
iiligo 1 . janfe fdjänbl icf) (f. vitiu-m SB. va floaten), vitilitiga-tor (tör-is) 
m. ©chonbjänfer, ©rjjänter. 

SB. stvar, stur-l, stra-p lärmen. 

tur-l-a f. Särm, Xumult, SSertoirrung, ungeorbuete SJlcngc, ÜJlaffe, 
Xemiit. turbü-la , turbollao f. Särm, ©cfjtuarm, turbo 1. bringe in Skr= 
tuirrung, ftöre, trübe, con-turbo, dis-turbo ocrtoirre, jcrftöre, de-turbo 
treibe fort, mcrfe um, ex-turbo »erjage, uerjcfjeurfje, inter-turbo ftöre, 
beunruhige, ob-turbo trübe, öertoirre, betäube, per-turbo oermirrc 
gänjtich, bringe aufjer Raffung, pro-turbo treibe oortoärtS, fort, toeg; 
turbü-mentu-m n. SlufloiegetungSmittet, turba-ti-o (ön-is) f. tärmenbe 
Unruhe, Skrtoirrung, turbä-tor (tör-is) m., -tiix (trle-is) f. Sie unruhiger, 
sin, turbl-du-s unruhig, ftürmifd), bemegt, trübe, turbido 1. bringe 
in Unorbnung, trübe, turb-or (ör-is) m. Unruhe, Särm, turb-ü-lentu-s 
== turbidus, turbulento 1. = turbo 1., turbulent-ia f. = turbor. 

— turb-o (in-is) m. SBirbcltoinb, Sturmtoinb, ©türm, Streifet, 3 a Pf cll > 
SBirbet, turbin-eu-s freifei;, freiS; förmig, turbin-ä-tu-s in Stege (form 
jugefpitjt, turbin-5-ti-o (ön-is) f. 3ufpifcung in ffegclform; Turb-o (ön-is). 

— tuf-ma f. ©dpoarm, ©chtoabrott, turm-nli-s ju e.©tf). geh-, ritterlich, 
turma-ti-m jchtoabroitenloeife. — stre-p-o (ui, i-tu-m) 3. lärme, tofe, 
raffte, a-st,repo raufche baju, jaud)jc ju, circum-strepo raufche ringsum, 
con-strepo raufche taut, in-, ob-strepo raufdje bei, gegen ettoaS, ertöne, 
intcr-strepo raufche bajtoifdjen, per-strepo raujehe fehl, burd)raufd)C ; 
Srequ. strepi-to 1.; strepitu-s 4. m. Särm u. f. tt). 

SB. sna, smi fdjtvitnmen; ftiefeen. 

nä-re tiä-tä-re 1 . fchtoimme, triefe, fchmanfe, an-no, an-nato 
fchtoimme heran, de-nato fchtoimme herabtoärtS, e-no, e-nato jdjmimnic 
heraus, baöon, in-no, in-nato fchtoimme hinein, ergiefje mich, prae-nato 
fdjtoimme oorau, Oorbei, re-no, re-nato fchtoimme juriief, super-nato 
fchtoimme barüber, barauf, trä-no, trä-nato fchtoimme hinüber, burch; 
nä-tr-ix (ic-is) f. (anguis, fd)toimmcnbe ©Stange) 2Baffcrfd)tange, (bie 
aus ber .£>aut ber SS. gemachte) tpeitfehe; natä-bili-s, -tlli-s, -ticiu-s 
fdjtoimmen fönnenb, natä-bülu-m n. ©dpoimmptah, nats-bundu-s 
fchtoimmenb, nata-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. baS ©djlüimmcn, natä-tor 
(tör-is) m. ©chtoimmer, natatör-iu-s jum ©djloimmen geh-', nä-t-in-or 
i. tooge hin ltnb h cr , treibe Sluftoiegelci, natinä-tor (tör-is) m. Stuf; 
toiegter, natiuä-ti-o (ön-is) f. aufgeregtes Xreiben, Ökfdjäftigfeit. — 
näv-i-s f. ©chiff, Xemiit. navi-cnla, -cella, nau-citla, nav-äli-s 5U ben 
©d). gct)., ©djiffS;, ©ees, ©ubft. nav-äle (ali-s) n.^mfen, Sßtur. ©chiffS; 
toerftc, navicul-ariu-s jum ©chiffSwefeu geh-, ©ubft. -uria (res) ©djiffS; 
tranSport, -öriu-s m. (frad)tfd)iffer, navi- (nau-) citlor 1. fchiffe auf 
fleinem ffat)rjeugc; nävig-o 1. treibe baS ©chiff, fchiffe, navig-iu-m n. 
©chiff, Schifffahrt, naviga-ti-o (ön-is) f. Schiffen, navigö-tor (tör-is) 
m. ©Ziffer, navigä-bili-s fdjiffbnr, navi-ger ©chiffe trngenb; ad-navigo 


Digitized by Google 



- 197 — 

gelange ju Schiffe, e-navigo frfjiffe ßerauö, burd)fd)iffe, prae-, praeter- 
navigo feßiffe Boriibcr, Borbci, re-navigo fdjiffe priid; nau-ta, nävi-la 
m. Schiffer, naut-äli-s, -Icu-s fcßiffmännifcß, ,;u ben 2d)., ©d)iff dienten 
qeß. ; nau-fräg-iu-m n. Scßiffbrtid) , (Driiminer, naufrag-us, -äli-s 

feßiffbriießig, naut'ragi-ösu-s Boll Scßiffbr., naufrago 1. crlcibe Scßiff-- 
brucß,navi-frag-us fcßiffjerfcßetleitb; «aM-stfta/H-win.Okfäjj inScßiffeforin; 
nauscit PauL U. p. 168 («= naviscit) Bon ber '-öoßtte, bie fieß in ©cßiffd« 
form öffnet. — nä-su-s (älter: nä-su-m) m. (bic fließen laffenbe) Stafc, 
nas-ica f. ©pifjnnfc, Nasica, Nas-Id-iu-s, Naaidi-enu-s, Nas-o (ön-is), 
nasü-tu-s großttafig, nafettteiß; nasturtiu-m (— nasi-tor-tiu-m ; quod 
nasum torqueat Varr. Non. p. 7) n. I Stafenquäler) SVreffe (?); nä-r-i-s 
(mcift Sßl.) f. Stafcnlocß, Stafe; näri-ta-s (täti-s) f. (Sinfidjt (nam ideo 

nares a naritare dictae sunt, quod nos odoratu doceant Donat. ad. 

Ter. Ad. 3. 3. 43). — rn-s-sa (= na-s-ta) f. gijeßreufe; nassi-tcr-na 
f. ©ießfattne mit brei Stüßrcn. — nu-tr-i-o 4. (fließen taffen V) fäuge, 
näßre, jieße auf, e-nutrio ^ic^c burdj Staßrutig auf, in-nutrio jieße 
bei etn>aä auf; nutri-büi-s naßrßaft, nutr-iciu-s, ltiu-s fäugenb, Subft. 
(frjicßer, sin, nutrl-tor (tör-is) m. Grnäßrer, Grjießer, uutritor-iu-s 
naßrenb, nutrix (leis) (= nutri-trix) notiix (Quint. 1. 4. 16) f. 
örnäßrerin, tSr^icljeriu , Slntme, (Dentin, nutric-ii-la, nutric-o, or 1. 
jöugc, näßre, nutrieä ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. baS ©äugen, nutri-men 
(tnin-is), -mentu-m n. Staßrungämittel, nutrl-tu-.s 4. m. Staßruitg. 

SB. snu fpinnen. 

ne-o (nS-vi, -tu-s) 2. f pinne, toebe, flccßte, per-neo fpinne ju (Sttbe, 
re-neo löfe baS ©efpinnft roieber auf; ng-men (mln-is) n., ne-tu-s 4. 
m. ©efpinnft, gaben. 

SB. snar fpannen. 

ncr-im-s m. ©eßnc, SJtuefcl, Stern, Straft, (Dentin, nervü-lu-s, 
Ner-va, nerv-äli-s ju ben St. geß., nerv-iae f., -ia n. Sßl. ©aitc, nervl- 
cu-s nerBöS, nerv-inu-s au? ©aiten gemaeßt, nerv-ösu-s tternig, fräftig, 
nervösi-ta-s (täti-s) f. ©tärfe , (Dide; e-nervo 1. entnerBC, Bcrmcidjlicßc. 

SB. snigh feßtteien. 

nix (nlv-is) (= nigv-is) f. ©cßnee (ningu-es Lucr. 6. 736), ni'v- 
eu-s, -öli-s feßneeig, fcßnectoeiß, niv-äriu-s juttt ©cßttcc geß., niv-ä-tu-s 
mit ©cßnee getiißtt, niv-ösu-s fdpteereid), ©djuee brittgettb; ni-n-gu-, 
ning-ere (niuxit) feßneien, ning-or (ör-is) m. ©dpicctuctlcr. 

SB. spa, spa-n, spa-n-d fpattnen, fpinnen, beßnen, treiben; spa-d, 
spu-d fid) beeifern; spa-s ereilen. 

spa, spa-n: spä-tiu-m n. (ber auägefpannte) Staunt, ©trede, 
Saufbaßn, 3'Bifd)eitrauni , (Dentin, spatiö-lu-m, spati-ösu-s gc= 
rätimig, spatiosi-ta-s (täti-s) f. ©eräumigfeit, spatio-r 1. (tocdjjfc 
mit bem Staunt) fpajicrc, geße utnßer, ex-spatior trete nttö ber 
S3aßti, feßtoeife au§, spatiä-tor (tör-is) m. .fjtcruittfpajierer. — 


Digitized by Google 



108 


pan-nu-s m. (9?bf. pannu-m) Stiid Ducß, ©ewaub, Soppen, Demin. 
pannü-lu-s, pann-ic-ülu-s, l’anniculus, pann-äriu-s 511 m Dud) gcß., 
paun-ösu-s, pann-ü-ceu-s jerlumpt, lappig, runjelig, pannu-vell-iu-in 
n. ba» aufgeßafpclte ©ant bc 6 WuffcßlagS; pän-u-s — pannu-s (©c; 
fcßmulft, Scßwäy), Dem. pün-un-cöla f. ber um bie Spule gcmirfelte 
fabelt, pün-i-cula f. S3üfcßel, 9tispc; pnlla (== panü-la) f. vom. 
Srauenobcrgcmanb, Saloppe, Dem. pallü-la; pall-iu-m(= panu-l-iu-m) 
n. .fpiillc, (grieeß. SJtautci), Demin. palliö-lu-m, palli-ä-tu-e mit bem 
pallium gcfleibct, palliol-ä-tu-s mit bem palliolum befleibct, palli-a- 
stru-m 11 . gerriifener 9Jiantel. — jicn-ür-ia (= pen-os-ia, pen-us-ia, Ogi. 
clov-os-ia = gloria SB. Jcru ßören) (langge^Dgcn, biinn, fpärlicß =) 
Mangel. — spa-n-d: spond-a auSgefpanntcä S3ett, Säger, Sopßa. — 
pand-o (pund-i, pan-su-m, pas-su-m) 3. ipamtc 0 . breite au£, eröffne, 
dis-pando, ex-paudo id., prae-pando eröffne öorn, Oerbreitc, re-pando 
öffne micber, pandiculo-r (*pand-i-cülu-s) 1. bel)ne mid); pansu 
{— pand-ta) f. S3rcitfuß, breitfiißig, Pansa, Pand-a f. ©öttin beä ©r- 
öffnend, Em-panda (alteä e ft. i) (paganorum dca Paul. D. p. 70. 1 1); 
pend-l-g-o (m-is) f. (?) ber itinerlidjc ftörperfdjaben. — pas-su-s (=pad- 
tu-s) 4. m. Sdjritt (Sängcumaaß üon 5 röm. $uß) ; passim (= pad- 
ii-m) toeit unb breit jerftrent, weit unb breit, allenthalben, burdjeinanber; 
passäles (quod passim pascuntur Paul. D. p. 222) Wuäbrud für Sdjafe 
unb |)üßncr. — spon-te (Wbl., spon-ti-s ©en.) auä eigenem Wutriebe 
(meü, tua, sua sp.) Don felbft, freiwillig, spont-äli-s, -äneu-s freimütig. 
— spud: stüd-c-o (-ui) 2. (bureß Wffimilation an beit Dentallaut s: stud 
ft. spud) beeifere mid), bemühe mid), befleißige mid) (ber SBiffcufdjaft), 
stud-iu-mn. ©eftrebung, ©ifer, Steigung, (wiffenfcßaftlicße) S3efd)äftigung, 
Dentin. studiö-lu-m n., studi-ösu-s eifrig, ftrebenb, geneigt, fid) (bc£ 
SBiffenö) befleißigettb. — spa-s: spe-s (spei) (altl. ^Sl. sper-es, ibus) 
(Stamm spes, aper) f. (bnä ©reilen) Hoffnung, Dem. spe-eßla, sper-o 
1. Ijoffe, de-spero berjwcifle, sperä-bili-s ma£ 51 t hoffen if pro-sper-a-s 
(prosper) ber Hoffnung gemäß, ermüufcht, gliidlid), giiuftig, prosperi- 
ta-s (täti-s) f. ©liid, ©ebenen, prospero 1. laffe gliidlid) werben, ge; 
beißen. — a-sper (era, eru-m) (St. ab-spero ßoffnungSloä) l jerb, rauß, 
roh, asperi-ta-s (täti-s), tü-d-o (m-is) f. Derbheit u. f. W., aspero, ex- 
aspero 1 . mad)e ßerb U. f. W., aspre-d-o (m-is), aspri-tü-d-o (in-is) f. 
= asperitas, aspr-etu-m n. r außer Drt, Asper, Asprena-s (äti-s). 

SB. spak fpäßen, feßen. 

spec-i-o (spexi, spec-tu-s) 3. (altl.) fpäße, feße, ad-spicio bliefe 
an, circum-spicio feßaue ringsum, erwäge, con-spicio feßaue ßtn, er; 
bliefe, de-spicio feßaue ßcrab, ocrad)tc, di-spicio fange an ju feßauen, 
feße ein, in-spicio bcfid)tigc, intro-spicio feße ßincin, pcr-spicio bureß; 
fd)auc, pro-spicio fdjaue oormärtä, forge oor, re-spicio feßaue juriid, 
berüdfießtige, su-spicio (f. upa) feße aufwärts. — spec-li-o (ön-is) f. 
ba3 $3eobad)tcit ber Slufpicien. — spcc-lru-m n. ©rfd;cinung, ©efpenft.— 


\ 


Digitized by Google 


199 


spcc-tu-s 4. m. Stnblid (ad-, con-speetu-s). — spec-ie-s (ei) f. Seljen, 
©efidjt, Slnblid, (Srjdjeinung, ©cftalt, Scfjönfjcit, Schein, Slitfdjcin, 
SSorroanb, Slrt, ba-:- ©cfonbere, (@egenfa§ genus), speci-äli-s, -äriu-s 
befonberä, speciali-ta-s , -specie-ta-s (täti-s) f. befonbere Söefdjaffentjeit, 
speci-äti-m iuäbefonbere, speci-ösu-s roofjlgcftattet, burd) üufjcrcn Sdjciit 
bleubenb, speeiösi-ta-s (täti-s) f. Sdjöitljeit. — spec-i-mcn (rnln-is) n. 
Stennjeidjeu, probe, SÜtufter. — spec-u-ln f. Späljort, SBarte; spcc- 
ü-lu-m n. Spiegel (a specicndo, quod ibi se speetant Varro L. L. 5. 
29. 36), $emin. specil-lu-m n. Soitbe, specul-äri-s jpicgclartig (lapis 
Spiegelftcin, 2)torieilgla3), specul-äriu-s m. Spiegeloerfcrtiger, specul- 
ä-tu-s mit Spiegeln ocrfeljcn; speculo-r 1. fpcilje auS, erforfefje, per- 
speculor crforidjc genau, pro-speeulor fefjc ()in, in bie Jvcnie, speculä- 
bundu-8, -tivu-s tanernb, fpatjenb, speculü-ti-o (ön-is) f. 9Iu»fpäf)ung, 
speculä-tor (tör-is) m., -trix (trlc-is) f. Später, =in, fforfdjer, sin, 
speculator-iu-s jum Sp. get). — spec-u-s 4. (Drt junt Spöljcn?) fpiitjlc, 
©rotte, ®emin. spScü-lu-m n. — picu-s m. Spedjt, ©anmljader, Picu-s; 
plcai. Güter, (als fdjarffefjcnbe Sßögel). — Pieumnu-s (ft. Spic-u-mnu-s) 
= ber Oorfidjtige ©ott, ber bie ®inber behütet unb burd) Einigung 
für bie Srnte forgt. — au-spcxu.f.m. (f. SB. ca toeljcitj, haru-spex u.f.to. 
(f. SB .ghar fiel) jdjlingen). — spic-uu-s: con-spicuu-s fidjtbnr, per-spieuu-s 
bnrdjfidjtig, flar, pro-spieuu-s loeitfjin fidjtbar, pro-spic-u-s Sorge 
tragenb (sibi prospica ac despica Naev. ap. Non. p. 155. 25); su- 
spico-r 1. argtoöfjne, oermutlje, de-suspicor ücrjdpuäljc, suspicio (ön-is) 
(== su-spic-ti-o) f. Slrgtooljn , 58crbacf)t, suspici-ösu-s (= suspieiou- 
osu-s) argroöfjnifd), öerbädjtig. — spcc-to , a-specto 1 . (grequent. oon 
specio) felje forgfültig (an, l)in, ju), unterfudje, fjabc Slbfidjt, nctjnte 
SRüdji.tt, circum-specto bliefe ringsum, de-spccto blide Ijerab, Peradjte, 
ex-speeto fcfje Ijinan», erwarte, ucrmutljc, in-specto felje an, ju, bcs 
tradjte, per-spccto felje bis ju Snbe an, befidjtige genau, pro-specto 
fetje Ijin, Porljer, bin bebadjt, re-specto felje eifrig, juriid, felje midj 
um, su-specto felje genau f)in, bctradjtc mit Slrgluotjn; spectä-blli-s 
fidjtbar, anfctjnlid) , spectä-cülu-m u. Slnblid, Sdjaufpicl, Sdjauplafj, 
speetä-men (mln-is) n., speetä-ti-o (ön-is) f. Sdjaucn, 'probe, speclat- 
Ivu-s jur ©etradjtung gcljörig, tljeoretifd), speetätor (tör-is) m., -trix 
(trlc-is) f. ©eobadjter, 3ufcf)aucr, sin. 

SB. spuk, sfak, fasle, fak binben, fdjniircn. 

fasc-i-s m. Söünbct, SSuitb, plur. Siutljenbiinbel mit ben Seiten, 
Eemin. fasci-cülu-s, fase-ia f. Sinbe, Sbanb, Ecmin. fasciö-la, lu-s, 
fasc-ina f. Dtutljenbiinbel, faseio 1. untmidle, umbinbe, fasciä-ti-ru 
bünbcltueife. — fisc-u-s in. geflodjtcncä ©cfdfj, fiorb, ©clbtorb, Öelbfad, 
Staatdcaffe, faiferl. Sdjafj, fisc-5li-s juin SiäcuS gef)., fisc-lua, -ella, 
-ellu-8 Korb, fiörbdjcn, Fiscellus (Monte Fiscello), con-fisco 1. caffirc 
ein, jic§c in bie taifert. ©affe ein, confi»cire. — /V" w (fixi 5 fixu-s) 3. 
tjefte, fdjlage, füge (an), erridjte, fefje feft, (übertr.) bnrdjbotjre, Part. 


Digitized by Google 



— 200 — 


fixus, in-fixus feft, unbewegtid), cittgcpräfjt; af-figo tjefte an, circum- 
figo befeftige ringsum, con-figo f)efte jnfammen, burd)bot)re, de-figo 
boljre tjerab, hinein, fetjrc piit , in-figo ijcfte Ijinein, ob-figo fdjtaqe auf, 
ein, pi-ae-figo befeftige born, fteefe bor, beklage, re-figo ntadje toS, 
fdjaffc ab, suf-figo fjefte an, bcfdjlage, trans-figo burdfbofjre ; iivere 
(wotjt = figu-e-re) (item pro figere Cato ap. Paul. D. p. 92). — 
ß-bü-la f. S3anb, (Spange, Stamm er, Sdptallc, $eftnabcl, fibulo 1. 
füge ju jammen, dif -fibulo fdjnatle auf, ex-fibulo id., in-fibulo fdjnatle 
ein, befeftige, re-fibulo fd)untlc luicber auf; libulä-ti-o (ön-is) f. ber 
(jufammenijattenbe) ©otjen; fixulas (fibulas Paul. D. p. 90. 1). — 
ß-lu-m (= fig-lu-m ?) n. jfaben, SRerbcnfafern. 

358. spart, spaurt fdjwanfen, fdpoingen. 

jmnd-u-s- (gejdjmungeit) gebogen, gefriimmt, pando 1. (fdjwingc) 
biege, früntme, panda-ti-o (ön-is) f. bas SidpSBerfcn bcS .jjotjeS; re- 
pandu-s nitfwärtS gefriimmt. — pcnd-c-o (pe-pend-i) 2. (bewege ntidj 
fdfwatifenb) tjange, fdpoebc, bin abhängig, unfd)tiiffig, de-pendeo (jangc 
tjerab, im-pendeo überlange, ftelje bebor, prae-peudeo Ijnngc bor, f)cr= 
bor; pensili-s (== pend-ti-li-s) tjangenb, fdjwebenb. — pend-o (= pe- 
pend-i, pen-su-m) 3. (taffe betocgeit, fdjwanfen) Wäge, erwäge, fdjäfce, 
jafjte (intranS. wiege, gelte); -pendi: ap-pendo Wäge $u, de-pendo be-- 
jat)Ie, ex-pendo erwäge, bejahte, im-pendo oerwenbe, per-pendo cr= 
wäge genau, re-pendo wäge bagegen, su(b)s-pendo fjänge auf. — ■ fjrequ. 
penso (= pend-to) 1. wäge, erwäge, Wiege auf, erjefce, com-penso 
wäge gteid) ab, glcidjc auS, erfepc, dis-penso wäge ab, beforge, ex- 
penso wäge auf, jätjte aus, re-penso id., oergelte ; ffrequ. pensl-to, 
pensi-culo 1.; (ißart.) pensu-s gewogen, gewichtig (nihil pensi habeo 
lege auf nichts ©ewidjt, adjte uidjt), ft^art.) pensu-m n. ^itgewogcneS, 
Stufgabe, iüerpflidjtung ; pernio (ön-is) f. Sffiägung, S^liing, ®emin. 
pensiun-cüla , pensa-bili-s erfefjbar, pensa-ti-o pensitS-ti-o (ön-is) f. 
GrWägung, Grja§, 3at}lung, pensor, pensitä-tor (tör-is) m. 9tb=, Grwäger, 
pensura f. SBägen. — Ttbri-pen-s ber ben Sotbaten ben Slofjn juwägt (quin 
et militum stipendia, hoc est stipis pondera, dispensatores libripendes 
dicuntur Plin. 33. 3. (13)); com-pend-iu-m n. (3ufammengeWogeneS) 
©ewiitn, SSortfjeit, Grfparnijj (an Slrbeit, 3^1 u. f. W.), Stbfürjung, 
compendi-ösu-s gcWinnbringenb, abgefürjt, compendi-Sriu-s jur Gr-- 
fparnijj abgefürjt (-aria erg. via ber fürjereSBeg, ffunftgriff); dis- 
pend-iu-m n. Stbgang, SBertuft, dispendi-ösu-s nadjtljcitig; im-pend- 
iu-m n. Stufwanb, 3infen (9(bt. atS Stbb. rc idjticf) , bict), impendi-ösu-s 
bott Stufwanb, im-pensa f. (erg. pecunia) = impendium. — per- 
pend i-euiu-m n. SSlcitotf), 'tßcrpenbicct , SRidjtfdjnur, perpendicul äri-s, 
-5riu-s, -ätu-s fcnfrcdjt, pcrpcnbicutär, perpendiculä-tor (tör-is) m. 
©teinmcjj, ber baS töteitoit) gebraucht. — pond-us (6r-is) n. ©ewiefjt, 
Sdjwcrc, Sladjbrucf, IBemin. pondus-cölu-m, pondo (tjetcroftit. 2lbt. bon 
pondus) am ©ewidjte (nom. indeclin. ein tßfunb), ponder-ösu-s gewidjt; 


Digitized by Google 



201 


Bott, gewichtig, ponder-sle (äli-s),-äriu-mn. öffentt. SBage, ©emidjtfammer, 
ponder-o 1. Wäge, erwäge, prae-pondero überwiege, übertreffe, rc- 
pondero wäge bagegen, Bergelte, ponderS-Mli-s wägbar, ponderä-ti-o 
(ön-is), -turaf. bflä SBägen, ponderä-tor (tör-is) m. äBciger; dü-jiotul-iu-s 
m., iu-rn n. (= duo poiido) eine Summe öoh 2 StsS, dupondi-äriu-s 
jtoei 913 enttjattenb. — fund-a f., fund-I-bülu-m n. ©djtcuber, fund-äli-s 
jur ©djt. get)., fundibul-Sriu-s m. ©djteubcrer, fundi-to 1. fd)leubere, 
fund-I-tor (tör-is) m. ©djtcubcrer. — füm-s (= fund-tu-s ?) m. 
©pinbet, 5)ret)mafd)ine (bie fid) rafd) bcWegcubc). 

SB. spar, spal fiebeu, ftreuen, fouberu. 

sper-n-o (spre-vi, -tu-s) 3. fonberc ob, t>cr fd;ntä£)c, Beradjte, (spernor) 
a (bs)-spernor 1. BerWerfe, Bcrfetpnätje, spern-ax (äci-s) Beracfjtenb; 
sprS-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. S8erad)tung, sprö-tor (tör-is) in. 33er= 
ädjter. — spitr-iu-s (©onbertinb? ) unetjetidjeö Sliub, S3aftarb (solent 
spurii filii appellari, vel a Graeca voce quasi anoQadtjv concepti vel 
quasi sine patre filii Gai. 1. 64), Spur-iu-s, Spur-in-na. — pärti-m 
(Slcc. üon *paru-s Berftreut, fürgtid)’) loetiig, parum-per auf fur^e (feit; 
par-cu-s tärgtid), fparfam, parci-ta-s (tati-s) f. ©parfamfeit, ©djonung, 
parc-o (pe-perc-i, par-su-m — j>aro-tu-m) 3. fpare, fdjone, unlertaffe, 
com-parco, -perco fpare jufammen, parci-, parsi-mönia f. ©parfamfeit; 
par-vu-s wenig, gering, ttein, Sem. parvü-lu-s, parvi-ta-s (tati-s) f. 
SBcnigfeit u. f. tu. — päl-ea f. ©preu, pale-äli-s, -äri-s jur ©p. get)., 
pale-ä-tu-8 mit ©p. Bermifcfjt, pale-äriu-m n. ©preuboben. — päl-or, 
dis-palor 1. jerftreue mid), fd) weife umtjer, pala-bundu-s, pall-tan-s 
umtjerfdjWeifeub. — pul-vis (-ver-is, ©uff. vas; Bgt. cad-a-ver) m. (f.) 
©taub, $emiu. pulvis-cülu-s, pulver-o l.bcftäube, jerftäubc, pulverä- 
ti-o (ön-is) f. baS Sluflodern ber Grbfdjolten ju ©taub, pulver-eu-s, 
pulver-fi-lentu-s Bott ©t., beftäubt. — poll-m, -is (in-is) conim. 
(= polv-in) feineä 2)iet)t, ©taubmetjt, pollin-ari-s, uriu-s jumf. 3Ji. get). 

SB. spar niefeu; fdpiardfen. 

ster-nu-o (ui, ü-tu-m), iSntcnf. sternu-to 1. (ftatt sper- burd) 
Stffimitation an ben Sicntalantaut ber jWeitcn ©ptbe) 3. niefe ; 
stcr-t-o (stert-ui) 3. fdjtmrdjc; Stert-in-iu-s. 

2B. spar Winben, flehten. 

spor-ta f. geftodjtener Ürngctorb, ®em. sportü-la f. ftörbdjen, 
©efd)cnf (sportulae bienten jum Stuättjeilcn Bon ©ctb unb ©cfdjetifeii 
an ©tienten), Xem. sportel-la fiörbdjen, Srudjttörbdjcu. 

SB. spar jerrei^eu, Berieten. 

spar tt-s m. (u-m, n.) ©peer, fiaitjc. 

SB. spark berühren, befprengen (SDiittetbegriff: betupfen). 

sparg-o (spar-si, -su-s) 3. (g ftatt c) fprenge I)in, (treue Ijin , au», 
befprenge, beftreue, a-spergo (treue f)in, beftreue, con-spergo befprettge, 
di-spergo jerftreue, ex-spergo (treue tjerauä, in-spergo (treue hinein, 


Digitized by Google 



202 


barauf, per-spergo beiprcngc, bcnejje, prae-spargo beftreue borget, pro- 
apergo, re-spergo beiprcngc; sparsim (=■ sparg-ti-ra) jcrftreut, £)icr 
unb ba, sparsi-o (ön-is) f. baä Streuen u. f. m., spars-i-li-s jerftreubar. 

— spurc-u-s (bejubclnb berührt) fdjmufcig, unflätig, gemein, spurci- 
tia (-e-s) f. Unflatl), spurco, con-spurco 1. mache unflätfjig, bcfuble. 

33. spar? (trogen. 

inrg-eo (tur-si) 2. (tröge, fcfjtuetlc , turg-e-sc-o 3. fange an ju fd)to., 
ju ftr., turgt-du-s ftrogenb, geidpuetfeu, Semin. turgidä-lu-s, turg-or 
(ör-is) m. baS3lufgejd)roollenfcin, Stroben. — tur-i-o (ön-is) (= turg-io?) 
m. junger 3*t>eig, Sproffe. 

sparghan, splaghan ÜJiilj. 

lien (lien-is) (ft. splighen) m. SJtilj, lient-cu-s, -ösu-s miljfüdjtig. 

— ren-cs (alt rien-es?) m. Stieren, Xcmin. reii-l-calu.s, ren-äli-s ju 
ben 9t. gef). — lac-le-s (= splagh-te-s) f. Heinere Gingcmeibe. 

spurna Staar. 

stürmt- s m. Staar, Sprelje, stum-inu-s ftaargrau. 

sparva ein Söget. 

parra f. (Schleiereule, öfriut)ped)t, 8'ibig?), Parra; pänt-s m. 
bie SCRcifc. 

33. spal abäief)eu. 

spöl-iu-m n. abgewogene ßaut, bie bem geinbe abgewogene SRüftung, 
Stellte, spoli-äriu-m n. äört im Amphitheater, roo man ben tobten ©la= 
biatoreu bie SHcibung abjog, ?Raubljö^te, spolio, de-spolio, ex-spolio 1. 
beraube ber ftlciber, beraube, pliinberc, spolis-ti-o (ön-is) f. ißliinberung, 
spoliä-tor (tör-is), -trix (tric-is) f. ißiünbcrer, = in. — populär 3»ten). 
(= spol-spul-or, spo-spulor) 1. bertuüftc, berl)eerc, de-populor 1. id., 
per-populor oermüfte ganj, pliinberc au«; populä-bili-s oermüftbar, 
populä-bundu-s Derluiiftcnb, populä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. in. Ser- 
loüftuug, populä-tor (tör-is) m., -trix (tric-is) f. Stertoiifter, =in, Popul- 
öniaf. Abluenbcrin ber Stertiriiftung (Stein, ber Suito). — piü-o 1. (ft. spilo), 
cx-pilo, com-pilo pliinberc OU'3, beute au», sup-pilo ftef)le, compilä-ti-o 
(ön-is) f. 'ßtünbernng , eompilä-tor (tör-is) m. ißlunberer, pilä-trix 
(tric-is) f. Stäuberin. — pcll-i-s (ft. spei-) f. (abgejogeneS) gell, ißelj, 
£>aut, Dentin. pelli-cöla f., pellicülo 1. uerfehe mit e. pell-iciu-s, 
-tceu-s, -inu-s nuä Sfr. bereitet, pelli-o (ön-is) ni. fßcläarbciter, fiiir)rf)ncr, 
pelll-tu-s mit e. 3-, 5ß- Oerjehen. — pil-eu-s m., -eu-m n. (— spil-) gilj, 
3iläfappe, Demin. pileo-lu-s, -m, pileo 1. beileibe mit c. Siljfappe. 

33. spul täujehen. 

fttll-o (ft. fal-o) (fe-fell-i, ful-su-s) 3. täufcf)C, betrüge, re-fello 
(-felli) miberlegc, fall-ax (äci-s), fallaci-ösu-s täufdjcnb, betriigerijd), 
fallüc-ia f. Däujd)ung, Stetrug (falla f.); (ißart.) ful-su-s (luomit ge- 
täufdjt mirb) ralfcf), betriigerijd), falsi-ta-s (täti-s), -mönia f. ?3alf(^f)cit. 


Digitized by Google 



203 


Sktriigcrci, falso 1. fälfdje , falsa-ti-o (ön-is) f. 5äljd)ung, fals-äriu-s 

m. Säljd)er. 

spalr a fflaum. 

pulc-iuu-s (— spalv&ina) m. ftifftn, Xemin. pulvil-lu-s m., l’ul- 
villu-s , pulvin-ar läri-s) n. tf>jüf)l, Siß, ftijfen, pulvin-ärium n. '^olftcr; 
fig ber ©ötter, puWin-ä-tu-s polfterförmig, pulvlnü-lu-s m. Heine (Srb; 
crtjö^ung. — pVu-s (= spilu-s ) m. £mar, pil-öeu-s behaart, pilo 1. 
befommc §aare, de-pilo beraube ber fpaare. 

SB. spi , spi-d ipi§ fein, fpieften, fjeften. 

spi-ea f. Spi^e, 9te()rc , Xcm. splcfi-la f. Selbctjpreffe, splcü-lu-m 

n. Stacfjel, ©cjdjofe, spic-o, -älo 1. tnacbe fpißig, spic-^u-s au4 Slebrcn 
befteljenb, spicidSg-iu-m n. Slcljrenlefc, 91ad)lejc. — spi-na f. Spißigeä, 
Xorn, Stachel, SRiicfgrat, spin-e-teo 3. werbe bornig, spin-etn-m n. 
Xornljetfe, spin-eu-s aub Xornen, spini-fer, -ger bornig, ftadjelig, spin- 
üsu-3 oolt X., 6t.; s/nnu-s f. 6d)leeboru, Sdpoarjborn; Spin-o fön-is); 
cae-spe-s, sec-e-spi-ta (f. SB. sak fdjneiben). — cu-spi-s (spld-is) t Spifce, 
Stadjel, Spieß, cusptd-o 1. fpifoe ju, euspid-5-ti-m jugefpit)t,Cusp-iu-s. — 
hi-spid-u s ftruppig, rauf), hispido 1. madjc ft., r. — spissu-s (== spid- 
tu-a) (angefpiefjt, angefjeftet) = bidjt aucinanber gereifjt, gebrängt, 
l)äufig, spissi-ta-s (täti-s), -tü-d-o (in-is) f. Xid)tfjeit, ©ebrängtfjeit, 
spisso, con-spisso 1 . niad)c bidjt, spiss-e-sco 3. toerbc bid)t, spissa-mentu-ni 
n. bicfjtmadjcnbcr ©egenftanb, SBifd), fpfropf. 

SB. spindh glänjen. 

sp-I-end-e-o 2. gläuje, ftrafjk, re-splendeo ftrafjlc toiber, splend- 
e-sc-o 3. erglänje, ex-splendesco (ui) fdjimmerc l)eruor, splendlco 
(*splcudi-eu-s) l. fdjimmert, splendl-du-a glän^cnb, ftratjlenb, fjerrlid), 
splend-or (ör-is) m. ©laus, Sdjimmer, Sdjtuud. 

SB. spu , spu-s blafcn. 

pus-u-la , pus-lü-Ia f. S3fafe, ffJuftel, '-Blatter, pusul-, pustul-ösu-s 
üofl ©(. u. f. io., pustul-o 1. -esco 3. befoinme SM., pustulü-tu-s 4. m. 
baä SMafenbefommcn, pusul-atu-s mit SM. öerfef)en, au4gefod)t, ge= 
reinigt. — spir-o (= spois-, speis-, spis-o) 1. t)aud)c, tuebe, blafe, 
atfjmc, lebe, a(d)-spiro Ijaudjc an, (toenbe beit .§and) f)in =) ftrebe 
ju gelangen, ftrebe ait, con-spiro bin einmütig, tuirfc jnfammen, ex- 
spiro Ijaudje aud, fterbe, in-spiro Ijaudje ein, per-spiro att)iuc ob. tneljc 
überall, beftänbig, re-spiro baudjc priid, entgegen, fomme ju Sltljem, 
erhole mid), su-spiro (f. upa) atfjmc tief Ijcrüor, auf, feufje; spirä-blli-s 
jum 2ltf)incu bienlid), luftartig, spirä-ciQu-m n. Öuftlod), spirS-men 
(mm-is), -mentu-m n. Suftlod), £>nud)er u. f. U'., spira-ti-o (Gn-is) f., 
-tu-s 4. m. ba* Sltfjmcn; spiri-lu-s 4. in. §aud), Suft, Sltljem, Beben, 
Slnfgcblafcnljeit, fpodjmutl), spirit-äli-s, u-äli-s junt fpaud) u. f. io. gef)., 
geiftig, spirita-, spiritua-lita-s (täti-s) f. geiftige Statur. 


Digitized by Google 



204 


2B. spur fpriitgcn. 

pül-cx (ic-is) m. fttof) (bgt. cul-ec-s, sen-ec-s), pulico 1. erzeuge 
Slöljc, pulie-ösu-s botl f$t.; pul-cg-iii-m , pul-c-m-m n. $töt)fraut (aud) 
pulic-aria, -ali-s herba). 

28. spju, spu freien, fruden. 

spu-o (spu-i, spü-tu-m) 3. freie, fruefe, con-spuo befreie, de-spuo, 
ex-spuo freie auä, in-spuo freie an, mot)in, re-spuo freie jurüd, au3, 
berfdjmälje; ffrequ. spü-to 1.; spü-tu-m ( s $art.), sputä-men (mm-is) n. 
Spcidjcl, 2tu3tburf, sput-äl-tc-iu-s jum 2tuäfpcien geeignet, berab; 
fdjeuuitgämerfr, sputä-tor (tör-is) ra. Speier, spü-tu-s 4. in. baä Speien. 

— spü-ma (= spoi-ma) f. Sdjautn, spumä-bundu-s , spum-eu-s, -idu-s, 
-ösu-s fdjäumenb, botl Sd)aum, spumo 1. fdjäume, de-spumo fdjäume 
ab, berbantpfe, spumä-ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. baä Schäumen, spum- 
e-sco 3. iuerbc fdjäumenb. — pümex (icis) (*spu-ma, spumi-c) m. 
33im§fteiu, pumic-eu-s bon 23., pumic- ösu-s bim§fteinartig, porö3, 
pumic-o 1. glätte (mit 33.), pumieü-tor (tör-is) m. (glätter. — pitu-lta 
(üftbf. spütu = pitu, bgt. metu-o, futu-o) f. Schleim, pituit-ösu-s bers 
fdjteimt, bott @d)tcim, pituit-äria f. eine Schleim abfütjrenbe s $ftanje. 

sbhid Saite, ftarfcä $aar. 

fid-c-s (i-s) gern. $tur., f. Saite, Saiteninftrument, Eitljer, Dentin, 
fidi-cüla, fidt-cen (cm-is) m., -cin-a f. Eittjerfpieter, sin, fidicinu-s jum 
Saitenfpiet get).; Fidicul-äniu-s. — sac-ta (= sfaid-ta, bgt. ahd. seito, 
mbd. seita) f. ftarfeä £f)icrf)aar (bgt. gladium e lacunari saeta equina 
aptum Cic. Tusc. 5. 21. 62) 23orftc, saet-ösu-s ftart befjaart, borften« 
reid), saeti-ger ftarfeä £>aar ob. 23. tragenb, 2)emin. saetü-la. 

28. sma, sma-r fdpnierig fein, ftüffig fein. 

mä-cidcii. Otfed, Sdjanbfted, Macula, macul-ösu-s ftedig , beftedt, 
maculo 1. beftede, fdjänbe, com-maculo befubte bötlig, e-maculo reinige 
boit Rieden, maculä-ti-o (ön-is) f. 33cftedung. — mür-ex (lc-is) m. 
Sdjnedenfaft, Purpur, ^Surpursfdptcdc, ;mufd)ct, Dentin, muric-ü-lu-s, 
muric-eu-s, -ä-tu-s purpurfdjncden -förmig, = artig. 

28. smar gebenfen, fid) bebenfen. 

mü-mör (mör-is, altt. memori-s, e) eingebenf, memör-ia f. Ees 
bäd)tniff, Erinnerung, Eraäfytung, Erabmat, $cmin. memoriö-la, rae- 
mori-äli-s jum &. u. f. tü. get)., memori-ter au3 bem Eeb., auämenbig, 
memor-o, com-meinoro 1. bringe iit3 erjätjtc, eriuäfjue, memorä- 
blli-s benftüiirbig, memorä-cülu-m n. SDenfmat, memorä-ti-o (ön-is) f., 
-tus 4. m. Srmäfjuung, Srjäljtung, memorä-tor (tör-is) m., -trix 
(tric-is) f. Erster, sin. — ‘ mor-a f. (23ebenfen) 33erjug, ßeitraum, 
morä-mentu-m n., morä-ti-o (ön-is) f. id., moro-r 1. bcrgieljc, fäume, 
com-moror bcrmcitc, de-moror bcr5ögcrc, äögere, im-moror, re-moror 

— com-, de-moror, morä-tor (tör-is) m. 2kr$ögerer, 2iad)§iigtcr, Südens 
biifjcr, morator-iu-s, mor-ax (äci-s) bcrjögernb; rc-mor-a f., remorä-men 


Digilized by Google 


205 


(mm-is) n. = mora; Remores (aves in auspicio dicuntur, quae 
acturum aliquid remorari compellunt Fest. p. 276. 1 1). — Mär-o (ön-is, 
umbr. = curatoi'), Marul-lu-s, -la (= Maron-lu-s, la), Marull-iu-s. 

98. smard beifeen; (Sfel erregen(?) 

mord-e-o (mo-mord-i, mor-su-s) 2. beifee, beriete, de-mordeo 
betfee ab, im-mordeo beifee tjincin, prae-mordeo beifec worein, re-mordeo 
beifee toieber, quäle; mord-ax (äci-s) beifeenb, biffig, mord5ci-ta-s (t5ti-s) 
f. Sermögen ju beifecn, 93iffigfcit, mordi-cu-s, mord-ösu-s = mordax, 
mit ben 3äljneu (»gl. öd«§), mordlc-an-s (bon *mordioo 1.) beifeenb, 
beijeub, mordicä-ti-o (ön-is) f. Seifeen, ©rinunen. — merd-a (?) f. Un= 
ratfe, ftötf) , merd-äceu-s mit Sotl) befubelt. 

SB. smi läcfeelu, ftaunen. 

mi-ru-s (ügl. clä-ru-s) tounberbar, miro-r 1. (miro 1.) luunbere 
miefj, ad-miror bemunbere, e-miror ftaune feljr ; mirfi-bfli-s berouuberungS: 
Wert!),' mirabili-ta-s (täti-s) f. SSeiounberungänuirbigfeit, mirä-bundu-s 
fid) berrounbernb, mirä-eülu-m n. SBunber, mirä-ti-o (ön-is) f. S3e-, 
SSerWunberung, mirä-tor (tör-is) m., -trix (trie-is) f. 93cmuiibcrcr, =in, 
miri-flcu-s öenmnberung erregenb, auffällig, mir-i-o (ön-is) in. ein 
fonberbar gestalteter äJtenfcfe; ni-miru m (= ne-miru-m fein 9Bunber, 
ober: ne mirum sit, videatur, ober: ni mirum tuenn nid)t4 9tufeer= 
orbentlidjcS eintritt) atlcrbingö, freilirf), natiirlid), nämlidj. 

98. sridh berieten. 

laed-o (= slaid-, laid-o) (lae-si, lae-su-s) 3. üerlt’fje, laesi-o (ön-is), 
laesura f. (= laed-ti-on, -tura) SBerlefcttng; al-lldo ftofee an, col-lido 
ftofee jufammen, e-lido ftofee tjerau», jermalmc, il-lido ftofee au, jer= 
ftofee, ob-lido briidc ju, erloürge,' jerbriidc, re-lido fdjlagc juriid, sub- 
lido befdjübigc atlmäljlid), briide IjcrauS. 

98. sru fliefecn, Ijerborbredjcn. 

rü-ma, -mi-s f., -men (mln-is) n. bie fäugenbe 93ruft, in-rümo 1. 
(reidje bie Söruft) treibe SSolIuft, ^rnrerei, sub-rumo lege an bie Sfruft, 
laffe faugen, Rum-Ina, Rum-ia f. ©ottiu ber Säugcnbcu, Rüm-inu-s 
Starrer (Beiname be§ 2lHernäl)rerb Jupiter), Rüm-o(n) (ön-is) m. 
alter 9tamc bc§ Sibcrfluffcä; Rö-ma (= Srou-ma, Rou-ma) f. = 
©tromftabt, Rom-ü-lu-s m. = ba§ Sinb ber ©troinftabt, Reäte n. 
(— Reväte) j. Rieti. — ru-o (= srov-o) (ru-i, rü-tu-s) 3. breefee 
[jerbor, renne, ftiirjc, raffe fort, cor-ruo ftürjc jufammen, de-ruo 
ftiirje feerab, di-ruo reifee nicber, jerftöre, e-ruo grabe fjcrauä, müfele 
auf, jerftöre, ir-ruo ftürje feincin, ob-ruo bebede, pro-ruo ftürje fjerbor, 
ju 93oben, sub-ruo untergrabe, super-rno ftiirje barauf, super-ob-ruo 
überfdp'itte, iiberbede; ru-ina f. ©türjen, ©turj, Untergang, ißlur. 
krümmer, ruinösu-s baufällig, eingefallen; rü-tu-s 4. m. Sluffdjarren ; 
ru-tru m n. ©rnbfcfjcit; ruiä-tmlu-m n. 9Berfjcug jum 91ufrüfjren, ©abel, 
Seile, ®emin. rütellu-m (St. *ruto) n. — r'ü-na f. eine 9(rt ©efdjofe. 


Digitized by Google 



206 


SB. svak flogen, feftmadjen. 

sag-men (mm-is) n. l)cilige§ ©raSbiifdjcl (jum Stoffen). — soc 
cm-s(?) m. gried). niebriger leichter @d)uf), 3)em. socbu-lu-s m., soec-ä- 
tu-s mit Pantoffeln nerfeljcn. 

svaks, saks fedjs. 

sex jed)S, sex-tu-s bcr fcdjfte, Sext-iu-s, Sext-iliu-s, Ses-tiu-s (ngl. 
mixtus, mistus), sex-ies fcd)Smnl, se-ni je jedjS , sen-äriu-s aus je 6 
befteljenb, sen-i-o (ön-is) m. bic 3 a fd Sed)3, sö-dcoim fecfjjeljit , sexä- 
ginta 60, sexa-geni je 60, sex-centi 600, sex-ceni je 600; sextan-s, 
sext-äriu-s ber 6. Xljeil e. ©anjen, dextan-s (= de-sextans) 10 / I2 e. 
©anjen; sex-vir, se-vir m. SedjSmaitn (SDiitglteb eines Ctollegiums Bon 
©edjSmännern); Sext-ili-s ber 6. ÜJionat (bcS mit b. SDlärj bcginnenben 
QatjrcS, fpäter Augustus). 

SB. svad fdjmecfen, gefallen. 

suä-virs (== suad-vi-s) füjj, liebtief) , angenehm, suavi-ta-s (täti-s), 
-tü-d-o (fa-is) f. ©üfjigfeit u. f. io.; suäv-iu-m n. Suj}, $emiu. suaviö- 
lu-m, suavio, o-r 1 . tilge, con-suavio, dis-suavio fuße fjcrjlid), suaviä- 
ti-o (ön-is) f. baS Süften, suavillu-m, savillu-in n. füglid)er Suchen. — 
suäd-e-o (suä-si, su-s) 2. mad)e gefällig, ratfje (an), rebc ju, iiberrebe, 
con-suadco ratfje bringenb, dis-suadeo rattje ab, per-suadeo ratfjc fcfjr, 
iiberrebe, überzeuge; suad-ela f. baS Qureben, suad-u-s ju=, über=rebenb, 
Suäd-a f. ©öttin bcr Ucbcrrcbung, suäsor (= suad-tpr, tör-is) m. 
9?atf)gcber, suasi-o (ön-is) f., suäsu-s 4. m. baä SRatfjgeben , suasör-iu-s 
jum SKatljgcbcn, Uebcrrebcn gct)., Subft. -öria GmpfefjlungSrebe, suas- 
l-blli-s anratfjbar. 

SB. svan tönen. 

sotMi-s m. Xon, Slang, ©eräufd), son-or (ör-is) m. id.; sono 
(-ui, i-tu-m) 1. töne, tlinge, (affe midj tjören, ad-sono töne baju, circum- 
sono töne ringsum, con-sono töne juglcid), ertöne, dis-sono ftimme 
nief)t überein, in-sono ertöne barauf, erfdjalle, per-sono burdjfdjaUe, 
rufe, prae-sono töne Dörfer, Bor, übertöne, re-sono (avi) t)alle luiber; 
som-tu-s 4. ni. = sonus, son-ax (äcis) ftarf tönenb, sona-bili-s fl a n g = 
reief), son-öru-s fdjadenb, flaugüolt , sonori-ta-s (täti-s) f. flangBotler 
Xon, son-Iviu-s ertönenb (nur in ber Sluguralfpradje: s. tripudiura). — 
per-sön-a (olittera propter vocabuli formam produetiore Gell. 5. 7) f. 
(bie Bon bcr Stimme burdjfdjatltc) SJiaste, bargcftelltcr dljnraftcr, ber 
mit Senmfetfeiu Ijanbelnbe 9Jknfd) (im ©egettfay jur betoufjtlofen ©adjc), 
perfon, person-äli-s perfönlid), person-ä-tu-s mnsfirt, fdjeinbar. 

SB. svap fdjlafeit. 

sop-or (ft. svop-or), (öris) m. fefter Schlaf, Sd)läfrigfeit, Sd)(af= 
trunt, sopör-o 1 . fdjläfcre ein, betäube, ftiHe, sopöru s fcfjlnfbringcnb, 
fdjlaftrunteu , söp-i-o, con-söpio (Butaut) 4. = soporo; som-nu-s (= 
sop-mi s) in. ©d)(af, Eentiit. somnl-cülu-s ra., soran-iu-m n. Xraunt, 


Digitized by Google 



207 


somnio 1. träume, somniii-tor (tör-is) m. Xräumer, somni-äli-s träum- 
ähnlich, somnicul-ösu-s = soporus, somni-fer, .-ficu-s , fd)lafbringeub, 
erftörreit ntachenb, sonmü-lent.u-s fd)laftrunfen, somnulent-ia f. Sd)läp 
rigfeit, somn-urnu-s int Sd)lafc gefel)en (imagines Varro ap. Non. 
p. 172. 3); in-somn-i-8, insomni-ösu*s fdjlafloä, insomn-ia f. iu-m 
n. Scplaflofigfeit. 

SS. svap werfen, ftrcuen. 

süp-o, sip-o dis-sip-o 1. werfe (au3), jerftreue, uerjdjwenbe, in- 
sip-o (ui) 3. toerfe hinein. 

V 

SS. svur, sral leuchten, brennen. 

ser-emi-s heiter, t)cü ; flar, Serenu-s, sereni-ta-s (täti-s) f. Reiter- 
feit tt. f. tu., screno 1. ntadje Reiter u. f. ln., dis-serenat cä wirb hell.— 
ser-c-sco 3. werbe (ausgebrannt) trotfen, ser-niösu-s ooll Xrodnifr, 
JRiiube; Sör-änu-s (Apollo), Söracte, Sauracten. (Monte di St. Silvestro); 
Surrentu-m (j. Sorento). — sol (söl-is) m. Sonne, söl-äri-s, -äriu-s ( }itr 
S. gef)., (sub-) söl-änu-s m. Oftwinb, sol-änu-m n. 9iad)tjd)atten, sol-ä- 
ti-o (ön-is) f. baS Sonnen, sol-ä-tu-s Uont Soitnenbraubc front, in-solo 
1. fepe ber Sonne aus, börre in ber Sonne. 

SS. svar tönen. 

(*sar-du-s) sard-are fpreepen, Uemünftig fein (quod bruti nec 
satis sardare queunt Paul. I). p. 323. 6); ab-surdu-s nbdöncnb, 
fatfcptönenb, ntifcflingenb (ugl. ab-sonus), ungereimt, albern, absurdi- 
ta-s (täti-s) f. Ungereimtheit. — su-sur(r)-u-s (== sur-sur-u-s) m. 
SJinrmeln, Siepeln, ßifdjetn, Lüftern, susurro l. murmele u. f. tu., 
in-susurro 1. murmele u. f. tu. ein, susurrä-men (mm-is) n., -ti-o 
(ön-is) f. = susurrus, susuiTä-tor (tör-is), sttsurr-o (ön-is) m. SDiurmter. 
— sor-ex (Ic-is) m. SpipmauS (uont Xon), soric-mu-s uoit b. Sp. 
tonimntb. — scr-m-o (ön-is) m. (^efpreid) , Unterrebung, Sermo, Dentin. 
sermun-ciÜu-s, sermon-äli-s jur Siebe get)., sermonari (rusticius vide- 
tur, sed rectius: sermocinari crebrius est, sed corruptius Gell. 17. 2. 
17), sermo-emor (t)gl. tiro - ein -iu-m SS. tar, patrocinor SS. pa) 
unterrebe mich, sermoeinä-ti-o (ön-is) f. Unterrebung, sermocinä-trix 
(tric-is) f. Unterreberin. 

SS. svar reihen, fügen, fnüpfen, binben. 

ser-o (-ui , -tu-s) 3. reihe , uerbinbe, ad-sero reihe, orbne 51t, con- 
sero füge, gerade jufammen, de-sero uerlaffe, dis-sero fepe auSeinanbcr, 
bespreche, ex-sero ftrede herauf, in-sero füge, mifdje hinein, inter-sero 
füge hinju, pro-sero ftrede peröor, sub-sero ftrede barunter, füge baau, 
tran-sero ftede burd), pfropfe; §reqn. dis-ser-to 1. befprcrfje forgfältig, 
in-ser-to füge ein; Sßort. ser-ta (corona) f., ser-tu-m n. föran^, SSlumen: 
getuinbe; Ser-tor, Sertör-iu-s; ser-ie-s (ei) f. ftieihe; ser-üia n. 
Seile au3 SßfrtemgraS; ser-ü-la mit $auen jufammengefügte S3oote. — 
re-te (= sre-ti, 9}ietathefi3) n. ($efnüpfte$) Sftep, Dentin, reti-eiüu-m, 


Digitized by Google 


208 


-ölu-m n., röti-ariu-s ra. ^e^fämjjfer (eine Slrt ®tabiatoren), reticul- 
ä-tu-s nefcfönnig; circum-retio 4. umgarne ring§, in-retio berftride; 
di-sertiones (divisiones patrimoniorum inter consortes Paul. Diac. p. 
72. 8). — asser (asser-is) m. (= ad-ser, ogt. ag-ger) Slitgefügteä = 
Satte, 23ot)le, Stange, Dentin, asser-cülu-m. — ser-a f. £l)ürberfd;tuj3, 
sero 1., ob-sero üerfdjticfje, rg-sSro fdjtiefje auf; ser-ia f. längs 
tid)c§ ®efäfj, Srlafdje, Sßipe. — ser-vu-s,-va in. f. Sllaüe, sin, Wiener, 
= in, Dentin, servö-lu-s, servu-lu-s, -la, servl-tiu-m n., -tu-s (tüti-s), 
tü-d-o (m-is) f. ®ned)tf<f)aft, SDicnftbarleit, serv-lli-s fflabifd); Serv-iu-s, 
ia, Serv-il-iu-s; serv-i-o 4. bin Sflaüe, bienftbar, biene, ad-servio fornrne 
511 £>ilfe, de-servio biene eifrig, in-servio biene, willfahre, liege ob, 
sub-servio biene, bin unterwürfig. — sür-u-s m. $weig, Sprofj, $fal)t 
(surum dicebant, ex quo per deminutionem fit surculus Fest. p. 299); 
crebrisuro (apud Ennium significat vallum erebris suris, id est palis, 
munitum Paul. Diac. p. 59. 3); $>ent. fur-culu-s m. junger $Weig, 
Sewing, sureul-äceu-s , -ösu-s Ijoljig, t)olgartig , surcul-äri-s Sdjöfjlinge 
treibenb, surcul-äriu-s 51t ben Sd). gct)., surculo 1. befd^neibe, binbe 
mit 0d)öfjtiugen. — sür-a f. SBabc, Sdjienbein, ber Heinere Sdjenfet; 
fuodjen*, Sulla (= Surü-la?). — sor-s (ti-s) f. (sero: sors — fero: 
t’ors) = Rügung, ©cfyidfat, 2oo§, ber (urfpr. auf 2oo§täfcld)en ge; 
fdjriebene) Dracelfprud) , $)ent. sorti-cüla f. £oo§täfctd)cn, sorti-legu-s 
meiffagerifd), SBeiffager; sorti-o, or 4. toofe, bertljeile (burefy ba§ £003), 
erlange (burd) ba§ £ooä), sub-sortior toofe nad), nod) einmal, sorti- 
ti-o (ön-is) f., -tu-s 4. m. ba3 Soofcn, sortl-tor (tör-is) m. SSertoofer; 
con-sor-s gteicfye§ £oofe§ ttjeilfjaftig, ($efäl)rtc, ÖJenoffe, consort-iu-m 
11., -i-o (ön-is) f. ©enoffenfcfiaft; cx-sor-s olpte £oo3, untf)eittjaftig. 

SB. svar fdjwer fein. 

sur-du-s taub (ber $aube ntad)t ben Sinbrud cine§ fdpucrfäüigen, 
alfo: fd)Wcr oon 23egriffen) fdjwerljürig, taub, surdaster etwas taub, 
surd-e-sc-o 3. Werbe taub, surdi-ta-s (täti-s), tia, surd-I-g-o (lu-is) f. 
2aubt)cit; ex-surdo 1. ntad)e taub, ftumpf, ob-surd-e-sc-o (-ui) 3. 
werbe taub, gebe nid)t ®el)ör. 

svarda fd)war§, fdpuupg. 

sord-e-s (i-s) f. Sdjmuj, fdjmuäige ®leibuug, Trauer, $emiit. 
sordi-cula fd)musige§ betragen, sordi-ti-e-s, -tü-d-o (m-is)f.id., sord-eo 
(-ui) 2. bin fdjmujtg, berädplid), sord-e-sc-o 3. werbe fdjm., sordi-du-s 
fdjmujig, oerädptid), fd)mat)lid), Dentin, sordidü-lu-s, sordido 1. be= 
fdjmujc, ^art. sordid-a-tu-s fdjmujig gefleibet, in Srauerfleibung gcfyeub, 
sord-ü-lentu-s id. 

SB. svid fdiwi^en, fdpnetjen; btan! fein. 

süd-o 1. fdjwifcc, circum-sudo fdjwifee ringsum, de-sudo fdjwi&e 
ftarf, müfje mid) ab, ex-sudo fd)Wifce au§, Oerridpe ntüfjfam, in-sudo 




Digilized by Google 


209 


fdjtuitjc bei etttm§, re-sudoidjtüi^etiueberauS; sud-or (ör-is) m. Schweife, 
sudö-bundu-s, sudör-u-s fehwifccnb, sud-äriu-m n. Scfeweifetud), Xafehcns 
tud), Dentin. sudario-lu-m, sudä-ti-o (ön-is) f. ba3 Schmißen, sudu-tor 
(tör-is) m., -trix (tric-is) (Sd^lüi^er, 'in, sudatör-iu-s jum Sd)W. 
bienlid), sudor-i-fer fefetucifebringenb; sudi-cülu-m n. (genus flagelli, 
quod vapulantes sudantes facit Paul. D. p. 330. 7) ^eitfdje. — std-uft 
(er-is) n. Sternbilb, ÖJeftirn, ßider-äli-s $um öefeirn geh-, sider-eu-s 
id., ferafelenb, sider-or 1 . tcibc am Sonnenftid), siderä-ti-o (ön-is) f. 
Staub ber ®cftirnc, Sonfteüotion, eine burd) ba3 ©eftirn erzeugte Stranfc 
§eit (ßa^tnung, $irmuuth); con-sider-o 1 . (con- btjeidjitet bie 3ufantmens 
faffung ber X()ätigfcit auf einen ^ßunft t)in: jammlc bie S3lide nad) ben 
(Sternen tjin, bctrad)tc bie Sterne, bann allgemein) betradjtc, considerü- 
ti-o (ön-is) f. ^Betrachtung, ISrtüäguug; de-suler-o 1. (toenbe bie Sölicfe 
[non ben Sternen] ab) felje üertangenb au3, verlange, bermific, 
desiderä-blli-s ücrlangeit^Werth, desiderö-ti-o (ön-is) f., desider-iu-m 
n. ba3 Verlangen, Söerntiffen, bie Setjnjucht. 

IT. 

SS. kas ladjen. 

(*his-tru-m n. Sachipict), histr-i-o (ön-is) m. Sdjaufpielcr, ^an= 
tomime, ®rofeprahlcr (vcrnacnlis artificibus, quia ister Tusco verbo 
iudio vocabatur, nomen liistrionibus inditum Liv. 7. 2. G), histri-cu-s, 
bistrion-äli-s jum Sd). gehörig, ihn betreffenb, histriön-i-cu-s fd)au= 
l'pielcrtjch (-ica ars Sd;anfpiel!unft, auch bistrion-ia f.) 


Vanicek, etym. Würterl». der lateiu. Spracht*. 


14 


Nachträge und Bemerkungen.*) 


28. ap Jnüpfen, binbcn ( 8 . 8 ). 

*) 3 u optimtirs ugl. 6 fr. äp-ta-s gefdjitft, juöerläffig. 

28. ark feftmarfjen u. f. tu. ( 8 . 13). 

*)arc-u-8. — 3 u 28. ar (8 12 ): ar : cu-s toa§ ange^ogen, aufamntens 
gezogen, gejpannt tuirb? (ugl. 33ogen ju biegen). 

28. av bewahren u. f. tu. ( 8 . 18). 

*) ag-nu-s. — $od) oielleidjt uott 28. ag ( 8 . 3.) »nie ttadj S3ermutf)ung 
beä ^ctcröburger 2Börterb. agni uott agati (Don ber 33etucglid)feit bes feuere); 
Dgl. quick (junge» 25icl), 3)aiiäig) 511 glvati (lebt). 

*) au-d-i-o. — au- in audlre, aus- in auscultare mit bor. ccvs auf ut'u 
(ärjai) = befommt jugemetjt, augcblafen (28. av 8 . 147) £u belieben? — au-dire 
tuie etio-ftuvsofreu au3 dha (rtdr/fn), Dgl. condire neben condere. 

i ^ronominalftamm ( 8 . 21 ). 

*) mater-tera (= mater-itera). — Sollte nid)t mater-tera au§ bem ein= 
fadjen Suffij fid) beuten, baä ja aud) in del-i'zeQos, vgersgog, rjfiixsQog, alter, 
iterum, citra u. j. m. bie mannidjfaltigften 2 lmucnbungcn l)at? 

28. kak binbett, gürten (8. 27). 

$riige l)tn$u: cäc-ü-hi m. Wiener (befottberä im §eere). 

28. kak 8 cib jufügen ( 8 . 28). 

*)Cäc-u-8. — bod) xaxog niemals ä Ijat, jollte uielleidjt an xijxtw 
fid) benfett laffcit (qualmen, fprfl^en)V 

28. kan aufangen (füge Ijinju 8. 30). 

rc-cen-s (ti-s) frijd), jung, neu ( 2 lbu. recens, recen-ter, jüngft, eben 
erft), recento-r l. erneuere mid), recent-äriu-s m. 25erfäufer frijd) = , falt= 
gemad)tett 2Beine3. 

28. kam befolgen (8. 32). 

*)con-d-i-o. — 3 U condere ($ufammentl)un)¥ 

28. kn jdjtueflen; t)ol)l fein ( 8 . 41). 

§ügc l)iit§u: ci-cü-ta f. 8 d)ierliug (in ilejug auf bie l)ol)le 23ejd)affett- 
l)eit bc3 8 täugelö; ugl. Virg. Ecl. II. 30: cst mihi disparibus septem com- 
pacta cicutia fistula), (Jicuta, cicuti-cen (cin-is) m. dioljrpfeifenbläjer. 

SB. kru Käufen ( 8 . 44). 

$iige fyinju : rü-d-us (er-is) n. 8 d)utt (©eljäufteä), SJtörtet, CSftrid) (barauS 
bereitet), rüder-o 1 . bebede mit Schutt, mad)c u. Sftrid), e-rudero reinige uom 
Sdjutt, ruderä-ti-o (ön-is) f. 25erfertiguna be» (Sftricp, ©ftridpnaffe, ruder- 
äriu-s Juni 8 d)utt gel)., rud-ec-tu-s eig. uott Sd)utt, bafjer : trodett (oont Srbbobett). 


*) L’eber die mit *) bezcickueteu Wörter siebe die Vorrede. 


211 


28. kvas gäljren (füge Ijinju 0. 40). 

cUs-eu-s m. (eu-m n.) (QJegoljreneS) ftäfe, Sem. caseo-lu-s, case-äriu-s 
bpu itäfe bctrefjenb, case-ä-tu-s mit ftäfe betfeljen. 

28. ga fingen (,0. 47). 

*)vü-te-8. — 28. va (wefycn): diviuo spiritu atflatus? 

28. gau, gua jeugcn ('S. 48). 

*)prcu-gna-ns. — SJlit genuftnie (S. 50) unter eine Urwurgel (oereinigen)? 

28. gas bringen (S. 52). 

Säge tjinju: bas-tema f. (gas-, gvas-, bas-, ögl. gu , bö-s) Sänfte (oon 
■iRaultfjieren getragen), bastern-äriu-s m. 2Raultl)ierfänftenfül)ter. 

28. gliur faffen (©. 57). 

*)hor-to-r. — Sie Seutuug au3 fortis (28. dhar S. 77) fyat faum etwaä 
gegen fid) (ogl. fircus hircus, defendo prehendo). 

28. gliard bcgefjreit (S. 58). 

*)hord-eu-m. — Sie SSurjel oon hordeum wol)l alä Sdjwefter ber 
fotgenben (hrsjati horret) ju faffen. 

28. ghil tänbct (S. 59). 

*)hil-u-m, nt-hilu-m. — üägc nid)t öietleid)t näljer hira, hilla (28. ghar 
S. 57): ni-hilum = itid)t ein fjaferdfen? 

*)hel-u-o. — Erinnert fel)r an halarc, an-helare (28. bhal S. 109), 
(bcm man bie ddbauehes anriedjt)? 

28. gliais fangen, Ijaftcn (füge 1)01311 S. 60). 

haer-e-o (hae-si, su-m) 2. fjauge, Ijafte, bin feft, ftode, trage 23ebenfen, 
ad-haereo l)ange an, co-baereo Ijange jufamnien , in-haereo Ijange feft, ob- 
haereo l)angc um, an etwaä, sub-haereo Ijaitge unter 0. Ijinter cttoaS; 3nd)oat. 
haer-e-sc-o 3. ; i^ntenj. haesi-to 1., baesitä-ti-o (ön-is), baesitant-ia f. Stoden, 
2krlcgenl)eit, baesitä-tor (tör-is) m.ber llnentjdjloffene, baesitä-bundu-s ftodenb. 

28. ti efyren (S. 67). 

*)Ti-tu-s, titü-lu-s lt. f. tu. — Scbcnflid), ba xim burd) quire oertreten 
ift (Äuljn, Beitjdjr. II. 390). Sollte Oietleid;t in Titus u. f. to. {ritzet 11. f. w.). 
bie 23cbeutung fdjüfcen {nootg, naxr\q gefjen ja auf gleiche Surjelbebeutung 
jurüd) anjuneljmen fein? 

28. tus ljuften (S. 68). 

*) tussi-s. — tusati (tönt) finbet fid) bte jefjt nur bei inbifdjeu GJramma= 
tifern. — Sollte 2lbleitung oon 28. stad, tirndo (S. 195) unmöglid) fdjetnen? 
Sgl. (meto) messis, (pando) passus. 

28. dar, dal (S. 72). 

X5*üge Ijin^u : dol-e-o (ui, Itu-m) 2. empfinbe Scfjmerj (== Steigen, 23ol)rcn), 
con-doleo fdjnter^e ftar!, con-dol-e-sc-o 3. fange an ftar! ju fcfpiierjen, iu- 
dolesco betrübe inidj, ^iitenf. doli-to 1; dol-or (ör-ia) m. Sdpner^, dolor- 
ösu-s fdjmcr^lid), in-dolent-ia f. Sd^merjlofigfeit. 

28. div glänzen (S. 74). 

*)giige ^iit5it : juba 9Jtä()ne, jubätu-s mäfpiig (oon div Strahlen werfen; 
ogl. juvo = lucidum, laetum facio.) 

28. dlia fegen u. f. m. (S. 76). 

*)Consu-s {== Cond-i-u-s). — Siefer Sautioedjfcl faum $u belegen. 28ol)l 
baper auf censet (28. kos, kam S. 39) „läfjt fid) oernelgiten" jurüdjuge^eu. 

28. dhar fjalten u. f. to. (S. 77). 

*)för-u-m. — Sollte forum uidjt auf foräre bohren (28. bhar S. 108) 
einfadjer bezogen werben? (= ßinjenfung jwifdjen ben Sergen SiotnS?) 

SB. pa ljüteit u. f. w. (S. 83). 

*)patro. — Sollte nidjt and) Pers. I. 18. bie Scbeutung üolljiefyen 
(gleidjjant opus Yenereum) obwalten? 

14* 


Digilized by Google 


212 


28. pak fodjen, reifen (©. 84). 

*)cncum-is. — ©ott baS 28ort Oon cumulus (28. ku ©. 41) getrennt werben? 

28. pn fd)lagen (©. 97). 

*)pav-e- 0 . — 2$om .fpcrjflopfen? (2$gl. nqadir] 5U yiqaÖaivsiv). 

28. plak fdjtagen (©. 102). 

*) ttiicSt oie(leid)t eins mit 28. plak auSbreiten (©. 101)? 

28. blia fcgeinen u. f. m. (©. 104). 

*)fuc-ie-s. — ©ott eS oon facere (28. dha ©. 70) getrennt fein? 

©. 105 $. 7 oben: in-titias ire ftelle p fa-t nad) in-fiteri. 

28. bhar bringen, tragen (©. 106). 

*) fil-ix. — 2$ieUeicSt bod) gerätsener auf lindere (28. bhid ©. lll) p 
bejieSen? 

28. bhu, blui-dh werben, fein u. f. w. (©. lll). 

*)fu-n-d-u-s. — ©ottte baS 28ort niegt lieber p fixiere (28. badh ©. 102) 
gesogen werben? 

*ß-cu-s. — ©ottte ba§ 2Sort überhaupt in Öatiunt wurzeln? (ügl. cüxov, 
smakka). 

28. bliram raufegen u. f. w. (©. 114). 

*)frcn-d-o , form-i-d-o. — 93eibe 28örter weidjen in ber 23cbcutung bod) 
etwa§ ftar! oon bent burd) ©anSfrit, ©ried)ifcg (ß qepsi, 7teu(pqrjd'cöv), beutfd) 
(brummen, 23remfe) bezeugten 23egriff ber 28ursel ab. Formido erinnert feijr 
an fornius (28. ghw ©. 56), frendere wagt mau faum oon fremim (28. dhar 
©. 77) §u trennen. 

28. m& nteffeu (©. 115). 

*)mä-nu-s. — ©ottte eS niefjt gerätsener fein, eine befoubere 28urscl 
via (leudSten) aupfegett? CSiuer fold)eu 2Surjel würbe aud) „SKägne" pfatten. 

28. ma benfeu, finneit (©. 117). 

*)te-mn-o. — ©ottte cS itid)t Pieffeicgt einfaeget p temere (28. tarn ©. 63) 
gezogen werben? 

28. mad triefen (©. 121). 

*)vied-ulla. — $u medius (madhja ©. 122)? 

28. mark berüSteit (©. 125). 

*)Mulci-ber. — $ft eS niegt möglicS, in mulci- eine $orm 51t feSen 
pcdccx6(g) unb molli(s) Oerntittelnb? (= qui metalla) mulci( a) fer-( it)? 

28. rap wanfeit, gleiten (©. 136). 

*)Labi-enu-s. — 3iiegt p labiu-m gegörig wie Labeo, Laberiu-s (28. 
lap ©. 144)? 2$gl. Anio, Ani-enis. 

28. ri fliegen (©. 137). 

*)ri-p-a. — 2Sietteid)t p rumpere (28. rup ©. 136). 

*)amu-letu-m. — 28irflid) ein lateinifdjeS 28ort? 

28. lap IcncSten, gläiueu (©. 143). 

*)lep-us. — hxy-oig (sla^vg, ikarpqo g, ßaepog) ift WoSl „Springer." — 
©ottte bieS nidf)t aueg bei lepus gerauSpbriitgen fein? 

28. va wegen (©. 147). 

*)au-tümo. — 23ietteid)t einfadjer jum ©anSfr. ava-, griedj. rspvsiv 
(r apCag, yvvg rapCrj ; Ogi. decidere, ftanj. ddeider). 

28. yak tönen (©. 148). 

*)väp-ülo. — 3)od) oiettcid)t uod) an gufamntengang mit vapa (28. kvap 
©. 45) p benfen (werbe fcSintntelicSt, fleefig?). 

28. vak leer fein (©. 149). 

*)väg-ina. — dürfte man gier an nieberbeutfeg wäke (im ©ife gegaueueä 
£oeg) erinnern? 3)ann wäre vagiua „£>öglung". 


Digilized by Google 


213 


28. Yrtgh bewegen (©. 150). 

*)rex -o (beim fahren Rütteln). — Vielleicht geratener fjier auf bie 
Urbebeutuug, mie bie beutjdjc Vermanbtfchaft fie an bie £aitb giebt, juriief- 
äugeljen? 28irb bod) bei unjerm „hin ltnb fyei; fahren" (mit ber ftanb), 
„fahrig" (ungeftüm, ju rajd)) niefjt an ba§ fahren im 28ageit gcrabc gebadjt. 

28. vrtiu erbredjeu, jpeien (3. 152). 

*)fonnica. — $er Uebergang oon v ju f im tatein. Stnlaut mol)l jonft 
nicht 511 belegen. 21 ber uicttcidjt in biejem nolf^ctymologifd) (ferre micas?) 

SB. var matjren u. f. m. (©. 155). 

©. 154 $. 14 — 10 unten: urb-u-m — Norb-änu-s ftette §u 3) minben, 
breljeit, mälzen — auf ©. 155. 

*) os^men. — ©d)eint bod) auf 28. ras ücibeti (©. 160) 51 t führen, mie 
unfer „Sllcib" in feinem Urbcgviff (©rimm'3 SBörterb.) etroaä 2 rcicrttd)e^ ober 
Vornehmes Ijaben fott. > 

28. vardh mad)jen (©. 158). 

*) verb-er. — ©djeint bod) fiinftlid). 3 U vibrare (28. vip ©. 163)? 

28. vas mefen, moljnen (©. 160). 

*)ce-na (glcidpcuu „28efen"). — GIjer als biefer Uebergang ber 2k* 
beutungeu möd)te ftufammenhang oon „2lber unb 2ltl)cnt (Obern)/' „ (pli'ip 
flare bluot“, „vena unb gotl). vaian“ einleuchten. 

cas-ti Vlafe (füge l)inni S. 162). 

ves-lca (ogt. beutfd) 28anft) f. Sötafe , 2>ent. vesicu-la, vesicul-ösu-s 
üofl Vlafeit, vesic-äriu-s 511 t Urinblafe gehörig , vesic-äria (herba) S31afcnfraut. 

28. vid fel)en (S. 162). 

*)di-vid-o. — ©ollte bieS -vklo nicht auf vi-däd'ämi jurüdge^cn? 

28. sau gcmcUjrcn (©. 173). ^ . 

*)sin-o. — ©ollte ei? uidjt mit £<xco ju 28. as merfen (©. 20 ) gehören? 
$auit: shi-u-s 28urf. 

*)s~i-ti-s. — Grinncrt fel)r an ©anStr. ksiti-s (©chminben, Vernichtung). 

28. suv efjren (©. 177). 

*)Sibidla. — Vad) Pott Oon ahios (<r«dg) unb ßovlrj. 

28. skud oorfpringen (©. 181). 

*)caud-a. — $u cudere (28. ku-dh ©. 42)? 

28. skap graben (©. 182). 

*)ca-m-p-u-s. — eigentlich £>öl)lung (jmifdjcn beit Sergen), maS ja aud) 
ber eigentliche Vegriff bei forum, fori, foruli (f. ©. 211 ) 511 fein fdjeint. 

28. stigrli fdjrciten (©. 194). 

fa-stig-iu-m. — Vielleicht fa- Dieft einer particula loquelaris „über"; 
ügl. ef-fa-lilatum (exertmn, quod scilicet exeito bracchio sint exfilati, id 
est, extra vestimentum filo contextum Paul. Diac. p. 83. 6 ). 

28. spar minben, flechten (©. 201 ). 

*)sj)or-ta. — Sou onvQig? 

28. spal obsiegen (©. 202 ). 

*)pell-i-s. — Unfer „gell" ift ber l)ier an gefegten SBurjel nicht günftig. 

28. svau tönen (©. 206). 

*)per-sön-a. — 9Jur nad) OolfSctpntologifdjem ßujammeuhcmg, eigentlid) 
bod) OOn Tioöqwjiov'} 

28. has lad)en (©. 209). 

*)his-tr-i-o. — 2 >aS 2 Bort mohl nid)t lateinifd). 


Digilized by Google 


Anhang. *) 

(Dunkle, dann nicht griechische Lehn- und Fremdwörter.) 


Abdomen (rninis) n. SKaitft, ©d)mer= 
bauet). 

dccrra f. Steift d)cn , ©3eil)raud)fciftd)en. 
aclis (idis) f. turjer SBurffpieft mit 
einem ©djtmmgrtemen. 
acredüla f. Saitbfrofdj, Staunen. 
ad nad) — t)in, §u. 
addax (äcis) m. eilt lüitbcS Xljier 
(6tQeij>iyieQ(o<5). 

dlauda f. (feltijd), Dgl. bretoti. al' 
ehoueder) .^aubeitlcrdje. 
dlansa f. ßtfe (ein Keiner f$rtjd)'). > 
älcc u., älex com. (häl-, all-) §ifdp 
lafe, Dentin, alecüla. 
altercum , -cülum n. ©iljcnfraut. 
alucita f. ©tedfmüde. 
dlümen (mtnis) n. 3llaun, alumin- 
ösus, -ätus mit 91. Derjeftt, alumin- 
ärius m. 2llauuarbeiter. 
älüta f. tueid)gegerbte3 £ebcr, alu- 
täceus meid) gegerbt, alutärius ooit 
toeidjem Seber. 

ambactus m. (altb. andbaht) iDienfb 
mann, ©afall. 

ambübäja f. (rncift ^M.) jt)rifd)e§ 
Sttäbcfyen (9iom§ ©ajabereit). 
ambübeja f. tuilbe (Sidjuric. 
dmellus m. ©ternblunte. 
amndcum n. -Käme ber ^3 flanke par- 
thenium. 

amussis (is) f. Lineal ber Söerfleute; 
emussitata (ad amussim facta 
Paul. D. p. 78. <>). 
andäbäta m. ©labiator (jptr $tur§= 
tueil meift fetjlftauenb). 
anquina f. Seil, ba3 bie ©egclftange 
an ben SJlaftbaum banb. 
arra (arrha), arräbo (önis) m. (Orient.) 
Slufgelb, kauffdjitling. 


arvina f. ftett, ©peef. 
äsinus m. (jemitifd), Dgl. fjebr. athön 
ßjeliu) G)el, ^cnt. asina, Asina, 
Asinius, asininus oom ©je! l)er- 
rüftrenb, Tcmiit. asellus, asellulus, 
Asellus. 

aspärägus m. (tu o 1)1 perfifd), Dgl. 

neuperf. a-8parag) ©pargel. 
atta m. ber, meldjer tuegen ^cl)lcr ber 
©djenfcl uttb ftiifte auf ben ftufp 
jpiben gc^t. 

Bddius braungclb. 
balteum n. (-ns m.) öhirt, ©ürtet. 
barca f. Keinem ^abrjeng, ©arte. 
bardas m. (feltifd) bard) gel)eiligter 
©änger, ©arbe. 

bäsium n. Stuft , Dentin, basiolum, 
basio 1. lüfte, basiätio (önis) f. ba£ 
lüften, basiator (töris) m. Stiifter. 
baliola f. (perfljcb, Dgl. ßauäy.r]) ^ier- 
lidjeä Xrintgefäft. 

bestia f. Xljier, Bestia, Bestius, 
25emiit. bestiöla, bestiälis tl)ierifd), 
bestiärius m. baä Xl)ier betreffenb, 
©nbft. £{)ierfftmpfer. 
beta f. (feltifd) : bett rotl), bie ©pe- 
cieö mit rotljer Sur^el) s JJtangolb, 
©eete, betäceusm. Sftangolbmurael. 
betula, betulla (leltifcft betu) f. ©irfe. 
bison (ontis) m. (Dgl. ßiacov, beutjef) 
wisunt) 3(uer = , ©uefebodpe. 
blatt-a , -ea f. ißurpur, blatteus puu= 
purn, blattiärius m. Sßurpurfärber. 
boa, bova f. eine grofte ©dpaugcit; 

art; 5Hötf>elfranf Ijeit. 
bbtulus m. SBurft, botulfirius in. 
SBurftmadjer. 

bräca f. (gerrn., Dgl. norb. brök, 
aitgelf. bröc u. f. to.) .ftofe (bracas, 


*) Sümmtliche griechische Lehn- und Fremdwörter werden in dom demnächst er- 
scheinenden griechisch -lateinischen Wörterbuche aufgeführt werden. 


Digilized by Google 


215 


tegmen barbarum, indutus toga- 
tos adloquebatur Tac. H. 2. 20), 
bracätus bet}oft, braccua bie .f). 
Betreffenb. 

bracteai. bünngefdjnitteneö '-Blättchen, 
©ledj, ®emin. bractoöla, bracte- 
älis »Oll Wolb = , Hietallblerf) , brac- 
teämentum n. (Molbfutnier, yrnnt, 
bracte-ärius, -ätor (tönt) tn. (Molb- 
jcbläget, imbraeteo übergolbe. 
branca f. SBra nfr , 'üfotc. 
bria f. ein fficingefäj!. 
bruscum n. Stnorreu am 'Uborubnum. 
Im da (oulgcir ftntt ulva) f. Scbilfgras. 
bulga f (germnu., Ogi. got. balg-s, 
nngelj. billg u. i. in.) Icberuer Sleutel, 
(Melb=, SReijetajcbe. 

burdo (önis) m. i jemitijdi) SRaulthier, 
Semin. burdunciilus (als '{flanke 
= liugua bovis), burdonärius m. 
Staitlthiertreibcr. 

büris (is) m., biira f. Strummbolfl. 
burrichus, büricns m. eine 91 tt tlei 
ner, feuriger Dugpfetbc. 

Cäballus m. (toof)l feltiid), Ogi. fp8t= 
gried). naddUg?) (Muni , SJkdpferb, 
jienftpferb, caballa f. Stute (Dgl. 
böbui. kobyla), caballätio (onis) f. 
Station für Sßferbe, caballinus jum 
'jjjferbe gehörig. 

cambto (campsi) 4. taufdjc, oertau jtfie. 
cantäbrum n. e. 91 rt (Mrüpe, canta- 
bricus oon Wr., oon Stleien. 
cdräcaUa (is) f. gatlifd)cr SRantel, 
Caracalla. 

cäreum n. ffre Ibfümmel , St'arbe (Linne : 
carum carvi). 

cdries (ei) f. (Dtürbejein ob. SOtorjdjfeiu, 
sTOcrben, cariösus mürbe , morfd). 
carpinus (teltifd) car fjolj) unb pin 
Stopf b. I). &olä ju 3otI) e « für bie 
Cdpen) m. Hagebuche, .fiaiitbudje. 
carrum n. carrux m. (teltifd), Ogi. 
loelfd) eür, gäl. carr, breton. karr) 
oierriiberiger Starren ober Sagen, 
(Dentin, carrülus; carracutium (ve- 
hiculum altissimarum rotarum, 
quasi camiB acutum Isid. or. 20. 
12. 3); carrägo (tnis) f. Sagen = 
bürg ; earrüca Oicrräberiger Staate 
ober (Reijetoageit. 

cartibuhtm n. lijtf) mit fteinerner 
(platte unb einem 3uf)e. 
cariilägo (l'ni -=) f. Knorpel, carli- 
lagin-eus, -ösus aus Stnorpelit be 
fteljenb, fuorpelreitfi. 


Castro 1. oerfdjneibe, caftrire, casträ- 
tio (önis), -türa f. Scrfdmeibung, 
casträtor (toris) m. SSerfriiiteiber. 
celia f. '.teltifd)) eine 9lrt Sai^enbier 
in Spanien. 

cerevisiit. cervisia f. (fcltifct)) Werften: 
faft, Siet. 

chordus, cord us ttadi ob. fpäter ge 
toachfen, geboren. 
cicäda f. $ainrf)cn, ©rille. 
ctsium n. fttoeirfiberiger (Reijetoagen 
(Kabriolet), cisiüriu» m. Kabriolet' 
führet, 'bauet. 

cölostra (colustra) f., colustrum (co- 
lastrum) n. bie erfte l'lild) beb 
Siebes* ttath ber Weburt, colusträtio 
(önis) f. Stranf peil ber 3uitgen. oon 
ber erften fDtuttcrmildj , colosträtus 
tränt oon ber c. fflt. 
cölum n. Scifjqefcig, cölo 1. ieihe, 
exeolo feilie au-J, burdi, pcrcolo 
feihe burdi, taffe biirthgehen. 
combretum n. bie größte SSinfeitart 
(juncus maximu8). 
condurdum n. Seifenfraut. 
costa f. (Rippe, costütus gerippt. 
eftlex (teis) m. SJtüde, Xemin. culi- 
cellus. 

cu/ix, culex (leis) m. eine (ßflanse. 
cümera f. Wetreibetaflcn. 
cun-ila, -ela, conlla f. eine 9lrt ber 
'fjflanje origanum (Sol)lgemuth, 
$ofteu). 

cuprum (fpdtlci (ein.) n. Stupfer (aes 
Cyprium , ba bas l£rj oon ber 
tupferreidien 3ufel Äetrpoc oon bett 
©riechen unb (Körnern nieift bezogen 
lourbe), cupr-eus, tnus f opfern. 
JJäma m., f. eine unbeftimmte Jhiet: 
gattung (Wemfe, Slnttlope, Sauo 
hirief), (Rep). 

Ebvlum n. 9iieberf)0lunber, 9lttid|. 
ejülo 1. heult , jammere, 3>itenf. 
ejulito 1 , ejulätio (önis) f., -tus 
4. m. bao geuleit , jammern. 
epülum n. ('1*1. -aef.) teilbare Speijen, 
feftlidjeö OJiatjl, epulüris jum (Maft 
mahl gehörig, epulo (ön-is) m. 
Schmaufcr, liidigeneffe, epulor l. 
idjmaufe , epulatio (ön-is) f. bae 
Sd)iuaujeu. 

erneum n. Sljihenfudjeu. 
erüca, urica, f. fRaupe, Erucius. 
excitra f. Schlange. 
exinfulabat (exserebat Paul. D. p. 
81. 18). 


Digitized by Google 



216 


Faex (faecis) f. Sobenfafs, jjefe, 3tue= 
rourf, faec-äceus, -ätus, au 4 .£>. 
bc|"tct)etiö , faecärius jur ö. gef)., 
faec-ösus, -ulentus Bott §., faec- 
Tnius £>. bilbenb, de-faeeo 1. rei= 
nige Bon ipefe, Märe ab; faecüla 
f. Säeinftcinjalä. 

famex (Tcis) m. ©efdjroutft Bon ge= 
ronnenem Stute, Cuetjdjung; fa- 
micosam (terram palustrem voca- 
bant Paul. D. p. 87. 4). 
fario (önis) m. fiacpöforette. 
fcmur (oris, Tnis) n. Cbctjd)enfel. 
fritillus m. SBJücfelbedjer. 
frons (frondis) (fruns, Hont. and) 
fros, frus, frondis) f. £aub, frond- 
ärius jum £. gef). , frondätio (önis) 
f. bnö 3tblauben, froridätor (töris) 
m. iiaubjctjeercc, frondeo 2. bin 
betäubt, grüne, frondesco (-ui) 3. 
roerbe betäubt, fange an 311 grünen, 
frondeus betäubt, frondösus taub; 
reid), frondifer taubtragenb. 
fullo (önis) m. IiKbloalter, fullon-ius, 
Tcus ben I. betreffend 
Gdbätae f. fJJf . Staate, Sdjüffcl. 
galbeum n. (attt. calbeus) in. Sinn 
binbe, rootlenc Stube. 
galla f. ©altapfet, ©idjapfet, tEemin. 
gallüla. 

gallidraga f. .farbenbiftet. 
gangaba m. Saftträger. 
gantai. (german.) ©an» (e Germania 
laudatissima , eandidi ibi verum 
tuinores gantae vocantur Plin. H. 
N. JO. 22. 27). 

gausäpa f., -e (is) n., -es (is) m., 
-um n. ein jottigeä 3Boficn$eug, 
Stie§, gausapätus mit SrieS 0. 
mit einer Jede umtjütit, gausaptna 
f. ein fiteib Bon Stic#, gausaptnus 
auä Stieb gemalt. 
genista, genestaf. (fettifthgen Strauß) 
©enft, ©infter. 

git (gith) n.(indecl.)römijd)er Schroarj: 
fümmet. 

gröma, grüma, f. Slefjftange , Stiftet; 
punft be» fiagcrö (wo bie fDi. ein; 
geftedt rourbel, gromätlcus junt 
Saget; ober fyetbmefjeu gehörig. 
guUiocae (nucum juglandium summa 
et viridia putamina Paul. D. p. 
98). 

gumen (Tnis), gummi indecl. (gummis, 
©en. -is, eos) n. ©ummi, gurnm- 
ätus, -eus, -ösus @. enthaltend 


tjaräig, gummino 1. fdjroifje ©. au?, 
gummltio (önis) f. Seftreidjen mit 
©ummi. 

gurdus bumm, tölpelhaft, gurdömeus 
id. (gurdos, quos pro stolidis 
aecipit vulgus, ex Hispauia du- 
xisse originem audivi Quint. 1. 
6. 67). 

htrnea (irnea, emea) f. öefäfi ju 
Slüjftgteiten. 

Ibex (Tcis) m. Steinbod, ©cmfe. 
ma f. bitnne Safer im fjkpier. 
inänix tect, nichtig, inani-ae 'Bl., 
-tas (tätis) f. Beere, (fitetteit, 
inänio 4. mache teer, inanesco 3. 
roerbe teer 

instar n. (inbect.) 'Mbriß, Silb, ©e= 
ftatt, Slnjeheit, 9trt. 
intübus m. {. (arabijd): hendibeh, 
eine 9lrt lactuca) Snbüne, intu- 
bäceus enbioienähntich. 
ipsullices (bracteae in virilem mu- 
liebremque speciem expressae 
Paul. D. p. 105. 14). 
treu (genus farciminis in sacrificiis 
Paul. 1). p. 115). 

irio (önis) m. ®aamenfdjotcngcroäd)3 
(erysimum). 

irtiula f. eine Umbrüche Slebjorte. 
Jejün-us, -iösus nüdjtern , jejuninm 
n. Saften, junger, jejunitas (tätis) 
f. 'Jiücf)ter nf)ei t , jejuno 1. fafte. 
Läbrusca (vitis, uva) (Bgt bc&räijd) 
busca) roilbe Siebe , Älarettrnube, 
labruscum n. 5 rlI cf)t beb roitbeii 
SBeineb. 

laccaf. ®chieitbeiugejd)routft; ein Staut. 
laccar (äris) n. eilte fpftanje. 
laeuturris f. eine feilt grofje ftrautart. 
lügo (Tnis) f. eine 'Bflanje (= Cle- 
matis). 

Jämia f. 3auberin, £>ere: Laiuia. 
langa f. (tettifch), langüria id. ©ibechfe. 
langürium 11. Semitein. 
länista m. S cf t)tmriüer ber ötabia 
toten, Sanbit, Stufroiegter, lani- 
statüra f. Sechtmeiftcramt. 
lärtdum, lardum n. (Sped. 
latex (Tcis) m. 'Höffe, Stüjfigfeit. 
lena f. Jiuppterin, leno (önis) m. 
fiuppter, lenocTnium n. Suppelei, 
lenocinor 1. fdjmetdile nichtig, 
lenocinämentum n. 'itnlodungb-- 
mittet, lenocinätor (toris) m. Sc= 
fdimeichter. 

lens (tis) f. (fettifch lentil ) fiinfe. 


Digitized by Google 



217 


Jetnin. lenticula, lentiäriug m. 
SJinfentiänbler, lenticularis ltnien 
artig, lentlgo (fnis) f. littfen= 
förmige gleden, Sommerjproffen, 
ientiginosua jommeriproffig. 
ligo (önis) m. ,t>ade, ligonätus mit 
ber £>. gearbeitet. 

Umbus m. Streifen, 'Hefal}, Saum, 
SÖinbe, limbütus Pcrbrämt, lim- 
boläriua m. ®orburenmad)cr. 
limeum n. bie ®flanjc, mit bereit 
giftigem Safte bie ©aüier iljre 
yagbpjeile bcftridien. 

Tito 1. perlito 1. opfere unter günftigen 
®orjeid)en, litä-tio (önis) f„ -men 
(mtnis) n. bas gliidlidie Opfern, 
litäbflis jum Cpjern tauglid). 
htuus nt. motjl etruSIifd)) Hrumm- 
ftab ber*7luflurn : gefriimmteS SlaS 
inftrument jumStriegsfiqnal (ginfe). 
luba f. Jpalm ber inbijdjen wirfe, 
auch 9!ad)tjd)atten (etrychnos). 
lödix (leis) f. geroebte Jede, ®ett-- 
lafen, Jcmin. lodteüla. 
lOTigo (fnis) f. lintenfijtf), Jentin. 
loliguncüla. 

Iblium n. (feltiidi loloa) ü o t cf) , Xreäpc, 
loliäceus auä 0., loliürius junt 
Hold) gehörig. 

hr-a, -ea f. 'jiadjttein, IreberlPcitt, 
Jemin. loridla 

lüma f. Sern, lttmärius jutit J. gel)., 
lumectum n. Jornengebiijd). 
liira f. Oeffnung eines SdjlaucfjeS 
Sdilaurfi. 

lurco, -or 1. freffe mit (Hier, lurco 
(önis) m. grefier, Sdjlemmer. 
lustrügo (inis) f. eilte tflftaitje (®er= 
bene). 

Macir u. (inbecl.) eine getoürjljaftt 
®auntrinbe in gnbien; mäcis o. 
macris (fdis) f. ein ffleroiirj. 
mägälta (um) (n.®l.) (punijd)) Jütten, 
3elte. • 

magdalia (orum) (n. ff: I.) liingfidj runbe 
giguren. 

mamphur (appellatur loro circum- 
volutum mediocris longitudinis 
lignum, quod circumagunt fabri 
in operibus toruandis Paul. 1). 
p. 132.1) (Scaliger = pa»»'o<pdßo»). 
mappa f. (pimifd)) (ntappam eirco 
quoque usitatum nomen Poeni 
sibi viudicant Quintil. 1. ö. 57) 
®ortud), Seroiette, Signaltud), Je= 
miit. raapptiln. 


marga f. 9)fergel. 

märisca f. grofte jdjledtte geigeuart 
(geigmarsei. 

mariscus m. (teltifd) mar Sumpf) 
eine 'litt Pinien i inädift in Sümpfen'!. 
marra f. .fiade junt ÄuSfäten bes 
Unfrauts; eijerner Suiten. 
marrübium n. lu'bräiid): mar bitter 
unb rob niel) bie fßflnnje Stnborit. 
martes (is) f. 2)iarbcr (.Dgl. altl)b. 
mardar). 

mastrüca, mastriiga (jarbittifd); ma- 
«trucam , quod est tardum, irri- 
dens Cicero ex indu.-tria dixit 
Quinctil. 1. 5. ü) fßelj, Sdtafpelj, 
SBilbjdiur, nia.it rucätuB mit Sd)af= 
pelj beflcibet. 

mast urbar 1 . treibe Onanie, mastur- 
bätio (önis) f. Onanie, ma.-tur- 
b.itor (törii) nt. Cnanift. 
materis (maturis, rnatara) f. (teltifd)) 
San je, Speer bei beit Stetten, 
»nnf/ft icmitijd)V) 'Hinten matte, bede, 
mattürius ber aui 'Platten fd)täjt. 
»uitula f. Öiefdjirr, 3i\id)tgefd)irr , Je; 

min. matella, matellio (önis). 
indes, mclis f. — martes, melina 
f. Sad aus 'Dlarberfell. 
i nendicum (velum, quod in prora 
ponitur Paul. D. p. 124. 13). 
mennönia f. ein Ubetftein. 
nünium n. ®ergjitmober, Plennig, 
miniäceus jinitoberrotf) , miniänus 
mit ®. gefärbt, miniürius junt 'S. 
get)., minio 1. färbe roll). 
morio (önis) m. ein bunteibrauner 
Sergtnjftaü, „'Haudjtopas. 
mullus m. 'Dleerbarbe, iliiubbavt , Je= 
min. ntullülus; mulluns rötl)li(b, 
Subft. ein rötljlicber p. pttrpur 
farbiger Scftttf) , ben bie brei t)i)d)ften 
pbrigfeitlid)en®üvben tragen burften 
(nomen a colore mulleonim cal- 
ceamentorum datum Plin. |c 9. 
17. 30). 

mul us in. Plaut tf)ier , müla f., inttl- 
äris, Inns junt W. gef) ; tntilio 
(önis) m. Plaulttjier treibet, Ijättbler. 
Nepa f. Sforpion. 
nepeta f italienifdje Slaljenntünje, (ttad) 
ber etrurijd)cn Stabt Nepef-te] j. 
Nepi, reo bie 'pflanjc milb mädjft). 
nisus m. Sperber. 

wmeuUie (vocantur pupillae , quae 
ex faucibus caprarum dependent 
Paul. D. p. 175. 1). 


z' 


Digitized by Google 



218 


numella (numelli) f. $lod, Jeffel 
(für $l)icrc, 9Serbrcd)cr). 

Obba f. ein brcitranbigeS ©efäfc, 
Karaffe, obbätus obbaförmig. 
offa f. ein Riffen, ftlöftdfen, ©tücf, 
ftlumpcn, $em. ofella, Ofella, 
offarius m. Älöfjebereiter, oftatim 
biffentoeife. 

omäsum n. (feltifd)) fRinberfalbaunen. 
öpülus f. Heine 9Irt 2ll)orn, 9Jlaö= 
l)olber (Linne: acer campestreb 

Pddi m. s $l. (fettifd)) '$ed)taunen. 
paeminosa (aream solidara oportet 
esse, ne aestu paeminosa, in riinis 
ejus grana oblitescant Yarro r. r. 
1 . 5t. 1 ). 

jyactus ntit beit Singen blinjelnb, lieb- 
äugelub, Paetus, ^emin. paetülus. 
palacra, palacrana f. (f)ispanifd)') 
©olbflumpeti. 
paiätum u. ©aumen. 
paludümentum n. &ricg8mantel, fvclb: 
Ijerrnmantet, paludätus mit bem 
bef leibet;' Paluda Minerva (a 
paludamento Varro 1. 1. 7. 3. 37). 
panaricium n. SBurm am Ringer, 
9tagclfranfl)cit. 

pantex (icis) m. 28anft, ©ebärnte. 
passer (eris) m. ©perling, 3>emin. 
passereülu-s, a, passerinus für 
©p. gehörig; Passer. 
passerni. v (icis) (feltifd)) 3Befc = o. 

©rfjleifftein in ©aflien. 
pausea (posea, pausia) f. (oliva) 
Cliüe, bie unreif Cd gab unb $unt 
®inmad)en gebraust mürbe. 
pävo (öuis) m. '$fau, pavon-äceus, 
Inus jurn )ßf. gehörig. 
pero (önis) m. Seberfticf ei , peronätus 
geftiefelt; 

petlgo (Inis) f. Stäube, .•pautauäfdjlag. 
petllium n. ^erbftblume. 
petilus bünn, mager. 
jictlmcn (mtnis'i n. ein ©djutter; 

gefdjmür bei £afttf)ieren. 
pctorritum, pctöritum n. (oäfifd) 
petora oier -+• rit = rota; ober 
feltifd)? altir. cethir, cethar- oier; 
ogl. rheda) oierräberiger Sagen. 
piper (eris) n. (arabifd) babary) 
Pfeffer, piperärius ^um^f. gehörig, 
piperätus gepfeffert, piperätörium 
n. Sßfefferfafj , piperltis (idis) f.’ 
s 4$fefferfraut. 

pirum n. iöinte, pirus f. Birnbaum, 
piräcium n. Söirnmoft. 


plaudo, plödo (plausi , plausum) 3. 
datiere, fd)lage, ap-plaudo flatfdfe 
93eifatl, com-plodo idjlage 5 U* 
famnten, dis-plodo breite au3, ex- 
plodo flatfd)c au§, ftofjc auS, re- 
plaudo fdflage jurücf, entgegen, 
sup-plödo ftampfe auf; plausibilis 
Beifall oerbienenb, plaustlis bei= 
fällig, plausor (öris) m. plaustrix 
(Icis) f. 33eifallflatid)er, =in, plausus 
4. m. S3eifallflatfd)en. 
plox-emum (linum, enuni) n. (feltifd)) 
SBagenfaften. 

plüteus m., -um n. ©erüft. 
pollco 2. oerntag, gelte, pollentia f. 
SSieloermögenljeit, prae-polleo bin 
bor anbern oennögenb. 
porccllio (önis) m. Äeflerrourm , SIffcl. 
praenum n. ftlad)*riffcl , öed)el. 
preciae (pretiae) f. ^1. eine Stebforte. 
pristices (beluae maris) (Ribb. Trag. 

lat. fragm. p. 193), ogl. priatis. 
pristis f. (navigii genus a forma 
pristium marinarum, quae longi 
corporis sunt, sed angusti Non. 
p. 535). 

proelium n. Treffen, proelior 1. 
fäntpfc, ftreite, proeliäris ftum %. 
gef)., proeliätor (tövisl m. Kämpfer. 
propes (edis) m. :£au jttr ^Befestigung 
be3 ©egete (nur Turpil. ap. lsid. 
or. 19. 4). 

prdseddmum n. (farntatifd)) Xrägfjeit 
ber Stoffe beim S3efpringen. 
prösümia f. ^ad)tfd)iff, ©päl)fcf)iff. 
puilia (saxa esse ad portum, qui 
sit secundum Tiberim Fab. Pict. 
ap. Fest. p. 250). 
pulpituvn n. iörettergerüft. 
pulpus m. eine ftifdjart. 
pümula f. eine $rt SSeinrebe. 
püpülo 1. (pupillat pavo Auct. carm. 
de Phil. 26). 

puppis f. ©d)iff$l)intertl)eil. 

Raja f. 9tod)e. 

rämex (leis) m. öungengefäfje; 93rud), 
ramicösus am 99rud) leibenb. 
rancor (öris) m. raujiger ©efcbmaif, 
raucesco 3. merbe ranzig, rancldus 
ranzig, ftinfeitb, tuibrig, 3)emin. 
rancidülus. 

rasta f. (german.) fRaft, Weile (cuna 
et Latini mille passus vocent et 
Galli leucas et Persae parasangas 
etrastasuniversaGermaniaHieron. 
in Joel 3. 18). 


Digilized by Google 


219 


rauca f. ein ©rbttnirm an faulen 
(Sitpernmirjetm 

reno, rheno (önis) m. (ögl. altb. 

wreineo, reineo) SKcnntpier (?). 
rephim n. Xpürrapnten. 
retae f. ißt. ©äume am Ufer ober im 
©ette eine« ftluffeS, reto 1. reinige 
(qui flumina retanda publice red- 
empta liabent Edict. vet. ap. 
Gell. 1. 1). 

retricibus (cum ait Cato , aquam 
eo nomine significat, qua horti 
irrigantur Cat. ap. Paul. I). p. 
283. 9). 

rheda f. (feltiftf)') (plurima Gallica 
valuemnt ut rheda ac petorrituin 
Quintil. 1 . 5. 57) Dierräbcriger 'Jicije- 
roagcit. 

ricinus m. eine ?lrt Ungeziefer ; SBum 
berbaum (croton). 

ridica f. oierediger 5Beiupfapl, Xentin. 
ridicula s 3flocf . 

rüfius m.(fc(tijd))£>irfcplud)3 (chama). 
rümex (icis) m. 5lntpfcr, Sauer: 
antpfer. 

ritmpus m. Sikingefcnf, rumpötmus 
jum galten ber 58. bienenb, rum* 
potinetum n. uiebereä 58cingeraufe. 
ruscum n., -us f. ©riifcp, ©Jäufeboru. 
ruspor 1 . forfdje, unterfudie. 
rutuba = perturbatio (Yarro ap. 
Non. p. 167. 9). 

Sabaja f. (?) ÖJerftentranf armer 2eutc 
in 3ttpricn. 

sabatenum n. .fiolzfcpup (diabathrum). 
säbulum n. Saub, Sie3, sabulo 
(bnis) m. id., sabulösus fattbig, 
faubreid), sabulgta n. ißt. Sani): 
gcgcnbeu; mbu-rra f. Sd)iff3fanb, 
©allaft, saburro 1. befdjmerc mit 
5b, saburrärius m. ©adaftfaprer. 
sacal n. (inbecl.) ägppttfcper ©crnftein. 
sacrium n. ffptpifdper ©crnftein. 
sagda f. ein laiupgriiner (Sbelftcin. 
salapitta , salpitta, salpicta f. 5iacfcn- 
ftreicp. 

salmo (önis) m. Sahn, üad)3. 
saljoüga f. eine 9Irt Stmeifen. 
sambücus m. .frollunbcrbaum , ^liebet: 
bäum, sambüceus au3 £>. 
sanieret, samura f. Saame bc3 lUm- 
bautneS. 

samblus m. eine ©flan§e (Äücpeti* 
jdjefle?) 

sampsa f. mürbe gemachtes $Ieijd) 
ber ’OIioen. 


sandtda (sandula) f. tueifie (55etreibcart. 
sandäpila f. (etriiMifcb?) Xobtcnbaprc 
für iieute geringen Staubet, sanda- 
pilärius m. 2cid)enträgcr. 
sandäräcH , (*cha) f. Sanbarad) (eine 
5lrt rotper ^arbe). 

sandäresus f. ISbelftein (ftapeuauge). 
santerna f. ©oroj; o. ©erggriin. 
särubära (-balla) f. ober n. ißt. 

orientalifdje ißluberpofeu. 
sarda , sardinaf. (Sardinia) Sarbcflc; 
Karneol. 

sarräetm n. (tmlgär) eine 51rt üaft- 
o. ©oftmagen (an, cum dicit in 
Pisonem Cicero „ cum tibi tota 
cognatio sarraco advehatur“ in- 
cidis.se videtur in sordidum nomen 
Quint. 8. 3. 21). 

saucius oertpunbet, öertept, sancio 1. 
ttermunbe, öerlepe, consaucio »er: 
lepe ftarf, eauciütio (önis) f. ©er* 
tmmbung. 

savillum n. ein Stäfefucpen. 
scorddlus m. 3^nfer, scordalia f. 
ßönferei. 

scordastus f. eine ©aumart. 
scribUta, scribilita f. Xortc, 0e: 
badeneö, scriblitürius m. Xortcn= 
bäder. 

seid (jo (inis) 1’. eine s 4>flan^c (Linne: 
lycopodium selago). 
sentrna f. ©obenmaffer, Sd)iff3jaud)e, 
9tu3h>urf, sentino 1. ftpöpfe ba3 
©obenmaffer au§, pumpe, sentinä- 
cülum Scpaufel pim Scp. be3 5b, 
sentinösus t?oH ©. 
sentis, sentix (teis) m. Xornftraud), 
Xorn , senticetum n. Xorngefträud), 
sentösns, senticösus t»o(I Xornen, 
sentus bornig, raup, ftruppig. 

sil (silis) n. ßder, ©erggetb, siläceus 
oderartig, berggclb. 
silatum (antiqui pro eo, quod nunc 
jentaculum appellabant Fest. p. 
347. 15). 

siheia f. ^önnfraut, ©od^pout. 
slldjua f. Sdjote (s. graeca ^opanui?: 
brob), Xemin. silicüla, siliquor 1. 
' fepe Sdjoten an, siliquastrum n. 
= piperitis. 

sllus ftulpnafig; Silo (önis). 
s'inula , similägo (mis) f. fcinfte§ 
SBaijcitmepl. 

simptax (acis) ein Slraut (arnoglossa, 
plantago lata). 

sisdra f. eine öaibepflaitje (erice). 




Digitized by Google 


numefla (numelli) f. Sötocf , Reffet 
(fiir Dljicrc, ©erbredjer). 

Obba f. ein brcitranbiqcS Wejäfj, 
Karaffe, obbätus obbajörntiß. 
offa f. ein ©iffen, Möfidjen, ©tild, 
klumpen, Dem. ofella, Ofella, 
oftarius m. .ftlögeberciter, offätim 
bijfcnroeije. 

omäsiim n. (feltijd)) fliinberfalbaunen. 
bpulus f. Meine Wrt 9ü)orn, s J!Jta3= 
Ijolbcr (Linnd: acer campestre). 

Padi ra. $1. (feltijd)) Ißedjtaiinen. 
paeminosa (aream solidam oportet 
esse, ne aestn paeminosa, in rimis 
ejus grana oblitescant Yarro r. r. 
1. 51. 1). 

paetus mit ben Singen blingelnb , lieb* 
äugelttb, Paetus, Dentin, paetulus. 
pnlacra, palacrana f. (Ijiöpanijd)) 
Wolbflnmpen. 
palätum n. Waninen. 
paludümentum n. föriegSmantcl, f^elbs 
fcerrnmantel, paludätus mit bem 
k., 5-befteibet; Paluda Minerva (a 
paludamento Varro 1. 1. 7. 3. 37). 
panaricium n. SBurm am Ringer, 
üftagelfrnnfljeit. 

pa/ntex (teis) m. SSnitjt, Webftrmc. 
passet (eris) m. Sperling, 'Dentin, 
passercülu-s, a, passerinus für 
©p. gehörig; Passer. 
pnssernix (icis) (feltijd)) SBejj o. 

©d)leijftein in Wallien. 
pa/usca (posea, pausia) f. (oliva) 
ßlioe, bie unreif Oel gab unb pim 
Ginmadjen gebrandjt mürbe. 
pävo (önis) m. ©jau, pavon-äcens, 
inuB jum ©f. gehörig. 
pero (önis) m. Seberfticfel, perouätus 
geftiefett; 

petigo (tnis) f. SRöube, £>autau3jd)lag. 
petiliuin n. öerbjtblimte. 
petilus biinn, mager. 
petimen (mtnis) n. ein ©djnltcr 
gejebttwr bei ilajttljieren. 
pctorritim, petöritum n. 03 r ijdj 
petora Dicr -f" rit =» rota; ober 
feltijd)? altir. cethir, cethar- vier ; 
bgl. rheda) öierräberiger ©lagen. 
piper (eris) n. (arabijd) bah arg) 
Pfeffer, piperärius äum©j. gehörig, 
piperatus gepfeffert , piperätöriuin 
n. s 45fcfferfafj , piperltis (Ydis) f: 
©fefferfraut. 

pirum n. ©irne, pinis f. ©irnbaum, 
piräcium n. ©irnmoft. 


plaudo , plödo 
riatjdje, fdilo 
©eijall, com 
jammen, du- r 
plodo ftatjdn 
plaudo ftylan 
sup-plödo ii 
©cifall oe; • 
fällig, plai 
(Icis) 1 ©ci 
4. in. ©eijt.j 
plox-emum 
SBagenfafti 
pl Utens m 
polleo *2. ln 
©ieloerm 
öor anb* 
porcellio 


praenum 
preciae fr •»■ 
priatiay 
lat. fit— * 
pristis t mm 
prist.i »mm 
conmn »- »■ 
p. A.tiHM 

prud i 
fäm 

gell 

propi 

bt* mm 


MV 

pro- 

bv 

pr 

pu 


pm 


Ai- 

<r*r 








e errugo 3. pflüge ben ©radjadrr sum 
crftrnmalr , vervactum n. ©radiitlP. 
rerver , verbex . herbei 1 eci« comm. 

t'ammd, 2<böp3 ververinu* pcnt ©. 
trto (ui. itum I. lafif mdit perbirtt. 
rtbia f. rin aui brm Curtbol; rubfnbrr 
©alftn. 

ritiuluf mlttternrrtirttrfpfirriTfllrtien 
ripio<> ui» m tinrfln flrtnrrÄTanuhf. 
nrin/im n. Wriffri Mrabftidjri. 
risula ( eine tärt SJonnpd 
ritiparrn f. fin flrmrr unbffarnirt 
©bflri. 

roistfram avem «juae v Tellit. 
Augure* haue eandem furiliants-m 
appellant Fest. p. 371 . 
röpitctu brr gvriMcborur. brr Ja 
erittn groiSingrbrBbfT überlebt 
' aueb popiscru ; Yopisew. 



Pfe (Ab- 
u^i, Uerrha), 
m. . ij, Aelia. 
pli'n (Anio, 
■gi'-i. Anxur 
| igna Yol- 
2.ul. D. p. 22. 

La Riccia). 
, io). Arrius. 
ime brr nacb 
itius. Ascö- 


i'ira). Atejus, 

ni- Baebius. 

5 ij. Brindisi). 

1 ' j. Terra d’ 

-tinliizzo). Cannae 
lotius Canutius). 
Bonn ( i. Cunosa). 
■o , Carrioas. Car- 
Ei Cerbälua (j. 
J ■ ' » VrillaVecchia). 
«. Cetrönius. Ci- 
. k:u» Romae, ubi 
i- n tum fuit Paul, 
um Cispius. Cla- 
*> • echio). Collätia. 
ud. Coscönius. Cre- 
•t. Cures, Curiatii, 
t . Cüttlia (lacus 
: i Contigliano). Cu- 


is. DTdius. Drü- 
•iramig bra gallijcfieti 


Jrribbrrrn Dnonu; ©ein t -\aei qei 
brr gen» Liria . f Jnirilla 
Kmpulum Knnio» 

Vaitultv i Fieaoie e >uai» 
Feneetani campi. Kenia# t . 

Fidenae j. Castro biubiWi } jr 
cellius. Fratuertium. Fr^jrellae j. 
Ceprano . Freginaies. Preutaoi. 
Fresilia. Fnuäno [. Frusinobe . 
Füfius, Fufldiu# Fuirifülae . Fa: 
fulae. Fürius. 

OtUius. Gemöniae scalae 1 .ra/ 
chus. 

IJailria Adria. Atn . Hadri- 
änus. Hamae. Herrainia». Hernia. 
Uispelluru. Uispo, Hispulla Hurätiiu. 
Igüeium ( j. Gubbio 
JüMliut. 

lMrliu.n. Laenaa. Lolliu*. Lü- 
crinu* (j. Lago Lucrino . 

Maecena*. Maecius. Maeniu». 
Maevius. Malliu». Mämiliu». Mi- 
murra. Mandela Manlius. Massieu» 
(j. Monte Masse i. Mätius. Mela. 
Memmius. Menenius. Mesclnius. 
Messäla, Mt ssalla, Messal-Ina, Inu». 
Mestrius. Mestriänus. Metaurua j. 
Metaro, Metro). Metius. Mettius. 
Melo. Möcilla. Mulvius. Mummins. 
Mnnätius. Murgantia (j. Baselice; 
Mamlri Biauclii). Murrius. Mütusca 
(Trebula). 

Nerätius. Nuntius. Noatius. Xu- 
menius. Numisius. Nursia i j. Noreiii). 


Digitized by Google 


220 


Hituhi f. Ileiuee öieüiii für IJlüififlf eiten . 
söftpitya f. eint '.Hrt giftiger Slnteifeit. 
HorbitH f, (arabijd) : sorbet, sherbet 
©etränf au* btnt gegoltenen Safte 
b. Tfrudjt) Sperber , 'Ürle^beerbaum, 
sorbum n. Speierling, Slrlesbeere. 
so rix, sanrix (leis) m. ein unbe = 
famiter ®ogel (t -Urt 6ule). 
spetile (voeatur infra umbilicum 
suis, quod est caniis, proprii 
cujusdam habitus Fest, ex Plauto 
p. 330). 

squalus in. eine Slrt ^cefiid). 
stacüla f. eine 21 rt SSeinrebe ijoitft 
sireula). 

xtlembus (gravis, tardus; pedibus 
stlembum Lucil. ap. Fest, p. 312. 
313). 

strebula, stribula (caro) ba* f^leifd) 
an ben .'püftcu ber Dpfertbiere. 
ströbus m. ein Saunt mit wobt 
riedjenbem .i'arjc in ffarntauten; 
ein anberer SJame für ladanum. 
suäsum (colos qui sit ex stillicidio 
fumoso in vestimcnto albo Fest, 
p. 302. G. 12). 

süber (eris) n. fforftidfe, subereus 
Don ber ff. 

subis f. Sögel, ber bic Slblcreier 
jerbridjt. 

subsilles (dicebantur quaedam la- 
mellae sacrificiis necessariae Faul. 
I). p. 307. 1). 
südis f. Sfal)l. Spipc. 

Sufis (etis) m (ppöuijifd) schojihetiru) 
bödjitc obrigfcitlidie $crion in ffar- 
tljago (sufetes , qui surnmus Poenis 
est magietrat us Liv. 28. 37. 2). 
s ul für (uns) n. Sdpoefel , sulfurärial’. 
Sd)iuefelgrube, sulfurätus jdpuejeP 
fialtig, Subft. n. Ißl. Sdjioefel fabelt, 
aberit (sulf. lila, lora), Bulfureus 
fdpoefelartig, sulfurosus ooll 3d)to. 
siire na a) eine Hrt gijd)c; b) bei ben 
Snrtljern: Wro&fürft, ®ro&oe,)icr. 
taltpedare (vacillare pedibus lassi- 
tudine Fest. p. 359). 
talitrum u. 3d)neßeu mit bent ginget, 
ber Stüber. 

taminia (uva) eine tuilbc üraitbe. 
tarandus m. 9ienntf)icr(?). 
tarum n. 9(loef)oU. 
taxa f. eine Strt Lorbeerbaum. 
testis m. £iobe, ®emin. testieülus, 
tcsticulätus mit lp. öerjefjcn, testi- 
culari (est jumentis maribus fe- 


minas vel mares feminisadmovere, 
alii testilari Fest. p. 306». 
teta f eine Xaubeitart (columbae, 
quas vulgus tetas voeat Serv.Virg. 
Ecl. 1. 58). 

tibulus f. eine Strt JJidjte (pinus 
pinaster). 

liyris (id-is, isl com. (rtypt?, uripr. 
perjijd) tir fßfeil) liger, tigrlnus 
getigert, tigerartig, bnntflecfig. 
tina f ein SSeingejüB- 
tinca f. ein Heiner S'fd) (©dfleipe?). 
tinea f. nagenber ®urm, SJlotte, iiolj.- 
tounn, ifcemin. tineöla, tine-äria, 
ättca (herba) SRottenfraut. tineösus 
doU SB., tineo 2. pabe Sliotten. 
tinus f. ber lorbeerartige Sdjneeball 
(Linne: viburnum tinus). 
titillo 1. titele , titilla-mentum n., 
-tio (önis) f , -tus 4. m. ba* ffipelit, 
titillösus liplid). 

titübo l. manfe, taumle, titubätio 
(önis) f. Säulen, laumein. 
trissüijo, trixägo (inis'i f. öaman= 
beriein (Linne: teucrium ehamae- 
drys). 

trossüli m. $1. (ctrustijd) = equites?) 
jpöterer Slnmc für bie im nctioen 
iHeiterbienft befinblidien rönt. SHittft 
(übertr. = Stuper). 
tuburctnor (raptim mauducure Non. 
p. 179. 21) fölucfe, (reife, fcfimaufe, 
tuburciuäbumlus fd)ludenb u. j. m. 
turnen f. bn* unmittelbar am Leibe 
getragene rönt. ('iciuanb , Seinin. 
tuuicüla, tunicätus mit ber I. 
befleibet. 

turtur (türis) in. (Sdjallitadjalfniung) 
Turteltaube, lemin. turturilla f. 
Vlex (Tcis) m. ein ro*ntarin<il)iilid)er 
Strauß. 

uJpicum n. eine Slrt Land). 
ürus tu. (ogl. altl)b uro — Sir. 

vrisa taurus?) llr, Sluerod)*. 

Hier (utrisl in. Sdilaud), ®emin. utri- 
cülus, utricnlärius m. Sadpfeifer. 
Valeria f. Sd)ioarsabler(melanaetos). 
väriiiH bunt, uetjdjiebcu, mannigfaltig, 
varietas (tatis), variütio (önis)' f. 
Slerfd)icbenbeit u. f. m., vario 1. 
madie öerfdjicben , oerünbere, con- 
vario rnadte bunt, varia (bestia) 
bas fßanttjertpier, (Avis) eine ISlfter; 
art, variäbilis Dcrcinbcflid), variego 
1. = macbe mannigfacb ob. bunt; 
variolae (vites) eint tfiebjorte. 


Digitized by Google 



221 


earur(icis)com ra , Rrampfaber, Xemiti. 
varicüla, varico 1. tuie ein an bet 
St. Jieibenbcr auswärts geljett , grät- 
ftpcln , varicosus an bet St. leibenb, 
»oll »on St. 

rih-us m. Sinne im Wefidite. 
rätius, vatrax, vatricösus einwärts 
’ gebogene, ftuntme Süfie babenb. 
venitcula f. eine Hirt eingelegter SSleim 
trauben. 

vepres (is) m. Xornftraud), Xemitt. 
veprecüla, veprctum n. $ortige= 
büfdj, veprättcun jiim 3). gel). 
rerruca f. Slnf)äl)e, äöatje, HluSmudfS, 
Xeittin. verrücüla , verrucäria 
herba SBarjenfrnut (helioscopium), 
verrucosus »oll ®. 
rertägus m., aucf): vertäga, vertagra 
(feitifdj) SBinbljunb. 


vervago 3. pflüge ben ©radiader rum 
erftcnmale, vervactum n. Söradifelb. 
vtrvex, verbex, berbex (ecis) comm. 

.pammel, SdjöpS.vervecTnus »om Jp. 
Veto (ui, itum) 1. laffe nidit, »erbiete. 
vtbia f. ein auf bem Cnertiol^ ntfjettber 
©allen. 

vidvlus m.lebetnerlReifefoffet.Selleifeti. 
vipio (önis) m. eine Hirt deiner Stranidje. 
riricülum n. Wriffel, Wrabftidjel. 
cisüla f eine Hirt HBeinftod 
vitiparra f. ein deiner unbefannter 
©ogel. 

roisgram (avem quae se vollit. 
Augures haue eandem fueillantem 
appellant Fest. p. 37 t). 
röpiscus ber groeitgeborite, ber beit 
erften gwiflingsbntber überlebt 
(aud) popiscus); Vopiscus. 


Abella. Abrfinus. Abürius (Ab- 
bürius). Acerrae (f. Acerra, Gerrha), 
Acerrönia. Aelius (altl. Ailius), Aelia. 
Allia (Alia). Amülius. Anien (Anio, 
Anienus f. Teverone, Aniene). Anxur 
(Terracina oppidum, liugua Vol- 
scorum Anxur dictum Paul. D. p. -22. 
1 1). Aprönius. Arteia (f. La Eiceia). 
Arpinum (f. Castellaccio). Arrius. 
Arruns (etrudf. Sigenname ber ttad) 
gebonten Sbljtte), Arruntius. Ascö- 
nius. Astiira (j. La Stura). Atejus, 
Atllius, Atius. Aventtnus. 

Bab-ilius, -ullius. Bacbius. 
Blasio. Brundisium (j. Brindisi). 

Cafo. Calabria (j. Terra d’ 
Otranto). Calatia (j. Galazzo). Cannae 
(j. Canne). Caunutius (Canutius). 
Canülejus. Canüsium (j. Cattosa). 
Carbänia. CärTnas, Carrlnas. Car- 
vilius. Centuinälus. Cerbälus (j. 
Cervaro). Cerillae (j. CerillaVecchia). 
Cestius. Cethegus. Cetrönius. Ci- 
metra. Cincia (locus Eomae , ubi 
Cinciorum monimentum fuit Paul. 
D. p. 57. 5). Cinna. Cispius. Clä- 
nius (f. Clanio Vecchio). Collätia. 
Coriöli, Coriolänus. Coscönius. Cre- 
tnera. Cremutiue. Ciircs, Curiatii, 
Curtdius, Cürius. Cüttlia (lacus 
Cutiliae j. Lago di Contigliano). Cu- 
tina. 

Därus. Pecidius. Dldius. Drü- 
sus (»oit ber (Erlegung beS gaOijdjett 


Selöftorrn Dransus; Sein. e. 3t»eigeS 
ber geus Livia), Brasilia. 

Fmpulum. Knnius. 

Faesülae (j. Fiesoie) Fannius. 
Fenectauicampi. Fenius. Fescennia. 
Fldenae i'j. Castro Giubileo). Fir- 
cellius. Fratuertium. Fregellae (j. 
Ceprauo). Freginates. Frentani. 
Fresilia. Fruaino (j. Frusinone). 
Füfius, Fufldius. Fugifülae, Ful- 
fulae. Fürius. 

Gellius. Gemöniaescalae. Grac- 
chus. 

Hadria (j. Adria, Atri), Hadri- 
änus. Hamae. Herminius. Hcrnia. 
Hispellum. Hispo, Hispulla. Horätius. 
Igüvium (j. Gubbio). 

JubeUius. 

Laelius. Laeuas. Lollius. Lü- 
crmu9 (f. Lago Lucrino). 

Maecenas. Maecius. Maenius. 
Maevius. Mallius. Mämilius. Mä- 
murra. Mandela. Manlius. MassTcus 
(f. Monte Masso). Mätiu». Mela. 
Memmius. Menenius. Mesclnius. 
Messäla, Messalla, Mesaal-Tna, tnus. 
Mestrius, Mestriänus. Metaurus (j. 
Metaro, Metro). Metius, Mettius. 
Melo. Möcilla. Mulvius. Mumming. 
Munätius. Murgantia (j. Baselice; 
Mandri Bianchi). Murrius. Mütusca 
(Trebula). 

Nerätius. Ninnius. Nostius. Nu- 
menius. Nuniisius. Nursia (j. Norcia). 


Digitized by Google 



222 


Orcivius. Osci. Otäctlius. Ovt- 
dius. Ovius. 

Puctumejus. Pennus. Perpema, 
Perpenna. Persius. Pescennius. Pi- 
centia (j. Vicenza). Plcenum (j. 
(üebiet »du Ancona). Ptsaurum (i. 
Pesaro). Pöla. Polttörium. Pollio, 
Polio. Polusca. Pulfio. 

Quirinus, Quirin. 
liemmius. Benins, Hemulus. 
Remurinus. llosoius. Uullus. 

Sallustius. Sasema. Sassia. 
Sassüla. Sättcüla. Satrfeuin. Satrius. 
Saufejus. Saxa. Scantius, Scantl- 
niuB. Sempiönius. Sena (j. Seni- 
gaglia). Seutius. Sergius. Serräuus 
(»on ber umbt. Stabt Saranum). 
Sicünius. Silanu«, Silius. Siunius. 
Sisenna. Sittius. Sbsius. Spöletium 
(jpäter Spoletwn, j. Spoleto). Sporus. 
Sulmo (j. Sulmona). Sulplcius. Sum- 
raänus. Sütrium (j. Sutri). 

Täburnus (j. Tavorno, Rocca 
llainola). Tamisius. Tarpej us , a. 
Tarqutnius, Tarquttiua , Tarqultus. 


Tarräclna. Teäte. Tillius. Tinia 
(j. Topino). Tölenus (j. Turano). 
TrajArms. Traulus. Treienaea. Tri- 
uius (j. Trigno). Tuficäni (Tuticura). 
Tugio. Türius. Turnus. Turränius. 
Turselius. Turutius. 

Ulpius, Ulpiänus. DmmTdius. 
Upis. Usidicani. Uxentiui. * 

Valin. Värenus. Vargula. Var- 
guntejua. Varinius. Varisidius. Varro. 
Vütinius. Vecilius mous. Velanius. 
Velltra« (j. Veletri). Vennonius. Ven- 
tidius. Veuüsia(i.Venosa).Verbaiiitua 
(j. Lago maggioro). Veretini. Ver- 
ruciua. Verüla {j. Varoli). Veseia. 
Veseris. Vestorius. Vesuvius. Vetilius. 
Vettiua. Vettienua. Vettonensea. Vi- 
bclliua. Vibius. Vibo (j. Monteleone). 
Vibullius. Vicilinus (.Jupiter). Vimi- 
tellarii. Vindiuates. Vipsanius. Viti- 
etni. Völa (j. Bola). Völäterrae (j. 
Volterra). Volcentes. Völero. Volesus. 
Volsci. Volsoius. Volsluii (j. Bolsena). 
Voltumna. Volösius , Voluaienus. 
V oiuänus. 


Digitized by Google 



Register.*) 


A. 

ab — ap 9. 
abagmentum — ag 4. 
abante — anta 8. 
ab-arcet, -ercet — ark 1 3. 
abdomeu 214. 
abgregare — garbh 52. 
abies — abh 1 0. 
abietaria — abh 10. 
ablegmiua lagjammt’ln 
133. 

aboleo — al bernidjten 17. 
abominor — av aujinerlen 
19. 

Aborigines — ar 13. 
abstemius — tarn mit 
büftert (eilt 63. 
absurdus — svar tönen 
207. 

ae — a 1. 

Aeca — akka 3. 
accentus — kan tönen 30. 
accipiter — pat fitf) rajcfj 
bewegen 87. 

accipitret fid) ra(cf) be-- 
wegen 87. 

Acci-us, -enus — akka 3. 
Accua — akka 3. 
aceo — ak 1. 
äcer — ak 1 . 
äcer — ak 1 . 
acerbns — ak 1. 
acerra 214. 
acervus — ak 1 . 
acies — ak 1, 

Aeilius — ak 1 . 
acinus — akeno 3. 
aelis 214. 
acredula 214. 

*) Die in demselben nicht 


actutum — ag 4. 

Aculeo — ak 1. 
aculeus — ak 1 . 
acuo — ak 1 . 
acupedius — ak 1. 
acus (-üs) — ak 1. 
acus (-eris) — ak 1. 
Acut-ius, -iliue — ak 1. 
ad 214. 

adagium- aghjpteciien 5. 
addax 214. 

adfatim — dha jättigen 77. 
Adferenda — tkar 107. 
adluvies — lu 146. 
adminiculum — ma 116. 
Adolenda — al brennen 
17. 

adoleo — al brennen 17. 
adolesco — al wadjjen 16. 
ador — ad 6. 
adrumavit — ru 139. 
adulor — var 155. 
adulter — alja 18. 
aedes — idh 23. 
aedilis — idh 23. 
aedi-tuus, -tumus — id23. 
aeger — ig 23. 
aemidus — id 23. 
Aemilius — jam 131. 
aemulus — j am 131. 
aequidiale — div 73. 
aequilavium — lav 146. 
aequor — aika 25. 
aequus — aika 25. 
aer — av 147. 
aera — ajas 11. 
aero — ar 1 2. 
aerugo — ajas 11. 
aerurna — ajas 11. 
aerumna— jas 131. 


aeruscare — ajas 11. 
aes — ajas 11. 

Aesar — is 24. 
aesculus — aiska 26. 
Aes-ernia , -io — is 24. 
aestas — idh 23. 
aestimias — is 24. 
aestumo — is 23. 
aestus — idh 23. 
aetas — i 22. 
aeternus — i 22. 
aevum — i 22. 

Afer, Africa — div 74. 
agaso — ag 4. 
ager — ag 4. 
agger — gas bringen 53. 
agilis — ag 4. 
agina — ag 4. 
agmen — ag 4. 
agna — ak 1 . 
agnus — av 18, 210. 
ago - ag 3. 
agolurn — ag 3. 
agonia — ag 3. 

Agricola — kar begehen 
35. 

Ahala — agh jpredjen 5. 
aheneus — ajas 11.* 
Ahenobarbus — ajas 11. 
ajo — agh (predjen 5. 
Ajus — agh jpredjen 5. 
ala — ag 5. 
alacer - al 16. 
alapa — kal jdjlagen 38. 
alauda 214. 
alausa 214. 

Alba, Alb-ana, -anum, 
-anius, Alb inus,-inius, 
Albinovanus, Albis, 
Albius , Albu - cella, 


verzeichneten Eigennamen Huden sich auf Seite 221 — 222 . 


Digitized by Google 



-cilla, -cius, Alb-ula, 
-unea, -urnus — albha 
17. 

albus — albha 1 7. 
aleedo — alk 17. 
alces — ark 14. 
alea — as werfen 20. 
alec, alex 214. 

Aleraona — al IG. 
aletudo — al IG. 
Alf-ras,-enus — albha 17. 
alga — lig 145. 
algeo — alg 17. 
ali- — alja 17. 
alica — al IG. 
alienuß — alja 17. 
aliorsum — vart 158. 
alius — alja 17. 
allex — rik fiel) erftreefen 
138. 

almus — al IG. 
alnus — al IG. 
alo — al 1 0. 
altare — al brennen 17. 
alter — alja 18. 
alteras — alja 18. 
alterco — alja 18. 
altercum — 214. 
alternus — alja 18. 
alterplicem — alja 18. 
altertra — alja 18. 
altus — al 16. 
alucita 214. 
alum — an 7. 
alumen 214. 
alumnus — al 16. 
aluta 214. 
alveus — al IG. 
altus — al IG. 
amarus — am 11. 
Amasenus — kam 33. 
ambactus 214. 
ambages — ag 4. 
ambi-, ambe - , amb-, 

am-, an abhi 10. 

ambidens — ad effen 7. 
ambiguus — ag 4. 
ambio — i geljeit 21. 
ainbo — arubh 11. 
ambrices — rik fid) cr- 
ftrecfen 138. 
ambubaja 214. 
ambubeja 214. 
ambulo — ga gesell 47. 
amellus 214. 
amentum — apfniipjen 9. 


— 224 - 

Amer ia, -inum — kam 
33. 

ames — ap fnüpfeit 9. 
amicio — i 22. 
amicus — kam 33. 
amita — ama 11. 
Amiternum — kam 33. 
amnacum 214. 
amnis — ak jdjnelt fein 2. 
amo — kam 33. 
amoenus — kam 33. 
amplus — abhi 10. 
ampulla — ukh 24. 
amuletum — ri 138 (212). 
amussis 214. 

an, an ana 7. 

anas (morbus anuum) — 
ana 8. 

anas ((Sutc) — anatja 8. 
anceps — kap 32. 
ancile — ak biegen 3. 
ancilla — ak biegen 2. 
anclabris — ak biegen 3. 
anculo, anclo — ak bie- 
geu 3. 

ancunulentae — kun 42. 
aneus, Ancus — ak bie= 
gen 2. 

andabata 214. 
anfr actus — ag 9. 

Angerona — agh beengen 
5. 

augiportum — agh beeit= 
gen 5. 

Angitia — agh beengen 5. 
augo — agh beengen 5. 
anguilla — agh 6. 
anguis — agh G. 
angulus — ak biegen 3. 
angustus— agh beengen 5. 
anhelo — ana 7, bhal 
fyaucfyen 109. 
anim-a, -us — an 7. 
Ann-ius, -ejus! — abhi 10. 
Annona — abhi 10. 
annus — abhi 10. 
anquina 214. 
ansa — ansa 8. 
anser, Anser — gha 56. 
antae — anta 8. 
ante — anta 8. 

Antejus — anta 8. 
Antemnae — ak jdjnell 
fein 2. 

antenna — ta Gl. 
anterior — anta 8. 


antes — anta 8. 
Antevorta — vart 158. 
antiae — anta 8. 
anti-cus, -quus — anta 8. 
antistes — sta 1 90. 
Antisti-us, -a — sta 190. 
Ant-ium, -inum— anta 8. 
Anton -i us, -ia, -inus — 
anta 8. 

anus (3Ute) — ana 8. 
anus (SHunbung) — abhi 
10 . 

anus (teJejafj) — as fipeit 

20 . 

anxius — agh G. 
aper , Aper — apra 1 0. 
aperio — par 89. 

Aperta — par 89. 
apex — ap fnüpfen 9. 
Apicius — ampi 1 1 . 
apiculum — ap f impfen 9. 
apio , ape — ap 8. 
Apiolae— ak jcfpiell jein 2. 
apis — ampi 1 1 . 
apiscor — ap 8. 
appellare — pal fd)iUie/n 
94. 

Appius - ak jdjnett fein 2. 
apricus — div 74. 
Aprilis — div 74. 
aptus — ap 8. 
apud — ap 9. 
Apul-ejus, -ia — ak 
fdfueü fein 2. 
aqua — ak jdpteü fein 2. 
aquifolius — ak 1 . 
aquila, Aquila — ak 
Dunfel fein 3. 

Aquileja — ak bunfel fein 
3. 

aquilo — ak bunfel fein 3. 
Aquilonia — ak bunfel 
feilt 3. 

Aquinum — ak fdfnell 
fein 2. 

aquipenser — ak jdjarf 
fein 2. 

ara — as fi^eu 20. 
aranea — ark jpiuuen 14. 
arbiter — ga gelten 47. 
arbos — arbh nmdjjen 15. 
arbutum — arbh warfen 
15. 

arca — ark 1 3. 
arcanus — ark 13. 
areeo — ark 13. 


225 


% 


arcera — ark 13. 
arcesso — kad 30. 
arcul-a^ -us — ark 13. 
arculata — ark 13. 
arm Ins — ark 13. 
arcus — ark 13, 210. 
ardea — ard 1 5. 

Ardea — ardh 15. 
ardeo — vas 101 . 
arduus — ardk 15. 
area — vas 101. 
arena — bhas 111 . 
areo — vas 101. 
Argentinus — arg UL 
argentum — arg UL 
argilla — arg UL 
argitis — arg UL 
arguo — arg 15. 
argutia — arg UL 
aries — vars 150. 
arma — ar 12. 
armariurn — ar UL 
arinentuin — ar UL 
armus — ar UL 
arnae — vars- 159. 
aro — ar 12. 
arra 214. 

arrugia — ruk graben 140. 
ars — ar 12. 
artitus — ar UL 
artus (gefügt) — ar 1L 
artu8 (befdgänft) — ark 
13. 

arundo — ar 12. 
arviga — vars 159. 
arvina 214. 
arvus — ar UL 
arx — ark 13. 
as — ak fefyen 2. 
ascia — ag 3. 

Asculum — vas 101. 
Asiu-a, -ius 214. 
nsin us 214. 

asio — av aufmerfen UL 
asparagus 21 1. 
asper, Asper— spas 19 8 . 
Asprenas — spas 198. 
assaratus — asar 20. 
assecla — sak 100. 
asser — svar rcit)eii 208. 
assidelae — sad 172. 
assir — asar 20. 
a&sis — ag 5. 
assus — vas 101. 
ast — a 1 . 


astus — ak jdiarf fein 2. 
Asuvius — as fifcen 20. 
at — a U 

atavus — a 1 * av 18. 
Atella — idh 23. 
ater — idh 23. 
Ater-iamtf, -nius, -mim, 
-nus — idh 23. 
at-que, -qui — a L 
atrium — idh 23. 
atrox — idh 23. 
atrusca — idh 23. 
atta, Atta $äterd)eu — 
atta 0. 

atta (auf ftuftipi&eu ge* 
fjeub) 214. 

attegrare— stag berühren 
102 . 

Attus — ak jdpietl fein 2, 
auceps — av 174. 
anctor — aug 130. 
auctumnus — aug 130. 
audeo — av 18. 
audio — av aufmerfen 19, 
210 . 

auditavi — av aufmerfeit 

UL 

Aufid-us, -ena, -enum, 
-ius — aidh 2iL 
augeo — aug 150. 
augur — av 147. 
auguraculum — av 147. 
Augurinus — av 147. 
augustus — aug 150. 
August-us, -a, -inus — 
aug 150. 
aula — ukh 24. 
aulicocia — ukh 24. 
Aulularia — ukh 24. 
auroas — as atljmcn 20. 
aureax — ar 12. 
Aurel-ius, -ia, -ianus — 
vas 1G1. 
auriga — ar 12. 
auris — av aufmerfeu UL 
aurora. — vas 101. 
au rum — vas 101. 
Aurunci — vas 101. 
ausculto — av aufmerfeit 
UL 

Auselius — vas 101. 
Ausimum — aug 150. 
Auson-es , -ia — vas 161. 
auspex — av 147. 
auster — vas 10U 
aut — ava 19. 


autem — ava 19. 
autumo — av 137 (212). 
auxilium — aug 150. 
Auxinmm — aug 1 50. 
avarus — av UL 
avena— av fid) pflegen UL 
aveo — av 18. 

Avernus — ava 19. 
Avi-enus, -lius — av UL 
avillas — av UL 
Aviola — av 147. 
avis — av 147. 
avus — av 18. 
axare — agh fpredjen 3. 
axis — ag 5. 
axites — ag 3, 

B. 

Babullius — baba 103. 
babulus — baba 1Q3. 
baburis — baba 103. 
baca — bhag 106. 
baculum — ga 40. 
badiuß 214. 
bajulus — vagh 151. 
Balb-ilius, -inus, -illus 
— barbar 103. 
balbus — barbar 103. 
balineae — bad 102. 
balo — bla 104. 
balteum 214. 
barba,Barba— vardh 1 58. 
barca 214. 
bardus 214. 

baro - kar fruntm fein 3fL 
barrio — bars 103. 

Barr us — bars 1 03. 
basium 214. 
basterna — gas bringen 
2UL 

batuo — ghati 51L 
baubor — gu tonen 34. 
bellicrepam — skrap 186. 
belli» — du cljren 13. 
bellitudinem — du eljren 
75. 

Bellona — dva Iß. 
bellum — dva Iß. 
bellus - du efyren 13. 
belua — bargh 103. 
bene — du eljrett 13. 
Beneventutn — ga 4ß. 
benignus — gan 30, du 
ehren 3JL 

1 5 


- ana I. 

Vaiticek, etym. Wörter!». <ler latein. Sprache. 


/ 


Digitlzed by Google 


beo — du efjrcii 1b. 
bes — ak jefjeu 2. 
bestia 214. 

Besti-a, -uk 214. 
beta 2 14. 
beto — ga 4 Ci. 
betul a 214. 

Bibaculus—pa trinfen 84. 
bibo — pa trinfen 84. 
ßibulus — pa trinfen 84. 
bidens — ad effen 1. 
biduum — div 78. 
biga — ju 132. 
bilis — gliar grün fein bl. 
bimestris — mau 117. 
bimu8 — ghima bO. 
bis — dva 75. 
bison 214. 
bito — ga 46. 
bitumen — gatu 47. 
bivira — dva 75. 
blaesus — gla ul. 
Blanda — mal 123. 
blaudus — mal 123. 
blatio — bla 104. 
blatta (Scfjabe) — blakta 
104. 

blatta Cipurpur) 214. 
boa 214. 

bonus — du efyren 1b. 
bos — gu 53. 
botulus 214. 

Bovianum, Bovilla — gu 
tönen M. 

bovinatur— gu tönen bl. 

bovo, boo—gu tönen bl. 

braca 214. 

bractea 21b. 

branca 213. 

brevis — bhrag 103. 

bria 215. 

brocus — bruk 104. 
bruma — bhrag 103. 
bruscum 215. 
brutus , Brutus — gar 
fallen bl. 

bua — pa trinfen 84. 
bubo — gu tönen bl. 
Bubona — gu tönen 54. 
bubulus — gu tönen bl. 
bucc-a, -ella— bhug 112. 
bucco — -bhug 112. 
bucetum — gu 53 
buda 215. 

bufo — gu tönen bl. 
bulbus — balba 104. 


bulga 21b. 
bulla — gval 55. 
burdo 215. 
buris 215. 

burrae — barsa 103. 
burranica — purs 32. 
burrichus 215. 
burrus — purs 22. 
bust-ar, -um — vas 101. 
but-eo, -io— gu tönen 54. 
Buteo — gu tönen b_L 

C. 

caballus 21b. 
cachinuus — kak tacken 

27. 

caco — kak faefen 28. 
cacula— kak gürten 210. 
caeumen — kakud 28. 
Cac-us, -a, -urius-*-kak 
Ücib jufügeit 23, 210. 
cadaver — kad 29. 
cado — kad 29. 
caducus — kad 29. 
caecilia — ska 179. 
Caec-ilius, -ina, -ulus 
— ska 179. 
caecus — ska 179. 
caedes — skid 170. 
Cacdicius — skid 170. 
caodo — skid 109. 
caelebs — ki liegen 42. 
Caelestini — ku pofyl fein 
12. 

Cael-ina, -ini — ku l)ol)l 
jein 12. 

Caeli-us, -olus— ku l)ol)l 
jein 12. 

caelum (^immel) — ku 
1)0 f)l jein 42. 
caelum (Qkabftidjel) — 
skid 170. 

caementum — skid 170. 
Caenina — skid 170. 
Caeparius — kap 32. 
caepe — kap 32. 

Caepio — kap 32. 

Caere — kar tf)lin 31. 
caerimonia— kar ttjun 31. 
caeruleus — ku feilt 
42. 

Caesar — skid 170. 
caesaries— kas blanf jein 
39. 

Cae8-ennius, -etius — 
skid HO. 


caesius, Caesius — skid 
110 . 

Caes -o , -onius, -oninus 
— skid 170. 
caespes — skid 170. 
Caesul-la, -enus — skid 
110 . 

caja — kat fallen 28. 
calamitas — skad 181. 
calamus — kar ragen 30. 
Calca — kar gcfycu 35. 
calcar — kar gcljen 3b. 
calceus — kar geljen 3b. 
calco — kar geijen 3b. 
calculense — kar t)art jein 
86 . 

Caldius — skal brennen 

180- 

caldus, Caldus — skal 
brennen 180. 
Calendae— kar rufen 33. 
Cal-enum, -es — kalva 32. 
calicata— kar t)art fein 30. 
Calidi-us, -anus — skal 
brennen 180. 
calidus — skal brenne« 
180. 

caliga — kar geljen 3b. 
caligo — kal tjeljlen 38. 
Caligula — kar gcfyen 3b. 
calix — kal l)et)len 38. 
calleo — kar ragen 30. 
callim — kal t)et)len 33. 
callis — kar geljen 3b. 
callum — kar ragen 30. 
calo — kar rufen 33 
cälo — kar geijen 3b. 
calones — kar gefycn 3b. 
calor — skal brennen 180. 
Calpumiu8 — kalp 39. 
calumnia — skad 181. 
Calv-inus, -isius — kalva 
39. 

calvor — skad 181. 
calvus , Calvus — kalva 

39. 

calx (^erje) — kar gelfeu 

35. 

calx (Stein) — kar fjart 
fein 3b. 
cambio 215. 

Cameua— kasrüfjmen 39. 
Camer-ia, -inum — kam 
32. 

camillus, Camillus— kas 
ritynten 39. 


227 


\ 




Campania — skap graben 

182. 

campus — skap graben 

182 (213). 

canabis — kan ftcctyen 30, 
canalicolae — skan 160. 
caualis — skan 160. 
cancellu8 — kak binben 

27 . 

cancer (Witter) — kak 
binben 22. 

cancer (Strebt) — kar f)art 
jein 33. 

candela — kand 181. 
candeo — kand 181. 
candidat.us — kand 181. 
candidus — kand 181. 
Canid-ius, -ia — kas grau 
jein 39, 

Caninius — ku 41. 
canis — ku 41. 

Canius — kas grau jein 30. 
cuno — kau tönen 30, 
cantabrum 213, 
catius, Canus — kas grau 
jein 39. 

capax — kap 31. 
capedo — kap 31. 
Capelia — kvap 4i L 
Capena porta — skap 
graben 182. 

caper, capra — kvap 45. 
caperassere — kap auf: 
unb uiebergcfjen 32. 
capero — kap auf: unb 
nicbcrgetjen 32. 
capillus — kap 32. 
capio — kap 3t. 
capis — kap 31. 
capistmm — kap 31. 
Capitolium — kap 32. 
Capr-asia , -aria — kvap 
46. 

Capr-ius, -ilius — kvap 
46. 

Capronae — kap auf = u. 

niebergefyeit 32. 
Caprotina — kvap 46. 
Capua— skap graben 182, 
capul-us, -a — kap 31. 
cap-us^ -o-skap tappen 
181. 

caput — kap 31. 
caracalla, Caracalla 213, 
carbasus — caxpasa 37. 
carbo , Carbo — kja 43, 


carcer — skark 185. 
Cardia — skard 185. 
cardo — skard 185. 
carduus — skard 184. 
careum 215. 
careo — skar 183. 
carex — skar 183. 
caries 215. 

carina — kar fyart jein 33. 
carino — skar 1 83. 
Carinus — kam 32. 
caritores — skar 183. 
carmen— kas rütpneit 39, 
Carmenta — kas rüfjmen 
4U. 

Carna — skard 1 85. 
caro (ftleijd)) - kru rouub 
madjen 44, 

caro (jcbcere) — skar 183. 
carpentum — karp 37.' 
carpo - skarp 184. 
carpinus 213. 
carracutium 215. 
carrum 213. 
cartibulum 213, 
cartilago 215. 
carus , Carus — kam 32 . 
casa — skad 170. 
casabundus — kad 29. 
casaria — skad 170. 

Cascellius — „kas blanf 
jein 39, 

cascus— kas blanf jeiit 39, 
caseus — kvas 211. 
Casilinum — skad 170. 
Casinum— kas rü()mcn39. 
Casmilus — kas rühmen 
39. 

cassis ( s Jie§) — skad 119, 
cassis (§elm) — skad 179. 
cassita — skad 179. 
Cassius — skad 170. 
cassus — skar 183. 
castigo — kadh 30, 
castra, Castra— skad 170. 
Castr-icius, -onius — 
skad 170. 

Castro 215. 
eastrum — skad 170. 
castus — kadh 30, • 
casus — kad 29. 
catax — kat faßen 28, 
cateja — kat fallen 28. 
catena — kat fallen 28, 
caterva — kanta 31. 
Catil-iua, -ius - ka 2, 


catillatio— kat bergen 28. 
catinus — kat bergen 28. 
Cat-ius, -o — ka 2, 
catlaster — kata 28. 
catta — kata 28. 
Catullus — ka 2. 
catus (jcf)arf), Catus — 
ka 2, 

catus (^ungeä) — kata 28. 
cauda — skud 181 (213). 
caudecae — skud 181. 
caudicalis — skud 181. 
Caudium — skud 181. 
caulis — ku 41, 
caullae, caulae — ku l)of)l 
jein 42, 

caupo — kap 32. 
causa — skav 187. 
cautes — ka 2, 
cavea — ku fjofjl fein 42, 
caveo — skav 187. 
caverna— ku l)of)l fein 42, 
cavilla — sku uedeu 187. 
cavus — ku 41. 
cedo — ka 27. 
cedo — kad 29. 
celeber— kar begehen 34, 
celer— kal ! treiben 38. 
Celer,-es — kaltreiben 38. 
celia 213 

cella, Cella — kal fyefylen 

38. 

-cello (ante-, ex-, prae) 

— kar ragen 36. 

-cello (per-, pro-, re-) 

— kal jcfylagcn 38, 
celo — kal Ijcplcn 38, 
celox — kal treiben 38, 
celsus — kar ragen 36. 

Celtae — kar ragen 33, 
cena — skad 180. 

-cendo — kand 181. 
censeo— kas au^eigen 40. 
Censorinus — kas anjeb 
gen 40. 

Centcnius — kanta 30. 
cento, Cento — kaut 30, 
centum — kanta 30, 
centuria — kanta 30, 
centussis — ak jefjeu 2, 
cera — kara 37, 
cerebruin — kar ragen 36, 
Ceres — kar tf)Un 34. 
cerevisia 215. 
cerno — skar 184. b) 
cernuus — kar ragen 36, 

15 * 


Digitized by Google 


2 28 


Cerrae — karsa 37. 
cerras — karsa 38, 
certo — skar 184. b) 
certu s — skar 184. b) 
cerus — kar tf)un 31. 
cerussa — kara ST. 
cervix — kar ragen 36, 
cervus— kar tjnrt jein Sä. 
cesso — kad 2iL 
ceterus — ka 27. 
ceu — val 153. 
ceveo — skju 188. 
ehordus 215. 
cibus — kap 32. 
cieada 215. 

cicatrix— kak biuöeu 27. 
cicer — kar l)art jcin 35. 
Cicer-o, -ejus — kar fyart 
je in 35, 

cicindela — kand 181. 
ciconia — kau tönen SO. 
cicur — skikara 180. 
Cicurius — skikara 180. 
cicuta, Cicuta — ku 210. 
cieo — ki erregen lü, 
cilium — kal l)el)len SIL 
cillo — kal jdjlagcit SS. 
Cilnius — kal Ijetjlcn SiL 
cilo, Cilo —kal I)el)ten SIL 
cimex — ki quälen AL 
cingo — kak gürten 27. 

Cingonius — kak gürten 
27. 

ciuis — ki börreu 41. 
Cinxia — kak gürten 27. 
Cip-us, -ius — skip IST. 
cippus, Cippus — skip 
IST. 

circa — kar fruntm jein SO. 
Circeji — kar frumm jeiit 

SG. 

circen — kar frumm jcin 
SG. 

circus — kar frumm jein 

36. 

cirrus — kar 183. 
cis — ki 27. 
cisium 215. 
cisorium — skid 170. 
cito — ki erregen Aü. 
civis — ki liegen Aü. 
clacendix — kaklaka 28. 
clades — kal jcfylageu SS. 
clam — kal Ijefyten SS. 
clamo — kar rujen SS. 
clango — krak tönen AS. 


clarus— skal brennen 186. 
clasis, classis — kar rujen 

33. 

Clastidium — kar rufen 

33. 

Clatema — kar rujen SS. 
Claud-ius, -ia, -ianus — 
sklu 188. 

claudo — sklu 188. 
claudus — sklu 188. 
claustrum — sklu 188. 
Clausus — sklu 188. 
clava — kal jdjlageu 33. 
clavis — sklu 188. 
clavus — kal jcfjlageu 38. 
Clemens , Clemens — 
kram 43. 

clepo — kal l)el)leit 30. 
cliens — kru l)ören AI. 
clingere— kak gürten 27. 
clino — kli 15. 
clipeus — kal Ije^leit SS. 
clitellae — kli 45. 
Clitern-um, -ia — kli 15, 
Clitumnus — kli 45. 
clivus — kli 15. 
cloaca — klu 15. 
cloacare — klu 15. 

Cloacina — klu 15. 
Clod-ius, -ia — sklu 188. 
Cloelius — «kru Ijören A4. 
Cluana — kru Ijören 11. 
Clu-entius, -ilius — kru 
l)ören 11. 

clumae — glubh 55. 
clumas — kru 45. 
clunaclum — kni 15. 
clunis — kru 15. 
cluo — kru Ijörcit 11 
cluo — klu jpi'tleu 15. 
Clupea — kal f)el)(eu 39. 
clupeus — kal l)cl)(en SiL 
Clusi-um, -us, -olum — 
sklu 188. 

Cluvius -- kru Ijöreu 14. 
coagmentum — ag 1 
coagulum — ag 1 
coaxo — koax 12. 
cocetum — skak 18o. 
cocläcae — kaklaka 28. 
coclear — skak 180. 
cocles , Codes — ska 179. 
coctio , cocio — kak 
bangen 27. 

coculum— pak Jodjeu 85. 
codeta — skud 181. 


Codex — skud 181. 
codieillus — skud 181. 
coeniun — kun 12. 
coepio — ap fnüpjeit iL 
coetus — i 22. 
cogo — ag 1 
c-ohors, chors, cors — 
ghar jajjeu 58. 
Coinquenda — ku bauen 
42. 

colis — ku Ai. 
collega — lag. jammein 
ISA. 

collis — kar ragen 36. 
collum — kar ragen SG, 
colo — kar begeben 31. 
colonus —kar begehen 35. 
color — kal f)et)ien SO. 
colostra 215. 
coluber — kar geben 35. 
Colu braria —kar geben 35. 
colum 215. 

columba — kadamba 45, 
Columbus — kadamba 15. 
Columdla — kar ragen 36. 
columen — kar ragen 36, 
columna— kar ragen 36. 
colus — kal jpinnen SiL 
combretum 215, 
comburo — vas 161. 
comedum — ad 6. 
comes — sakam 170. 

Cominium — kam 33. 
comis — kam 32. 
comitium — sakam 170. 
commetacula— mi geben 

127. 

com meto — mi geben 127. 
comminiscor — man 118. 
comminus — sakam 170. 
commodus , Commodus 
— mad 117. 
commotiae — mav 126. 
communis — mu 129. 
como — jam 130 
compedes — pad 88. 
compendium — spand 
200 . 

comperio— par jeben SO. 
compernis — parsna 93, 
compitum — pat 86. 
concilium — kar rujen 33. 
concinnus— kan tönen 30, 
conclave — sklu 188, 
Concordi-a , -us — skard 
185. 


Digitized by Google 


concors — skard 1 83. 
condicio — dak jeigen 13. 
condire — kam 33, 210. 
condurdum 215. 
confarreatio — bhar 107. 
confertus — bhark 100. 
confestim — ghan E5L 
confeta — bhu 112. 
Confinium — bbid 111. 
Confluentes — bhal 110. 
conÜQges — bhal 1 1Q. 
confoedusti — bhadh loo. 
confuto — ghu 39. 
congenuclo — ganu 60. 
congeries — gas bringen 
o3. 

congius — kanka 28, 
coniveo — nik 83. 
eonjunx — ju 1 33. 
conliciae — rik fließen 

138. 

Conmolenda — mal 1 2.1. 
conor — kam 33, 
conquinisco — kvak 45. 
con er ntc s — as (ein 2Ü. 
Consentia — as feilt 2iL 
consentia — saut 171. 
considero — svid 201 ). 
Consilium — sar 1 73. 
Consiv-a , -ia , -ins — sa 
jäen mo. 

consors—svar fügen 208 . 
consponsor — skand 181. 
eonsposos — skand 181. 
Constans — stii 100. 
Constant-ia, -ina, -inus, 
-ius — stä 1110. 
constitutus (hominum) 
— sta lüü, 
consul — sar 175. 
consulo — sar 175. 
Consu-s, -alia — dha IS 
(211). 

contages— stag berühren 
102 

contamcn — stag bcrflf)- 
rcn 102 . 

contemno — man 118 . 
contemplor — tarn jd)tu'i; 
ben 113. 

continuus — ta in 
contio — ga AlL 
contra — sakam 1 70. 
contubernimn — ta bei); 
tten 00. 

uontumax — man 1 18. 


— 22‘J — 

contuoli — tu jd)aucn 61. 
Convenae — ga in 
convicium — vak tönen 
1 19. 

copa — kap .' 12 . 
copia, C'opia— ap fnüpfeit 
!L 

Coponius — kap 12. 
copula — ap titüpfen a. 
coquina— pak heben 85. 
coquitare— pak todjen Sä. 
coquo — pak * V ^ 
cor — skard 183. 
coram — as atljinen 20 . 
corbis — skarp 181. 
Corbulo — skarp ist 
eordus 215. 

Corfinium — ghar faiiett 
58. 

eorgo — arg LL 
corium — skar 182. 
Cornelius — kar Ijnrt feil« 
35. 

Corniculum — kar l)art 
fein 35. 

Cornificius — kar Ijart jein 

3 il. 

Comiscarum — kar frcirfi = 
Jen 31, 

cornix — kar trädjjcn 32, 
cornu — kar Ijnrt jein 35, 
comus — kar hart feilt 35. 
Comutus - k a r t)art jein 

35 

corona — kar Iriimm jein 
311 

corpus — kar jd)ajjen 33. 
corrugus — ruk graben 
110 . 

cortex — kart jpalten 31. 
cortina — kar trumm jein 

3S. 

corulus — kasala 30. 
coruscus — skar Juden 
183 

Corvinus — kar trädjjen 
32. 

corvue — kar Irficfijctt 32. 
cos — ka 2. 
cosmittere — math 121 . 
cossim — kvak 35. 
cossus, Cossus— skur 183. 
Cossutius — skur 1 83 
eosta 2 1 3. 

coturnix — pat jidj be- 
wegen 8L 


coxa — kak binben 22. 
coxim — kvak 35. 
crabro — skrap 180. 
cracca — krak abntagerii 
33. 

cracentcs — krak ab; 

magern 13. 
eras — kn 31. 
crassundia — kart ballen 

32 . 

crassns, Crassus — kart 
baden 37. 

crates — kart flechten 32. 
creber — kar jd)ajjen 33. 
crebrisuro — kar jcbnjjen 
31 , Bvar reiben 208 . 
crcdo — krat 33. 
cremo — kra 33. 
crcpcr — skap 180 . 
crepusculum — skap 1 80. 
eresco — kar jd)ajfcn 33. 
creta — kvifc 3S. 
crctura — skar 184 b). 
cribrum — skar 184 bl. 
crimen — kru l)ören 4L 
crinis — kar jdjajfen 33. 
Crispin-us, -a— skarp 1 84. 
crispns , Crispus — skarp 
184. 

crista, Crista — skard 
183. 

crocatio — krak tönen 33. 
crocio — krak tönen 33. 
crncium — skark 1 Mi. 
crudelis kru rot) mad)Cll 

33. 

erndus kru rot) mndjen 
33. 

cruor — kru gerinnen 33, 
crus — kar geljen 33. 
crusta — kru raut) madjen 
33. 

Crustum-eria , -ium — 
karsb 38. 
crux — skark 185. 
cubiculmu — ki liegen 3lL 
cubile — ki liegen 31L 
cubital — ki liegen 31. 
cubitum — ki liegen 4 1 . 
cubo — ki liegen 40. 
cucubo— ku jdjreien 32. 
cucullus ■ — sku 180. 
cuculus — ku jdireien 32, 
cucurna — pak fodien 85 
cucumis — pak heben 55 
( 811 ). 


Digitized by Google 


230 


cucurbita — kar frumm 
fein 3 7. 

cucurio — kakar 28. 
cudo — ku l)auen 42. 
cujas — ka 2iL 
culcita — kurka 42. 
culeus — kal fjeljlen 32, 
culex 215. 

culina — pak fodjen 85. 
culix 215. 

culmen — kar ragen 35, 
citlmus — kar ragen 36, 
culpa — kalp 33. 
culter — kal jdjlagen 38, 
cum (quum) — ka 23. 
cum (mit) — sakam 170. 
Cumae — ki liegen 40, 
cumbo — ki liegen 40. 
cumcra 215. 

-cumque — ka 27. 
cumulus — ku 41 . 
c\xnac — ki liegen 41, 
cunctor — kak fangen 21, 
cunctus — ju 133. 
cuneus — ka 22, 
cuniculus — skan 169. 
eunila 215. 

Cunina — ki liegen 41, 
cunire — kun 42. 
cunnus — kusna 42, 

• cupa — kup gebogen jein 
42. 

cupetlia — kup mallen 

42. 

cupes — kup mallen 42. 
Cupiennius — kup mallen 

42 . 

cupio — kup matten 42, 
cuprum 215. 
cur — ka 26. 
cura — skav 187. 
curculio — skur 183. 
curia — vas moljnen 160. 
curis — skur 183. 
curro — kar gef)en 35, 
eurrus — kar geljcn 35, 
Curt-ius , -ilius — skur 
183, 

ourtus — skur 183. 
curulis — kar gefeit 35. 
curvus — kar frumm jein 

37 . 

-cuso — skav 187. 
cuspis — spid 203. 
Cuspius — spid 253, 
custos — skudh 180. 


cutis — sku 180. 
cutumium — gar trinfen 

61 . 

D.. 

dacruma — dak 72. 
-dam, -dem — ©t. da 70. 
dama 215. 
damnum — dap 70. 
daps — dap 70. 
de — ©t. da 70. 
debeo — kap 32. 
debilis — bal 103. 
decalicatum — kar t)art 
jein 35, 

decem — dak faffcit TL 
December — dak faffen 
71. 

Decentius — dak geigen 

71. 

decermen — skarp 184. 
decet — dak geigen TL 
decido — skid 170. 
decrepitus — skrap 186. 
decultarunt — kal l)el)len 
38. 

decunx — aina 25, 
decuria — dak faffen TL 
decus — dak geigen TL 
decussis — ak jefyeu 2, 
deditio — da geben 70, 
Deferunda — bhar 107. 
defetiscor — gha Haffen 
55. 

defomitatum — bha 105. 
defonna - ghar 55, 
defruo— bhar matten 108. 
degener — gan 48, 
dego — ag 4. 
dogu(s)nere — gus 54, 
dein — ©t. i 21, 
deleo — ri 138. 
delibero — tal 67. 
delicare — lik barreidjen 

delicia (21bftufe) — rik 
fließen 138. 

delicia (ßuft) — vlak 156. 
deliro — lisa 145. 
delubrum — lu 146. 
demagis — magh 120. 
demo — jam 131. 
demum — ©t. da 70. 
deuique — ©t. da 70. 
deps — ad 5. 
denßus — das 73, 


denuo — na 80. 
deorsum — vart 158. 
depontani — pat fief) 
megen 87. 

deprensa — gadh 47, 
depso — daps 72. 
depubem — pu geugen 28, 
depuvere — pu jd)lagen 
97. 

derbiosus — dar 72. 
de8e8 — sad 172. 
desidero — svid 209. 
destina — sta 190. 
destino — sta 190. 
deter-iae, -ior — ©t. da 

70. 

detrimentum— tar reiben 

64. 

detudes — stud 195. 
deus , dea — div 74. 
Dexius — dak faffen TL 
dexter — dak faffen TL 
dextrorsum — vart 158. 
Diana — div 74, 
dYcis — dak geigen 71, 
dico — dak 70. 
dYco — dak geigen TL 
dies — div 73. 

Diespiter — div 14, 
diffarreatio — bhar 107. 
Digitius — dak faffen TL 
digitus — dak faffeir TL 
dignorant— gan erfennen 
49. 

dignus — dak geigen TL 
diligens — lag jammein 

134, 

diluculum — luk 139. 
dimico — mik jrfjimmern 

128. 

dimidius — madhja 1 22. 

Diovis — div TL 
diribeo — kap 32. 
dirimo — jam 131. 
dirunciant — ruk raufen 
140. 

dirus — di 73. 
dis — dva 75. 

Dis — div TL 
discidium — skid 1 69. 
disciplina — dak geigen 

71. 

discipulus — dak geigen 

71 . 

disco — dak geigen TL 
discors — skard 185. 


Digitized by Google 


discrimen — skar 184 b). 
disertiones — svar reifen 
20s. 

dispalesco — pal find) 
(ein 24 

dispendium— gpand 200. 
diu — div 14. 
diversus — vart 1 38. 
divea — div 74. 
Dividicula — vid 163. 
divido — vid 1 63 (213). 
divortäum — vart 158. 
divus, dius — div 14. 
do , däre — da geben HL 
-do , -dere — dha Iß. 
doceo — dak jcigen HL 
Dolabella — dar 12. 
dnlabra — dar 72. 
doleo — dar 214 
dolium — dar 12. 
dolo — dar 12. 
dolus — dar HL 
doiuicilium — kal begleit 
3iL 

dominus — dam jäljtnen 

7 »> 

llomit-ius, -ianus — dam 
bauen 32. 

domo — dam jäfyncn 12. 
domus — dam bauen 12 
donec — St. da HL 
donum — da geben HL 
dormio — dar HL 
Dorso — dar 12. 
dorsum — dar 12. 
dos — da geben 70. 
dna.ni u. f. to. — da geben 
HL 

dubenus — dam jätjmeu 

HL 

dubius — dva HL 
duco — du 34. 
dudum — div 14. 
Duell-ius, -ona — dva HL 
duellum — dva HL 
duieensus — dva 15. 
duidens — dva 15. 
Duill-, Duil-ius — dva 
HL 

dulcis — dluku HL 
dum — St. da HL 
dnmus — das HL 
duo — dva HL 
duonus — du etjrcn HL 
duplex — dva HL 
duplus — dva HL 


— 231 — 


dupondiu-s , -m — spand 
201 . 

durus — dkvar HL 
dusm-o , - um — das 73. 
dux— du gcl)en HL 

E. 

ebrins — abh HL 
ebulum 215. 
ebur — i bha 23. 
ec- , ecce — ak jefjeit 2 
edepol — div 74. 
edius Fidius — div 14 
edo — ad 2 
Edulia — ad 2 
edulis — ail ß. 

Edusa — ad 6. 
efficax — dha tljun HL 
effigies — dhigli HL 
effutio — gbu 52 
egeo — agli begeljrcu 5. 
Eger-ia,-ius - gasbringett 
5Ü. 

egerics— gas bringen 52 
Egnat-ius , -ulejus — gna 
jeugen 42 

ego — a 1_, gha(ißart.) 55. 
epregiua — garbh 52 
ejulo 2JJL 

elaudare — km tjörcit 44 
elegans — lag fatnmeln 
134. 

elementum — ai 12 
elices — rik fließen 138. 
Elicius — vlak 1 56. 
cliquium — rik fließen 

138. 

clixus — rik fließen 138. 
eluacrus — lu 146. 
cmax — jam 131. 
eminus — aka 2 
emo — jam 131. 
emolumentum— mall23. 
Empanda — spand 122 
emj)tivura — jam 131. 
en — St. i 2L 
endo — ana 7j da HL 
endoitium — ana L 
enim — ana 1. 
cnsis — as werfen 22 
eo — i gelten 24 
Epidius — ak fdjnetl fein 2 
Epona— ak fdjnett fein 2 
epulum 215. 
egues — ak fcßnell fein 2 
Equuleo - ak fcf»nctt fein 2. 


equus — ak fdjnetl fein 2 
erga — arg 14 
ergo — arg 14 
eriuaceus — ghars 52 
eritudo — gbar nehmen 51. 
erncum 215. 
erro — ar 12. 


eruca 213. 

Emcius 215. 
erudio — rudh loadjfcu 
14L 

erugere — mg tiilpfett 
142 

ervnm — aravo 12 
esca — ad 2 
Esquiliae — kar begeben 
32 

et, etiam — a L 
Etruiia, Etruscus— St. i 
24 

evelatum — vatoeljen 141. 
evidens — vid 163. 
ex, ec-, e- — aka 2 
exagium — ag 4 
examen — ag 4 
exbures — pa trinten 84 
excetra 21 ft. 
excidium — skid 169. 
excipula — kap 34 
excipuum — kap 4L 
exerementum- skar 1 84 


b). 

exenbiae — ki Itegen 41. 
exdütae — av aiijicljen 
12 

exeraplum — jam 131. 
oxfir — dhu 78. 
exfuti — ghu 52 
exiguus — ag 4 
exilica — sad gefjen 172. 
exilis — ag 4 
e xim ins — jam 131. 
exin — St. i 24 
exinfhlabat 215, 
existunxo — ia 24 
exitium — i neben 24 
exolesco — al 16. 
expatare — pat auäbreiten 
8H 


exporior — par fegen 22 
exporitos — par fegen 22 


expers — par 89. 
Exqtiiliae — kar begeben 


3ft. 


exrogare — parsk 93. 
cxsequiae — sak 166. 


Digitized by Google 


232 


exsors — svar fügen 208, 
exsul — sad gefeit 172. 
exta — aka 3, 
extemplo — tap ß3, 
extermentarium — tar 
reiben ßl. 
exter(us) — aka 3. 
extorris — tars 66. 
extra — aka 3. 
extrabunt — tar über: 
fcfjreiten 1LL 

exuo — av anjiefjen 13. 

F. 

faba — bhag 106. 
faber — dha 76. 
Faberius — dha Iß. 
Fabius — bhag 106. 
fabrica — dha 76. 
Fabricius — dha Iß. 
fabula — bha 104. 
Fabulinus — bha 104. 
facesso — dha 76. 
facetus — bha 105. 
facies — bha 105 (212). 
facilis — dha TL 
facinus — dha TL 
facio — dha 76. 
factio — dha 77. 
facundus — bha 105. 
Fad-us , -ius — bha 104. 
faex 216. 

fagus — bhag 106. 
fala — bha 104. 
falacer — bha 104. 
falarica — bha 104. 
falcastmm — bhalk 111. 
Falcidius — bhalk 111. 
faleo — bhalk 111. 
falcones — bhalk 111. 
Faler-ii, -nus — bha 104. 
Falisci — bha 104. 
fallo — spal täufdjen 202. 
falsus— apal täufd)en202, 
falx — bhalk 1 10. 
fama — bha 104. 
famella — bha 104. 
fames — gha leer fein 55. 
famex 216. 
famico8am 216. 
familia — dha 76. 
famino — bha 104. 
famulu8 — dha 7ß. 
fanatica — bha 104. 
fanum — bha 104. 
far — bhar 107. 


farcio — bhark 109. 
farfarus — bhar 107. 
fari — bha 104. 
farina — bhar 107. 
fario 216. 
farior — bha 105. 
farnus — bhark 109. 
farrago — bhar 107. 
fas — bha 105. 
ascis — fask 199. 
fastidium — dhars 78. 
fastigiuni — stigh 194, 
f 213. 

fastus^odjmutf)) — dhars 

78. 

fastus dies — bha 105. 
fatantur — bha 104. 
fatatus — bha 104. 
fateor — bha 105. 
fatigo — gha 56. 
fatis — dha feittigen II. 
fatisco — gha flaffcn 35. 
fatum — bha 104. 
fatuus — bhat 106. 
fauces — bhag 106. 

Faun-us, -a — bhu 112. 
Faustin — bhu 112. 
faustus — bhu 112. 
Faust-us, -ulus — bhu 
112 . 

Faventia — bliu 112. 
faveo — bhu 112. 
favilla — bha 105. 
Favonius — bhu 112. 
Favorinus — bhu 112. 
favus — bhu 112. 
fax — bha 105. 
febrifugia— bhar Wallen 
IM. 

febris — bhar wallen 108. 
februare — bhar wallen 
( 108. 

februus — bhar Wallen 
108. 

fecundus — bhu 112. 
fei — ghar grün fein 

57. 

feles — bhu 112. 
felix — bhu 112. 
felo — dha fangen TL 
femina — dha faugen II. 
femur 216. 
fendo — ghan 5fi, 
Fenestella — bha 105. 
fenestra — bha 105. 
feniculum — bhu 112. 


feniseca — sak fdjneiben 

168. 

fenum — bhu 112. 
fenus — bhu 112. 
feralis — bhar 107. 
ferax — bhar 106. 
fereutarii— bhar fdjlagen 
108. 

ferculum — bhar 107. 
fere — dhar IfL 
Ferent-um, -ia, -inum — 
dhar TL 

Feretrius — bhar 107. 
feriae — dhi 78. 
ferio— bhar fd)lagen 108. 
ferme — dhar 78. 
fermentum— bhar Wallen 
108. 

fero — bhar 106. 

Feronia — bhar 107. 
ferox — dhvar 13. 
Ferraria — bhars 109. 
ferrugo — bhars 109. 
femim — bhars 109. 
ferrumen — bhars 100. 
fertilis — bhar 106. 

Fertor — bhar 106. 
fertus — bhar 106. 
ferus — dhvar 79. 
ferveo — bhar Wallen 108. 
fessus — gha flaffen 55. 
festinus — ghan 56. 
festuca — bhars 109. 
festus — dhjas 78. 
fetialis — bha 105. 
fetus — bhu 112. 
fiber — bhur 118. 
fibra — bhabh 106. 
Fibranus — bhabh 106. 
fibula — fak 200. 
Fic-aria, -ulea, -olenses, 
-eliae — bhu 112. 
fictor — dhigh 18, 
flcus — bhu 112 (212). 
-ficus — dha tljun TL 
fidelia — bhadh 106. 
Fidiculanius— sbhid 201. 
fides (Saite) — sbhid 204. 
lides (Vertrauen)— bhadh - 
106. 

Fidius — bliadli 106. 
lidus — bhadh 106. 
figo — fak 199. 
figulus, Figulus — dhigh 

78. 

figura — dhigh 78. 


Digitized by Google 


233 


filius — dha jaugen TL 
filix — bhar 107 (212). 
filum — fak 200. 
Fimbria — bhabh 106. 
timbriae — bhabh 100. 
fimus — dhn 78. 
findo — bhid 111. 

Hngo — dhigh 78. 
finis — bhid 111. 
fio — dha 76. 

Firm-ius, -Yens, -um — 
dhar 77. 

firmus — dhar 77. 
Fiscellus — fa.sk 199. 
li.seus — fask 199. 
Fiatemae — bhid 111. 
ti.stuca — ghan 50. 
tistula — bhid 111. 
fivere — fak 200. 
fixulas — fak 200. 
flabrum — bhal l IQ. 
flaccus, Flaccus— bhrak 
113. 

flagitium — bhrag 114. 
flagito — bhrag 114. 
flagratores — bhlag 115. 
flagrione8 — bhlag 115. 
flagro — bhrag 113. 
Hagrum — bhlag 115. . 
flamen — bhrag 113. 
Flamin-ius,-inus — bhrag 
113. 

flamma,Flamma — bhrag 
113. 

Flav-ius, -ia,-ina,-inium 

— ghar gelb jcin 57. 
flavus — ghar gelb feilt 

57. 

flecto — bhalk 111. 
flemina — bhrag 114. 
fleo — bhal 410. 
flexo — bhalk 111. 
fligo — bhlag 1 1 5. 
flo — bhal blnjen 109. 
floces, flocus — bhal 1 lo. 
Flor-a, -US, -alia, -entia 

— bhal 110- 

Florifertum — bhal 110. 
fl os — l)hal 110. 
fiuctus — bhal 110. 
Humen — bhal 110. 
Flumentana porta— bhal 
110. 

fluo — bhal 110. 
flustra — bhal 110. 
fluta — bhal 110. 


fluvius — bhal 110. 

-foco — bhag 106. 
focus — bha 105. 
fodio — badli 102. 
foedus (adj.) — dhu IS. 
foedus (subst )bhadh 106. 
foeteo — dhu IS, 
folium — bhal 110. 
folliculare — bhal 110. 
folÜ8 — bhal 110. 
fomes — bha 105. 
fons — ghu 59, 

F ontejus — ghu 59. 
forceps -- ghar 56. 
foretum — dhar TL 
fordus — bhar 107 . 

F orentum — dhar 77. 
forfex — bhar jdfpteiben 
108. 

foris — bhar bohren 108. 
forma — dhar 77. 
Formiae — dhar 77. 
formica — vam 153, 213. 
formido — bhram 114 
( 2121 - 

formucapes — ghar 50, 
formus — ghar 56. 
fornax, F omax — ghar 50, 
fornix — dhar 77. 
fomus — ghar 50, 
foro — bhar bofjren 10'8. 
forpex — ghar 50. 
fors — bhar 107. 
fortifi — dhar 77. 
fortuna — bhar 107. 
foru-m, -s — dhar 77 
( 211 ). 

Forum — dhar II (211). 
fovea — ghu 59. 
foveo — bha 105. 
fracebunt — bhrak 113. 
fraces — bhrak 113. 
fraga — bhrag buften 114. 
fragilis — bhrag 103. 
fragmen — bhrag 103. 
fragor — bhrag 103. 
fragro — bhrag buften 
114. 

frango — bhrag 103. 
fr ater — bhar 107. 
frans — dhvar 19, 
fraxare — bhark 109. 
fraxiuus — bhark 109. 
fremo — bhram 114. 
frendo— bhram 114(212). 
frenum — dhar 77. 


frcquens — bhark 109. 
frequentarium — bhark 
H>9. 

fretale— bhartüaüen 108. 
fretum— bhar mallen 108. 
fretus — dhar 77. 
fric*ae,-ium— ghar reiben 

58. 

frico — ghar reiben 58, 
frigeo — bhrik 114. 
frigilla — billig 115. 
frigo — bhrag 114. 
frigulo — bhrig 115. 
frio — ghar reiben 58, 
frit, -illa — ghar reiben 
58. 

fritillus 216. 
frons (©tim) — bhru 115, 
frons (Saub) 216. 
Front-o, -inus— bhru 115. 
fructus — bhrug 113. 
frugamenta— bhrug 112. 
frumen, -tum — bhrug 
113. 

fruniscor — bhrug 113. 
fruor — bhrug 112. 
frustra — dhvar 79, 
frustum — dhvar 79, 
fmtex — stnig 194. 
frux — bhrug 112. 
fiicus — bhu 112. 
fuga — bhugh 113. 
fugio — bhugh 1 13. 
fugo — bhugh 113. 
fulcio — dhar 78, 
Fulgentius — bhrag 114. 
fulgeo — bhrag 111. 
fulgetrum — bhrag 111. 
fulgor — bhrag 114. 

Fulgora — bhrag 114. 
fulgur — bhrag 114. 
fuligo — dhu 78. 
fullo 216. 

fulmen — bhrag 114. 
Fulv-ius, -ia — ghar gelb 
fein 57. 

fulvus — ghar gelb fein 57, 
fumus — dhu 78. 
fundn — spand 201. 
Fundanius - bhu 111. 
Fundi — bhu 111, 
fundum fieri — bhadh 
100 , 

fundo (gieße) — ghu 59, 
fundus — bhu 111 (212). 
fungor — bhug 112. 


Digitized by Google 


234 


funis — bhadh IQfi. 
funus — (Ihn 28. 
fuo — bhu 1 t 1 
für — bhar 107. 
furea — dbar TL 
furfur — ghav reiben 68. 
Furiae— bhar mallen 108. 
F umhin — ghar SIL 
fumus — ghar 52 
furo — bhar mallen 108. 
furunculus — bhar mallen 
108. 

furvus — bhur 113. 
fuscus, Fuscus — bhur 
1 is 

fustema — ghan 32 
fustis — ghan 52 
fuHUs — spand 3ol. 
futilis — ghu 52. 
futis — ghu 52. 
fntuo — bhu 111. 

Ga 

gabalus — gabh 52 
gabatae 21 fi. 

Gabii, Gabinius— gabh 
50 . 

Gajus, Gaja — gau 5_L 
Galba — garbh 52. 
galbeum 21 11. 
galbinus — ghar gelb fein 
52. 

galbula — ghar gelb (eit! 
52. 

galea — kal heilen 22. 
galearia — kal l)cl)lcu 22. 
galena — gal 52. 
Galerius — kal l)ef)lcn 22. 
galerus — kal l)cf)lett 32. 
galgula — ghar gelb ieiit 
52. 

galla 216. 
gallidraga 216- 
gallus — gar tönen 5L 
galumna — kal t)et)len 22. 
gamba — gabh 50. 
ganea — ghas 52. 
gangaba 21 fi. 
gaunio — gar tönen 51. 
gannitio — gar tönen 51. 
gauta 21 fi. 

Garanus — kar fd)affen 31, 
garrio — gar tönen 5L 
gaudium — gau 54. 
Gaurus — gau 51. 
gausapa 2ifi- 


gavia — gu tönen 54. 
gelu — gal 52. 
geminus — gan 48. 
gcmma — gam 52. 
gemo — gam 52. 
gemursa — gam 52. 
gena — gha 52. 
gener — gan iS. 
genero — gan 48. 
generosus — gan 18. 
genista 21 fi. 
genitor — gan 48. 
genius -• gan 18. 
gens — gan 18. 
genu — ganu 52. 

Genua — ganu 52. 
Genucius — ganu 52. 
genuinns (öd)t) — gan 18. 
genuini(dentes) — ghanfi. 
genug — gan 18. 
gennauus — garbh 52. 
germen — garbh 52. 
gero — gas 52. 
gerrae — karsa 38. 
gerro — karsa 38. 
gerundium— gas bringen 
53. 

gest-o, -io— gas bringen 
53. 

gibb-us, -er — gib 53. 
gigno — gan 18. 
gillo — gal 52. 

^gilvus— ghar gelb Seilt 52. 
gingiva — gabh 50. 
gingrina — gang 12. 
gingrire — gang 42. 
-ginti, -ginta — dak faffen 
TL 

git 21 fi. 

glaber — glabh 55. 
Glabrio — glubh 55. 
glacies — gal 52. 
gladius — skard 185. 
glamae — grama 51. 
glans — gar fallen 51. 
glarea — ghar alL 
glastnnn — gal 52. 
glaueito — gar 52. 
gleba — skrahh 188. 
glesum — ghar 52 
glis ßjafelmauä) — gar 
fdjlingen 51. 
glis (humus) — gla 51. 
glisco — ghar 52 
glittus — gla 51. 
globus — kru Räufelt 11.’ 


glocio — gar tönen 51. 
gloetoro — gar tönen 52. 
glomus — kru 42 
gloria — km bäten 44. 
gips — gal 52. 
glubo — glubh 52 
gluma — glubh 52 
gluo — gla 54. 
glus — gla 54, 
gluten — gla 54. 
glutio — gar fcf)lingen 51. 
gluttio — gar tönen 52. 
gnaeus , Gnaeus — gan 
erteitnen 12. 

gnarigare— gan erfennen 
12 

gnams — gan erfennen 
12 

gnavus — gan erfennen 
12. 

gracilis— krak abmagern 
42 

gracillo — gar tönen 5L 
graculua — gar tönen 51. 
gradior — gardh 52 
Gradivus — gardh 52 
gradus — gardh 52 
graUae — gardh 52 
gramen — ghar grün Sein 
52. 

gramiae — grama 2L 
grandis — grath 54. 
grando — ghar raffeln 58. 
granum — gar reiben 51. 
grassor — gardh 52 
Grat-ius, -idius, -ianus 
— ghar beiter fein 62. 
gratulor — ghar b e '* er 
fein 52. 

gratus — ghar beiter feilt 
5L 

gravidus — gar falten 51. 
gravis — gar fallen 5JL 
gremium — garbh 52 
gressus — gardh 52 
grex — garbh 52 
grocio — gar tönen 51. 
groma 21fi 
grossus — grath 54, 
Grumentum — km häufen 
44. 

grnmus — km häufen 44. 
grunnio — gar tönen 51. 
-grao — kar geben 32 
grus — gar tönen 51. 
gula — gar 52 


Digitized by Google 


235 — 


gulliocae 216. 
gumen 216. 
gumia — gam 50. 
gui*du8 216. 
gurges — gar 50. 
gurgulio — gar 50. 
gurgustium — gar ML 
gusto — gus ML 
gutta , Gutta — ghu ML 
guttur— gar gingen ML 

H. 

habeo — kap 112. 
habilis — kap 32. 
habito — kap 32. 
kabitus — kap 32. 
lniedus — ghaida GfL 
haereo — ghais 211. 
halo — bhal l)aud)en 109. 
halonera — bhal l)nud)cn 
109. 

halucinor — gbar ficf) 
fdjlingeit ML 
hamus — gha Waffen 5M 
hanula — bha 104. 
hara — ghar faffen 58. 
harena — blias 111. 
hariolus — ghar fidj 
jdjlingett ML 
haruspex — ghar fidj 
jdjlingett ML 
basta — ghan 56. 
haud — ava IM. 
hebes — gha 56. 
hedera — gadh 17. 
heluo — ghil 59 f211). 
Ilelv-ius, -idius — ghar 
gelb jeitt ML 
helvus — ghar gelb feilt 
ML 

hemon-a , -em — ghama 
56. 

herba — bhar 107. 
Herbanum — bhar 107. 
herctum — ghar faffen ML 
Hercul-us, -aneuni — 
ghar faffen 58. 
hcrem — ghar faffen 58. 
Hcrcnnius — ghar faffen 
58. 

heres — ghar faffen ML 
heri — ghjas 60. 

Herilus — ghar faffen 58. 
Iierinaceu8 — ghars 58. 
Hersilia — ghard 58. 
herus — ghar faffen ML 


hiasco — gha Waffen 55. 
hibemus — ghima MM 
hic — gha (part.) 5M 
hiems — ghima 59. 
hilaris — ghil 59. 
Hilar-ius, -inus -ghil 59. 
hilum — ghil 59 (MH- 
hinnio — gha Waffen 5M 
hio — gha Waffen 55. 
hir — ghar nehmen ML 
hira — ghar fidj jdjlingen 
ML 

hircus — ghars 58. 
liimea 216. 

Hirp-i, -ini — ark 14. 
Hirrius — ghars 58. 
hirsutus — ghars 58. 
Hirt-ius, -ulejus — ghars 
58. 

hirtus — ghars 58. 
hirudo — ghar neunten 

58. 

hirundo — ghar neunten 

58. 

liisco — gha Waffen 55. 
hispidus — gpid 203. 
histrio — ha« 209 (213h 
hodie — gha ( s $art.) 5M 
holns — ghar grün fein 
ML 

homo — ghama 56. 
honestus — ghva 60. 
hono8 — ghva 60. 
horctum — dliar IL 
hör da — bhar 107. 
hordeuui — ghard 58. 
211 . 

hornus — gha (fßart ) 5M 
liorreo — ghars 58. 
horreum — bhar 107. 
liorsum — vart 158. 
Hort-alus, -ensius — ghar 
faffen 58. 

hortor — ghar faffen 58 

( 211 ), 

hortus - ghar faffen 58. 
hospes — ghas 59. 
h ostia — ghan 56. 
hosticupas — kap 31. 

Hostilius — ghas 59. 
hostis — ghas 59. 
Host-ius, -us — ghas 

59. 

humanus — ghama 56. 
humilis — ghama 56. 
humus — ghama 56. 


L 

ibex 216. 
ibi — ©t. i 21. 

Iccius — ik 22. 
ico — ik 22. 
idem — ©t. i 2 1 . 
identidem — ©t. i 2L 
idoneus — ©t. i 21. 
idus — idh 23. 
ignis — ag 5. 
ignominia — gan 50. 
ignoro— gau ertennenlO. 
ilex — ghar grün fein ML 
ilia — ghar ftd) jcfjlingen 
57. 

ille — ana L 
illex — vlak 156. 
illico — stlak 193. 
illustna — luk 140. 
imago — jam 131. 
imbarbescere — vardh 
158. 

imbecillus — bal 103. 
imber — abh HL 
imbrex — abh 10. 
imbuo — pa trinfen 84. 
imburvom — var 154, 
213. 

imitor — jam 131. 
immanis — ma 1 1 6. 
imrno — ©t. i 21 . 
immolo — mal 123. 
immunis — mil 129. 
imparentem — parf (Raffen 
90. 

impendium — spand 200 . 
impenetralo — pa l)ütcit 
84. 

irapero — par 89. 
impescere — pa 83. 
impetus — pat 86. _ 
impite — pat 86. 
impomenta — sau 173. 
Imporcitor — parsa 93. 
importunus — par jefjen 
90. 

impraegno — gua ^eugett 

49. 

improl-es, -is, -us — al 
16. 

improperium — bhar 107. 
impudicatus— pu fd)(agett 
97. 

in — ana L 
in- — ana 8. 




Digitized by Google 


-in — 0t. i 21 
ina 210. 
inanis 216. 
inarculujn — ark 13. 
incalando U. f. to. — kur 

rufen 33. 

incavillatio — sku nccfeit 

187. 

incendium — katid 181. 
incesso — kad 30 . 
incestus — kadh 30. 
inchoo — gha ftaffeu 55. 
inciens — ku 11. 
ineile — skar 1 83. 
inclutus — kru t)ören 4. 
incoluinis — skad 181. 
incomitem — Bakam 170. 
incomitiare — Bakam 170. 
incoxo — kvak 45. 
incubo — ki ließen 11. 
incus — ku fernen 12. 
indago - ag 1 
inde — ana 7. 
indemnis — dap 10. 
indep-isci , -tare — ap 8. 
indestruum — ana 7. 
index — dak jeißcu 71 
indigena — gan 48. 

indigeo — agh beßeljren 

5, ana 7. 

Indiges — gan 18 
indigito— agh fpredjen 5, 
indo, indu - ana 7, da 70. 
indulgeo — lag 143. 
induo — av anjieljen 12. 
industria — «trug 104. 
indutiae — i 22. 
inebrae — kap 32. 
inermat — ar 12. 
iners — ar 12. 
infanduB — bha 105. 
infans — bha 105. 
inferiae — bhar 107. 
inferus - a L 
infestus — ghan 51L 
infimus — al 
infiteri — bha 105. 
infitiaaire— bha 105,212. 
infra — 1 

infula — bhal weiß fein 

106. 

ingenium — gan 48. 
ingens — gan 48. 
ingenuus — gan 48. 
ingluvie8 — gar fctjlingen 

51. 


inguen — agh fL 
initium — i geben 21. 
Inivus — i geben 21. 
injuria — ju 132. 
inlicitator — lik 139. 
inolesco — al 17. 
inquam — khja 46. 
inquilinua — kar begehen 
35. 

inquino — kun 42. 
inrio — ra tönen 133. 
inrito — ir 23. 
inritua — ra bercdjneu 

133. 

insanus — sa fyeil fein 166. 
insece u. f. tP. — sak 
• faßen 168. 
insicia — sak fjaucit 168. 
inaidiae — »ad 172. 
insignis — sag 171. 
instar 216. 
instauro — stu 190. 
instigo — stig 194. 
instita — sta 190. 
institor — sta 189. 
instnimentum — «trug 
104. 

insula — sar 175. 
integer — «tag berühren 

192. 

inter — ana 7. 


Interamna — ak fcfjnetl 
fein 2. 

interatim — ana( s jSron.)8. 
intercapedo — kap 31. 
intercutitus — sku 180. 
interduatim — 0t. da 70. 
intergerivi— gas bringen 
53. 


interior — ana ($ron.) 8. 
interpolo — li 144. 
interpreH — prat 101. 
interstitio — sta 190. 
intertaliare — skar 183. 
intertrigo — tar reiben 64. 
intertrimentum — tar 
reiben 64. 

intervallum — var 151 
testinus — ana Oßron.) 
8 . 


intrare— -tar iiberfdjreiten 
64. 


introrsum — vart 158. 
intubus 216. 
inula — an 7. 

Inuus — i gelten 21. 


invidia — vid 163. 
invifco — vak tönen 149. 
invitus— vak wollen 149. 
involucrum — var 155. 
ipse, ipsippe — 0t. i 21. 
ipsullices 216. 
ira — ir 23. 
irca 216. 
irio 216. 
irpus — ark 1 L 
irrito — ir 23, 
irtiola 216. 
is — 0t. i 21. 
issus — 0t. i 21. 
iste — 0t. i 21 , ta 60. 
ita - 0t. i 21. 

Italia — vatas 152. 
item — 0t. i 21. 
iter — 1 geben 21 
iterum — 0t. i 21. 

J. 

jaceo — i 22. 
jacio — i 22/ 
jacturarius — i 22. 
jaculum — i 22. 
jam — 0t. i 21 
janitrices — jantar 131 . 
janua — i 22. 
janual — i 22. 
Janiculum — i 22. 
janus, Janus — i 22. 
jecur — jakar 131 . 
jejunus 216 . 
jento — jam 131 
jocus — div 11 
Jovis — div 71 
juba — div 211. 
jubar — div 71 
jubeo — ju 133 . 
jucundus — div 71 
judex — ju 132 . 
Jugatinus — ju 133 . 
jugerum — ju 132 . 
jugis — ju 132 . 
jugo — ju 132 . 

Jugula — ju 132. 
jugulum — ju 132. 
jugum — ju 132. 

Jul-us , -ius, -ianus — 
div 71 

jumentum — ju 132. 
juncus — ju 132. 
jungo - ju 132. 
juni perus — par 89. 
Junius — div 71 


237 


junix — div 14. 

Juno — div 74. 

Juppiter — div 14. 
jurgo — ju IM. 

» juro — ju 132. 

jus (!*Hcd)t) — ju 132. 
jus (93riil)e) --ju is2. 
Justin-us , -ianus — ju 

132. 

justus — ju 132. 

Juturna — div 14. 
Juvenalis — div 14. 
juvenis — div 14. 
juvo — div 14. 
juxta — ju 132. 

L, 

labea — lab 144. 
Lab-eo, -erius— lab 144= 
labes (5aü) — lab 137. 
labes (^letf) — lav 1 46. 
Labienus — lab 137 (212). 
labium — lab 144. 
labo — lab 136. 
läbor — lab 137. 
läbor — arbh faffcn 15. 
Laboriae — arbh fajjeit 
15. 

labrum (Sippe) — lab 
144. 

labrum (Werfen) — lav 
146. 

labrusea 216. 
lac — gar trinten üi. 
lacca 216. 
laccar 216. 
lacer — vlak 156. 
lacerna — vlak 156. 
lacerttis — lak 142. 
laeesso — vlak 156. 
lacinia — vlak 156. 
-lacio - vlak 156. 
lacruma — dak 72. 
lactatum — gar trinfen 31 . 
lactes — lag 143 . 
lactuca — gar trinlen üi. 
Lacturcia — gar triuf eit 
51. 

Lactumus — gar trinfeu 
51 . 

lacuna — lak 142. 
lacunar — lak 142. 
lacus — lak 142. 
lacuturris 216. 

Laeca — laiva 146. 
laedo — sridh 205. 


laev-us, Laev-us, -ius,-ina 
— laiva 146. 
lago 216. 

lallum — lala 144. 
lama — lak 142. 
lambo — lab 144. 
Lambrus — lab 144. 
lamenta — ra töne» 133. 
lamia, Lamia 216. 
lamina — la 142. 
lamium — lab 144. 
Lampridius — lamp 143. 
lana — var 154. 
Lanarius — var 154. 
lancea — vlak 156. 
lanerum — var 154. 
langa 216. 
langueo — lang 143. 
languon — lang 143. 
langurium 216. 
lanio — vlak 156. 
lanista 2)6. 
lannae — la 142. 
lanoculus — var 154. 
Lanuvium — var 154. 
lanx — lak 142. 
lapis — rap 136. 
lappa — gla 54. 
Lapscidius — rap 136. 
laquear — lak 142. 
laqueus — vlak 156. 
Lar-a, -entia — las 144. 
Lares — las 144 
largus, Largus — varg 
IM. 

Larinum — las 144. 
Lama — las 144. 
Larunda — las 144. 
larva, Larva — las 144. 
lascivus — las 144. 
laser — skarp 184. 
laserpitium - - skarp 184. 
lassus — lad 143. 
lateo — ladh 135. 
later — plat 101. 
Later-anus , -ium — plat 
101. 

laterna — lap 143. 
latitaverunt — tal 06. 
Latium — plat 101. 
latro (belle) - ra tönen 

133. 

latro (©ölbliitg) — lav 
gewinnen 145. . 
latus — stla 193. 

.latus — plat 101. 


Laur-ea, -entnm— dar 72. 
laurus — dar 72. 
laus — km pöreit 44. 
Lautulae — lav 146. 
lautus — lav 146. 
laver — lav 140. 
Lavorn -a, -ium — lav ge 
»innen 145. 

lavemiones — lav ge= 
»innen 145. 

Lavinium — lav 146. 
lavo — lav 146. 
lax — vlak 156. 
laxus — lag 143. 
-lecebra — vlak 156. 
lectisternium — stur 193. 
-lecto — vlak 156. 
lectus — lagh 142. 
legio — lag iammeln 134. 
lego — lag jammein l 4, 
lego — lagh 143. 
legumen — lag jammein 

134. 

lemures — kram 43. 
lonis — li 144. 

Ions (lendis) — Luid 42. 
lens (lentis) 216». 
lentiseus — ri 13s. 
Lentulus — ri 13s. 
lentus — ri 138. 
lepidus, Lepidus — lap 
143. 

lepus — lap 144 i,212). 
lessus — ra tönen 133. 
letum — ri 13s, 

Levana — lagh 135. 
levenna — lagh 135. 
levir — div 14. 
levis — lagh 133» 
levis — li 144. 
lex — lagh 1 42. 

-lex — vlak 156. 
Libcntina - lubh 146. 
lYber — glubli 53. 
llber — lubh 146. 

Liber — ri 138. 
liberal!» — lubh 146. 
Libertas — lubh 146. 
libertus — lubh 1 46. 
libet — lubh 146. 
libido — lubh 146. 
Libitina — lubh 1 46. 
libo — li 138. 

Libo - lubh 146. 
libra — tal 66. 
librilla tal 07. 


Digitized by Google 


238 


libripens — sparnl 200. 
libum — ri 138. 
lice-o, -or, licet — lik 

' 132. 

liciuus — lak 142. 
Licin-us, -ius— lak 142. 
lictor — lig 145. 
lien — splaghan 202. 
Ligarius — lig 145. 
lignum — lag jamntelit 
134. 

ligo (binbe) — lig 145. 
ligo (4?acfe) 216. 
ligustrum — lig 145. 
linia — li 144. 
limax — ri 137. 
limbus 210. 
limen — lak 142. 
limes — lak 142. 
limpidus — lamp 143. 
limus (®d)tamm) — ri 
137. 

limus ()d)ief) — lak 142. 
limus (©urtel) — lig 145. 
linea — li 144. 
lineum 210. 
lingo — ligli 130. 
lingua — danghva 72. 
linio — ri 137. 
lino — ri 137. 
linquier — lak 142. 
linquo — lik 130. 
Liuternum — li 144. 
linteum — li 144. 
liuum — li 144. 
lippus — lip 130. 
liuter — plu 1112. 
liqueo — rik fließen 138. 
lira — Iisa 145. 

Liris — ri 137. 
lis — stri 105. 

Lista — in 137. 
litera — ri 137. 
Liter-nus , -na, -num — 
ri 137. 
lito 210. 
litus — ri 137. 
lituus 210. 
livco — pliva 23. 
Liv-ius, -ia, -illa — 
pliva 0 5. 

lix — rik fließen 138. 
lixa — lik 130. 
lixabundus — lag 143. 
lixulae — lak 1 12. 
loba 210. 


locuples — stlak 103. 
locus — stlak 103. 
locusta, Locusta — lak 
tönen 133. 

Locutius — lak tönen 134. 
lodix 210. 
loligo 210. 
lolium 210. 
lomentum — lu 140. 
longinquus — lang 143. 
Lonjpnus — laug 143. 
longitrorsus — vart 158. 
Longula — lang 143. 
longurius — lang 143. 
longus — lang 143. 
loquor — lak tönen 133. 
lora 216. 
lorica — var 155. 
lorum — var 155. 
lotium — lu 140. 

Lua — lu erbeuten 145. 
lubet — lubh {40. 
lubricus — gla 54. 

Luca, Lucania — luk 1 40. 
Lucer-es, -enses — luk 
140. 

lucema — luk 130. 
lucidus — luk 130. 
Luc-ilius , -ina— luk 130. 
lucinium — luk 130. 

Lucius — luk 130. 
Lucrot-ius, -ia — lu ge= 
raiitnen 145. 

lucrum — lu qetuinnen 

145. 

lucta — lug 145. 
lucubrum — luk 140. 
luculentus — luk 130. 
Lucullus — luk 130. 
Lucumones — luk 140. 
lucuns — lak 142. 
lucus — luk 130. 

Ludius — krid 43. 
ludus — krid 43. 
lues — lug 141. 
lugeo — lug 140. 
luma 210. 

lumbricus — lab 137. 

1 umbus — lab 137. 
lumen — luk 14(>. 
luna — luk 1 40. 

Luna, Lunus — luk 140. 
luo — lu wojdjen 1 45. 
Lu]>ariae — valk 150. 
Luperc-a, -al — valk 
1 50. 


lup-us, -a, Lupus— valk 
156. 

Iura 210. 
lurco 210. . 
luridus — palva 25. 
luscinia — luk 140. 
Luseinus — luk 140. 
luscus — luk 140., 
lustrago 210. 
lüstrum — lu 140. 
lüstrum — lu 146. 
Lutatius — lu jpülen 145. 
lutra — lu 140. 
lütum — ghar gelb fein 57. 
lütum — lu jpülen 145. 
lux — luk 132. 
luxus (Olufttmnb) — luk 
138. 

luxus (üerrenft)— lak 142. 
lympha — lamp 143. 

M. 

macellum — makli 1 20. 
Macellus — mak 120. 
macer, Macer — mak 

120 . 

maeeria — mak 120. 
macir 210. 

Macrinus — mak 120. 
inacto — makh 120. 
mactus — magh 121« 
macula, Macula — sma 
204. 

madeo — mad 121. 
madulsus — mad 121. 
maereo — mi anläntpfen 

121 . 

Maesius — magh 120. 
maestus — mi aitfämpfen 

128. 

magalia 217. 
magdalia 217. 
magis — magh 120. 
mägister — magh 120. 
magnus, Magnus — magh 
120 . 

inaja — mad 118. 
majes-ta, -tas — magh 
120. 

Maj-us, -a — magh 120. 
mala — mak 1 20. r 
malleus — mal 123. 
malluv-ium, -iae — lu 
110. 

malo — val 153. 
maltas — mal 123. 


mälus (äliaft&auni) — 
magh 121. 

mälus (Ijäfilid))— mal 125. 
malum(2lpfel!— iuas 12G. 
malva — mal 128. 
Mamerc-us, -inus — mar 
glänjen 124. 
Mamertini — mar glänjen 
124. 

mamma — mamma 120. 
Mammula— mamma 120. 
mamphnr 217. 
Mamnrins— mar glänjen 
124. 

Man-a, -ia — rna 110. 
manceps — ma 116. 
Manc-ia, -inus — ma 
1 IG. 

mancus — man 119. 
mandare — man 117. 
mandere — maxi 122. 
matiducus — mad 122. 
mane — ma 116. 
maneo — man 119. 
manes — ma 116. 
mango — magh 121. 
manica — ma 116. 
manifestus — ghan 56. 
Manil-ius, -ia— ma 116. 
manipulus — par füllen 
91. 

Man-ius, -ia — ma 116. 
mano — mad 121. 
mansito — man 119. 
mansuesco — sa (IJäron.) 
165. 

mantare — mau 119. 
mantele — tak fügen 62. 
mantica — ma 11G. 
mauticularia — ma 116. 
mantum — ma 116. 
Manturna — man 119. 
manubiae — av Qiijietjen 
19. 

manubrium — ma mefjen 
115. 

manulens — ma meffen 
115. 

mänus — ma mefjen 115. 
mänus — ma ntefjen 116 
( 212 ). 

mappa 217. 

Marcell-us, -inus — mas 
126. ' 

marceo — mar roelt fein 
124. 


— 239 — 

Marciauus — mar glänzen 
124. 

Marcipor — pu jeugen 98. 
Marcius — mar glänjen 
124. 

Marcus — mas 126. „ 

mare — mar 123. 
marga 217. 
rnargo — marg 125. 
Manca — mar glänjen 
124. 

marisca 217. 
mariscus 217. 
maritus — mas 1 26. 
Marius — mar glanzen 
124. 

marmor — mar glänjen 
124. 

Maro — smar 205. 
marra 217. 
marruliium 217. 
Marmcini mar glänjen 
124. 

Marruvimn — mar glän 
jen 124. 

Mars — mar glänjen 124. 
Mars-pater, -piter— mar 
glänjen 124. 

Marsus — mar glänjen 
124. 

martes 217. 

Martialis — mar glänjen 
124. 

Martius — mar glänjen 
124. 

martulus — mar 123. 
Marull-us, -ius — smar 
205. 

mas — mas 126. 
Maspiter — mar glänjen 
124. 

mastruca 217. 
masturbor 217. 
mateola — mar 123. 
mater — ma 116. 
materia — ma 116. 
materis 217. 

Maternus — ma 116. 
nmtertera — St. i 21 
( 210 ). 

matrix — ma 116. 
matrona — ma 116. 
matta 217. 
mattus — mad 121. 
matula 217. 
maturus — ma 116. 


Matuta — ma 116. 
Mavor-s, -tius — mar 
glänjen 124. 
maxilla — mak 120. 
Maximianus — magh 120. 
inaximus, Maximus — 
magh 120. 
medeor — mad 117. 
medibile — mad 118. 
medicus — mad 117. 
mediterraneus — rnadhja 
122. 

meditor — mad 118. 
Meditrina — mad 118. 
meditullium — tal 66. 
medius — madhja 122. 
medius Fidius — div 74. 
medulla— mail 122 (212). 
mehercule u. j. tu. — ma 
('fkrt.) 115. 

mei u. f. nt. — ma C^ron.) 
115. 

mejo — migh 128. 
mei — malita 126. 
luelcs 217. 
melior — val 153. 
Mell-a, -ona, onia — 
malita 126. 

mellum — man jdjmitrfen 
122. 

meltom — val 153. 
membrum — min 119. 
meniini — mau 118. 
memor — smar gebellten 
204. 

Mena — man 117. 
menceps — man 118. 
menda — man 119. 
mendax — man 1 18. 
mendicum 217. 
mendicus — man 119. 
Menerva — man 118. 
mennonia 217. 
mens — man 118. 
mensa — man 117. 
mensis — man 117. 
menstmus — man 117, 
menta — man ragen 122. 
mentio -- inan 118. 
mentior — man 118. 
Mento — man ragen 122. 
mentum (=commentum) 
— man 118. 

mentum (Sinn) — man 
ragen 122. 

meo — mi geljen 127. 


y' 


Digitized by Google 



Mercatilla — mar jll= 
tljcifen 124. 

mercedituum — mar ju= 
tljeilen 125. 

nn-rc c s — mar jutfjeilen 
ÜL 

Morcurius — mar ju= 
teilen 124. 
merda — Binard 2Q5. 
merco — mar jutljcileit 

m. 

mergae — marg 125. 
mcrgo — masg 127. 
iiiiriilii-s — madhja 122. 
merula,Merula — amisala 
LU 

merus — marlcudjtcn 124. 
merx— marjutljeilen 124. 
Messidi-a, -us— mat 120. 
Messienus — mat 120. 
messis — mat 1 20. 
meta — mi erridjten 127. 
metella — math 121. 
metellus — mat 1 20. 
Metell-us. -a — mat 120 
Metilius — mat 120. 
metior- mi crridjtcn 127. 
meto — mat 11!). 
metor — mi crridjteu 121. 
metuB — ma 117. 
meus — ma (ijäron). 115. 
mica — mak 120. 
mico — mik jdjimmcrii 
128. 

migro — mi 127. 
iniles — mil 128. 
milium — mal 123. 
mille — mil 128. 
millua — man jdjmiicfeu 
122 . 

miluago — marga 123. 
miluua — marga 125. 
minam — min 119. 
Minatius — min 119. 
-mineo— man ragen 122. 
minerrimus — min 119. 
Minerva — man 118 
mingo — migh 128. 
miniscitur — man 113. 
minister — min 119. 
minium 217. 

Minius — min 119. 
minor (Goilip.) —min 1 19. 
miuor (rage) — man 122. 
Min-temac, -turuae — 
min 119. 


— 240 — 


mintrio — min 128. 
Minucius — min f 1 9. 
minuo — min 1 19. 
minurio — min 128. 
ininurritiones — min 1 28. 
mirmillo — mil 128. 
minist — Hllli 205. 
miscelliones — mik 
tuijdjen 123. 

miseeo— mikmijdjen 128. 
miser — mi anfämpfen 
122 . 

misericors — skard 1 33. 
mitis — mit 128 . 
mitto — math 191 
mobilis — mav 1 2(i. 
moderor — mad 1 17. 
modestus — mad 117. 
Modest-us, -inus — mad 
112 . 

modieus — mad 117. 
modimperator— ma 1 m 
modius, Modius — mad 
117. 

modo — mad 1 1 7. 
modulus — mad 117. 
modus — mad 1 Ul 
moenia — mu 129. 
mola — mal 193 
Molae— niagh jdjrocr fein 
JL2U 

moles— magh (djluer fein 
12U 

molestus — magh jdjrocr 
jein 12U 

mollis - — mal 123. 
molo — mal 123 
Molo — mal 123. 
momen, -tum — mav 
1211 

momentana — mav 190. 
momur — mu 130 
monedula — iniu 128 . 
moneo — man 1 18. 
moneta — man jdjmücfen 
122 . 

Moneta — man 113. 
monile — man jdjmiiden 
122 . 

inons — mu 1 29. 
monstro — man 1 1 s. 
monstrum — man 113 
Montan-us, -inus, -illa 
— mu 129. 

mora— smar fid) beben fen 

204. 


morbus — mar aufreiben 

m, 

mordeo — smard 203. 
moretum — mar 123. 
morio 217. 

mors — mar j'tetben 124. 
morum — moro 130. 
moros — mu 129. 
mos — man 1 1 7 
motacilla — mav 1211 . 
moveo — mav 12(1 
mox — magh 121. 
Mucius — muk jdjnAujeit 
130. 

mucro — rauk rillen 130. 
mucns — muk jdjnäiiäcn 
130. 

muger — mugh 130. 
mugil — muk jdjnüujen 

130. 

Mugillanus- muk brüllen 

130 

mugio— muk brüllen 1 30. 
Mugio— muk brüllen 130. 
mulceo — mark 125. 
Mulciber — mark 125 
(212). 

mulco — mark 125. 
mulgeo — marg 123. 
nralier — mal 123. 
mullus 217. 
niulsus' — malita 12fi. 
multa — mark 125. 
multus — managha 123. 
mulus 217. 

mundus — in and jdjmücfen 

122 . 

-mungo — muk jdjnSujen 

130. 

mnnia — mu 129. 
municeps — mu 129. 
munico — mu 129. 
munificus — mu 1 29. 
munio — mu 129. 
munis — mu 129. 
numus — mu 129. 
Murc-ia, -ida — murgli 
130. 

murcus, Murcus —murgli 

130. 

murex — smar flüjjifl jein 
204 

murrnur — marmar 123. 
murus — mu 129. 
mus , Muh — mu» 130. 
linisca, Musea— mus 130. 


Digitized by Google 


241 


muscerda — skav 184h). 
muscus — mas 127. 

- musso — mu 129. 
mustela, Mustela — mas 
127. 

mustus — inas 127. 
muticus — ma 119. 
mutilus — ma 119. 
mutio — mu 129. 
muto — mav 121L 
mutulus — mu 129. 
mutus — mu 129. 
mutuus — mav 120. 

N. 

Naevius — gan erlernten 
-19. 

naevus — gan erlernten 49. 
nam — na 80. 
nanciscor — nak 81. 
nare — sna 190. 
naris — snu 197. 
narro — gan erlennett 49. 
nascor — gan jenflen 49. 
Nasica — snu 197. 
Nasid-ius , -ienus — snu 
197. 

Naso — snu 197. 
nassa — snu 197. 
nassitema — snu 197. 
nasturtium — snu 197. 
nasus — snu 197. 
natinor - sna 190. 
natio — gan jeugcn 49. 
natis — nam beugen 82. 
nato — sna 190. 
natrix — sna 190. 
natura — gan jeugeu 4iL 
naucum — knu 43. 
naufragium — snu 197. 
nauscit — snu 197. 
naustibulum — snu 197. 
nauta — snu 197. 
navigo — snu 21L 
navis — snu 90. 

Naviu s — gan ertcnnen49. 
navus — gan erlernten 49. 
ne, -ne, ne- (Wbü.ßouj.) 
— na 79. 

ne, nae (traun) — na M. 
nebula — nabli 81. 
necesse — kad 30. 
necne — na 19. 
neco — nak 80. 
necto — nagh biubcu 81. 
nedum — na 19. 


nefandus — bha 105. 
nefas — bha 105. 
nefrens — bliram 111. 
nefrones — nabhra 82. 
nefrundines— nabhra 82. 
neglegens — lag fantmeln 
134. 

nego — agh jprcdjen 5. 
negotium — av fid) pflegen 
19. 

negumate — agh jprcdjett 

5. 

nemo — ghaina 50. 
nempe — ka 27. 
nemus — nam ^utljeilen 

82 . 

neo — sna jpintten 197. 
nepa 217>. 
nepeta 217. 

nepos, Nepos — nap 8L 
Nepot-inus, -iauus — nap 
81. 

Neptunus — nabh unt= 
piiflen 82 . 
ncqualia — nak 80. 
nequain — aika 25. 
neque , nec — ka 27. 
Ner-o, -ius, -ia, -io, 
-ienes — nara 82. 
Nerva — snar 197. 
nervus — snar 197. 
nesi — sa (fßrou.) 105. 
neve , neu — val 153. 
ni — na 79. 
nico — nik 83. 
nidor — gnith 54. 
nidus — nas 83. 

Nigell-us, -io — nak 

80 . 

niger, Niger — nak 80. 
Nigidius, Nigrinus— nak 
80. 

nihil(um) — ghil 59. 
nimbus — nabh umlpillen 

82 . 

nimirum — smi 2 0 5. 
nimius — ma 110. 
ningere — snigh 197. 
niugues — snigh 197. 
ningulus — aina 25. 
nisi — na 19. 
nisus 217. 
nitedula — nat 81. 
niteo — knit 187. 
nltov — nat 81 . 
nix — snigh 197. 


Vanicek, etym. Wörter!). der lutein. Sprache. 


Nobilior — gan erlennett 

49. 

nobilis — gan ei len nett 

49. 

noceo — nak 80. 
Nodotus — gadh faffeu 

48. 

nodus — gadh 47. 

Nola — na 80. 
nolo — val 153. 
nomen — gan erlernten 

49. 

nomenclatou — kar rufen 

33. 

Nomentum — gan er= 
fenueit 49. . 

Nominatus — gan er- 
lernten 49. 

non — aina 25, na 79. 
Nonae — navan 83. 
noneolae 217. 

Nonius — navan 83. 
nonna — nana 81. 
nonuncium — aina 25. 
nonussis — ak fcfyctt 2. 

Norb-a, -anus — var 
154, 213. 
norma — gan 50. 
nos — na 79. 
nosco — gan erlerntet 49. 
nota — gan 50. 
notio — gan erlernten 49. 
novacula — na 80. 
Nov-ana, -anus, -aria 
— na 80. 

Nova-tus, -tilla — na So. 
novem — navan 82. 
noverca — na StL 
Novius — na 8iL 
novus — na 80. 
nox — nak 80'. 
nubes — nabli 81. 
nubo — nabh 81. 

Nucula — knu 43. 
nudius — na 80. 
nudus — nag 81. 
nugae — knu 43. - 
null us — aina 25, na 79. 
nurn — nu 80. 

Numa — nam 311 teilen 82. 
uumella 218. 
numen — nu 83. 
Nnmerius — nam 
tljcilen 82. 

numerus — nam 3ns 
tljeilcu 82. 

10 


Digitized by Google 


242 


Xumicius — nam 
tljeilen 82. 

Numitor, -ins— nam ju: 
tljeilen 82. 

numus — nam jntfjeilen 
82. 

nunc — nu 80. 
nuncupo — gan ML 
nundinus — div 73. 
nunquam — ka 26, na 70. 
nuntras — na 80. 

-nuo — nu 88. 
nuper — nu 80. 
nurus — su jeugcn 170. 
nuto — nu 88. 
nutrio — snu 107. 
nux — knu 48. 

4L 

ob — ap 0. 
obba 218. 

obescet — as jein 20. 
obex — i 22. 
obfendix — bhandh 106. 
obi^itat — ag 4. 
obliquus — lak 142. 
obliviscor — pliva 05. 
oblucuviasse — luk 140. 
obmanens — man 110. 
obuecfere — nagh binben 
81. 

obsalntare — sarva 176. 
obscoenus — kun 42. 
obscurus — aku 180. 
obsequiae — sak 166. 
obses — sad 172. 
obsolesco — al 16. 
obstetrix — sta 180. 
obstino — sta 190. 
obtreetat — targh 65. 
obturo — tär bohren 64. 
obvaricator — kar frumnt 
jein 37. 

occa — ak jdjarf jein 2. 
occiput — kap 82. 
occisitantur — skid 170. 
occulo — kal Ijeljlen 88. 
occupo — kap 81. 
Ocell-a, -ina— ak jeljeit 2. 
ocior— ak jdjnell jein 2. 
ocrea — ak jpijj jein 2. 
Ocrieolum — ak jpifc jein 
2 . 

Octav-ius, -ianus— aktan 

8 . 

octo — aktan 8. 


October — aktan 8. , 
oculus — ak feljen 8. 
odefacit — ad 7. 
odi — vadli ftoften 152. 
odor — ad 7. 
ofella, Ofella 218. 
offa 218. 

offerumenta — bhar 107. 
ofFex — dha 76. 
officiperda — ap fniipfen 

9. 

officium — ap f niipfen 0. 
Ogulnius — aug 1 50. 
Olcinium — sar 175. 
oleo — ad 7. 
olim — ana 7. 

Olipor — pu zeugen 08. 
olla — ukh 24. • 

Ollius — ukh 24. 
olor — varala 156. 
olus — ghar grün jein 67. 
omasum 218. 
oinen — av an jnterfcn 19. 
omentum — av anjicljen 
19. 

omnis — am 11. 
onus — an 7. 
opacus — ap (Ißräp.) 9. 
opera — ap fnüpjen 0. 
operio — par 80. 
opes — ap fnüpfcit 0. 
opifex — ap fnüpfcn 0. 
Opigena — ap Iitüpfen 0. 
opilio — pa weihen 84. 

Opilius — pa weihen 84. 
Opimius — pi 96. 
opimus — pi 96. 
opinu.s — ap Inüpfcit 9. 
opiparus — ap fitüpfen 0. 
üpiter — div 74. 
opitulor — ap fitiipfen 0. 
oportet — par fe^en 90. 
opperior— par fejjcit 90. 
oppidum — pad 88. 
opportunus — par je^en 
00 . 

opprobrium — bhar 107. 
Ops — ap Inüpfen 9. 
optimus — ap 8j 210. 
opto — ap 8, 
optutu — tu fdjaiten 67. 
oimlentus— ap fnüpfen 9. 
opulus 218. 
opus — ap fnüpfen 9. 
ora — as atljmen 20. 
Orata — vas 161. 


Orbilius — arbha 16. 
orbis — karp 87. 
orbita — karp 37. 
Orbius — arbha 16. 
orbo — arbha 15. 
Orbona — arbha 16. 
orca, Orca — ark 18. 
Orcus — ark 13. 
ordior — ardh 136. 
ordo — ardh 186. 
oreae — as atljmen 20. 
Orfius — arbha 16. 
orior — ar 12. 
orno — var 155. 
ornus — ar 13. 
oro — as 19. 

Ortona — ar 18. 
us (Änodjen) — as werjeit 
20 . 

ös (ÜDhmb) — as 19. 
oscen — as atljmen 20. 
oscillum — as 19. 
oscillo — as atljmen 20 . 
oscito — as atljmen 2o. 
üsculana (pugna) — vas 
161. 

osculum — as 19. 
osmen — var 155 (213). 
Ostia — as atljmen 2o. 
ostium — as atljmen 2o. 
Ostra, Ostrani — ap 9. 
otium — av jidj pflegen 
10 . 

Ovinius — av 18. 
ovis — av 18. 
ovo — u 24. 
ovum 147. 

P. 

pabulum — pa 88. 
pacionem — pak binben 
85. ■ 

paciscor — pak binhen 86. 
Pac-onius, -uvius — pak 
binbcn 85. 
padi 218. 
paedor — pu 99. 
paeminosa 218. 
paene — pava 95. 
paeniteo— pu fitfjnen 98. 
Paestum— pa näljrcn 84. 
paetus, Paetus 218. 
paga — pag fügen 86. 
pagina — pag fügen 85. 
pagus — pag fügen 85. 
pala — pag fügen 85. 


Digitized by Google 


243 


palacra 218. 

palarn — pal jlad) jein 

94 

Palatium — pa nähten 

84. 

palatum 218. 
palea — spul 201. 
palear — pal jdpüingen 94 
Pales — pa toeibeu 84 
palla — span 198. 
palleo — palva 95. 
pallium — span 198. 
pal-ma, -mus — pal flacl) 
jein 94 

paimes — pal find) jein 

94. 

palor — spal 201. 
palpebra — palp 94 
palpo — palp 94 
Paluda 218. 
paludamentum 218. 
palnmbes — kvadamba 
45. 

Palnmbinnm — kvadam- 
ba 4a . 

pälus — pag jcjtigen 85. 
pälus — palva 95. 
pampiuus — pamp 88. 
panaricimn 218. 

Panda — spand 198. 
pando — spand 198. 
pandus — spand 200. 
pango — pak binbcn 85. 
panicum — pa 85. 
panis — pa 83. 

Pannicnlus — span 198. 
pannus — span 198. 
pansa, Pansa — spand 

198. 

panus — span 198. 
pantex 218. 
papa — pa 89. 
papaver — pu geugeit 98. 
Papesius — pa näljren 84. 
papilio — pal flattern 94. 
Papin-ius , -ianus — pa 
nähren 84. 

Pap-isius, -irius — pa 
nähren 84. 

Papius — pa nähren 84. 
pappo -- pa 83. 
papula — pap 88. 

Papus — pa nähren 84. 
par — par 91. 

Parca — park 92. 
parcus — spar 20 1. 


parentes — par 89. 
pareo — par fdjaffen M. 
pari (‘s — par 91. 
pario — par 89. 
paro (bringe jn SBege) 
— par 89. 

paro (jd)äbc gteicfj) — par 

91. 

parra, Parra — s parva 
202 . 

pars — par 89. 
particeps — par 89. 
parum — spar 201. 
parus — sparva 202. 
parvns — spar 201. 
pasco — pa 83. 
passales — spad 198. 
passer, Passer 218. 
passernix 218. 
passim — spad 198. 
passus — spad 198. 
pastinaca — pas 95. 
pastinum — - pas 95. 
Patell-a, -ana — pat 
ansbreiten 81. 
pateo — pat auSbreiten 
87. 

pater — pa 83. 
patera — pat auSbreiten 
87. 

Paterculus — pa 83. 
patibulum — pat anS= 
breiten 81. 

patior — pat jdjlagen 81. 
patro — pat ttjcilfjajt 
werben 87j 211. 
patrocinium — pa 83. 
patronus — pa 83. 

Patnlcius — pat auäbreb 
ten 87. 

paucus — pava 95. 
paullus, Paullus — pava 
95. 

paulns , Paulus — pava 
95. 

pauper — pava 95. 
pausea 218. 

paveo — pu jdjlagen 97, 
212 . 

pavio — pu jdjlagen 91. 
pavo 218. 

pax — pak binbcn 85. 

• -pe — ka 21. 
pecco — pik 99. 
pecto — pak fftmnten 86. 
pectus — pak fügen 81L 


peculium— pak binben85. 
pecunia — pak binbeit 85. 
pecus , pecu — pak binbeit 

85. 

peda — pad 88. 
pedamen — pad 88. 
pedatus — pad 88. 
pedes — patl 88. 
pedica — pad 88. 
pediculus — pad 88. 
-pedio — pad 88. 
pedis — pad 88. 
pedisequus — sak 166. 
Ped-ius , -o — patl 88. 
pedo — pard 92. 
Peducaeus — pad 88. 
pedule — pad 88. 
pedum, Pedum— pad 88. 
pejero — ju 132. 
pejor — pik 99. 
pellax — pal jdjüttcln 94. 
pellex — vlak 156. 
pellis — spal «blieben 
202 (213). 

pello — pal jdjütteln 94. 

Pellonia — pal jdpittcln 

• 94. 

pelluviae — lu 146. 
pelvis — par füllen 84 
Penates — pa l)ütcn 84. 
pendeo — spand 200. 
pendigo — spand 1 98. 
pendo — spand 200. 
penes — pa bitten 84 
penetro — pa t)ütcn 81 . 
penis — pas 96. 
penna — pat fidj bewegen 
87. 

penso — spand 200. 
pernrna — span 198. 
penus — pa nöl)ren 84 

per , per par 94 

peregrinus — par 94 
perend ie — par 94 
perennis — abhi 10. 
perfacul — dha tf)nn 77. 
Perfica — dha tl)un TL 
perfidus — bhandh 106. 
pergo — arg 14 
pergula — arg 14 
periculum — par fejjen 90. 
-perior — par jc^en 9ü. 
peritus — par fe^en M. 
per j ums — par 94 
perna — parsna 93. 
pernicies — nak 80. 

16 * 




Digitized by Google 


pernio — parsna 03. 
pernix — parsna 03. 
pero 218. 

perpendiculum — spand 
200 . 

perperam — par OL 
perpes — pa SIL 
jierpetuus — pat SIL 
perplovere — plu 102. 
persona — svan 2üfi (2 1 3). 
pertica — par jejjett 90. 
pertinax — ta 111. 
Pertunda — stud 195. 
pervi-cus, -eax — pp be* 
tuältigen 33, 
pervinca — vik 148. 
pes — pad SIL 
-pesco — par 92, 
pesestas — pad 88. 
pessuni — pad SS, 
pesti*s — pad SS, 

Pet-a , -ilius — pat SIL 
petigo 218. 
petiuum 218. 
petilus 218. 
petimen 218. 
peto — pat SlL 
petorritum 218. 
petra — katvar 29, 
petreia — katvar 29. 
Petrejus — katvar 29. 
Petr-o, -onius — katvar 
29. 

Petrosidius — katvar 29, 
Petrullus — katvar 29, 
petulans — pat SIL 
petulcus — pat SIL 
pica — spak 199. 

Pictor — pik ftedjen 9ß, 
Picumnus — spak 199. 
picus , Picus — spak 199. 
piger — pik böfe jein OIL 
piget — pik böje jein OIL 
pigmentum — pik ftedjen 
9(L 

pignus — pag feftigen SIL 
pila — pal jdpuingen 91. 
pilanus — pis 03. 
pilentum— pal fdjtuingett 

OL 

pileus — spal abjieljen 

202 . 

pilo — spal ab^ietjen 202. 
pilum — pis 93. 
Pilumuus — pis 95, 
pilus — spalva 203. 


- 244 - 

pingo — pik ftedjen OiL 
pinguis— pag feftigen SIL 
pinso — pis 93, 
pinus — pi OIL 
piper 218. 
pipo — pip OIL 
pirum 218, 
piscis — sku ISO. 

Piso — pis 39. 
pistilluin — pis 93, 
Pistorium — pis 95, 
pistrina — pis 95. 
pisum — pis 93, 
pituita — spu 2Q4. 
pius — pu reinigen 91. 
pix — pi OIL 
placenta — plak 101. 
Placentia — plak 92, 
placeo — plak 92, 
placo — plak 92, 
Plaetorius — pri 102. 
l)läga — plak 102. 
plaga — plak 92, 
plagium — plak 92. 
Plagulejus — plak 102. 
planca — plak 101. 
Planc-us, -ins, -ina — 
plak 101. 

plango — plak 102. 
planta ( 5 uf 3 jol)le) — plak 
101. 

planta" Oßflanae) plak 
101.' 

plantago — plak 102. 
planus — plak 101 . 
platalia — plat 101. 
platessa — plat loi. 
plaudo 218. 
plaustrum — plu 102. 

PI aut i us — plat 101. 
plautus , Plautus — plat 
101. 

plebes — par füllen 90. 
plecto (fledjte) — plak 92, 
plecto ( ftrafc) — plak 

102, 212, 

-plementum - - par füllen 
00. 

plentur — par füllen 90, 
plenus — par füllen 90, 
-pleo — par füllen 90. 
plerus — par füllen 90, 
Plestina — par füllen 90, 
-plex: simplex u. j. tu. 

— plak 02. 
plico — plak 92. 


Plinius — par füllen 00 
Plistia — par füllen 90. 
ploro — plu 102. 
ploxemum 218. 
pluit — plu 102. 
pluma — pnu 90 
pluinbum — inluva 130, 
plus — par füllen 90. 
-plus: simplus il f. tu. — 
par füllen 9L 
pluteus 218. 

Pluviae — plu 102. 
poculuin— pa trinfen SL 
podox — pard 92. 
poena — pu füljnen OL 
polenta —pal jdptttelnOL 
polio — li 144. 

Polla — pava 93, 
pollen — spal 201 . 
polleo 218. 

pollex, Pollex — lik 1 38. 
polliceor — lik 1 38. 
pollingo — dhigli IS, 
pollubrum — lu 1KL 
polluceo — lik 138. 
pomoerium — mu 129. 

Pomona — pu jcugen 9s, 
Pomp-ejus, -ilius, -onius. 

-tinus — pankan SIL 
pomum — pu jeugen 98, 
pondus — spand 200. 
pone — pa^ 00. 
pono — san 173. 
pons — pat ficf) bctuegeit 
87. 

Pont-ia, -icus — pat fid) 
betuegen 87. 

pontifex — pat fid) bc= 
tuegett 87. 

Pontius— pat fid) betuegen 
87. 

ponto — pat fid) betuegen 
87 . _ 

Pop-ilius, -illius — pale 
tod^en 83. 

X>opina — pak lochen 83. 
poples— pal fid) fdpuingen 

04. 

Poplicola— par füllen OL 
Populonia — spal ob 
jicl)en 202 . 

populor — spal abjieljen 

. 202 , 

populus — par füllen 90. 
pöpulus — pal fid) 
jdjtuingen ol 


Digltized by Google 


porca — parsa 03 
porcellio ‘2 IS. 
porcet — ark 1 3. 
Porcius — purka 22. 
porous — parka 22. 
porricio — rik barveidjen 

138. 

Porrima — pra 101 . 
porro — pra 101 . 
jior-t — prati loi . 
porta — par ttJL 
porticus — par 91. 
portio — par 82. 

, porto — par SIL 
portulaca — par HL 
Portunua — par 91. 
portua — par 01 

pos-, po paa ÜlL 

posca, Poaca— pa trinfcn 
8L 

posco — parak 23. 
Posilla - pu jeugeti 28» 
positio — san 173. 
possum — pat tijciUjaft 
werben 81» 
post — pas Sü. 
posterua — pas 21L 
posticuB — pas ÜlL 
postilena — pas ÜlL 
postis — san 1 73. 
postridie — div 13. 
postularia — parsk HL 
postulo — parak 23. 
Postmn-iua, -iUa — pas 
9fi. 

Postvorta — vart 1 os, 
-pote — pat tbeiUjnft 
werben 8L 

Potina — pa trinfen 81. 
potio — pa trinfen 81» 
potis — pat tfjeilfjoft 
werben SI» 

Potitus — pat tl)cill)aft 
werben 81» 

Potua — pa trinfen 81» 
potus — pa trinfen 81. 
prae — pra 100. 
praebeo — kap 32. 
praeccps — kap 32. 
praecia — vak 118 , 
praecipuus — kap 31 . 
praeco — vak 148. 
Praeconinus — vak 148. 
praecordia — skard 185. 
praecox — pak folgen 85. 
praeda - gadli 11. 


— 245 


praedium — gadh U» 
praedopiont — ap 8. 
pracfenculum — bhar 
107. 

praefica — bha 106. 
praefumium — ghar 51L 
praegnan» — gan , trugen 
49, 211. 

prae-metium , -raeseum 
— mat 1 1 ‘.i 

praemium — jam 131. 
Praeneste— panieren 84. 
praenum ‘ 21 s. 
praepes— pat fidj bewegen 

81 . 

praeputiunl — pu jeugen 

98 

praea (Silrge)— vadh 102 
praes (jur ;panb) — pra 

l oo. 

praesertim — sar 175. 
praeses — sad 172. 
pracsignis — sag 171. 
praestes — sta 190. 
praestigiae — »tag beefen 
102. 

praestino — sta 19Q. 
prae»to sum — pni 1 00. 
praestolor — stal 10*2. 
praeaul — sad 17-2. 
praeter — pra lOQ. 
praetor — i 22. 
praevaricor— kar trumm 
fein 3£» 

prandium — pra 100. 
pratum — prat 101 . 
pravus- kar frumnt jein 
ÜlL 

preciae 218, 

Precius — parsk 03. 
prehendo,prendo~ gmlh 
42 . 

prelum — pjad loo. 
preino — pjad loo. 
presso — pjad 100. 
pretimn — par fejjen ÜÜ. 
prex — parsk 93. 
pri — pra 100. 
pridem - pra 100. 
pridie — div 73, pra 1 00. 
primicerius — kara 37. 
primipara — par 80. 
primus — pra loo. 
prineeps — pra 100. 
prior — pra 1 00. 
Priscianus — pra 100. 


priscus ~ pra 1 00. 
pristices 218 . 
pristinus — pra 1 0 0 . 
pristis 218. 
priveras — pra loo. 
Privemum — pra loo. 
privieloes — pra loo. 
privignns — pra loo. 
privilegium — lagh 1 43 
privus — pra loo 
probrum — bhar 107. 
probus — bhu 111. 
procalare— kar rufen 33. 
procapis — kap 32. 
procax — parsk 03. 
procella — kal erjdptttcrit 
38. 

procerc» kar vagen 31L 
procerus — kar i cf) n ff c 1 1 
34. 

procestria — skad 170. 
Proc-ilius, -illa — parsk 

03 

procitant — parsk 23. 
procubitores — ki liegen 
4L 

procul — kal treiben 38. 
Procul-us, -ejus — parsk 
23 . 

procus — parsk 23. . 
prod , pro — pra 101 
prodigium agh jpvcdjett 

5 . 

prodigus — ag 4. 
proditor — da geben 70 
proelium 218. 
profanus — bha 104. 
profecto — dha II 
proficiscor — dlia liL 
profundus — bhu 111 
progenies — gan 48. 
proin — St. i 2L 
prolato — tal in;. 
proles — al ifi. 
proletarius — al 10. 
prolixus — lag 143. 
proludium — krid 13. 
promellere — mal be- 
wegen 123. 

promenervat — man 118. 
proininare — mi geljcn 
127» 

promiseuus — mik mijtfjcn 

128. 

promo — jam 1 31 . 
promptus — jam 131. 


s 


Digilized by Google 


promulcuin — null bc= 
wegen 125. 

promulgo — managha 
123, 

] promulsis — malita 120. 
promunturium — man 
ragen 122. 
pronus — pra 101. 
propago — pag fügen Sü. 
propalo — pal find) fein 
HL 

prope — pra 101 
propediem — div LL 
properus — par wo, 
propes 218. 

propetro — pat tljeilfjnft 
werben 81. 

propinquuM — pra 101. 
propitiuH — pra 101. 
propriu« — pra 1111. 
propter — pra 101. 
prorito — ir 2iL 
prorsu-m, -s — vart 1 08. 
prosaicus — vart 1 5 k. 
prosapia — aa fäen 100. 
prosatrix — sa fäen IliiL 
proseda — sad 172. 
prosedamum 21 h. 
Proserpina — sarp 170. 
prositus — san 173. 
prosperus — span 1 08. 
prostibulum — sta 180. 
prosnmia 218. 
protervua — tar übet' 
fdjrciten (U. 
protinuH — ta 01. 
providentia — vid 103. 
provincia — na 8Ü. 
prudens — vid 103. 
Prudentius — vid 103. 
prugnum — pra 1 00. 
pruna (fiofjle) — pur« !)0. 
pruna (fjrü^reif) — pra 
111L 

prurio — pur« OIL 
-pse , -pte — pat tfyeilfjajt 
werben 8L 

pubes — pu sengen 08. 
Publicius — par füllen HL 
Publicola — par füllen 01. 
publicus par füllen Üii. 
Publilina — par füllen HL 
Publipor— p n sengen 08. 
Fublius — par fitUen HL 
pudet — pu fdflagen 07. 
puella — pu sengen 08. 


- 246 — 

puer, -a— pu sengen 08. 
pugil »*■ png H1L 
pugio — png 00. 
pugna — pug U1L 
pugnus — jiug HH. 
puilia 218 . 
pulcer — park 02. 
pul-egium, -eium — spur 
201 . 

pulex — spur 2ol. 
pullus (bunt el) - pal va 05. 
püllu.H (=punilus) — pu 
reinigen HL 

pullus (3ungeäS) — pu 
sengen 08. 

pulmentum — palpa Hä, 
pulmo — pnu 0H. 
pulpa — palpa ü£L 
pulpitum 21s. 
pulpo — parp HL 
pnlpus 218. 

pida — pal fd)üttelll HL 
pulso — pal fcbütteln HL 
I’ulto — pal fd)ütteln HL 
pulvillus, Pulvillus — 
spalva 2Q.'l. 

pulvinus — spalva 203. 
pulvis — spul 201. 
pumex — spu 201 . 
purailus — pu seugen Hü 
pumula 218. 
punctatoriolas pug 00. 
pungo — pug 00. 
punio — pu jüf)nett 08. 
pupa — pu seugen 08. 
pupilla — pu seugen Hü 
pupillo 21 8. 

Pnpius — pu sengen 08. 
puppis 218. 
pupus — pu sengen HS. 
purgo — pu reinigen HL 
puritne — pu reinigen HI, 
])urus — pu reinigen HL 
pus — pu faulen HS. 
pusillus — pu seugen HÜ 
pusio, Punio— pu sengen 
HS, 

pustula — spus 203. 
pusula — spus 203. 
pusus — pu seugen 08. 
Puta — pu reinigen HL 
Puteoli — pureinigen HL 
puter — pu 2H. 
putous — pu reinigen HL 
puto — pu reinigen 07. 
putor — pu HH, 


putus — pu reinigen HL 
puviro — pu jd)lagen 

HL 

<!• 

Quadrat-us, -illa— -kat- 
var 2H. 

quadriduum — div LL 
quadriga — katvar 20, 
ju 1 32. 

quadrimus — ghima 50. 
quadruplatores — katvar 
2H 

quadrurbem — var 131. 
quadrus — katvar 2Ü 
quaero — kisli LL 
quaeso — kish LL 
quaestor — kish LL 
quaestuH — kish LL 
qualis — ka 21L 
qualum — kasa L1L 
quam — ka 20. 
quando — ka 21. 
quantus — ka 21L 
quare — ka 26. 
quasillaria — kasa IQ. 
quassatipennae — skjut 

ISO. 

uuasso — slyut 180. 
quatio — skjut 188 . 
quatuor — katvar 28. 
quaxare — coax 12 . 

-que — ka 2L 

queo — pi »ermögeu 8L 

quercerus— kar fdjwanlen 

33. 

quercus — kar Ijart fein 

35. 

queror — kvas L1L 
querquedula — karaka 
HL 

querquerus— kar jdjwnn 
feil 21L 
gut — ka 2fi. 
qm-datn, -dem — ka 21L 
quies — ki liegen 40 . 
quietalis — ki liegen 4iL 
Quinctilianns — paukan 
80 

Quinetilis — paukan SH 
Quinctio — pankan 8H 
Quinct-ius, -ilius — pan- 
kan SH 

quincunx — aina 25. 
quinque — pankan SH 
quinquessis— ak feljctl 2. 


Digitized by Google 


247 


Quintipor — pu jeugen 22. 
quippe — ka 27. 
quinto — kvas HL 
quin — ki ‘ißj 27. 
quisquiliae — skar 188. 
quorsum — vart lös. 
quot — ka 2t). 
quotidie — div 74. 
quum — ka 2fL 

R. 

Rabirius— arbh faffen lö. 
rabo — arbh faffen Lö. 
racemus — raka 134. 
radius — vradh l öo. 
radix — vradh 159. 
rado — rad 135. 
radula — rad 185. 
raja 21S. 

rallum — rad 135. 
ramenta — rad 1 35. 
ramex 218. 

Ramnes — rap 133. 
ramula — vradh 159. 
ramus — vradh 159. 
rana — ran 138. 
rancor 218 . 
rapio — rap 133. 
rapuni — rapa 137. 
rarus — rag flaffen 134. 
rasorns — rad 135. 
rasta 218. 
rastellas — rad 135. 
rastrum — rad 135. 
ratio — ra Beregnen 133. 
ratis — ra 13. 

Ratumena porta — ra 13. 
ratus — ra beredjnen 133. 
rauca 219. 

Rauculus — ru 189. 
raucus — ru 139. 
laudus — rudh rott) fein 
241. 

Ravilla — ru 139. 
ravis — ru 139. 
ravus — ghar altern 5L 
reapse — pat ttjeilpaft 
werben 81. 
lteate — sru 205. 
reburrus — barsa 103. 
ri'ci'ns — kan anfangen 
210. 

reciprocus — pra 101. 
rechnatoria — kli lä. 
recordor — skard 185. 
recupero — par 89. 


red-, re, re (^rnp.) 141. 
Rediculus — i 22. 
redimiculat — jaiu 131. 
redimio — jaiu 131. 
reduvia — av aitjicfjeu 12. 
refertns — bhark 109. 
refriva — bhar 107. 
refrontat — bliru 115. 
refuto — ghu 52, 
Reg-inus , -illus, -illanus 
— arg LL 
regio — arg 11. 
reglesco — ghar üiL 
rego — arg 11. 
regula — arg 14. 
Regulus — arg 14. 
religio — lag jammelii 

134 

reliquus — lik 139. 
reloquor — lak tönen 1 33. 
remedium — mail 1 18. 
remeligines — mal be= 
wegen 125. 

reminiscor — man 118. 
remora — smar fid) be= 
benfen 204. 

remorbescat — mar 124. 
Remores — smar 205. 
remuleare — mal bewegen 
125. 

remulcum — mal bewegen 
125. 

remus — ar 12. 
renancitur — nak 81 . 
reno 219. 

renovativum — na 8£L 
reor — ra beregnen 133. 
repens — varp 159. 
reperio — par fegen Ho. 
replum 219. 
repo — sarp 17C.. 
repotia — pa trinfen 84. 
repudium — pu jcf)lagcn 
HL 

res — ra überlegen 133. 
reseda — sad 173. 
reses — and 172. 
resex— sak jefpteiben 108. 
restauro — stu 190. 
restis — krath 43. 
retae 219. 

rete — svar reifen 207. 
retricibus 219. 
retrimentum— tar reiben 
HL 

retro — red- 142. 


returo — tar bof)rcn fiL 
reus — ra überlegen 133. 
rex — arg LL 
rheda 212. 

rica — rik jid) crflredeit 

138. 

ricinus 219. 
rideo — krid 4L 
ridico 219. 
rigeo — arg 1L 
rigo — vragli 1114. 
rima — rag Haffen 134. 
ringor — rag Haffen 135. 
ripa — ri 131 (212). 
ritus — ra 13. 
rivus — ri 137. 
rixa — rag Haffen 133. 
robigo , Robigo — rudh 
rott) fein m_ 

Robigus — rudh rott) feilt 
14L 

robus — arbh faffen 15. 
rodo — rad 135. 
rodus — rudh roll) fein 
141 

rogo — parsk 93. 
rogus — arg LL 
Roma — sru 203. 
Romulus — sru 203. 
ros — vars 139. 
rosa — vradh 1 59. 
rostrum — rad 1 33. 
rota — ra 13. 
rotundus — ra 13. 
ruber— rudh rot^ fein 141. 
rubia — rudh rott) fein 
LLL 

rubriea — rudh rot!) jein 
11L 

rubus — rudh rotf) fein 
14L 

ructo — rüg rülpjen 140. 
rudens — nidli piltbcrit 
14L 

rudis— rudh wadjfen 141 . 
tudo — rud 141. 
ruduB (rotbeö Stücf) — 
rudh rott) fein 1 11. 
rudus (Scfjutt'i — kiu 
Ijäufeit 21 0 . 

Ruf-inus, -io — rudh rott| 
feilt 141. 
rufius 219. 

rufiis, Rufus — rudh rot!) 
fein 14L 

ruga, Ruga — varg 155. 


Digitized by Google 


248 


rugio mg brüllen 1 10. 
nana — sru 205. 
runia — mi 205. 
rumenium — rnj> IHR. 
nimex 210. 

Kumia — sru 20p. 
rumino — mg ftd) bredjen 
140. 

Rumin-us, -a~ sm 205. 
rumo — mg fid) bredjen 

140. 

ltumo — sm 205. 
rumor — ra 130. 
mmpo — mp 130. 
rumpus 210. 
runa — sm 205. 
mncina , Runcina — r«k 
graben 140. 

mnco — mk graben 140. 
mo — sm 205. 
mpes — mp 130. 
Rupilius — mp 136. 
mrsum — vart 158. 
ms — karsh 38. 
mscum 219. 
mspor 219. 

russu8 — rudh rottj fein 

141. 

rutabuluin — sm 205. 
liutilius — mdh rottj fein 
141. 

mtilus — mdh rottj fein 
141. 

rutuba 219. 
mtmm — sm 205. 

S. 

sabaja 219. 
sabatenum 219. 

Sabelli — sav 178. 
Sabinus — 8av 178. 
sabulum 219. 
saburra 219. 
sacal 219. 
saccus — sag 171. 
sacer — sak ctjren 167. 
sacerdos , Sacerdos — 
sak etjren 167. 
sacrima — sak etjren 1 67. 
sacrium 219. 
saeculum — sa jäeu 166. 
saepe — sak brftngenllQ. 
saepio— sak magren 170. 
saeta — sbhid 204. 
saevus — sav ja 178. 
sagda 219. 


sagina sag fättigen 171. 
sugio — sag 171. 
sagitta — sag 171. 
sagmen — svak 200. 
sagtun — sag 171. 
sagns — sag 171. 

8al — sar ftrömen 176. 
Salacia — sar 175. 
salapitta 219. 
salar — sar ftrömen 176. 
salax — sar 175. 
salebra — sar 175. 

Salii — sar 175. 
Salinator — sar ftrömen 
176. 

salio — sar 175. 
salisatores — sar 175. 
saliva — sjal 178. 
salix — sar 175. 
salmacidus — sar ftrömen 
176. 

salmo 219. 
salpitta 219. 
salpuga 219. 
saltem — sarva 177. 
salto — sar 175. 
saltus — sar 175. 
salubris — sarva 177. 
salum — sar 175. 
salus — sarva 176. 
salvia — sarva 176. 
salvus — sarva 176. 
sambucus 219. 
samera 219. 

Samn-ites, -ium — sav 
178. 

samolus 219. 
sampsa 219. 
sancio — sak etjren 167. 
sanctus , Sanctus — sak 
etjren 167. 

Sancus — sak etjren 167. 
sandala 219. 
sandapila 219. 
sandaraca 219. 
sandaresus 219. 
sanguis — sak ftiefjcn 167. 
sanies — asar 20. 
sanna — saina 174. 
Sanqualis — sak etjren 
167. 

santerna 219. 
sanus — sa Ijeit fein 166. 
sapa — sap 168. 
saperda — sap 168. 
sapi-o , -ens — sap 168. 


sapinus — sap 168. 
sapo — sap 168. 
sarabara 219. 
sarcina — sar 176. 
sarcio — sar tjeiten 176. 
sarculum — sar fdjarren 

177. 

sarda 219. 

sardare — svar tönen 206. 
Sardinia 219. 
sario — sar fdjarren 177. 
sarmen — skarp 184. 
sarracum 219. 
sartago — aar 176. 
sarte — sar fjeiten 176. 
satellcs — sa 174. 
satio (6äen) — sa fäen 165. 
satio (fättige) — sa fatt 
164. 

satis — sa fatt 164. 
satur — sa fatt 164. 
satura — sa fatt 164. 
satureja — sa fatt 164. 
Satum-us, -ia, -inus — sa 
fäen 166. 
saucius 219. 

Sauracte — svar tcndjtcn 
207. 

saurix 220. 
savillum 219.- 
saxuin — sak 169. 
scaber — skap fdjaben 
182. 

scabies — skap fdjaben 

182 . ' 

scabo— skap fdjaben 182 . 
Scaev-a, -ola — skuvja 

178. 

scaevus — skavja 178.1 
scala — skand ftdj bewegen 
181. 

scalpo — skarp 183. 
scamnum — skap ftitfjcit 

182 . 

scando — skand fid) be= 
wegen 181. 

scandula — skan 169. 
scandulaca — skand fidj 
bewegen 181. 

Scaptia — skap ftnfcen 

182 . 

Scapula — skap fftüfecn 
182 . 

scäpulae — skap ftü^en 

182 . 

scapus — skap ftiifcen 182. 


Digltized by Google 


scarpo — skarp 184. 
scatebra — * skat 1 80 . 
soatno — skat 1 fto. 
scaurus — skar 18*2. 
Scaurus — skar 188. 
scelus — skal 185. 
scindo — skid 109. 
scintilla — skit 180. 
scio — ski 1(U). 
scipio, Scipio — skap 
ftüfceu 182. 
scirpus — skarp 184. 
sciscitor — ski 1 69. 
scisco — ski KU). 
scitor — ski 169.] 
seitus — ski 109. 
scloppus — skarp 183. 
scobis — skap jcfyaben 
182. 

scopa— skap fdjaben 182. 
scopio— skap ftü£eu 182. 
scordalus 219. 
scordastus 219. 
scortes — skar 1 82. 
scortum — skar 182. 
scraptae — skar 181. b) 
scrautum — skar 183. 
scrca — skar 184. b) 
scriblita 219. 
seribo — skrabh 188. 

Seribonius — skrabh 18 8 . 
serinium — skar 184. b) 
scripuliun — skarp 183. 
scrobis fficitftanb)— skap 
fcfyabeu 182. 

scrobis (®rube) — skrabh 

188. 

scrofa — skrabh 188. 
scrofulae — skrabh 188. 
scrotum — skar 183. 
»crupulum — skarp 183. 
scrupus — skarp 183. 
scruta — skar 183. 
serutillus — skar 183. 
sculna — sak 1G6. 
sculpo — skar}) 183. 
scurra — skar 183. 
scuta — sku 180. 
scutilum — sku 1 80. 
scutum — sku 180. 
sebum — sap 1G8. 
secespita — sak 1G9. 
secivum — sak 1G9. 
seco — sak fdjneiben 1G8. 
secretus — skar 184. b) 
secta — sak 166. 


sectus — sak jagen 1G8. 
secula — sak jdptciben 
168. 

secundus — sak folgen 

181. 

securis — sak fdjneiben 

168. 

securus — skav 187. 
secus — sak folgen 1G7. 
secuta est — sak jagen 
168. 

sed — sa (Sßron.) 165. 
sedeo — sad 172. 
sedes — sad 172. 
sedile — sad 172. 
seditio — i 22. 
sedo — sad 173. 
sedulus — sad 171. 
sedum — sad 1 72. 
seges — sa ja eit 166. 
Segesta — sa jäen 166. 
segestre — sag 171. 
Segetia — sa feien 166. 
segmen — sak jdjncibeit 
188. 

segnis — sag 171. 
scgulluin — sag 171. 
Seja — sa jäen 166. 
Sejanus — sa jäen 166. 
selago 219. 
selibra — saraa 111. 
seliquastrum — sad 172. 
sella — sad 172. 
sellarius — sad 172. 
sembella — sama 174. 
soirud — sama 174. 
semen — sa jäen 165. 
semestris — man 117. 
semi — sama 171. 
semis — ak jefyen 2. 
semita — sa ÖJkon.) 165. 
Semo — sa jäen 166. 
semper — sama 174. 
sempiternus — i 22. 
Senator — san 173. 
Seneca — san 173. 
senex — san 173. 
sensus — sant 174. 
sentina 219. 

Sentinus — sant 174. 
sentio — sant 174. 
st‘ntis 219. 
seorsum — vart 158. 
sepelio — pal beden 91. 
septem — sap tan 174. 
September— saptan 174. 


aeptomtriones — tar vei= 
bett 81. 

Septimius — saptan 1 7 L 
Soptimontiuni — mu 129. 
Sequester — sak 166. 
sequor — sak 166. 
sera — svar reifen 208. 
serenus, Serenus — svar 
lenkten 207. 
seresco — svar leudjtcit 
207. 

seria — svar reifjen 208. 
series — svar reifen 207. 
serilla — svar reiljen 207. 
serius — sav 178. 
sermo f Senno — svar 
tönen 207. 

sermonari — svar tönen 

207. 

sero (jäe) — sa. 165. 
soro (reilje) — svar 207. 
serp-o , -ens — sarp 178. 
serpullum — sarp 176. 
seira— sak jdpteiben 168. 
serrago — sak jdpteiben 
188. 

serta — svar reifen 207. 
Sertor, -ius — svar reiljeit 
207. 

serum — sar 175. 
serus — sar 175. 
Serv-ius , -ilius — svar 
reifen 209. 

servo — sar fdjttjjen 176. 
servus — svar reifyen 208. 
sesc-uncia , -imx — aina 

25. 

sesqui- — sama 174. 
sestertius — sama 171. 

Sestius — saks 206. 
seu — val 153. 
severus, Severus — sav 
117. 

sex — saks 206. 
sextans — saks 206. 
Sextilis — saks 206. 
Sext-ius, -ilius — saks 
206.’ 

sexus — sak 169. 
si- Oßron.) 165. 
sibilus — sip 178. 
Sib-ulla, -ylla — sav 
178 (213). 

sic — sa (ijkon.) 165. 
sica — sak 169. 
siccus — sus 179. 


250 


sicilis — sak Kit), 
sido — sad 172. 
sidus — svid 20t). 
sigilla — sag 171. 
sigla — sag 171. 

Signia — sag 171. 
signum — sag 171. 
sil 21t). 
silatmn 21t). 
sileo — sil fdpucigen 178. 
siler — sar ftrömeii 170. 
sihäx — sarva 177. 
silicernium — kar mengen 
33. 

silicia 21t). 

siligo — tar reiben 04, 
siliqua 21t). 

Silo 219. 
silus 219. 

silva — su $eugen 179. 
Silv-anus, -ius,-ini — su 
jeugeit 179. 

«ima — si 178. 
sirriia — sama 174. 
simila, -go 21t). 
similis — sama 174. 
simitu — sama 174. 
simpludiaria — krid A3, 
simptax 219. 
simpulatrix — sip 178. 
simpulum — sip 178. 
simpuvium — sip 178. 
simul — sama 174. 
sin — sa ('.ßron.) 165. 
sincerus — skar 184. b) 
sincinium — sama 174. 
sinciput — sama 175. 
sine — sa ($ron.) 105. 
singuli — sama 174. 
singultus — gar jcf)liitgen 
51 . 

sinister — san 173. 
sinistrorsum — vart 158. 
sino — san 1 73 (213). 
sinus — sau 173. 
slnu-s, -m — san 173. 
sipo — svap 207. 
sirempse — sa Oßron.) 
105. 

sirpe — skarp 184. 
sirpus — skarp 184. 
sisara 219. 
sisto — sta 189. 
sitis — san 173 (213). 
situla 220. 
sive — val 153. 


sobriuus — sa ('.firon.) 
1 05. 

sobrius — abb 10. 
soccus — sag 171. 
socer — sa. ( v $ron.) 105. 
socius — sak folgen 107. 
soeors — skard 185. 
sodalis — sa ( s J*ron.) 105. 
sodes — sa ('}>ron.) 105. 
sol — svar lendjten 207. 
solea — sad geljeit 172. 
soleo — sa (^roit.) 105. 
solidus — sarva 1 77. 
solino — sar 175. 
solipuga 220. 
solium — sad 172. 
sollemnis — abhi 10, 
sollers — sarva 177. 
sollicitus — sarva 177. 
sollicuria — sarva 1 77. 
sollus — sarva 177. 
solor — sarva 177. 
solox — sarva 177. 
solum — sad gelten 172. 
solus — sa ( s ^ron.) 105. 
solvo — lu reinigen 145. 
somnus — svap 200. 
sonitus — svan 200. 
sono — svan 200. 
sonns — svan 200. 
sopor — svap 206. 

Soracfce — svar leuchten 
207, 

Soranus — svar leudjtcn 

207. 

sorbeo — sarbh 177. 
sorbillator — sarbh 177. 
sorbus 220. 
sordes — svarda 208. 
sorex — svar tönen 207. 
sorix 220. 

soror — sa (^ron.) 105. 
sors — svar fügen 208. 
sortio — svar fügen 208. 
sospes — sa fycil fein 160. 
Sospita— sa tjeil fein 100. 
spargo — spark 201. 
sparus — spar gerreif^en 
201. 

spatium — spa 197. 
species — spak 19 t). 
specimen — spak 199. 
specio — spak 198. 
specto — spak 19t). 
speetrum — spak 198. 
spectus — spak 199. 


specula — spak 199. 
speculum — spak 199. 
specus — spak 199. 
sperno — spar 201. 
spero spas 198. 
spes — spas 198. 
spetile 220. 
spica — spi 203. 
spieuus — spak 199. 
spina — spi 203. 

Spino — spi 203. 
spiutornix — skit 180. 
Spiritus — spas 203. 
spiro — spas 203. 
spissus — spid 203. 
splendeo — spind 203. 
spolium — spal nb^ietjeu 
202 , 

sponda — spaud 198. 
spondeo — skand 182, 
sponte — epand 198. 
sporta — spas tviltben 
201 (213). 
spuma — spu 204. 
spuo — spu 20 1. 
spurcus — spark 202. 
Spurinna — spar 201. 
spurius, Spurius — spar 
201 . 

squaleo — skal raul) fein 
180. 

squalus 220. 
squama — wkad 180. 
squarrosus — skar 185. b) 
squa-tus, -tina— ska 169. 

Staberius — stabil 191. 
Stabiae — stabb 191. 
Stabilio — sta 189. 
stabilis — stä 189. 
stabulum — sta 189. 
stacula 22Q. 
stagnum — stak 1 90. 
Stajenus — stä 190. 
stamen — stä 190. 
stannum — stag 1 90. 
Stäta — sta 189. 
Stat-anus , -ianus — sta 
189. 

Statilius — sta 189. 
statim — stä 18t». 
Statina — stä 189. 
statio — stä 189. 

Statius — stä 190. 
stator, Stator — stä 189. 
Statorius — stä 189. 
statua — stä 189. 


Digitized by Google 


251 


Statulinus — stü 189. 
statuieren — stä 1 80. 
statuo — »tä 1 hu. 
statura — stä lim. 
stätus — stä 189. 
st fi tu« - stä 1 0il. 
statutio — stä 189. 
stega — stag beden 192. 
stolla — star 19.1. 
stellio — star 1 93. 
Sterculius — stark 183. 
stereus — stark 1*3 
sterilis — star litt. 
sterno — star 193. 
stemuo — spar niejen 
201 . 

sterto — spar jdptardjen 
201. 

stilla — star 191. 

Stilo — stig 191. 
stilus — stig 194. 
Stimula — stig 1 9 1. 
Stimulus — stig 194. 
stinguo — r stig 194. 
stipa — stip 191 . 
stipatores — stip 191 . 
stipemliuin — stip 191. 
stipes — stip 191. 
stips — stip 191. 
stipulo — stip 191, 
6Üpulus — Stip 191 . 
stiria — star 191 . 
stirps — starp 194. 
-stitium — stä 19». 
stiva — stä 190. 
stlata — stla 193. • 
stlembus 220 . 
stloppus — skarp 193. 
sto — stä 190. 
stolidus — stu 1 90. 
stolo , Stolo — stu 190. 
storea — sta r 1 93. 
stragcs — strag 1 93. 
stragulus — strag 193. 
stramen — stra 1 93. 
strangula — sträng 193. 
strebula 220 . 
strena — stra 193. 
strenuus — stra 193. 
strepo — strap 196. 
stria — strag 195. 
strictim — strag 193. 
strictivillae — strag 193. 
strideo — stradh 193 
striga — strag 193. 
strigilis — strag 195. 


strigmeutum — strag 1 93. 
stringo — strag 1 93. 
stritto — strag 193. 
strix — strag 195, 
strobus 220 . 
strues — strag 194. 
struma — strag 194. 
strao — strag 194. 
studeo — spud 1 9s. 
Btultus — stu 1 90. 
stupa, stuppa — stup 191 . 
stupidus — stup 191 . 
stuprum — stap 193. 
sturnus — sparna 202 . 
Suada — svad 206. 
Blinden — sviiil 206. 
suasum 220 
suavis — svad 206. 
suavium — svad 200 
sab — upa 21. 
suber 220. 
subex — i 22. 
subfio — dhu Ts. 
subidus — su bewegen 1 79 
anbis 220. 
subitus — i 22. 
Sublaqueum 142. 
sublestus — lail 1 13 
snblica — lak 142. 
Sublicius pons— lak 112 . 
sublime — lak 142. 
subo — sab 179 
suboleseo — al UL 
subscus — kn ^auen 42. 
subsidium — sad 172. 
subsilles 220 
subtel — tak fügen 112. 
subtemen — tak fügen 112. 
subtilis — tak fügen 62 . 
subucula — av anjieljen 

IS. 

subula — su 1 78. 
subulo — sip 178. 
sucerda — skar 184 b). 
sucinum — suk 168. 
sueula— su bewegen 1 79. 
sucus — suk 167. 
sudiculum — svid 209. 
sudis 220 . 
sudo — svid 209. 
sudus — ud 2 t. 
sue-o, -sco — sa (fßron.) 

164. 

snfes 220 . 

sufflamen — dhar IS, 
suffragium — bhrag 103. 


«uggustus — gas bringen 

&L 

suggrunda— gbar raffeln 

«J?j. 

sugillo — sug 168. 
sugo — sug 168. 

Sulca — sar llä, 
sulcus — sar 173. 
stil für 220 . 

Sulla — svar rcitjcil 208 . 
sum — as jein 20. 
sumen — sug IHK. 
summa — upa 23. 
biimo — jam 131, 
suo — su 178. 
suparum — upa 22. 
supellex — lag jamnieln 
liLL 

super — upa 24. 
8Uperbus — upa 23, 
Bupercilium — kal t)et)lcn 
38 . 

superficies — bha io.3. 
Bupero — upa 2 1 . 
superstes — sta 1 90. 
superstitio — Bta 190, 
supervaganca — vag 1 19. 
supiuus — upa 23. 
supo — svap 207. 
suppeilito — pad SS. 
supplex — plak 92. 
sura — svar reifen üos. 
Burculus — svar reiljen 
208. 

surduB — svar jtfiwcr jeiu 

208. 

surena 22 o. 
surgo — arg 1 I. 
Surrentum — svar teuften 

207. 

sursum — vart 138. 
suras — svar reifen 208 . 
sii-b (ft. BUlj-s-f — upa 23. 
sus — su jengen 179. 
suspicor — spak 199. 
susque dequc — upa 23. 
susurrus— svar tönen 207. 
suus — sa (Ißnm.) 164. 

T. 

• 

tabanus — tap llä. 
tabcnia — ta befjrten 60, 
tabes — ta fließen 110 . 
tabula — ta be^nen lio. 
tabum — ta fließen 110. 
taceo — tak rul)ig feilt 62, 




Digitized by Google 


— 252 — 


Tftcitus - tak ruljig feilt 

62 , 

taeda — tu fdjloellen 62 , 
taedot — tu jcfjlDctleit 07- 
talea — skar 1*3. 
talipedaro 22n. 
talis — ta (fßtoit.) (iü, 
talitrmn '22Q. 
talla — skar 1*3- 
talpa — skarp 1*3. 
talus — tak fügen 62 . 
tarn — ta (ißton.) 66 
taina — ta bebnen 66 
tamariseus — tarn bunfel 
fein 63. 

tarnen — ta 'fjtoa ) (iü. 
taminare - »tag berühren 

192. 

tarninia 220 . 
tandem — ta (fron.) (ML 
tango — stag berühren 
122 . 

taniaeae — ta beffnen 60. 
tantus — ta ('frort.) 66 
tarandus 220 . 
tafdus — targh (15. 
Tarent, um — tar üü. 
tarmes — tar besten 61. 
tarum 220 
-tas (9(bl.5®uffiö 62. 
tata — tata ( 12 . 

Tatras — tata ( 12 . 
taurus — stu 190. 
tax — tak l) tuten 62. 
taxa 220. 

taxo — stag berühren 192. 
taxus — tak (ja uen 62. 
tcctio — stag betfen 1 92. 
tectum — stag helfen 192. 
tectura — stag beefen 192. 
teges — stag betfen 1 92. 
tego — stag beefen 192. 
tegul-a, -um — stag betfen 
192. 

tela — tak fügen 62. 
Tellumo — tal 6(1. 
tellus — tal HU. 
tolum — tak Ijauen 62. 
temerarius — tarn um; 

iüftert fein 63. 
teinctum -- tarn um= 
büftert fein 63. 
temno — man IIS (212). 
temo — tak fügen 62. 
tomporo — tap 63. 
tempestas — tap 63. 


tcmplnra — tarn fdjneiben 
(13. 

tempto — ta (11 . 
tempus — tap 62. 
temulentus — tarn unt= 
büftert fein 63. 
tenax — ta 6JL 
tendicula — ta 61. 
tendo — ta befjnen üü, 
tendor — ta 61. 
tenebrae — tarn bunfel fein 
(13. 

teneo — ta (11 . 
teuer — ta 61. 
tenor — ta 61. 
tensa — ta 61. 
tentigo — ta 6L 
tento — ta 61. 
tentorium — ta 6L 
tenuis — ta 61. 
tenus (©eil) — ta 6L 
tenus (bi? an) — ta 6L 
tepeo — tap 62. 
terebra — tar boljtetr 61. 
teredo — tar boljren 6 t. 
Terent-ius, -illus — tar 
reiben 61. 

tcres — tar bohren 61. 
tergo — strag 195. 
terguni — tlhrag KL 
tonnen — tar nberjdjrcb 
ten 64. 

tevmentum — tar reiben 
6L 

terminus — tar übet: 
fc^reiten 61. 

termo — tar üfaerfifjrciten 
61. 

tero — tar reiben 6L 
terra — tars 66. 
terreo — tras 6S. 
tesca — tus fdjäbigen 6S. 
testa — tars (16. 

Testilns — tras 66. 
testis (geuge) — tras 66 
testis (§obe) 220. 
testndo — tars 66 
teta 220. 

teter — tarn bunfel feilt 
63. 

tetrinio — tatara 62. 
Tettia gens — tata 62. 
texo — tak fügen 62. 
textor — tak fügen 62. 
Tiber-is, -ins — stibh 1 9 1 . 
tibia — stibh 191. 


Tibullus — stibh 191. 
tibnlus 220. 

Tibnr, -tus — stibh 191. 
Tifemu-m, -s — stibh 
lilL 

Tig-ellius , -illus — tak 
bauen 62. 

tignum — tak tjauert 62. 
tiua— pat fiel) bewegen 87. 
tigris 220. 

tirneo — tarn umbüftert 
fein 63. 
tina 220 . 
tinca 220. 
tinea 220. 

tingo — ta fließen 60. 
tinnio — ta 61. 

-tino — ta 6L 
tintinno — ta 6JL 
tinus 220. 
tipula — tip 6L 
tiro — tar reiben 6L 
Tit-ics , -enses — ti 62. 
titillo 220 . 
titio — tita 67. 

Titins — ti 67. 
titubo 220 . 
titnlus — ti 62 (211V 
Titus — ti 62 (211). 
tofus — stibh 191. 
toga — stag beefen 192. 
tolero — tal 66 
toles — tal 66 
tolleno - tal 66 
tollo — tal 66 
Tolumnius — tal 66 
tolutim — tal 66. 
toniacina — tarn fdjneiben 
66 

tomentum — tu fdjlucllcii 

67. 

tondeo — tarn fdjiu'ibcn 
63. 

tongeo — tak fügen 62. 
tono — ta 61. 
tonsa — ta 61. 
tonsillae — ta (11 . 
topper — ta ('fron.) 6(J. * 

toral — star 193. 

Toranius — stu 19(1. 
torcnlar — tark 66 
tonnina — tark 65. 
tonuis - tar boljren 64. 
torpeo — starp 192. 
Torquatus — tark 66 
torqueo — tark 64. 


Digitized by Google 


torquis — tark G5u 
torrens — tars 66, 
torreo — tars 66, 
torris — tars 66, 
tortor — tark 65, 
torus — star 193. 
torvus — targh 65, 
tot — ta (ißron.) GiL 
totus — ta (^ron.) GiL 
tötus — tu jebiuellen GH 
trabea , Trabea — tarpja 
ü«L 

trab s — trab (58. 
tracto — targh 65. 
tragul a — targli 05. 
traba — targh Go. 
traho — targh 65, 
trama — tar iibcrfcfjreitcu 
Gl. 

trames— tar überschreiten 

04. 

tranquillus — ki liegen 4ü. 
trans — tar 63. 
trausenna — tar über; 

Schreiten HL 
trausilis — sar 175. 
transtrum — tar Gib 
Trasimenus — tar übet; 
Schreiten HL 

Treb-ia, -ula, -ius, -ellius, 
- atius , -onius — trab 
GH 

Tremellius — tram OH 
tremo — tram GH 

Tremulus — tram GH 
trepidus — trap GH 
trepit — trap GH 
tres — tri GH 
tressis — ak jeben H 
triarii — tri 69. 

Triarius — tri GH 
tribula — tar reiben GH 
tribunus — tri GH 
tribuo — tri GH 
tribus — tri GH 
tricae — tark GH 
Tricipitinus — kap GH 
triduum — div 73. 
triens — tri GH 
Trifauum — bha 104. 
Trifolinus ager — bhal 
110. 

U'iga — ju 13H 
trimestris — man 117. 
trimus — gbima GH 
trio — tar reiben GH 


tripudio pad 8H 
triquetrus — ka H 
triasago •220. 
trisso — stradh 195. 
tristis — tras GH 
tritieum - tar reiben GH 
trimnpus — triumpo GH 
Trivicu -g^ - m — vik 
fommen lGH 
tro^suli 220. 
trua — tur bohren GH 
trucido — dargh 13, 
trudis — trud GH 
trudo — trud GH 
Truentum — tar bofyren 
64 . 

trull-a, -eum — tar bohren 

GH 

truueus — dargh IG. 
trux — drugh IH 
tu, tui U. S- H). — tu GH 
tuba — stibh 101. 
tüber — tu jebroetten GH 
tiiber — tu jdjwellen GH 
Tubert-us, -o — tu 
jebtoclleu GH 
tubureinor H2H 
tubus — stibh 101. 
Tueca — tu jdpueflen GH 
tucetum — tu jdjttn'Ucn 
GH 

Tüder — stud 195. 
tudes — stud 195. 
tudiatorcs — stud 105. 

Tudi-cius, -tanus — stud 
105 . 

tueor — tu jd)auen GH 
tufa — stibh 191. 
tugurium — stag berfen 

i9H 

Tull-us, -ius, -ia, -iola — 
tal G6. 

tulo — tal G6. 
tum — ta (ißron.) 60, 
tumeo — tu jdjroetten GH 
tumultus — tumula GH 
tumulus- tu jdjtoeUen GH 
tundo — stud 195. 
tunica 220. 
tuor — tu jebauen GH 
turba — sturb 19G. 
turbo, Turbo — sturb 
196. 

turdus — tarda GH 
turgeo — sparg 202. 
turio — sparg 202. 


turma — sturb 190. 
Turpilius — traj) GH 
turpis — trap GH 
turtur 22H 

Gorunda — tar bohren 6 4. 
Tuscanieuses — St. i 2J. 
Tuseenius — St. i HL 
Tuscia — St. i HL 
Tuscul-um, -anum - St. i 
HL 

Tuscus — St. i HL 
tussis — tu« b u jtni 63 
( 2111 . 

Tut-anus— tu jebauen Q£. 
Tutelina — tu jdjaiten GH 
Tut-ia, -ilius. -ini — tu 
jebauen GH 

tutus — tu jebauen GH 

U, 

über (Suter) — aidli 20, 
über (reich) — aidh 26. 
ubi — ka HH 
udo — ud 2H 
Uf-ens, -enas — aidli 26, 
ulceraria — valk 156. 
ulciscor — ark IG. 
ulcus — valk 156. 
ulex 220. 
uligo — ug HL 
ullus — aina 2H 
ulmus — al UL 
ulna — ar 13, 
ulpicum 22H 
uls , ulter — alja 1H 
ulula — ul 25. 
ulva — al UL 
umbilicus — nabli berften 
82. 

umbo — nabli berften HL 
umbra — amb HL 
Umbrenus — abli lo. 
Umbr-i, -ia, -icius — abli 
10 . 

Umbro — abli 10. 
umectus — ug 2U 
umerus — amsa 11. 
uinor — ug HH 
uneia — aina 25, 
uueo — ank 6, 
uncus — ak biegen 3, 
unda — ud 24. 
unde — ka 27. 
ungo — ang 6. 
unguis — nagh ftedjeu HL 
ungula-nagh fteeben HL 


ungulatros— nagh ftedjen 

81 . 

ungulus — ak biegen 8. 
ungustus — ak biegen 8. 
universus — aina 25. 
unquam — ka 26. 
unus — aina 25. 

Unxia — ang 6. 
upilio — pa tuinben 84. 
upupa — apap 9. 
Urbinum — var 154. 
urbs — var 154. 
iirbum — var 154, 213. 
urceufl — vara 155. 
uredo — vas 161. 
urena — vara 155. 
urgeo — varg 157. 
Urgulania — varg 167. 
nrigo — vas 161. 
nrina — vara 1 55. 
uma — vas 16t. 
uro — vas 161. 
urrum — var 154, 213. 
urruncum — arsa 16. 
ursus — ark 14. 
urtiea — vas 161. 
urus 220. 
uspiarn — ka 27. 
us-quam, -que — ka 27. 
usta — vas 161 . 

Ustica — vas 161. 
ustio — vas 161. 
usurpo — av 18. 
uter ituer Don beiben) — 
ka 26. 

fil6r (Sdjlaudj) 220. 
uterus — (3t. ud 24. 
uti, ut — ka 27. 
utor — av 18. 
nva — ug 1 50. 
nveo — ng 24. 
uxor — vak lieben 149. 

V. 

vacca — vak brüllen 149. 
vaccinium — vak brüllen 
149. 

Vaec-us, -ins — vak 148. 
vacer ra , V acerra — vak 
jdjtoanfen 149. 
vacillo — vak jdjtuanfen 
1 49. 

vaco — vak leer fein 149. 
Vaeuna — vak leer fein 
149. 

vado — gadh 48. 


vadum — gadh 48. 
vae — vai 164. 
vafor — vabh 148. 
vagina— vak leer fein 1 49, 
212 . 

vagio — vak tönen 149. 
vagulatio — vak tönen 
149. 

vagus — vag 149. 
valde — var 154. 
Valen-s, -tia,-tius, -tinus 
— var 154. 
valeo — var 154. 
valeria 220. 

Valeri-us, -anus — var 
154. 

Valgius — varg 157, 
valgus — varg 157. 
vall-es, -is — var 166. 
vallescit — var 154. 
Vallonia — var 155. 
vallu-s, -m — var 154. 
valva — var 156. 
vanga — vag bredjett 150. 
vannus — va tuefyen 147. 
vanus — vak leer jein 
149. 

vapa, vappa — kvap 46. 
vapo — va]> 152. 
vapulo— vak jdjreien 149 
( 212 ). 

vara— kar frumm jein 36. 
Varia — vara 1 55. 
varras 220. 

Varius — kar frnmnt jein 
36. 

varix 221. 

varus,Varu8— karfrnntnt 
jein 36. 

varus (Sinne) 221. 
vas (93ürgc) — vadh 152. 
vas r(S)efdb) — vas ums 
fjiillen 160. 

vastus— vak leer jein 149. 
vates — ga fingen 47, 
211 . 

Vaticanus — ga fingen 
47. 

vatius, vatrax 221. 

-ve — val 153. 
vecors — ve 164. 
vecticularia — vagh 151. 
vectigal — vagh 151. 
vcctis — vagh 1 51 . 
Vectius — vagh 151 . 
Ve-dius, -diovis— div 74. 


voge-o,-to— vag rege jein 
150. 

Vegetius — vag rege jein 

150. 

vegrandis — ve 164. 
vehemens — vagh 1 50. 
vehes — vagh 150. 
Vehilius — vagh 150. 
veho — vagh 150. 

V ejanius — vagh 151. 
Vej-i, -ens, -ento — vagh 

151. 

vel — val 153. 

V elabrum — vagli 151. 
Velia — var 155. 

V elinus lacus — var 1 55, 
velites — vagh 151. 
Vellejns — karsh 38. 
vello — karsh 38. 
vellus — var 154. 
velox — vagh 151. 
velum — vagh 151. 
vena — vas tuejen 160 
(213). 

vendo — vas tuejen 160. 
Venefrum — vi jagen 162. 
venenum — vas tobten 
161. 

veneo — vas tuejen 1 60 . 
veneror — van 1 52. 
venia — van 152. 
venilia — ga 46. 

Ven-ilia, -elia — van 152. 
venio — ga 46. 
venor — vi treiben 162. 
venter — gatara 47. 
ventilo — va tuejen 147. 
ventus — va tueljcit 147. 
venucula 221. 
jvenumdo — vas tuejen 
160. 

venu-B, -m — vas tuejen 
160. 

V enus — van 1 52. 
Venusia — van 162. 
vepallidus — ve 164. 
vepres 221. 

ver — vas 161. 
verbascum — vardh 168. 
verbenaca — vardh 1 58.. 
verbenae — vardh 158. 
vorher— vard h 1 58 (2 1 3). 
verberitare — vardh 168, 
verbum — var jpred)eit 
153. 

veredns — vagh 151 . 


255 


vereor— var wapren 15S. 
Verg-ae, -ellus — varg 
156. 

Vergili-ae, -ns — varg 

156. 

Verginius — varg 156. 
vergo — varg 1 56. 
vermina — var 155. 
vermis — var 155. 
verna — vas WOpnen 160. 
veruiscra — vas 161. 
verpa — varp 159. 
verre8,Verres— vars 159. 
Verrius — vars 159. 
verro — karsh 38. 
verruca 221. 
verso — vart 157. 
versus (gurdje) — vart 

157. 

versus (^JSräp.)— vart 1 58. 
vertagus 221. 
vertebra — vart 157. 
vertex — vart 157. 
Verticordia — vart 158. 
vertigo — vart 157. 
verto — vart 157. 
vertumnus — vart 158. 
Vertumnus — vart 158. 
verua — var 154. 
vervago 221. 
vervex 221. 
vesanus — vc 164. 
veseor — glias 59. 
vesculi — ad 6. 
vescUB — ad 6. 
vesiea — vasti 213. 
vespa (Sleidjenbcjorger) — 
vas lleibeit 160. 
vespa (SBeäpe), Vespa — 
vap 152. 

vesper — vas umpüHen 
160. 

ve8pema— vas umpütlen 
160. 

vespertilio — vas uni; 
füllen 160 . 

vesperugo — vas utu; 
pülleit 160. 

vespices — vas f leiben 
160. 

vespillo — vas lleibeit 
160. 

Vesta — vas 161. 
vestibnlum — sta 1 89. 
vestigium — stigh 194. 
vestis — vas fleiben 160. 


veterinus — vatas 152. 
vetcrnus — vatas 152. 
veto 221. 

Vetullonia — vatas 152. 
vetnlus — vatas 152. 
Veturius — vatas 152. 
vetus — vatas 152. 
vetustus — vatas 152. 
vexillum — vagh 151. 
vexo — vagh 151, 213. 
-vexus — vagh 151. 
via — vagh 151. 
vibcx— vidh jdjlagen 163. 
vibia 221. 

vibriss-ae, -are— vip 163. 
vibro — vip 163. 
vibumum — vi 148. 
Vica Pota — vik lämpjen 
162. 

vicia — vak jdjwanfen 
149. 

vicinus — vik tommen 
162. 

vieis, -sim — vik toedjjellt 
162. 

victima — vik j (plagen 
162. 

Victor -ia, -ius — vik 
tämpfen 162 . 

Victua — gi leben 53. 
victus — gi leben 53. 
vicus — vik fommeit 162. 
video — vid 162. 
vidulus 221. 
viduus — vidh leer jein 
163. 

vieo — vi 147. 
vietus — gi bewältigen 
53. 

vigeo — vag rege jein 1 50. 
vigil— vag rege jein 150. 
viginti — dva 75. 
vilis — vagh 151. 
villa — vik Jommen 162. 
Villius — vik Jommen 
162. 

villus — var 154. 
vimen — vi 147. 
Vimineus — vi 147. 
vinca — vik 148. 
vinciam — vik tämpfen 
162. 

vincio — vik 148. 
viuco — vik Jämpjen 168. 
vindemia — vi 148. 
vindex — van 152. 


vindicta — van 152. 
vinnus — vi 148. 
vinum — vi 148. 
viola — vi peroorbrecpei. 
162. 

violo — gi bewältigen 53. 
vipera — par 89. 
vipio 221. 

vir, vira — vira 163. 
vireo— ghar grün jein 57. 
virga — varg 157. 
virgo — varg 157. 
vinculum 221. 
virtus — vira 163. 
virus — visa 164. 
vis — gi bewältigen 53. 
-vis — val 153. 

V iscellinus — visa 1 64. 
viscera — visa 164. 
viscum — visa 164. 
visio — gas ('Jlaturl.) 63. 
viso — vid 163. 
vispelliones — vas (leiben 
160. 

vispiliator — vas fleiben 
160. 

visula 221. 
visus — vid 163. 
vita — gi (eben 53. 
Vitell-ius, -ina — vatas 
152. 

vitex — vi 147. 
vitiligo — vi 147. 
vitilitigo — stri 196. 
vitiparra 221. 
vitis — vi 147. 
vitium — vi 148. 
vito — vik Weidjen 162. 
vitricus — dva 75. 
vitrum — vid 163. 
Vitruvius — dva 75. 
vitta — vi 148. 

Vitula— vik fämpfen 162. 
vitulus — vatas 152. 
Vitunmus — gi leben 53. 
vitupero — vi 148. 

-vius — vagh 151. 
vivcrra — var 155. 
vivo — gi leben 63. 
vivus — gi leben 53. 
voco — vak 148. 
Voconius — vak 148. 
voi8grani 221. 
volu — gvala 55. 
Volcauus— var warm jein 
163. 


r 

i 

’ Digitized by Google 



volema . — gvala 55. 
volgiolus — valk 156. 
volo (will) — val 153. 
volo (fliege) — val 159. 
V olturciu ö — v al 159. 
Volfcumu-8, -in— val 159. 
volubilis — var 155. 
volucer — val 169. 
voluera — var 165. 
volumen — var 155. ' 
Volumn-ius, -ia - - val 
153. 


Volumn-ns, -a — val 
153. 

volupe — val 153. 
Volupia — val 153. 
voluta — var 155. 
Volutina — var 155. 
volva — var 155. 
volvo — var 155. 
vomer — vag brecfycit 1 50. 
vomica — vam 163. 
vomo — vam 152. 
vopiscus, Vopiscus 221. 


vopte — va 148. 
voro — gar 50. - 
Vortumnus — vart 158. 
vos, voster — va 148. 
voveo — gu geloben 64. 
vox — vak 148. 
vulgus — varg 157. 
vulnus — varn 164. 
vulpes — valp 159. 
vultur — val 159. 
vultuö — gharleudjtcn 57. 
vulva — var 155. 


Druckfehler und Berichtigungen. 


Seite 4 ftreicfje 30te 18 — 22 o. : peragro — frembe Sitte. 
„ 8 3- 1 o. lies i ftatt f. 

„ io 8. 18u. ,, 2onne ft. oune. 

„ 14 8- 17 »• •• 9J. ft. Sd). 

18 ftreicfje 8- 10—11 o.: ctru — greuiMiitg. 

,, 27 8- i* r > »• trenne: cicatric-ula. 

„ 80 8- 8 u. I. SB. par füllen ft. pula. 

„ 88 8- 10 o. I. Jett* •» iianb'. ft. Selb- Uanb* 

„ 40 ftreicfje 8- 17 — 19 o.: 8®. kslmr — baft {Köuftpern. 

„ 55 8- 8 o. lieft : SB. gtabh , glübh. 

„ 50 8- 21 n. lieft: ön-i« ft. öni-B. 

„ 57 ftreicfje 8- 14 — 15 o. : rutilus — Rntilius. 

8. 21 u. lieft: öl-us ft. öl-u-s. 

A. 13 u. lieft: hlr-ia ft. hlr-i-a. 

„ 04 8- 4 o. fc&c . ftatt ; 

„ 79 8- 7 — 6 u. ftreicfje: nimirum — freilief). 

„ 90 8- 0 o. tieft: im-portü-nu-s ft. im-portä-nn-s. 

„ 97 8- 10 o. tieft: 3ndjo«t. ft. (Jncfjbat. 

„ 114 ftreicfje 8- 20 — 19 u. : fulvus — Fulv-ia, iua. 

8- 8 u. lieft n. ft. m. 

„ 122 8- 1» u. ftreicfje: Minatius. 

„ 124 8- 10 U. ftreldjr: Maro — Lucius. 

„ 125 8- 15 n. iieft: lituum ft. litem. 

„ 140 8- 21 o. flreidje ü nnb lieft 8- 22 o. : Lüc-il-iu-s. 
„ 142 ftreidjc 8- IG — 17 o.: delicia — 3)adjbalfen. 

„ 101 8- 4. o. ftreidjc: horuus— fjeurifl. 

106 8- 10 u. lies : Slntjängcr ft. 'Anfänger. 

„ 171 8- 3 o. lies : haften ft. tjeften. 

,, 175 8- G n. ftrcidje: pr&esul — SJorftcljer. 

„ 179 8-11 u. Casimnn — Cassino. 

„ 180 8- 21 o. „ cucullus — Sappe. 

„ 191 3- 6 o. lies : um ft. int. 

8- 19 o. lieft : stupidi-ta-8 ft. stu-puli-ta-s. 

„ 202 3 . 14 0 . ftreidjc : lactes — (Singelueibe. 

„ 200 ftreidjc 3- 2 — 4: soccur — uerfetjen. 


Digilized by Google 


I 


4 

K 


r 



Digitlzed by Google 




Digitized by Google